ry vyrv , , ' blov rar PRIS SARK bAROLMES - TONING " Fredagen dok” MARKARYDS- BYGDEN Laholms Tidnings Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan . Redaktör: Sven. B. "Jönsson. Tel 10159.. a Markar fördag kl: 8, Söndag kl. 4, Ö 0:38 gem; vd yds. Bio 3 "LJUSET. FRÅN LUND . med Nils Poppe, Barntillåten: "Förköp per tel. "Karl-Arne Holmsten, "Ann-marie ' ”Gyllenspet2, : -10086 kl. 17—19. ” : Tshockey:” 4 Lanätsbanan, Markaryd, , ikväll fredag kl. 19.30 3 HISHULTS AIS 7" MARKARYDS IF b. Kyrkbuss” Norra Haghults skola 10, Tånne- ryd (Karl Jonassons) 10.15, Bös- hult 10.30, Råstorp 10.45. - + "Trafikolyckor och slagsmål, Onsdagena ' tingsförhanålingar hö'ls under ' "ordförandeskap av tingssekreterare = B. Svensson med bitr, landsfiskalen 'E. Gun- marsson tf Markaryds distrikt som allm. åklagare, En försäljare från Markaryd, som den 7 mars 1 fjol 1 sin bil var på väg söderut från Marka- ryd, blev strax intill avtagsvä- gen mot Arhult bakifrån påkörd av en militär mce-ordonnans, som var på väg mot Skåne, Ordon- nansen, vars kamrat just kört om den framförvarande, person- , bl'en, ver också på väg att'upp- "repa. denna manöver, då :bilen börjado svänga över: vägen At höger för att köra fn på århults- = viigen. Me-föraren,. försökte då företa omkörning till vänster, men. på grund av personbileng uppbromsnirg hanns Inte dettat med utan motorcykéln körde In 't bileng,. bakre vänstra del, Det skador på -båda' fordonen, och åklagaren ansäg: att båda brustit 1 uppmärksamhet och gjort sig skyldiga :till vårds'ös- het 41 trafik, . Personbilsföraren hade begärt tskadestånd med 50011 kr, Det bilr dom om 14 "dagar. Markarydso'ycka, Den 5 jult i fjol. Inlrätfado en kolilslon mellan en personbil och nin ggatan-Kroncbergsgatan' AS | Markaryds köpirg. Personbilen, som kördes av en veterinär från Stockholm, var på väg söderut: Lastbilen från Markaryd, också "Iden' vänd åt söder, stod stil'a Jvid- "vänstra vägkanten och då tänkte veterinären passa på att köra > om: I. samma" ögonbick slogs lastbilens högra körrikt- : ningsvisare upp och : bilen "bör: jade 'omedelbart svänga i sam- ma riktning, För att söka und- vika kollision svängde veterinä- ren- också sin. bil åt höger, men kunde ändå inte undgå att ra in i lastbilens sida. Aklag ren ansåg, att. båda fordonsfös rarna - gjort sig skyldiga . till vårdslöshet i trafik. . Veterinä- ren :hade begärt skadestånd av motparten med 500 kr., vilket häradsrätten = tillerkände honom Beträffande hans del i krocken, ansåg rätten den vara så ringa. att åtalet mot honom helt ogilla- des. — Markarydschauffören där- emot dömdes till. 30x3 kr. i — klipj En person, ': som tidigare bott och arbetat i Markaryd, uppför- de sig den 24 sept, för två år. se- Ogillade utseendet på kroggäst dr pte till, STOR OVISSHET INFÖR 00 dan . mindre lämpligt 'i samband | . med ett besök på Järnvägshotel- let t-köpingen. Han hade gått in där för att äta och när han höll |” på med detta upptäckte "han plötsligt en .. annan; för honom vilt . annat bord, Han tyckte inte om dennes utseende. utan reste sig, | gick: fram till den spisande mat- gästen och slog till honom i an- | siktet. Serveringspersonalen : Jarmmerade polis, och när ' denne kom > för att 'hämta 'bråkstaken blev”han, först missfirmad, » Den bråkikge. gjorde sedan våldsamt motstånd under "färden .till fin- kan, Aklagådren hade därför åta- lat "mannen dels för misshandel och; fylleri, ,och: dels; för '"missfir- melse av .samt våldsamt mot- stånd mot po'is, Svar, som-f ni avtjänar . fängelsestraff 1 södra Sverige, + hade ' primat € er en lastbil ;1..korsningen . Drott- och domen blev 75x5 kr.: . trivsamma, former. främmande person, vid ett] ”” ar] | Årsmöte” 'och familjesamkvia 7 'med Ränneslöv Ysby RLF-avd. ken; Fdenberga, under Stycket Efter för- "följde. ett trévligt n cabarér äre I L. -Hen- . | ricsson, ritade och berättade med : I sedvanlig ' ackuratess och fick sin publik: helt. med på noterna. Detsamma kan sägas om Harp- linge- SLU-amatörer som på ett e änstfullt sätt fram- ”sitt .cabaréprogram. "Förhandlingarna leddes : av lantbrukare... Bertil - Andersson, Mariehäll, som enhälligt omval- des - till ”avdelningsordförande. | u Avdelningen > har” 251" :medlem- mar. ill «ot | 31 styrelsen ' omvaldes. förutom ör, ordf.,' Agne” Johansson,” Ljung- hem, Erik Karlsson, Ålstorp, och "Johan Pålsson, Staffanstorp, samt [nyvaldes Erik Karlsson, Klägs- "torp, efter: Äke Olsson; som un- danbad. sig återval. Kvarstående i i styrelsen är Ake Gunnarsson, Ränneslöv, Axel Jo- hanssony,: Värestorp,' Arvid Lars- son, Lugnäsäng, och Egon Kron- kvist,” Ränneslöv. Suppleanterna "| Agne Johansson. Kontaktman för "förde ordf, avdelningens tack till Ake' Gottfridsson, Brödåloa, och Adolf Andersson, Ränneslöv, om- valdes, = Revisorerna Arvid" Andersson, Ålstorp, o. Alfons Olsson,. Klägs- Persson, Klägstorp,. och: Gustaf Nilsson, Klockaregård. - Ombud till ortsförbundsstäm- man: Styrelsen jämte Äke Ols- son. Suppleanterna omvaldes. Ombud till länsförbundsstäm- hansson, Agne Johansson : och Erik Karlsson, Älstorp. Supplean- ter: Åke Gunnarsson och Egon Kronkvist, . Ränneslöv, ' Arvid Larsson samt Johan Karlsson, Staffaristorp. Till kontaktman för utredningsinstitutet ” omvaldes Daniel Elisson, Ränneslöv, suppl. ungdomsorganisationernas " sty- relser . Agne Johansson. Studie- ledare: 'Åke Göttfridsson, Byom- budsorgånisationen justerades | på ett par platser. - Efter förhandlingarna” "fram: den" avgående styrelseledamoten Åke Olsson, som i åtta år utfört ett förtjänstfullt arbete i styrel- ÅRETS. "för 3—5 år. Bér säd mopedist, . Markaryd, vär åtalad för den 14 aug, i i- fjol 1: berusat' till- stånd: åkt moped. mellan 'Marka- ryd: och. Timsföors. : En ordnings- vakt vid em danstillställning 'ha- de". obberverat :.. danskens . sprit: lukt. och! ordnade med att, poli- sen; kopplades' in. Det blev blod- provstagning” i . vanlig ordning ch... det; konstaterades att man- men) vid! tiljfället haft. .1,38: pro- mille i blodet. Häradsrätten dörm- Fann A dé hönom till. 60x5 kry es rön, a na det efter noggrann tvättning av hela kroppen, schampot eZ ring av, håret och tidigare » borstning av tänderna har då gjort vad vi kunnat för våk hygien? Nej, men vi har gjort det viktigaste och grundläg- gande! Vi har den besvärliga transpiratlionen + att komma tillrätta med, denna tråkiga svettning som under armarna och på fötter- na och som ställer till med så mycket förtret i form av för- störda kläder och dålig lukt! Den transpiration som ' före- ' kommer på dessa ställen kan utan fara för kroppen i övrigt stoppas, ty den är snarare av nervös natur än att ha med tempelaturregleringen att gör samtidigt milt verkande me del som endast behöver an- vändas 1 å 3 gånger i veckan har sedan fem år, funnits i marknaden och . använts av - rationen på kroppen i övrigt tycker man sig som regel inte ha så stort besvär av, men även "denna ger upphov till dålig lukt, ty svetten är ty- värr inte bara vatten utan in- nehåller även salter, fettsyror, äggviteämnen, m. m. Men hur underligt det än låter så har svetten då den kommer ut ur svettkörtlarna ingen lukt utan denna uppstår först då ovan - nämnda ämnen ' sönderdelas på huden! Genom att förhål! landet är så, kan den moderr + kosmetiken råda bot även Få detta och vi bortser då ock- i från möjligheten att täckr över doften med starka' pa: fymer. I Det finns nämligen ena —— Dagens goda råd: . N Cigarraska är ett bra me- idel att putsa metaller red. set När vi stigér upp ur” bar kn förekommer - pooedj Dagens rätter. ör fer LUNCH: Inkokt sill. | MIDDÅG: Mald leverbiffi "Fruktsallad i sås. H Nee 7 "MALDI LEVERBIFF / ” 3 hg oxlever DD FÅ potatisar Ge kh LIök? 2) rn salt . SO : ysndd vitpeppar se Till stekni : tå msk !flottyr 1.dl mjölk salt, vitpeppar. ' Lägg levern i vatten 20—30 - min: Krama ur vattnet och skär 23 Sveriges Betodlares Centralförening har - haft sin års- ' stämma i Lund och att intresset var fantastiskt stort därom” ttnar deltagarantalet, som böll sig "mellan 7'-och 800. Det: allra största intresset knöt sig givetvis kring årets priser på - ,betorna om vilket man endast vet, att de kommer, att gälla ra, Ett mycket effektivt men - 100.000-tals personer, Transpi- . + .den i skivor, Skala potatisen och . löken: och mäl den till: SOCKERBETSPRIS. "Föreningens ordé. "advokat Tu- för dagens situation, och. erinra- de om att fjoråret.för:betodling- en givit ett nedslående och starkt sta sockerhalten på' ett halvt .se- kel. I flera fall fick fabriker läg- re - medelsockerhalt ; än "16 proc. vilket ej förslår för det utlovade betpriset av 7 kr: pr 100 kg. Od- lingen har. emellertid i':stort sett dragit. 1. ägre:. kostnader vid de bruk,- där : kampanjen blev"s sär- skilt uttänjds: « «ss set > Vi går nu mot:det nya priss tt- riingssystetnet, : som "förutsätter 'ett'-3-årigt-avtal. med i. princip samma priser, Advokat Bengts- son gav, en. rédogörelse. för detta nya system; / baserat: på mittpri> ser och importavgifter på socker. Jordbruket får ta! risken för Jög- re. pris "än "mittpriset ” "intill enj viss gräns liksom chansen, få ett inom vissa gränser högre pris. För reglering äv priset mot mitt” priset kan: tillgripås korrigering av importävgiften eller kvantita tiv reglering av' importen!” , "vid fastställandet av mittp ”set för sockerbetor måste såle: -.des fabrikationsmomentet kom: ; ina. med i bilden. Risken av Högre pris ön mittoriset liksom - chansen. till högre. pris. skall fördelas så, att Sockerbolaget -tar 40 proc. och betodlarna 60 proc. Sedan mittoriset för soc- kerbetorna fastställts, skall Soc- kerbolaget av detta erlägga så stor del, som bolagets tillverk- kalkyl d - Därtill "med levern -Krydda. Upphetta Åsne i stekpannan och lägg '. i smeten f matskedsvis, Stek biffarna brundé på båda sidor och - "lägg "dem på serveringsfat. Häll ; mjölken ' i "pannan, när denna - svalnat. något. Låt skyn koka + UPp.s Krydda och avsmaka den. Häll” den över biffarna. SS typ. kosmetiska produkter, som kallas deodorants, vilket . kan översättas med Juktbort- tågande och som inte stoppar 1 2 Pruktdalld I i - TN transpirationen, men som in- 1 banan mö Ds nehåller vissa kemiska ämnen 1 äpple i . med förmåga att döda' eller "30: g nötkämor . tillbakahålla de på huden be- 2;msk socker? fintliga bakterierna. Det lämp- Vigås ligaste medlet att använda "Vägg ” - över hela kroppen efter badet” 2 insk socker 1 dl grädde - är ett speciellt kroppstalk som” saften av I citron eller apelsin . . tillåter huden att andas men Skala apelsinen och bananen samtidigt absorberar fuktig-"” > Och Skölj äpplet. Skär frukten i het och motverkar uppkoms-. ftrimlor "och: snacka Sä och ten av transpirationslukt. Lägg oukten I Ten ål och Det tråkiga med transpira- SS over er kten är att p . Vispa” ägget och sockret. Sätt själv som regel inte märker till” grå idden.. och fruktsaften. - Sin egen doft vilket omgiv-" X a. och häll såsen över. ningen gör desto mera, Och frukten, , " det utgör absolut ingen stimu- ' lans på en arbetsplats om det . ligger en doft av transpira- . tion i luften! Och hur £8 Norden har börjat . få upp Ny för behovet . trevligare och lättare skulle - och dessa-typer av kosmetika det inte vara att stå ut med har gått mycket kraftigt trängsel i t ex. spårvagnar, vi ligger fortfarande "långt bussar, köer och dansgolv om "ckter ti ext amerikanarna där: alla vårdade sit om sin nars Pidet 05 nr. av alla kvinnor sonliga hygien. Även vi här i använder transpirationsmedel! Atrrb RR Abn,MA "skall ett tilläggspris utbetalas till odlarna ur en fond, som upplägges med hjälp av in- kasserade importavgifter, . Sockerbetsodlingen i. Skåne— Halland—Blekinge avses omfatta 40.000-—50.000 hektar och ; od- lingen på Öland -och 'Gotland 5.160 hektar. På öarna kommer att liksom hittills lämnas ett arealtillägg (som"dock torde bli höjt), eftersom odlingen av so- ciala skäl anses önskvärd. Då odlingen i Östergötland icke kan ges socialt stöd, torde den kom- ma att nedläggas. — Sist jag var här sa doktorn att det var viljestyrkan det kom an på. — Just det. oo — Ja — så jag har "fortsatt att röka fast doktorn sa att jag skulle sluta. . . k Tung mig, s män författaren till Il ern, varför r ni ej skällt ut min bok? gentligen — Därför att jag har läst d sade kritikern, : en, Markaryds Bio : spelar fr. o. m. i kväll t, o, m. söndag. ”Ljuset från Lund" med Dr Poppe, I Karl-Arne Holmsten o Marie Gyllenspetz i hu- vudrollerna, En skojfrisk sak där Sveriges rolighetsminister Pop- Pe tar hela publiken med sig in i sin trevliga skolklass där det inte alls talas om Uppfostrings- proble:2 och dylikt. Filmen är I tidning, torp, omvaldes. Suppleanter: Ivar |” ” man: Bertil Andersson, Axel Jo-1" re Bengtsson gav. en: redogörelse varierande resultat och den;läg- |. | — Byggnadsplanering vi arje nybyggnad eller större om- byggnad innebär icke blott en ” istor kapitalinvestering - -utan bety- ” ider även att man i viss utsträck- "ning binder produktionsinriktningen , vid jordbruket för rätt lång tid , framåt, efter byggnadens utform- ning. I regel söker man därför nu- nyttja äldre -byggnadsbestånd på rationellare - sätt . och: undvika så långt . möjligt nybyggnad. Även till synes ' relativt dåliga ”bygg-' stå kvar i kanske flera 10-tal år, Un- der den tiden förändras icke blott jordbrukets allmänna struktur, utan även byggnadsfrågan kan ur teknisk och ekonomisk synpunkt komma i "sett bättre läge” Det finns allt för många exempel i vårt land på tom- > ma dyrbara utrymmen och likaså "där man ändrar om byggnader: som :uppfördes för endast "några få år " sedan? Vid övervägande i frågå om ; nybyggnäd eller renovering av gam- » malt kan man t, ex. undersöka om - det inte är billigare att, istället för » att höja skulden på en. gammal - byggnad, sätta” någon . eller några ensil ilor” utanför by ". m? siloutrymme motsvarar i antal : fe 6 m? höätrymme. | ae Utnyttja” ällgångliga / I utrymmen no . Om den gamla inredningen i kos stallen — är försliten.- eller alltför ; omod och arbetskrävande, kan numera med allt mindre tvekan övervägas om inte. s. k. lösdrift av "' korna kan användas. Det spar. under sådana” förhållanden mycket byg; nadskapital och möjliggör en senare " användning av utrymmet: för "ev. djur. eller annat ändamål.. Ungdju- ren kan under alla förhållanden lätt - . beredas utrymme" i en loge, eller billigt skjul med” tillgång . till räst- "gård. 7; 2 4 -Tomma vinterbonade hus; t ex. » :' häststallar. och. kostallar kan' utan «större: kostnad mer eller mindre » + tillfälligt användas:för gödsvin, Man » kan göra en enkel indelning av. ut- rymmet för 50: eller 100 svin'i:var- 1. dera "gruppen: och "använda :sig .av foderautomat för torrutfodring! och - "måste bygga ' "nytt hus för - detta . ändamål kan detta ske' utan alltför '. stora kostnader och vara en lönande .. åtgärd » jämfört "med ; stuklagring. 3 Över huvud taget sammanhänger '. lagrings>: och distributionsfrågorna - beträffande potatisen ” intimt "med ”varandre. Varje' större: odlare” bör . ha: tillgång "till "sitt, potatisförråd : en under kalla tider, ty det är ju potatisen - skall konsumeras i hu- .vudsak. Numera finns inte i.samma ””utsträckning.-som förr. möjlighet för > husmödrar, att redan på hösten in- « köpa och lagra. sitt vinterförråd , av "potatis, | utan de "måste" i stort sett fi hand” som de én vara med stor ”tyngd” i fråga om lagerhållning vid gårdarna. Där- ör behövs i: regel "iordningställas utrymmen, : vilka . helst att handelsgödseln .kan gnshöjd för underlätta lastning: ” a «och , Kvatniutrymmen mera. att' så långt möjligt ut]. "= f vändning. Detta gör 'man ju säkert ; rakteriserade. den äldre - gården är "Handelsgödset har" numera "blivit böra såvitt möjligt vid större egen- domar planeras fristående ifrån an- dessa byggnader, torkar, elevatorer etc. ha ofta "visat sig vara brand- orsak med ödesdigra följder, då de är i de i en större. b kropp. Un os Brandskydd” Vid all byggnadsplanering bör man, nu kanske mera än tidigare på ll grund av .de stora värden byggna- derna. representera, ta stor hänsyn till förebyggande brandskydd. En koncentration av utrymmena i en enda byggnadskropp, som tidigare så. ofta förekommit, medför alltid stora brandrisker om : inte stora kostnader - skall. nedläggas för att förebygga dessa. Det blir billigare om man så långt möjligt. delar upp byggnaderna efter sin funktion i flera enheter. Vid det mindre jord- bruket stöter detta givetvis på svå- righeter och där kan man vara nöd- sakad att fortfarande ha ekonomi- byggnaderna för "alla djurslagen, foder och gröda i en' byggnads- kropp. Maskinhus och traktorgarage däremot kan ju utan besvär. läggas friliggande: slö ” Förtula inte gårdsbilden "vid studium av gamlå. gårdar finner man att dessa för 'sin tid har varit mycket funktionella. Varje utrymme i byggnaden var efter sin tids förhållandens väl tillvarataget och utformat så, att det väl anpas- sade sig till hela. byggnadens -an- även i dag och efter vår tids för- hållanden. De gamla gårdarna hade emellertid någonting därutöver som le nya gårdarna inte så sällan sak- nar, nämligen en vacker och sam- tidigt ändamålsenlig gårdsplan! Hu- sens placering i förhållande till var- andra var funktionell men samtidigt |. tilltalånde; Det syns-som man'i:vår rationella tid försummar denna vik- Sydsverige :ser man. ej så. sällan en nybyggd hög ladugårdslänga rätt nära intill ett lågt enplansbostads- hus. De: gamla vårdträden; som ka- ofta. borta, så att inte: ens de kan hjälpa till att trycka ner den: höga uthuslängan. Vid ombyggnad: av t. ex. en gammal låg uthusbyggnad förekommer. som tidigare” sagts allt- jämt att: man: bygger på - en. hög skulle - och åstadkommer - just: en sådan förstörelse av gårdsbilden. Om man :i stället bibehåller dem gamla nan bebyggelse. Maskinutrustning” ilé tiga detalj alltför ofta. Särskilt: i - ÅA 40 tebruarti' 10507 byggnader: ger ä karen ett intrycka9d jens karaktär. , - en omedveten' trivse åt, som bo och arbeta dö fick motvrskel - ” ligt äv meta ovan dagen en. metall borg då hän var: sk ; närheten stade med: m fiskelycka slag hade på sön arbetare från "Götel ute för 'att fiska or: av: Marstrand: Pen ötti str det: och Nordön fick jan D ligt en motorcykel på kro kan HAN tyckades bärga. motorcyke omar. Monark 250-kub p Öka Som På rörde en person i cykel dt rsykeln Skårby- Mo ul its i. Kungälv. bikare. En” . 'skonsamma under 1955 stoCKHOLM (Press). ” | Svenska folket har u | it i ovanligt hög grad 1955” vari ” förskonat från epidemiska sjuk- - En allmän föreställning an av en / domar. em epidemiläget får m: . - från mediCinalstyrelsen förelig- gande .: uppgift, : att : i runt tal :9,300 kliniska fall av i epidemi- . "lagen upptagna sjukdomar 2 an=. ”"jnätdés”undér året, medan års-" | "genomsnittet för de föregående. - tio "åren var 17 700. al uppgick. alltså inte till; mer: tio 'åren före 1955' uppvisat en me- delnivå på 14.000: fall pr är med maximalt: 35.000 ' fall år "1950 och minimum” med»: c:a '5.500 år 1954, 7 konstaterades". i inemot 7.600 fall. Högsta: relativa antalet noteras för Hälsingborg med 541 fall på 100.009 invånare; siffrorna .var för Stock-" holm ' 95, Göteborg 109, Malmö 124” och Norrl låga by den, som med d hjälpmedel kan göras 'fullt rationell, utan. påbyggnad, och" samtidigt. på lämpligt. -sätt , några . högväxande |, träd, kanske. bilden; av gården ge- nast blir bättre," Dessutom kan detta ] vet på fritidssysselsättning,. är väl orsaken till: att trädgårdarna om- kring lantgårdens :' bostadshus så ofta får förfalla. En gård kan vara en prydnad i och för sig, men man skall inte glömma "att gården också kan vara en bygdens prydnad. Man arbetskrävande trädgårdsanlägg- ningar för att'en gård ändå skall bli vacker. Det ändamålsenliga är i och för” sig" vackert. Lantgården iu en betydligt beskedligarer nivå. 1955 behöver inte ha några märkliga och | : av landet kan nämnas. Skaraborgs: län ,med 254 och Gotlands med '195, " vilka båda län alltså: hade relativt många fall, "år, har "på senare tid: gått ned tilll ; Barnförlamningen, i som växlar. betydligt från år till år, uppnådde: år 1953 en topp. med 5.090 fall, .vil- ket var den svåraste epidemien se- dan 1912. Ar.1954 hade antalet sjun- kit till 1009 och nu roteras för fjol-: året fortsatt nedgång till 486. — Av salmonellainfektior.er har förekom-" mit 'e:a' 700:-fall- "därav: 18 fall av. i evidimilagen. upptagna. sjukdomar har under senast gångna. året spelat ;en 'rätt : obetydlig ro: Dysenteri, som i början: av 194 talet brukade uppträda: med c: med alla dess he hägnader o. s. v. "SINA BETSJUKDOMAR "vid, Sveriges I Betodlares: Cen-. ,ningsåtgärder blivit onödiga. "I ket medfört svåra sjukdomsani Vare sig betning eller. ordnad växtföljd har lyckats bemästra tralförbunds stämma i Lund höll; agronom Knut Anerud: ett växtskyddsproblemen :för . soc- kerbetorna sådana :dessa lösts av amerikanarna. Dessa ' hade han studerat under några må- nader. i somras och" vi återger här en del av föredraget; som säkerligen intresserar södra Hal- lands många betodlare, > > ; Sockerbetsodlingen i USA går lös på 260.000 hektar eller mer än fem gånger vår, och socker betorna. sörjer för 20 proc. "av landets sockerbehov, resten kla- ras med sockerrörsodlingen. De amerikanska - skördarna & Bes nomsnittligt knappast större Jän våra, man odlar ofta sockerbetor på samma jordar år efter år; vil grepp. Men från sockerindustrins sida har bedrivits en:'energisk 'propaganda . "mot : misshushåll- ningen med- jordens päringsför. råd. Agr. Anerud gav så en instrul- tiv bild av "de sjukdomsangrepp, som i däg utgör ett hot mot den amerikanska betodlingen, 'Blad- fläckssjukan har i USA vållat så svåra skador, att .sockerbolag i mittvästern och östern - därav råkat. i finansiella svårigheter. sjukdomen, vilket däremot lyc- kats med växtförädlingens land- vinningar. Mean har lyckats få ram så resistenta sorter, . att barntillåten. Se annons i dagens mycket, intressant. föredrag : om : :leffektivt. vÄven då det gäller betans blad- I mögel, som är kritiskt särskilt i Californien, har växtförädlingen löst problemet, Och dettå är av intresse för oss; då denna sjuk- dom ju är aktuell även här hem. ma. Resistensförädlingen har 'ä- ven triumferat beträffande 'bez tans brunrost, som har stor be. tydelse i Californien och i Ore- gon. Rotbranden, som förorsakas av flera” organismer, bekämpas med betning men även genom” rationellt -ordnad växtföljd, viktig orsak till denna sjukdoms utbredning är' den alltför ' ringa användningen av fosfat; -Betnematoden har i USA ling: minst på 'grund av de odlingen av bro, för att man alltför betor. Man har i områdena 'bedrivi för att odla beto; mellanrum, och den omfattan- ceoli samt där mycket odlar de drabbade it . Propaganda" r med fem. års betnematoden h, a en inte kunnat r växtför iling- härvidlag - -sät besprutning och: andra bekämp. tidshopp till växtförä . Man sitt fram. det kar visat 5 sis É Någon resisteng' mot t idlingen, Tal | EX3 1.500 fall omi "året, har -gått. ned i. :.ekvéns 'coh.ftfor 1955 noteras ej: äullt 500? fall.- Av epidemisk hjärn- oa har förel :65 fall och av. sömnsjuka intet enda . fall. Bland övriga anmälningsskyl- diga '"epidemiska sjukdomar kan nämnas gulsot med ett tusental fall. Ifråga om influensa och vissa s. kil darnsjukdamar är uppgifterna myc= . ket osäkra. Tjänsteläkarna har in- ' fapporterat omkring 42.000 fall av In "mässling, 12.700 'av kikhosta och 17.000 av influensa, | ingick därpå på de omfatta i tande insektskadorna på 'de amerikan- ska betodlingarna, vilka bekäm-: Pas effektivt med . olika medel; Gräshoppan är i Amerika ett : problem, som kostat mycket, men” som lyckligtvis inte är aktuellt Or oss. Till slut. belyste'eagr. A= unud hur stor vikt. man i USA 28 Man där anser detta för- tjäna, Här ligger vårt land totalt en de.sig vara, eR- , fade i slutet. nder år... ; 84.- Av övriga delar: - Fjolårets. es d Imäter växtsk dd - vit ett . allvarligt problem inte ansla yddet och :vilka - octt Er me Or E RA NR NEANDER mn ch ER : 4 ( 4 I f 1 a [ £ I Vv k v n te ti : I i t ij
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.