a YYTtrr Y LARBOLMS TIDNING YrveeryrTYtYF? Y vervrY v SOLSPIS a. MURGUNDAGSNS” Esser Mo kanske inte alltför avlägsen framtid ot bli kusmoderts Ua för matlagning. En uppfinning i den vägan håller som bäst 4 på att tu form, utexperimenterad av. en amerikansk teknologie, dr, Maria. -Telkes i Amerika. 'De Telkes är verksam ' vid New York Universi- tys Engineering Research Division. Sy ystemet. med solspisen bygger på speglar, som uppsumlar solvärmen, och i solspisen:nås. en tempe- ratur på upp till 200 grader. I den temperaturen garanteras det : gå. bra att steka kyckling! Dr Telkes' spis använder fyra speglar och är konstruerad att hålla värmen så att man också de närmnste timmar- :na efter solnedgå eller under molniga' dagar kan laga mat nå -.solspisén, På bilden ses en av ingenjörerna vid NYU College of 7-=" gineering under arbete med en ao'spis. En a annan variation « avtom. + "con Ses bredvid t, v. Malta och engelska. | Skade -krav- : : på sjöbefälet STUCKHOLM (CT) Ett förslag till förbättrad ut- . bildning för fartygsbefälet har Fenergien. skall : öka -vår standard "STOCKHOLM (Press). > Under perioden 1939-53 steg in: just i med 52 procent för r - Svenska fartygsbefälstörening- en. Det går i korthet ut på att studietiden I styrmans- o, sjö- "kaptenskurserna utökas från två till tre år, genom att sjö- kaptensklassen . göres tvåårig, Undervisningen i åtskilliga äm- > "nen fördjupas och nya ämnen "föreslås på schemat | ; Utvecklingen inom h dealefl. trots att arbetarantalet växte endast med 15 procent. Att detta varit möj- ligt beror på att den installerade motoreffekten steg med inte mindre än 92 proc. En fortsatt produktions- stegring kommer därför att bli be- roende på om en tillfredsställande energiförsörjning kan ordnas. Ena I ny om inv i har numera" utförts av Centrala tan går mot alltmer komplicerade tekricka, el a och. driftsledni och gäller tiden fram till 1961. Den visar att elför- trativa förhållanden - - och vär- defullare' fartyg. och laster ställer allt. större. krav. på fartygsbefälet; säger föreningen... Den nuvarande utbildningen . motsvarar inte vad som, rimligen: bör krävas, Det är orhöjligt att på två läsår bibringa -] en sjöbefälsskoleeley det mått av allmänbildning och de specialkun- skaper som erfordras för att. som befälkavare föra och ta ansvaret för- den tekniskt, ekonomiskt ' och socialt komplicerade värld ett far- tyg numera utgör, Man bör därvid : särskilt beakta att inga andra krav' nu ställes på elevens tidigare teo- retiska utbildning än att han ofter. tad folkskola förberedande klass i sjöbefälsskola, omfattande 102 lösdagar, eller äger däremot k att ligga 8 pro-|C cent högre än vad som tidigare be- 'röknats,. .. I Teknisk tidskrift har övering. S. Lalander och byrådir. M. Bär- lund redogjort för de nya beräks ningarna. Man räknar med att in- dustrien förblir den dominerande] RLF: Barnfamiljer HN " behöver bättre stöd NN STOCKHOLM (Press) >... RLF delar helt uppfattningen ik jerna behöver ett bättre som inträtt under senare år, skäl nog för en iotensifiered faril jepolitik. Förbundet utläser ur det utred- ningsmaterial som. föreligger a många barnfamiljer lever på så Ve levnadsstandard att det är angeläget : inte bara ur rättvisesynpunkt ined | utökade samhälleliga åtgärder - 4! syfte att förbättra deras standard, Detta gäller särskilt för landsbyg- dens del. En förbättring av famil- jernag standard bör enligt förbunz det ha prioritet före en allmän skat- tesänkning, Ftt återställande ar av , barnbldragen till: deras ursprungliga värde bör ske, hävdar förbundet, men förordar det förslag som avser en ökning av under men ” dess konsumtionsandel sjunker från 63 till 57 proc. medan: detaljför- brukningens andel väntas öka från 29 till 37 proc. Samfärdselns andel av konsumtionen skulle sjunka från 8 till 6 proc. ' Trots att detaljför. brukningen - snart väntas komma i nivå" med / industriens förbrukning har" vid prognosen huvudvikten|f! lagts på industrien; detta med hän- syn till den grundläggande bétydel- se industriproduktionen har på ut- Enligt det nu framlagd ”försla= ” även inom andra nä- -zet kommer vissa delar av stvr- I manskursernas ämnen att överflyt- tas till:kaptenskurserna, detta för att få plats för annan undervisning i'styrmanskursen; Undervisningen i kaptensklasserna vidgas och för djupas:: Sålunda utökas undervis. ningen i matematik avsevärt, Det- | | samma” gäller modersmålet, där ri . > Särskilt väntas elbe- bid; först från och med andri barnet. Det måste vara till fördel att flerbarnsfamiljerna blir relativt bättre gynnade, även 'om det första barnet alltid. medför särskilt höga kostnader för familjen och krav på omställning av ekoncriien. Emeller- tid "understryker förbundet starkt förslag om; att: skillnad görs mellan Mstä och ändiga famill 1 Ur Londehemmens gömmor: | : : Vår äldsta för varingsmöbel .. SAN > Brudkista från Kärra i Torpa socken, lindberga. Das r ig tra- dition,. Dea fänna såväl I slott som koja, kyrkor, kloster och fartyg och var överallt lika värdefull och an- vändbar till förvaring av vitt skilda föremål, På de gamla fartygen var skeppskistan ofta omspunnen av en jer” (ensarhstående.: med barn) att de senare erhåller det fö bidraget redan från och me fö barnet. Förbundet förordar eh förslaget. om -skattelättnad' fö. . de med barn, ; - hovet stiga för järnindustrien, ce- 'mentindustri, massa- och Pappers- industri samt kemisk industri. Av - ingående . diskussioner . som » förts Förbundet förordar också en oc prövning av hela den stetliga &' pendiegivningen” för studera 3 . med olika tekniska och ek isk 'experter ' förefaller . det realistiskt " att för den ovan i - med syfte att tillgo. kravet på ' ökad utjämning av he åstnad: också beträffande ” den räkna med en produktionssteg- ring som givetvis” kommér att ha:s över 16 år. Förbundet åstundar - så en fullständig "Jvar och en sitt skrin eller kista, "| Västra rummet i den långa bonings- viss Varje sjöman ägde sitt ekrin eller” kista, som dolde på! många klenoder från frä Kistan Sh skrinet som förva-1 till brdden fylld av olika” våvna- der, framför allt linne, noggrant "manglat och hopvikt och uppstaplat I packar med en lavendelkvist in« stucken här och var, Lavendeln gav en härlig doft åt linneförrådet, en doft, som höll sig kvar I åratal. .Förrådet av linne och andra fis hare vävnader, såsom dukar, täcken och hängkläden, ofta. förfärdigade länder och hamnar och som han ämnade " föra hem till sin hustru eller käresta därhemma, "I de gamla . bondehemmen . var kistan en omistlig möbel, De olika familjemedlemmarna hade vanligen längan” användes mestadels som kistekammare och där stod en lång rad av olika .kistor uppställda ut- ir gavs PR efter vä Där stod husfad: jav kunniga och k hän» der, utgjorde en h.smoders stolthet och var därtill en vant på gårdens burgenhet och ans.ande” både Inåt och utåt "1 n . ”Berusad präst” missvisande i 1. AB-artikel . oe —— ne — No skrivningar införes 'i sjökaptens- = stor ' betydelse 'för den materiell i dest stora och rymliga kista, brun- eller sea : i 4. | kursen. Undervisningen i engelska " "standarden för. hela vårt folk; ' . i |beror på geografisk: Beläganhet. blåmålad, samt - hustruns vackert > STOCKHOLM. ' (rn) > : a ' hgelsmännen hat befunnit sig på Imed 23 mandat av an. Dess ledare utvidgas så” att den blivande sjö- | Ur elsynpunkt innebär som "studerar utanför hemotten 3 7 utsmyckade brudkista med en fest)... . Helt missvisande är..artikeln . : E "reträtt. i Medel ådet se- ID ic' Mintoff blev" premiermil |] kaptenén 'skall kunna få kunska= en årlig stegring av industriens'be-|få sina studiebidrag höjda Vg blormsterkrans målad på fram- ”Berusad präst slapp med bö- | i "dan andra världskrigets slut. Egyp- |nister, och det är” hans självstän-|oer motsvarande en students; Även hov med 665 milj. kWh pr år mot- värden | de hade, då de in sidan. ter”. "Rå ingriper" | tisdagens . ten:har fått ta hand om Suezkant- | dighetskrav:; som. engelsmännen nu [i ämnen. som fysik, navigation, sjö- : svarande ökning med. 4,7'proc, pr . Gårdsfolket använde kistorna till] -n: 7 ser av Altonbladet, med- - len, och: de. brittiska - försvarskraf- tycks: mera "benägna att. lyssna till, manskap, elektroteknik o.' skepp: år. Redan nu ligger elektrifieringen förvaring av. sina tillhörigheter, . deltar byråchet Walberg I rikse ' . i terna i'Östra Medelhavet har dra” förmodligen -: under” trycket från byggeri utökas .kurserna.; É inom svensk. industri ot Som ; kläder, smycken - samt andra vär-] åklagarämbetet, RÅ har ännu'- : its tillbaka till: Cypern: Även :där | händelseutvecklingen -i Östrå Mi ä internationellt sett; 'i ”jchefen' marskalk Bulganin nader ., jr SE kista »var | inte behandlat dot åsyftade fal-> : . är ställningen osäker Den. nationa=- idelhavet,, ; = I "dem.t-ar unskap, nolikt 4 hö, måndagen — ett samtal med Ki - = Jet 'och än mindra gjort något, food H listiska ärkebiskopen Makarios -be-|-; Teori it, sött bar Malta samnia kömeral utbildning, maskinskriv- 2 : vicepresident Marskalk Chi or e ox : | uttalandet taken.” äm -"' ; driver en underjordisk kamp" för att.| förutsättningår. som: "Cypern att bli "samhällslära, n - förbr ning ca 3 m Mockva. Chu" innehar a pot kö sku ta Även det uttälande som! t 'ärti-, - oo få "Cypern förenat, med: Grekland, jen fationalistisk oroshärd. Ögrup>|m. ; förord. ter.—' ställer "sig ” a pati ”cchtralkommitté. SER fOrs S u av keln ;tillskrives " byråchef. Walborg - | - och'turkarna å sin'sida är angelåg. "pen, är. trespråkig. 1 Maltesiskan är någort "undervisning: i. tyska,» var-' garna” svårare.; Utredningar anses ba Jet varade enligt-Reuter:i H "slår "missvisande. Denne hado bl. a: sor na ätt 'motarbeta, dessa strävanden |det-egentliga : folltspråket,: och "den | jämte möjlighet. bör ordnas för fri” ' emellertid peka mot en fortsatt ök- och, en halv timme. Ds med? 5 man... inte sagt att någon åklagare skulle- i ' och. söka ta Hand om den turkiska , utgör "en; dialekt. av arabiskån, en villig "undervisning i "franska "och ning” enna' förbrukning med 10 d . : [ha' håndlat felåktigt, förklarar han. N slkni [0 Skulle eni | erinran om att, araberna: länge här spanska, : Ett' nytt ämne" är. också proé: r.: Den totala” elförbrik: t - Omstäridigheterna 1 fallet Er fölv . | Fen PRIEST från des- skat över ögruppen. Ttalienskan spe- | praktisk. navigering. .: Det föreslås ningen i Sverige 'skulle'då ö nöäfnsatloner” på” värdera ga a . Hahde)- TEN he Me r | jordningsställes och 1,700 milj. kWh pr'årj dv. rele! ; skrivelso "till jen jenunt! sa inationalistkrav bli, tvungna "att: lar också en, stor roll. Men under att,ett: fartyg ' 25 15 [nya progiiosen är därför, att kré 20, HI RA de V I vistocke, å + sbure ! senare - atrustas: med alla moderna” instru=.- 66,63. Proc." Detta. är såsom nämn . hemställde, dom! ap - H | rak Fr påve sin älning Usadire ställning: Denfa, utveck. | mentoch ställes till sjöbefälssko- betydligt större ökning än man för- vattenfallsstyrels on har också - H Vrakspillror "hittades på tisdagen att' ämbetet skulle. lämna 'bklagarnk osa H Östr Medelhavet. Deras viktigaste | ling . började på allvar först -under' lornas förfogande, så att! samtliga ut räknat. med, I absoluta tal. .motz | vattenfa] sstyrelse s utanför Kvalöya vid Hamråerfest i anvisningar + om hur” strafförelbg- - sitt. Medelt ådet. (bort; 1930-talet," "och I den hänger: ihop skölors". olika "klasser. varje läså: Svaras.; :Skillnåden av.:produktions- , och man fruktar att en Efaldo satt sn. tn 1 kopllkt rv - , Jastsk ”Jövik” från Finnmark |"åsidosatt ” Cd - . sett från Gibraltar) bleve då Malta, med. ått engelskan fått. en domine- SM ; gruni la i undervis« N "dhar gått under med sin fem' mans i Korscke ni Mkt allae eta ning Å de" "Föreningen: tillägger att”den inte besättning.” Fartyget / avgick" från Iden föranletts av. tt aktuellt tll, i ; ch Västra Medelhavet, rö I emellertid : ialienskan' "sina" positio" | motsätter sig" en "minskning 'av ån '|Hamnes'-i Nord-Troms i fredags, men några ; : bpplygn let a om, oms Å | da I ner. ISin. främsta högborg .har:' den talet: läroanstalter om de" bespas och sedan dess har.man inga spår na 3 N I , Målta har. varit er. engelsk kron inom "den katolska kyrkan. ringar som "därvid kan' göras an= av den, Polismästaren i Hammerfest inte? å a i | £oloni sedan 1809 di :-Målta har alltså: "betingblserna för | vändes till' utbyggnad och förbätt. framhåller att det är osannolikt att |'7 "övarsikrivelae till: åmkaotiit I ) Napoleons: franska ga ison., rån ön 3 atiobalistisk dragkamp, i vilken | ring:i,av - undervisningen .vid .'de någon av de ombordvarande kunnat den '23 januarl meddelade ämbetet" 4 i eller kanske bör" man” sögs Dem Pl ons la och biska - intressen kvarvarande" skolorna. 0 rädda. sig; men för säkerhets skull latt det redan beaktat de synpunk. I i "pen; Kronkol består ch | kund. tänker 3 Hill od ne de); Det:nu framlagda fördseet! har her fartyg varit ute och undersöks ter som ' framförts 'av domkapitlet M | a i + . "2 ER - röra” Ebentligen och engelskå. Men fast det bland natio- | utarbetats av en kommitté, I denna Liksom under den gångna måna-'] sad faltning.” Litet kyligåre ä än småöarna i närheten, mn "I genom” otrkulärskrivelse m åker - ' | dot Sillen Som- skulle. ha fått ta | nalisterna på- Malta funnits en viss | har; ingått” sjökaptenerna” NH dn ndrinalit, beräknas. det också bli f]«'- ee gamna I "februari 1954 spldonna tr , | | . hand ora Malta eller möjligén skul- | dragning ' till Tana har je vu te Åkesson va Gone nd, sj under februari att ligga. under dens större delen av Europa. I + ff "Våldsamma: i! [som - regel får ansca uteslutet, be. , : i elrid- kti tydelse, Un- 1 t enli; len dh . , le den” ha återgått till ärskat (då ÖRA rk och kriget var | teknisk konsulent i. yfötarisstyrel : normala ka våderleksbyråns lårig |: Hela" "Skandinavien faller ino il yt : träffande fyllertförescelsa av Print i darorden, . som" länge härskat där fas. | seh 'och Sten Wiebe, I : amer! äkni ett område med sannolikhet för ne UPP opp mo Li skrivelsen anhöll ämbete are i tills de 1798: fördrevs äv Napoleon, det snarare det Katolska än än EN .:tidsprognos. rep orden, berä as derbördsunderskott, - Detta områ . . om upplysning om vilket särskilt : I g under: sitt i cistiska -:Italien som de maltesiska 2 bli relativt knapp. ttades' av. domkapitlet, ; - fälttåg saot Egypten "Men efter Na- nationisterna hade intresse för och- krav. och” "rekommenderade att tre På prognoskartan' utbreder sig inbegriper också borra delen oe é francomonark, mu Som. kad he pra inl Ina ; : | poleons fall lyckades engelsmännen | den kätolska kyrkan befann 'sig ju imaltesiska . representanter .''sku!!e - et utpräglat; till de balitska sta- fördela - oerhörd förutses "M ADRID (7 => 2 Reuter). komalt. till äm I | 2814 definitivt få sina anspråk på |i skarpopposition mot Mussolili. | väljas in i imperleparlamentet.. N3- terna centrerat, ' kallområde. över | lan Jen spånska halvön & - "Polisen satte på onsdagen in ) betet. a En | ' ögruppen godkända. De siktade mot | Det efter kriget försvagade Italien | got totalt inlemmande blir det dr”. södra Finland och sydöstra Sve- mor uta de Iden av: Prånkr : ”brandsprutor ' mot klungor av. i att skapa sig en bättre förbindelse- | tycks inte utöva någon dragnings- |inte. ' Maltas ' svaga' ekonomi rige. Inom detta område väntas det i Sv ide i; "Sar ik « | studenter som Slogs på gatorna” Tetäng SM 8, dö0 m; ; I Jed till Indien än den långa vägen | kraft på maltesarna. Inte heller den | gjort "maltesarna ' obenägna att 'å "alltså bli relativt kallt. För övriga - erle ia 4 Madrid ' efter-liknande. sam- g- i runt Goda: Hoppsudden. och de språkliga frändskapen med arabis- | sina skatter fastställda av imper ' delar av Sverige förutses tempera= RO ; manstötningar på tisdagen med 6 H al mstad; i fullföljde förvärvet av Malta med i kan tycks spela någon roll för mal- parlamentet och beskattningsrätt n fturavvikelsen bli av möra, begränr ar anledning av general Francos maj i ; 1 framstötar föratt skapa sig en fast |tesarna. i Vad de 'kräver är själv- | kvårstår " alltså hos de inhemska planer på att återinföra manat- "STOCKHOLM. (TT). ' . i ition 'öckså' i Mellersta Östern. |ständighet för Malta, ”och det är 'det | maltesiska lagstiftarna, Utveck! n- tikin i Spanien. . I t Svanska midrofatbukders vu i Sedan Indien blivit självständigt programmet som den ' nye maltesi- gen blir: ändå den, att Malta fö - Femhundra. studenter, tillböran- hor vd ; ; ' har detta" bassystem' i någon mån |ske premierministern Domenie Min- vandlas från att vara en kronkoldni de . upp, på tisdagen fastställt data för SM- ; | förlorat sin betydelse, och det är |toff förtefram. ” till att bli en del av själva det brit- och dubbelt så många studenter ul tävlingarna. Sjora SM för såväl . : ! mot denna bakgrund man får se|- Hans krav går inte ut på någon fontnit som di result av de mL re å varandra på Plaza män som kvinnor går 17-—19 augusti : engelsmännens reträtt i Östra. Me- brytning '. med England. I stället | kommit som ett resultät av de mal kade i luven på varan ne fan [i Stockholms stadion. - , : delhavet, > eve 5- ” "Ikräver han en direkt inordning av |tesiska' nationalisternas eget; krav; Mayor i huvudstaden: M 2 5 Tid och plats för övriga SM-täv- : ' Man har därför anledning. att Malta som 'en självständig enhet i och alla Ia a Ma nå ond ra ver mm an as an ad - lingar blev: 18 mars inor mhusid datt it | åga si t skall gå med Mal- | det brittiska imperiet och säte för |a al ö | ]tor, anhän - i. I Westermalms IF, ma | ' on eugslsmännen tvingas uppge | mal'esarna i det brittiska imperie- land, för onekli gen efterkrigsårens | BO dagar. - ett ställe gick slags- | terräng '4,000 . mi len sned - 2 i r! dabords- | värd "företee a ed | Gästrike—-Hammarby - I Cypern och helt dra sig tillbaka | parlamentet. Vid en Tun l ll tentan - Mn löst på" varandra m or I : Medelt kontfe ber: 1955 kolorlalpd åti parna viks' SK som arrangörer, 8. maj ter i från Östra t. Att proble- i London i decem - t Svennio, knölö et Ved i met är. aktuellt för dem” "kan iman gick . engelsmännen. med på dessa Carl Elof Sv 5 böreläsningarna 7 vid universite- räng FL TE IN 100. AO och 1 : "förstå av det sista årets händel Åtet har inställts för resten av vec-]15 oe IFK Göteborg, 4—5 avi. > i De har tidigare varit tämligen säk- : . : « JAX JSM Uppsala IF, Uppsala! 5 ; : ra på att Malta inte so skipa , gusti, 0000 mn Fi IF, Pl i : heter. issa efter. in fir se j gusti pstads >. dem några svårig! mo maltestika -Abrahamskrift =. "pstad; 15—16 september 10 kamp. | gifter hade gjor före andr . 20. > «4 |Uppsala Studenters IF, Uppsala ee rn Malta förr nl - beskriver. :"":..-" ” |sftober 25000 m 4 landsväg, Troll: ä iget hade : | Trollhättan. konstitution - ogh ett regeringsråd ? >, Saras skönhet |Pmrs såtalettävlingar -4X100"., ; vilket dock betecknades som ”mi- s JERUSALEM av AFP) ' och 45200 samt 5-karap går den 1—. . nimum för vad man: kunde accep- Den sista av ds fyra p 8 juli och SM den 18 sep- tera”; Under "kriget 'råäde excep- rullar som anträffats vid Röda Ha- tember. Arrangörer för dessa täv- tionella förhållanden, som ledde till : : vet-har nu också kunnat veckla | ngar har inte. utsetts ännu, =” att denna självständighet upphäv- PöRar | 2 stem > upp. och” har - befunnits innehålls - An : : : > des. Men 1947 återfick maltesarna PAse legat > Hl a en avr patriarken. Abrshare . : : ; skor Im 2 i ” relse. Två är]. - de stildring av PARIS: Minst tio männ CM : sin ”minimala” självsty ke att ut- nderskott i i hela ländet samt Tesativt författad I ingåer 1e 5 vid en kollision mellan två = - 'senare gjorde de ett försö! Prognosen förutser nederbördsu 5 eala nd. hustru Saras skö så kom vidga den och få Maltas status för- NTA väder, särskilt i Götaland och östra Sv "-' Rullen vars text är på ararhetske lastbilar i ao tallar de för SS t gehör. - = datera sig från å! | 4jser på måndagen. e Töre, — ändrat men vann inte när FE det A märknin g Den | amerikan- liga Det är ännu inte möj tt Sh torde & ua I jagform. ger på spelt kom nätt Paris . . Sedan dess har Malta tpurtiet. vars "sta märkning: D är ingen för- I för en period av denna längd för- av vfattad skildring som grundar sig « bilarna ha använts för petrson- "konservativa nationalistp ligen an- utsägelse - i vanlig meteorologisk utsäga de specifika förändringar i 1:a Mosebok. Vidare finns en' >” pdran till'en arbetsplats. > t Jedare Borg Olivier oimspater men mening utan en uppsk äderleken, som vanligen äger rum vältalig beskrivning av det för. =. ” Fn Le a Fia äm ääe engelsmännen | - 'genomsnittlig temperatur. och ne>h Ge loppet av några få dagar. Iovade landet, sådant det, fram >" ANNONSFKRA os et . ändå: inte” beredde engelsm - rron nå om ; te helt förlomats der de närmast följande | under Topp: ä- ställdes för Abtaham i 1:a M>se- £ : I. ' ter,” Nationalisternå| pAGELLIVET PÅ STOCKHOLMS STRÖM har in + nedan- : ; - derbörd under - | Härom kan endast de darliea vär es e . . : s os några svårighe vat 1950. I bör- |" trots den arktiska köldknäppen. Svanarna flockas alltjämt 2 och | 30 dagarna, baserad på de bästa in derlekars v. oasena läsaia beskod.i boks 13:e kapitel - : fick makten vid valen d, Strämbron' bland 'isflaken — de blir utfodrade dagi igen diktioner, som f. n. finnas tillgäng-' terlekav > - - - — > jan av: 1955 hade. Malta Byn sen” för sycks trots allt hålla ångan wuppe..s > > ” 7 SV - > : - free er ' arbetarpartiet fick" då majorite ot — SS |: | es oa I oo Flat te NA to. : i STA t: nyheterna: får Ni för endast 33 kr 'om året i'l "Dy. EÅ STA c och BÄ | ortsnyhe a öres . ee ANN ST De I i a ' ” ÄN 2 ” -. - a : = ft NX I i . - + : H . - - MN : ON - - ” | : . : - 2 - : AA - ll rosea laosses oss sad nen) t N . i FR NECETN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.