Miningen den & NR 1988 — . v plog « y VA alt 8 Krig? Nöj — städerna bor . | | / "CN inga spår av strid. -Nedetre (deras konst var "överflödande ; till att peta ner Kornet med Yvtereitrery "Vetenskapen > 'grubblade länge På ' varför Mayas flytta Peak fann man eh enkel 8. ' Mayos kultur Rade hoppat över ett trappsteg. De hade "redan" tidigt ett skrift- « språk, deras” matematik ”c få färde Kom. - "araberna? ock! "deras ; kalender var ' exaktare än den” sulianska; De vär, som sagt, skora byggmästare och majs som bas för sin existens, ”men den sörteris odling” lycka- des” de aldrig driva Bgre än pinnar i i market. .Ytlagret blev shabbt'u utsuget eftersom göds- var tätbefolkat och städernas ning > omöjliggjordes. Därför måste de flytta. Städer med .Hotusentals ' innevånare ling också "var okänd, området | - 2 Ke TH revolution pågår Mahöverrummet från en hypermodern kemiteknist fabrik, Dupont I Virginla, där en enda man' 1 med hjälp. av en längt gången automatisering kan dirigera en invecklad kemisk framställning. = Dagens fabriker antika : om: 20: ä ROBOTAR; + rustning som: skall ersätta den mänskliga arbetskraften." > i arbetare, kan i: morgon skötas av 1 maskin. :-, : Det är i själva verket fråga om en industriell. revolution som skall jä en stor del av. 0 Framstå ungefär lika - primitiva som en av Watts första «Det är en utveckling som dessutom kommer att dra med - sig; ; vittgående. förskjutningar inom. arbetsmarknaen.: Många frågar sig ängsligt om det. : åra fabriker: att om: 20 år. : ångmaskiner” ter sig för I går. dithän att teknik elektriska hjärnor”, > fotoceller, + så länge endast har kurtositetsvärde för lek; vinner "ökad: makt för var dag som går. De ing äter ut sfrärrstyrda fabriker. ä är begrepp" som än" mannen, Och ändå är det kuriositeter som” år i den alltmer fulländade tekniska ut-: Det som i dag uträttas "av. 10: in, gör henne överflödig och sysslolös. Redan en: hastig överblick wvisar' hur fena vå vi redan hunnit på den väg. som leder. ill: | " total (ntomatisering.. É En. av dem som dog. de för- riktning 'var: bilkuiigen Henry > Ford.. Någon gång på 20-talet” lät. han installéra ett” trans. ; portband (som; drogs ', för port 3 hab!) i sin fobrik och kunde . sta stapplande" stegen: i denna. .- därmed spåra in så mycket tid "och arbete, att priset på 'T- forden åkte ' ner från 850, till 300 dollars, | I dag bar: de, festa. bilinda- strier transportbend och. mas« skiner i intimt samarbete som . svänger. ihop snart sagt: hela ' "bilen utan mänsklig inbland = ning, > SA Amerikensts -+ " Hopsättning," SINA + är my stolta Över en svarv som kan in: ' ”strueras att framställa ms. 7 skindelat I det läraktigasté Eå, årbetare gör den första delen, medan, hans arbetsmo- "ment inregistreras av ett "magnetiskt band. Detta ,band placeras sedan i a: kontroll maskin söm är, ansluten till . borren och ”spelas upp”, var- " vid kontrollen "efter. dikta- men”. av . bandet erat borréa att utföra dn | är- bete. - Bandet kan "spolas av” och Aa nya.ubpgifter soni lik vil-. ligt verkställs av -borren. En apparat av denna yr Hbrät- 1337 iga faktorn ända dithän ” att framtida fabriker troligen konmer att drivas enbart av en grips: tekniket som befia< ner sig'l ett manöverrum på många mils avstånd. AX Fjärrstyrda maskiner finns redan i en" mä varianter,» En" Intönjör. Stor dok ritar: rmhaskindelar På ett papper och i samma ögonblick skär en maskin | den avlägsna' fa= briked" ut' samma" förömll $ ' metall. Tecknarens linjer upp= fångas av en fototeknisk cell, som , omvandlar intrycken elektriska impulser. Disa går vid kraftnät tll fabriken" och ' tar ett arbete som. sett arbetslag om åtta man. «& En stör radiötekrisk fabrik har nyligen framställt maski- ner som. levererar fixa och färdiga , 21- -tumstelevisloniap« parater utall' alt eti mänskligt handgrepp behöver uträttas. Jdning; ant görs automatiskt” & Och det finns redan suto-. matiska kolgruvor, Den enda: +' personal : som arbétär - under: marken är, ett gäng som säti. mn upp" takstöttor ' 1. 1 Bruve? ångarna." För övrigt ättår maskiner hela + arbetet, som r. följe ovan. jord på TELE- skärmar och: dirigeras fån ev” kontrollbord. — , '. x Atomkraften hat . Wwingat. fram er 'mängd fjärrstyrd ut= rustning på grund av rhateria=" lets livsfarliga >" utstrålning, - Man här länge anse ati den' märiskliga handen aldrig skul: le kunna ersättas artificiellt; men . redan .i våra dagat har' " man bland atinät' på stöd fabrikerna konstgjorda grip händer som inte står långt ter förebilden. Dessa robota mat dirigeras av tekniker från väl skyddade manöverrum, ; Man är inom atomindustrin sier, mod. ina på att svg den. Id eller hur! . S Enkelt, a bj Även kontorsarbotet skall automatiseras så långt det går. ' Personal. söm fiämerd sköter sådant söch registrering och arkivering ersätts red maskiner, Brev skall inte dik«. teras för söta sekreterare med stenogramblock på knit, utan för en maskin som utför ké- ww procedurer; Och så vidare, Detta är mickprov i en utveckling: som ter sg spök- Vik för många, Xven mer saks ligt betraktat Innebär en kons | sekvent . genomförd autonatl= seting ett hot mot stora grup" per inor:. arbétsmårknader. Fabriksarbetate och kontobs=:- : Porsohal måste bli en. starkti reducerad kategori,. och kra= ven" på . teknisk utbildning: kommer att skärpas. : «Mai får bara hoppas. att, Proctssen går så' pass Jng- sämt' att grbetårna' inom de berörda” 'kategoriornå hinner | Omställt = efter en ny tids "krav. eller absorberas inom Andra, ärbelsfält, Och vid när= shbte., betraktande finner man att det. faktiskt, måste vara några som, gör, de mutomatiska "också" , > > fänglrtar ”yppig. Dess ' ansikte : "winer. På. ”Ådan generationer och sekler : TV mårar,” ock" der Kddé' vaftet med . sfsamma "5 "strömmar "men”uppe de r. skrovligt : ay .. ästvänliga ” lippor öch' fårat: av .vilda-ra> . Anderilas högsta De Honom, och Babs lungor ” kän' inte tillgodogöra: sig' till- > räckligt:, med + 2 Hr; den starkt förtunna Men . Perus acklimatiseradé i'sin omgiv- ining.! De: kan. till och: med. jaga ei fågel så länge; ått den fullständigt utmattad blir:;ett lätt byte : för : den uthållige . mer ner "på" : ;de lika mycket. av den' för | dem aljtför. un ljägaren,' Om. de däremot, kom- lågslätten, lider luften där. - Djupt nere. 4 .räviner och | 'dötan, ligger. "de större i ”indian- i byarna, men, ända” upp, niot Förttigt | brits att ligga” på är ett tecken ". ". enda, som kan” utföra | ropps= > " årbete : här ' uppe, . Y £ . klarar,: ätt .de fortfarande. ut= >: ; gör huvudparten”. av befolk : "Lika obetydliga söm indians ro hyddornä är att se 'på, "lika inredda jär' de, den på. rikedom , och lyx; fattige ligger vå Bara markern;:- ” Ett par mycket enkla lar. finns i Kyddan, . men det är också allt vad indianei av ' möbler.” En ” enkel ' härd fullständigar , inredningen. På. själva högplatåerna är trä . > gonting.' sällsynt och. dyrbart, som”aldrig används. till. bräns«=' -de: I. stället. eldar man. med torkad” kreatursspillning, . som dock -har den olägenheten att lämha : massor av aska" efter sig,. På' morgoneh, sedan el-' » den har fått ' brinna" hela nat- ten; ser härden ut som 'e väldig, vit: pyramid, som - fal: ler, samman '' och sänder : ut "hela moln av stoft vid. den - amänstä" fläkt" De gämla Incaå. åvkolingat” är ati finna på "Perus hög- "slätter. nerna, ett ännu i" denna” -dag verkligt : intressant ; folk," trots att de förlorat det allra. mesta ' äv sin "Höga forntida ' kultur. De är visserli jen ,uppblandade ' med. en del europeiska ele- " ment; de äventyrare : :som en gång förstörde. deras 'kultur- : skapelser: lämnade i stället ef- "ters sig- er del av sit "blod. » delaktigt. ' En.” NH har. »Det är: Sierra- india- - Men bytet har i inte an för- . "Trots", detta har : Sierra-indianerna ' genom” ti- derna behållit. det mesta av” sina "rasmärken. De har brons= rätt tjocka läppar, stora, mör. ka: ögon, som . speglar ; deras 1 koliska ::” temp "Deras hållning är. på "något, - -sätt spänstigt graciös så länge de inte hunnit bli fördärvade av. kokain," Alla bergsinvånare : har. ' påfallande " ”välutbildad' bröstkorg, en följd av genera- SC toners". anpassning" efter. den tunna luften, Vid sidan av några stammar på Tibets hög- slätter är de det folk; som bor högst i hela världen.” | F Indianflickorna är även ef-' ter europeiskt omdöme många i gånger: 2 verkliga små skönhe- ter med späd och graciös kropp, : smen de förstörs snart av det ; ”hårda- arbete,' som läggs på” 'dem av deras herrar ' ochi män, ty här liksorn', hos :så många andra' primitiva folk är hustrun sin mans slav. Det är hon som' bär de tyngsta bör: dorna "på bergpassens. smala och branta stigar, det är hon.” - som gör det grövsta arbetet på ' fälten. Har hon någon stund - till övers, tillbringar hon den vid sin enkla -, vävstol," stän- . åa outtröttlig. Och även un=': der det hårdaste arbete bär hustrurna med” sig ' småbar- Å nornä, bärz 1éd sig sitt maj eller i in , skér för hand med I slaga och moderns rygg, ' skyddad": och "bären i hennes ”manta".'. - Indianerna - bar sin. egén' . ”huvudstad”. Det är den' lilla köpingeri Huaiicayo, för övrigt en av världens högst belägna” järnvägsstationen, nér . än 3.200 meter över havet, Varje "vecka hålls där en indian- "marknad, ' där bergsborna för = till torgs sina produkter, De De kommer. med"; lamadjur ' och ' små åsnor I tungt lastade ka- .Tavaner och för med sig fruk- terna av' kvinnornas arbete under veckan, . . ' Med våren i Ariderna bör- ”"jar .indianernas jordbruksar- bete, som för en främling: näs- tan verkar demorstration av museiföremål, Jorden är ma- ger och stenbunden, 'Den be-- arbetas - med. en plog . som "helt enkelt består” av ett pån ; krokiga ” trädgrenar, av vilka " den: ena” tillspetsas -till något som skall fungera som : plog- bill 'och 'den andra | bär en krok för - draglinorna, fästas i lamans dragsele, tar förekommer nästan ' aldrig häruppe, de kan inte prestera någon uthållighet I i den tunna. | luften.” s r en gångs skull det tyngöta” ärke- . tet. Han. sköter plogen, medär -. hans. hustru - går bakoin: ho- nom ööch lägger utsädet i får: ran, som' hön därefter - myllär . igen med fötterna." Även dä Re rd oder déträ' arbete Brukar der. Det är frampå hösten; i början av': juli, "som säden ” mognär, ob då” skördas den på gämmaltestå” Å mentligt.. sätt för hand. Kvin-,. ln: : norna bär de tunga kärvarna, till: tröskningen, - som också -.kästskoveL.. » Majsén är indianefnår tiv. déras dagliga bröd De äter den morgon. rmiddäg och kväll Rostad, svin bru, SvM ävpya lar ren Den Hille sitter ngn på för Sijärnor'- . över. västerns mist a fr akoperand, ae Jag ser vå dem . och h äänker a på "min egen SS . farkosts | . tills | fordenära lykta, - varthän den styr och varthäd de - I och vem som timrat' dessa avstånd och ställt en dvärg att un? över dem, ot . NE - RAL PARLAND + ellér gröt... Kött. år en sällsynt lyx, ty.det finrig inte mycket ' villebråd på högplatäerna. Men os Ändianen; här "obetydliga . bes : . höv,: han kan. helt enkelt :rid- . !Majsskörden sker Bö fika . : primitiva. metoder som såd= tänka sig att.ett liv kan ce vas annorlunda än. hans . När vidtérs Kommer, FS Aekterär tan töte över : det: faktam. ätt några! smil från: hans by är det varm sommar. Men i, oktoBer. siär floderna svål ér av smältvatten” och bergsäteppen för tillbaka ' LC ” saftiga gräsbeklädnad, då sake" nar han till liv. tillsammans — ” ; med sina berg. sina floder och sina lamadjur. Då är det vår i Ändérna: "ora åndgtänsen - fitiiens mak :enstar i a dt AAA Mskskth
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.