» nerna, Endast för vissa grupper av . andra Nnärlngsgrenar. Den alldeles . inard jordbruk: och. skogsbruk, .vel:få mycket svårt: att: både bidraget till då anställdas pen- . värvsarbete utanför hemmet och på + fredsställande ständard på ålderns - andra 3 "gång är tungt och arbetstiden. ofta : ras åvsedd"' att. trygga. behovet av En mint imipension . på cirka - en ) 000 kronor per år föreslås i en ”-åon:4'Dahl och Lars Eliasson "om, fl. bondeförbundare, som ' hemställer. om en utredning rö- ' > rande - en väsentligt förbättrad + folkpension” + syfte att härige- "nom lägga grunden till den ifrå- ”gasatta allmänna. pensionsför . | | gökringen. le För närvarande, råder stora och ado skillnader ifråga om 'Pensionsförmå- vårt "folk har en tillfredsställande pensionering hittills kunnat ordne»s. Det' gällér främst stats. och kom- mimnalanställda amt vissa grupper av tjänstemän'i: enskild tiänst och i någon, om än obetydlig utsträck- ning 'arbetare "inom industri och övervägande: delen av vårt folk har endast. den- allmänna folk : idogsman Anders Pettersson, av motsvarande storlek. Minimipen- sionen bör sålunda bli förslagsvis komsfläge. I och med en försä ait "lita till, Även om denna ” under senare :år" "väsentligt förbättrats är den" dock . "otillräcklig för att med- . ge edt-tillfredsställande levnadsstan- dard för pensionärerna, Frågan om att bereda alla, sålun- da även mindre företagare och de- ras anställda, en ålderspension, som är tillräcklig för att upprätthålla en rirmlig" levnad'standard, har. sedan länge diskuterats. Under 1940-talet väcktes från : bondeförbundets sida nativt borde ring av ärdet eller en höj ning «av den äl inkoni 1, -'" stort behov av utan kan hädanefter 6,000 kronor per år i dagens pen- ningvärde och med nuvarande in- ' Kariaäa ffämjat” invandring: via: ökad långivning] Fr För att” pp ai från Europa, som visade en kraftig nedgång förra året, har kanadensi- ska regeringen . avsevärt mjukat : upp de hittills gällande bestämmel- : serna om ”Assisted Passage Leans”, d. v. .s. lån för täckande av Tese- kostnåderna till Kanada. .. + "Den viktigaste" förändringen är . att sådana lån numera kan' beviljas även "för " invandrarnas arhöriga, "hustrur -och barns Dessutom be- gränsas långivningen inte längre till visså kategotier — främst lantarbe- 3 tare .— :som 'Kanada har särskilt . utnyttjas av ”alla. immigranter som är önskvärda, lämpliga och anpass- ningsbara och som eljest inte skulle kunna finansiera resan till Kana- da”, sea K Uj kni av ” h av minimipensionens « storlek, Alter- ionsfi kunna vån bör en motsvarande höjning ske - serna tillka strax före nyår efter. det jordbrukets representanter hade: framhållit att en av de''bästa lösas enhetligt, alltså genom en en- da dighet för både folkpensi och särskild tilläggspension, . En lösning av . na att främja importen av utländsk arbetskraft var att genom ”Jån göra det.n blemet efter de här skisserade Tikt-' linjerna. skulle" medföra en väsent- - lig förbättring av flertalet medbor- gares pensionsförmåner ' utan att motigner 1. riksd. om utredni; av dettå” problern;.: Denna. utredning kom också till stånd och dess prin- cipbetänkande "med förslag till all. rmän pensionsförsäkring avgavs 1949. En ny utredning för att b detta per. alltför betungande kostnader." Dessutom skulle vinnas betydande ' administrativa fördelar. Det är där= för- angeläget att en. utredning om pålägga vissa grup-' ivt utbyggd foll slutligt förslag till allmän pensions- försäkring : tillsattes - 1951 och av- ”lärhnade som: bekant betänkande. , > Utredningens i "förslag har "varit piblicerat' i Pressen, varför en redo- en ring - skyndsamt verkställes. Även andra viktiga spörsmål måste. utre- das, bl. annat det framtida behovet -lav ”behovsprövade pensionsförmå=" ner, hur familje- och i: neringen bör ordnas samt samord-: ningen mellan den förbättrade folk- pensioneringen och utgående tjäns- e- 1id. tefria men skall normalt återbotalas inom två år genom månatliga amor- teringar. Sedan denna låneform in". fördes år 1951 har inalles 31817 invandrare. fått överresan finansie- rad genom förskott på - sammanlagt 5,268,000 dollar: Av detta belopp Har 93 procent hittills -återbetalts,: och endast . 87. lån har måst avskrivas helt. Siffrorna "antyder att i d : slag till 1957 års riksdag om " återställande äv barnbidragens . realvärde och ursprungliga eko- " gäres i eh "motion av hr Wah- : lund 'm. . fl: bondeförbundare, . :» Särskild hänsyn skall därvid” : tagas till dessa bidrags samband : med familjebeskattningen, . Familjeutredningen här, vid sin? « undersökningar" funnit, att.”barn- försörjarna” lever" på en standard som. geriemsnittligt : kan ' ”antagar I vara einkring 30 proc. lägre än den : som -Uppnås av ahdra förvärvsar- betande och . att klyftan , mellan ' barnrika :och. barnlösa är stadd i. öNning”. Ingen hänsyn tages inom skattelagstiftningen till denna barn- "' iamiljernas . lägre levnadsstandard och där ied lägre -skatteförmåga. Högst ofullständig hänsyn tages till nämnda: förhållanden även: å det gäller barnbidragen. ' - Ett exempel”. må åskådliggöra situationen. En trebarnsfamilj har 10009 "kronors inkomst. : Om mas tar hänsyn'+ till skatter, barnbidrag ech övriga" familjestödjande åtgärs der r da sämnia - nomiskt otjämnande effekt be- -. I Få framstå « som en utgift helt för.” so | cialpolitiskt ändamål, och detta tor- de vara förklaringen. till att forts- avdrågen justeras med hänsyn lj penningvärdet 'men inte hbarabi:” dragen. Detta har medfört att barn- familjerna sedan barnbidragens ge. riemförande fått en åvsevärt ökad skattebelastning. ".. 42 Enligt . familjeutrédningen skulle 2,600 kronor. i disponibel - inkomst per konsum senhet, . En barnlös familj når. samma. konsumtionsbe- lopp per enhet- vid" 6,000 "kronors fämiljeinkomst, - De båda familjer när" har lika 1 d d och, en av barnbidragen I ned 40 proc. till omkring 410 kr vara erforderlig för att återställa deras ursprungliga realvärde; Utrednin< gen ställer' även . den: ännu mer relevanta frågan hur. stör ökning " detsamma; lika skatte Treb familjen — betalar . rarna i allmänhet har klarat sig bra i; och snabbt kommit på egna' fötter. Lånen, .som i genomsnitt "uppgår ill”165 dollar per. person, har tidi c Syftet. enar s arbetare, sjuksköterskor; lärare. och ör sj jälvfallét ” - gare 'h dsakli kommit' lant- arbetare och hembiträden till godo, men. även : ialutbildadd (ortsgrupp" UD 692 kronor i stats- skatt, den: barnlösa familjen 222 kr. "Om "man bortser från vissa spe- cialrall > väl enda" land, där: familjernas barn- antal inte "har något inflytande på : kontorspersorial: lånta representanten Eriäösson i Näs fram- hållit. att det Är angeläget tillse, att genomförandet av : en » allmän: pen- sionsförsäkring, inte: medför alltför betungande ; kostnader” särskilt" för de : mindre" företagarna: exempelvis h del, hantverk; småindustri och fis- ärerna ansluter sig. helt usfattning. Tusentals mindre: företågare. skulle. utan, tvi- svara för sionering och: Jen egnå premien; Vii uppmärksammas; att.pen- -slonsförmånerna > Enligt utrednin< gens: "förslag skall i princip utgå i direkt” örhållande. till : vederböran= des inbetalädé' premief.- Till grund för premierna "ligger: vederbörandes inkornst, Den 'som 'av olika anled- ningar råkat ha haft en' låg inkomst under den tid -han varit yrkesverk- 7 får "nöja sig med en relativt låg pension efter 67 års ålder. Om hustrun.inte haft möjlighet till för- det sättet kunnat skaffa sig direkta arbetsinkomster, blir makarnas pen- sionsförmåner; naturligtvis mycket små. Även fam: jepensionen blir yt- terst literi. > Allå” medborgare bör hä en till- dagar, hävdar motionärerna. Det är "att mindre företagare och lågavlönade - "arbetare skall ha. så SVENSK FILM äR INTE NÅGOT . ATT 'SKRYTA' MED" tycker :” Kristliga, men inte alltid säktmö ga, eu | tidningeri Dagen: N& Den. är” direkt: underm ig "kanske med" ött” eller. annät' un” subventionerast.. talarna inte har lust att se på, hur ” dess' pengar. kastas ut på smörja. " Huruvida svensk film blir bättre om statsbidraget uteblir är väl dock" tvivelaktigt. Det skulle kanske leda :' till ännu fler Äsa-Nisse-. och :na-. ; kenbadfilmer, som ju lär gå. bä ekonomiskt. : : rr DET PARLAMENTARISKA. IN- SLAGET i Pensionsberedningen be- ' står av fyra tämligen färska riks- ' dagsmän, skriver Skånska Dagbla' . det (bf), men det icke parlamenta- ; riska inslae,t inger Större förtro=: ende; Saat Statssekreterare Eckerberg v visa- av sjukförsäkringen; Hrr Hydén, "SAF, och Keleren iLO, är välinne i Rolf Bro- mycket. lägre pens än gare efter. lutad arbetsinsats. Man får inte glömma, att 'de lägre. inkomsttagarna bland företagare". och. anställda ofta gör 1 berg har tillkallats, som expert, Vad han inte. vet om folkpensi neringen och sjukförsäkringen & är. inte värt att veta, I sekr dantag. Detta skall premieras öch”” Dagen : har: ti--' -digare vid » mer". än Vett tillfälle... dristat sig påpeka, att. skattebe-:" de gott handlag vid reformeringen ' tigt förra. året berodde É imst. på att det rådde; stor'arbetslöshe : Kanada, nedan. sysselsättningen. större, delen 'av Europa'stod'på sin höjdpunkt. Dét ' kanadensiska”. ringslivet, präglas emellertid" hå äv ett.starkt uppsving,' och. läget arbetsmarknaden har: ärmed' fö bättrats i hög grad.. Genomsnitts- index för, veckolöner har "stigit till 61,10 dollar, jämfört.med 58,93- dol- "lar år 1954; och jordbrukstakomsten har stegrats med 27 procent. Efter- frågan på. lantarbetare: är -fortfa- rande. mycket stor och väntas! 5 ännu större under 1956, std Få "De skånska jordbrukarna kan nu i Genom beslut; id” 19:1 dag .avskatfodes vilmligt Ska oxtsn inom t : Sverige . veterligen ; det Lö av . barnbidragen som skulle hövas för att återställa den fördel ning av ".barnkostnaderna, : :somjav- sågs med, 1947 års beslut; d.-v.-s. för att bidragen skulle spela :sam- bidragen behövde ökas med « om: kring, 63 proci, d. v, s. till 480' kr. 2 Ett studium av familjeutrednin- gehs tabeller 'ger'vid" handen; att i n varje fall. det. förra, måhända , nå- ? I gorlutida: t. 'o. m. det senarg alter- nativet :I skatterayonerna. inte :be- "| höver motiveras av befolktiingspo= litiska" eller "allmänt socialpolitiska skäl, ”utän enbart som" en” rimlig ; |justering;! av: "skattetrycket efter | attebetalarens bärkraft. , Det, her Urea genen SU tara saa les Rout de Lusignan har genom sina advokater anmält sitt anspråk som härskare över den omstridda och" oroliga brittiska' kolonin Cy« Ae Aemoranda i saken har till- ställts både brittiska regeringen och Dag Hamrnarskjöld, d. v. s, Förenta Nationerna. Fransmannen ämnar framlägga sin ssk bl a för den Fransk: mäklare gör anspråk. på. brittiska kolonin Cypern: "Franske fastighetsmäklaren Charo varje tvivel” detta av helt berättigad". Senare uttalades På grund av'domarnas enhälliga utslag. Bide Ludvig XV:s dekret, > och franska domstolens utslag lig. ger i franska statens arkiv i Paris, Politiska bedömare anser älvs klart att mansieår de och är "till fallo Sn Frankrikes högsta domstol 'Jinternationella domstolen i Haag, ' Tronpretendentens anspråk är, så anspråk må vars hur historiskt de rättigat sam helst, han kommer ald- å lrig att få någon chans att återfå > säger den juridiska sakkunskapen, ligt väl dok Cyperns tron, Däremot är familjen Förenta nationernas. generalsekre. dtariat har också meddelat att mon- sieur de Susignans skrivelse i sinom tid 'skall behandlas vid generalför= | jsämlingens möte, JfÅ Cypern-frågan eventuellt kommer upp på dagoré = . Herr. de Lusignans krav. att tå inta" sina. förfäders. rättigheter sori härskare över ett självständigt rike på ön'Cypern grundas på historiska händelser. från och med 1100-talet, då” familjen Lusignan " tillhörde Frankrikes främsta feodala släkter. Familjens. arvsslott . vid. Poitiers byggdes enligt sägnen äv sagofén TMelusine och skänktes till familjen de. .Lusignan, Guy de Lusignan dels tog i det andra korståget och var svåger till kungen i Jerusalem, Baldouin, och blev dennes efterföl- jare som kung över det Heliga lan- det, I det blodiga och olyckliga sla= get är 1187 vid Hattin i närheten av sjön." Genesaret förlorade korsfa- tärna mot sultanen Saladin, Guy de Lusignan, . Jerusalems : kung, togs till: fånga av profeten Muhammeds anhängåre.' Han: frigavs emellertid "] gedan” han på hedersord lovade. att nn i Mannekänger visar denna vecka I världens alla .modestäder kvinnors : nas ' vårprakt, . En påpasslig” fransk kulturhistoriker aldrig mera gå i strid mot muham- medanerna. ”Saladins seger innebar att Jerusalem för alltid gått förlo= rat för kristenheten; > Engelska” kurigén- Richbid I Lejonz hjärta, som i sällskap med kejsaren Fredrik... Barbarossa; Lusignan' ville +. bryta makt; landade på Kemvägen på ön Cypern, vilken då Hllhörde det by= santiska:;- kejsarriket; "Richard .Le- jonbjärta jagade bort” lei grymme prinsen Isak Kommerios och erbjöd tt öm mot kontant ' betalning till tem-| " Aterställandet av. Permbldragens utspungliga I :status tänkes' alltså" i denna storlek; kunde" e barkbläragen då de "törst gi ghet att anpassa "sig i'sin nya förbättrade i ; Det oli förd. som "en skatteökning <> för barnfamiljerna, Om denna :sker på sk deln. eller "riddäre - . som" just förlorade" sina. ögendomäår 1: Pale Tempelriddarnå, kunde" emel- lertid inte betala köpesumman; Guy de Liisignan 'sålde då sin egen titel som kung” av. Jerusalem till: grevenli; förtal av, ökåde barnbidrag, salt nar Teell : betydelse. : Aterstår "så b; rniamniljerna intill: eller: nedans må i detta" hål. för skatt gräns. Här. re- las; att.1947 års riksdag klart upps fattade: barnbidragen . sorå en inte= . | Brerande” tel. "av" skattesystemet 'o; inte betraktade reformen ' som: ett avsteg från Principen om ,beskatt- ning efter bärkraft, ' | Emellertid infördes den avvikel- sen i jämförelsé med yrkandena i 1944 årg. . bondeförbundsmotion, att hos i statens: ; växtskyddsanstalt för en ringa” på en varningstjänst '; . som '" startats > av växtskyddet. Därifrån skickas per post växtskyddsbrev, som "varnar för parasttarigrepp och ger ”upplys i övrigt :tekniskt. skildes ' från” be skattningeri., Detta har. gjort” att barnbidragen felaktigt kömmil attlde ed ett 'återställande”: av” barnbidrageris ursprungliga ; status!) en socialpolitiskt motiverad" direkt statsutgift. - av .Ch garna: för" gen förvärva Cypern som evigt län. Tider: de därpå: följande. två år- Jhundraden regerade' Guy: de: Lu= signan ,och;'hans 'efterkommahde som, härskare över den fjärran ön, Cypern spelade under farniljen Lu- ”ått dv den engelske" kun- -Isignans t herravälde en betydande "De: motiv > som syfte "att återställa barnbidragens "realvärde är som synes ntomordentligt starka, Barn; Troll'i Ori politik: och handel, Ibland kallade sig Cyp ns härska- re också för kungat"'av" Jerusalem och kungar..av Armenien, På Cy-' pern' hittar, man: än "i". dag: faleika 1 a de Lusli ficiellt Cypern, " - FAL och familjens advula= ter av den: uppfattningen att om [0 bara de historiska rättigheterna of- erkänns av sinternatlonella, = ” - myndigheter, så skulle de Lusig.' ' nan kunna vädja -till cyprioternas - patriotism. och . erbjuda dem ait överta herraväldet i ett fritt och, självständigt, . både från' England, Grekland och Tyrkiet, oberoende, F Och köpa en presen! till sin man, '— Skulle det inte kunna passa med en slips, frågade expediten? . .— Nej, han har skägg. il. = Hur skulle det vara måden : pullover. -— Nej, han har långt skägg, ” . > Då får jag kanske föreslå ett . pår damasker, 0 oc Passade kanske Yi å | i: så var det frun som ville NN med en att ; Mannekänghistoria i kängyrkets historia och: konstaterar da i firar ' händelsen lärd avhandling om manne- ningom sansens ie ivra träda I blav så skolan; stränga och: klä! dell och" under” århundraden. varit: doc= kör, och inte några levande :'vlsen. Men yrket uppfanns förstås | Paris av en fransyska, ,. ' ' ir . Baccio della Porta hette X 1800 n ung, 23-årig, florentirisk , målare, Han hadé goda utsikter att så smås hörde genom en slump den, radika« den. Han blev munk och flck nam. net Fra Bartolomeo;" Hansuppgav . eméllertid Inte sin målarkonst utan . ' 1 Fjorens, där tidigare-den gudom= > lige munken Fra Angelico hade ya= .. . rit verksam, Eftersom" det enligt den alt använda levande modeller, 1 syn=. :' + ; nerket Allckor;' började Fra' Barto= Iomeo, Hd göra. sig dockor 'av. trä 1 gar samt! använda dem : bli tyktbar bland högrenls= mästare,:Den'ungöé mannen än ren Savonarola predika" på: A torget, i Florens och beslöt att in« dominikanernas stränga or- " oven fa småningom chef för målar- ; i. munkklostret San Märqo, : ordens "regler var förbjudet ' oa | " lem, med: vackra klännin- ago lå som sina iamiljerna' i de. lägsta inh skikten får. inte göras till offer. för inflationen, I stället. bör .de, Jik- som: 1: folkpensionärerna, få de” av ningar 'öm” de: : uppfattningen att jordbrukarnd''i : hela ländet kan ställa anspråk 'på växt-parasiter som att -på'snabba>- ste och billigaste sätt erhålla dylika ingår fil. kand. Per Holmberg, LO, Hans sin produktiva, insats. på som är äv utomordentlig betydelse för det allmänna välståndet i lan-|. det och' att deras arbete mången :”obekVäng”. I för - " Dessa - förhållanden utgör, - anser motionärerna,; fullgoda motiv för större rättvisa ifråga om pensions- förmånerna och? deras finansiering än det. utredningsförslaget skulle åstadkomma! För, att uppnå en för- bättrad' ochi mera rättvis allmän pensionering ”sämt en. mindre 'in- vecklad och koslsam administration bör en. väsentligt förbättrad icke ”tariatet behöver förstärkas. ' Agr. lie, Paul Grabö, RLF, och tidigare jordbrukets - utredningsinstitut, gör att sekre- "' förvarningar liksom pplysning om möjligheterna till. angreppens 'för- hindrände. Styrelsen har dä reslagit anstalten att und såväl att förvarnas om angrepp: avi. ; Bärnen-gåvor Propositionen om tullfrihet 1 maj i år-—30 april 1958. för kläder; livs- förnö mom, som från" ut- landet "än "till föl li gheter nä” att genom 1 skulle mer än väl beh Frå- ” gan berör ingalunda endast de an- ställda utan i lika hög grad små- bir nämligen att skapa en betryg- ra grupper, Li tjänar framförallt beakfandel god förstärkning med hänsyn till småföretagarsidan. Em SLAGS : HALVERI G behovsprövad fe för fall pensionsförsäkring åt varje stora” .delar av: "landets befolkning. H Självfallet, måste genomförandet åvlye, en så. väsentlig höjning av folkpen- sionerna ske successivt och med be- aktaride " av! iden fortsatta produk- tionsstegring, som är sannolik. x Beträffande 'pensionernas storlel har man i den "allmänna debatten ligen "syftat en p å om cirka 60—65 procent av vederböran- des inkomst. Som” bekant har de tat tällda /. er, som I princip äppgår till två tredje- delar av slutlönen (i ortsgrupp II- Lägre statstjänstemän (löneklass 12) har en pension om cirka 6,000 kronor I per 'år, Motionärerna finner det fullt.» verat att 'andra, grup- av. föreslås av ett ante bondeförbundsmotionärer, vil- ka. vill" "upphäva byggnadsförbudet ” nad för jordbrukarna ernå en stör- -etagarna; Det stora problemet > &ande-pension just för dessa sto= -)' Den sistnämnda synpunkten för- -- Grabö skulle utan tvivel utgöra, en" der; och . utan, kost- re effekt än genom postbefordrade cirkulär till särskilda abonnenter. : : Snoddas populärt i -hundnamn: Om "en människa blir. berömd Rädda” Barnen som gåva, tillstyrks "PARIS [Gr AFP) - rn Fem . miljoner fransmän , helt eller delvis på att framställa, eller sälja alkoholhalti ga drycker och tillsammans konéh-” merar fransmännen årligen” inget för 60 miljoner hektoliter viä ", omkting en tredjedel av. välde. produktionen; . Dessa siffror redovisades på ons- dagen av en kommitté, som tillsat- och ib denna tid och många sagor berättar om Cyperns "lyckliga , tid- under .fa- miljens Lusignans herravälde. .Un- t der. 1400-talet gifte sig Jakob u de Lusighan med en veneziansk. pä tricierdotter, Caterina Cornaro. Ef- ter makens död återvände änkan till 2 | Venedig, där hon kastådes, i fän- gélse' av Venedigs herrar som tvang henne 'ätt till den mäktiga handels- Tistaden avstå sin avlidne makes be- sittningar på Cypern;' Andra med- lemmar av familjen de Lusignan trotsade emellertid 'venezianerna och' höll sig kvar 'på olika, delar av ön som dess legala -härskare, ända till år 1570, då Cypern erövrades av > | den osmanske sultanens, Selim II:s, flottor och arméer: Thomas och Zakarias de Lusignan,' de två då ch dockor, den ' Charles Det var sa kvinnor och var inte större än omkring, 30 centimeter. De fick'av La kapare ' det maskulina namnet: äv' ordet mannekäng kommer; ' Under 350 år använde modekonst- närer I alla länder, främst i Frank- rike och England, liknande mani«" chini, 20—30 centimeter stora prov- nyaste modekreatiqner till de kung= ' +. "t. liga hoven. Under. 1830-talet kom engelske « skräddarmästaren - rättade där sin tyg- och modeaffär. gången observerade att en av flic« korna bakom disken nådde bättre försäljningsresultat än medtävler< skorna, då hon brukade drapera sig :Dockorna föreställde lju= io", I plural manichini/var= : innan de släppte ut sina F. Worth till Paris och in- år 1852 då han för första av bevillningsutskotte Bensinskatten ud sopa bifaller pr sprit." +-Bevillningsutskottet : föres lår - att en om ändrad lydelse av förordningen om +särskild skatt på bensin och mofor- För" att inhemsk tillverkare av bensin. skall erhålla anstånd med att. erlädga'; bensinskatt i ungefär tyspeglas populariteten genast bland ! hundarna: ' Snoddas, ' Picasso och Rasmus :. dök . fort 'upp bland det" släkte, som . på latin heter-canus. "Mossad. 1. y för samhällen upptill. 5,009 och kommenterar: -- > - Mycket kau invändas "möte en så "dan ordning men som experiment betraktad bleve den icke litet lä- rorik. Det har tvistats'så länge om regleringens verkningar . att: det kan vara på tiden att man skaffar sig” ett klarläggande besked. Och sämre utväg kan man hitta på än att jämsides pröva både statskon- trollen. och . den fria företagsam- - heten. Därmed skulle 'man rv ju vinna yt- terligare - : fördelar utöver ökad . byggnadsverksamhet i de. mindre” tätorterna. Riksdagen får ' bestämt titta närmare på det förvisso goda uppslaget. : var - ett slag. ' "". Winston Kåller i.sej och till: och med Churchill. Kinsey, Don Ca-]. millo "och. Chaplin står sej fortfa=)-' . rande, och det finns en del som: heter Barrabas, Också den'1 ok- - tober satte sina spår i hundvärl- den — While Lady och Whisky. blev" några av detta datums mera, of liga följder. ' .Valpkullar får inte sällan se - namn — antingen 'börjar . de "på samma ” bokstav eller också: rim- "mar de. Sex näpna små gråhunda ar sålunda nyligen vid dopet hög- Uigen antecknats såsom ”varande” t utten,' Gnutten, Putten,' Glut tan och Puttari, Vovvl: samma. utsträckning som -f. n. till- kommer," -.bensinimportör ” ges"kon- trollstyrelsen befogenhet att medge förlängning” avr kredittiden Upp: "till fem månadel v tes för ett år sedan för att studera alkoholismen > i landet, ' Kommit: téns ordförande, professor' Robert Debre,, ' omtalade att'fransmännen lägger ned.omkring 9 procent.av sina tillgångar på / alkoholhaltiga drycker; Endast 3 procent går tiil bostäder, 4,5 procent till undervis- ning öch 5 procent till sjukvård, mer än 'sju procent av nationalin- koristen härrör från produktionen av vin, sprit och öl I JÖNKÖPING z " Häktningsråm- ställning "har. äv landsfiskal C. Å, M de ti levande och sista härskarna av Cy- pern, flydde från fädernas ö, Thon mas till Spanien,' Zakarias 'till öd Chios, År 1735 kom en av Zakarlas ill Fi Han båtte Vincent de Lusignan och från honom; härstammar, fastighetsmäk- | 5! laren Charles Rout :de Lusignan, med tygerna 1 kundernas åsyn: Charles F. Worth gifte sig med den försigkomna flickan 'och grundade år. 1858 ' det , stora ,modehuset ”Worth” som snart. blev ett av de främsta och förnämsta i modebran- schen; Mister : Worth gjorde sin vackra hustru till världshistoriens första mannekäng. Han lät, henne som nu återkräver sina fäders arv. Enligt honom var; varken Venedigs prova. och . visa klänningarna för KG 4. « herravälde över Cypern i eller > den turkiske sultanens, och inte heller Englands under modern tid. 'Det' endå "gällande, fördraget om Cyperns tron och statliga själv- Worth gjor- de stor succé, främst bland damer= == 0 4 nas galanta kavaljerer som gärha köpte just de klänningar som hon förevisade, Och'så var mannekäng- Föstighetsskatten Mot propositionen med förslag till förordning. - med särskilda bestäm- melser. oi, begränsning av. skatt på grund av 1955 års ; taxering hat be- leri "och bedrägeri. " "+ Söderling . i - Vetlanda ' ingetts till Njudungs . son från Östra Härad, som är miss- tänkt för mordbrand, Mc och "- ' engelske L ta. . -- också misstänkt för stöld, rattfyt: |. 4 Td ber eldhärjades d inga aft göra utan” tillstyrker att försla- tet antas. För att den s. k.-80-pro- cenisspärren skall få avsedd effekt d avseende på 1955 skall för det- års taxering ett beräknat belopp r fastighetsskatt få läggas tilt'de atter, som id .spärregeln< & ning, försäkrat i överkant, och strax stadshus, där mannen bodde;-Poli- | lämnades år 1762 ett i sen" "fann -omständigheterna' kring som. bad kungen att med sitt sigill | och mel- är äradsrätt mot en:'per- Han korsfararen Guy de. Lusignan konungen Richard blev det allmän sed i Paris' mode- hus att ordna, mannekänguppvis- ningar, visserligen endast för. kej- yrket uppfunnet. Under 1860-talet uppgivit hoppet att återfå, Cypern. Till franske kungen Ludvig Xvi in- Familjen de' Lusignan' Har aldrig sarinnan Eugenie och den förnäma uppvisnängår . började först. fler. > : kejsar N leon III:s avgång, efter " familjen :- dé Lusignans misstankar riktades mot den. nu anhållne; "Denne hade sitt lösi härskarrätt över ön Cypern. I det- ta” iljen: de Lantgnans ägande- . revolutionen år 1871, under den - tredje. republiken”. — AEP. =. Här mu hört historien om. frun, . konung efter. hörande 2v juridisk] gom vaknade mitt i natten vid.nåz. + 4 el ka. f -skare, t ljud? Hon väckte sin man. N r familjen är Lurtonana de M en "Johan; viskade. hon... Ja2: ros, od 7 den farrar. on I Ipas stan det är tjuvar i matsalen per Ullförsäkras en .minimipension a i i I i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.