" med marockanerna hade skett i i tid, om . Uppgörelse kris i Algeriet, vilket land rättsligt. teoretiskt” men ingalunda i prakti- ken ären del av "det fransk hh nor derlandet. "Den riye franske konseljpresiden. ten Mollet kom häromdagen i i spet- sen för en regeringsdelegation" sill "Alger för att söka gripa sig an med "> en lösning av det algeriska proble- met, men möttes med ett regn av ruttna tomater och sten från en ra- s: sande folkmassa, som "inte - bestod av araber ”utan av landsmän till Mollet, alltså fransmän, som är bo- - satta i' Algeriet, De franska kolo- - nisternas ursinne beror -därpå, att Mollet och" framförallt hans nyut- nämnde minister för Algeriet, ge- "+ neral Catroux, vill söka genomföra -; något 'slagt- självstyrelse för Alge- - - riet med likaberättigande för. den "oradel ec ooo arabiska befolkningen" och frans« "männen i landet. De senare som är ganska talrika men döck i minori- . tet, är rädda för att deras ekono- miska och politiska maktställning i . Algeriet därigenom skall" gå förlo- Enligt den franska Konstitutionen är Algeriet 'en: del av det franska, " riket och alltså: jämställt med” vil .. ken provins" som helst inom det "franska moderlandet, "Därav. följer också, att alla vuxna. invånare i Al- " geriet, araber . liksom + fransmän, ” teoretiskt sett skall ha rösträtt på : saräma - villkor som -alla .'andra : : ma medborgerliga riet har inte inflytande i der frans- ka riksdagen; Den franska konsti- -- " tutionens bestämmelser om Algeriet .- som eri del;av Frankrike är ingen= ting annat. är en fiktiori, som inte har ett dugg med verkligheten att "franska medborgare och likaså sam-. ättigheter i öv- 1 FebnvAn 3 1956 . LT: =: — . Fransk svaghet slgerile tragik. ” avgå som konseljpresident. Kan inte » hända, att Algeriet helt kommer att menn inden mellan araber” och fransmän äs så Stora E öra " åraberna till "franska inedbörgare. E En sådan lös- ighoten a att skapa "lugn och ordning i Algeriet synes vara att ge landet" självstyrelse ins "om det frahskd” väldets "ram "och "släppa" fiktionern' on" Algeriet som en frånsk provins: "Det betyder att Algeriet "måste" erhålla 'en' égen. re= Bering och ett eget” Parlarnent, där "landets båda befolkningsgrupper är tepreseicerade med ett: visst mino- ”ritetsskydd: för” "den franska befolk- ningen gent "emot den arabiska ma- "föriteten: Detta är den livje genéral Catroux ”förfäl men den faller ej "fransmännen" i "Algeriet På läppen, "De vill behålla den "nuvarande ord- "ningen, som ger dem möjlighet att härska över-äraberna' och hålla dem nere på en lägre utvecklingsnivå, Fransmännen" vill-'inte släppa sin position som ”herrefolk” I Algeriet, I Under intrycket av” de 'våldsam- ma ”demonstrationerna i "Alger har Mollet slagit . till reträtt och låtit avskeda general Catr från hans post :som minister - för" Algeriet, ' Denna undfallenhet kan endast gö- ra ont värre och sannolikt kommer också "Mollet själv att snart stupa på den algeriska frågan och tvingas dra och starkare män än Guy ollet "snart lösa . denna fråga i " huvudsak enligt Catroux's' linje är risken för öppet inbördeskrig i Al "Igeriet 'mellan ' landets". båda folk- mn grupper överhängande, Då kan det "bryta sig Joss från 'gemenskapen 'med Frankrike och söka bilda "en |: : .helt arabisk stat. Den arabiska be- rigk 1 + verkligheten” har emeller-' tid den "franska befolkningen i Al- igériet ensam fått åtnjuta dessa rät- heter och av de deputerade till « Mationalförsamlingen, som 'väljes I Algeriet, 'är ' de :flesta fransmän. . ' Den arabiska befolkningen i Alge- a. Det går. inte heller att' göra” F av. dessa I sr ligk. ”Viema inser "detta öch" önskar inte . " franska moderlaridet i förening med li "står "emellertid "varken lt eller ekt iskt 'än- | hu på en 'sådan åtvecklingsnivå, att Zen sådan fri d bildni Hat 2 snart ILT-medarbetare n med FV:s nya Tp 83 löver: södra Hallands: vinterlan dskap - (I Tp 83 från vår 7 utsände He- -manh.. > , Kontakt vänster. . kontakt höger . .» Löjtnant O. Wång 'ger ina order till teknikern samti- "digt som.-han med handen gör det i svenska flygvapnet wäl- " kända tecknet till markpersona- "len utanför planet. Vänster pro- " : peller börjar att sakta röra sig — först en aning tvekande, men så tänder motorns" nio cylindrar och propellerbladen försvinner .. för ögat i i en hastigt ökande ro-: a = tation,; "Högermotorn är lika "snäll, ' startar omedelbart och' "genljuder luften av det: «.. karakteristiska ljud som åtmin- stone för den gamle flygaren är - betydligt > vackråre musik än" det den senare tiders skapelse - — - reamotorn” - presterar. +" Den här "relaterade scenen 'utspe- . lades i torsdags på en av Hallands flygflottiljs hargarplattor, och den flyginitierade : frågar i sig givetvis » omedelbart. om svenska flygvapnet ' plockat fram en gammal maskin ur museet, 'Så är dock ingal "fal- > Den nya Tp 83 på startbanan. = plans: flykt över den halländska bygden. Planet skiljer sig högst vä- sentligt från de plan som vi nu är vana att se och framför. allt höra, när, de soin tjutande demoner rusar fram i i rymden. "Över vintrigt Halland sv . -— Hon är snäll både i luften och under start och landning, konsta- terar: löjtnant Wång belåtet när vi lämnat terra firma. Särskilt under nattilygningar visar! hon sina fi- naste egenskaper, tillägger han, när vi'med nu för tiden mycket måttlig hastighet: -—' 250 km/tim. — 'sätter kurs mot Hallånds Väderö. Där har de få invånarna fått finna sig i en i som av.” istäck stor- kd att. döma kan” bli nog så långvarig. ' En "sväng > ut över Kattegatt bekräftar de rapporter vi tidigare fått — is sträcker sig långt ut till havs även om det inte är ett sammanhängande" täcke; Några far- tyg kunde forcera isen. > -De' prydligt rödförgade gårdarna let.” På "Hallands flygflottilj finns "nämligen sex "moderna transport- flygplan, nyligen "levererade ' från England. ' Och den sextetten är ett :; välkommet - tillskott för flygvapnets transportflotta,: Slut är den tid jdå' : ombyggda ' B : 3:or , transporterade "flygpersonal, som under vintertid . skulle :ha någon utsikt att kunna ” fungera] på ett tillfredsställande sätt, ' De moderata arabiska nationalis- eller . bryta banden med Frank- ike, skall politisk svaghet i det e franska kölonisternas' krassa eko- "nomiska intressen i-Algeriet driva "fram 'ett blodbad i-landet och stör- ta det i den” djupaste "olycka? "stelnade i kylan i de 'ouppvärmda -bombschakten, För den som i bör-]: ”an av. andra världskriget tillhörd , Ut fjärrspaningsförband 'och i tim- 3 när måste hänga i luften med Cap- voni — ett. veteritabelt kylskåp — verkar , utvecklingen sagolik. Den » engelska maskinen, 80, mi, Sverige SENS rf saker" som flygare fört 15: ömma r SS föreverksomheten” under: året r på Hallandsås kontrasterar vackert när vår ett silverglänsande högvingat mono- + 4 fel mot F 14, och väl hemma" visar ”hon” sina fina egenskapér även i landningen. En perfekt tiopunkts= landning... Ja, vad annat kan man vänta sig av ett så förnämligt team som Tp 83 och löjtnant Wång, en fö- rare som gått den långa vägen och för att travestera ett slitet uttryck : ”vet - vad s som; är värt ad ja om flygning”. ; -För den Hygintresserade kan det var av intresse att veta att Tp 83 t "I Potatisfrågan men detta refereras SENASTE NYTT; - Även "räkor. hanteras: ohygieniskt : = De gulsotspridande astro rerar på ett skrämmande sätt vådorna av” nsstyrelsens och dess hygie länsveterinär Ivan Christenso nen från Havstenssuund Must- nonchalans mot ' . rådgivning, ' säger n I sin rapport över inspektlo- > nexperters -Rer av livsmedelshygienen I Gbgs och Bohus län under 1935. « Han brännmärker också de fu Torna högst riskabla förhålla då Sannäs och IHogdal, där hälsovårdsnämnderna > visat lkomligt olagliga och för va- ndena vid räkkonservfabrikerna alltför "stor undfallenhet för ev, arbetspolltiska ' skäl trots att varu analyser m.m, varit sravera: nde, (Göteborg i dag). Högre skatteavdrag för bil . hade i går sitt ärsmöte på La- gågården. och "trots den stränga kylan var detta, mycket välbe- sökt. Huvudpunkten ägnades : åt ' Lahol tens '. RLF: cd] På annat ställe. RLF-förhandling- arna leddes” av 'ordf,,B 1 rger Sve näson. 1 Ahla som inled- ningsvis konstaterade att två års svåra skördeförhållanden skapat är det Isk tplanet Per- cival Pernbroke CMK 4, De två mo- torerna är 9-cylindriga' och har en | starteffekt på vardera 550 hkr. Pri pellrarna är trebladiga" och flö; bara. Ekonomiska varvet”på'moto- ' rerna ger: en hastighet av 250 km, i tim. Planet är lättlandat, tack vare nosstället, Enmotorflygning ä är inget problem, högst 40 'km:s fartminsk- ning och lika goda land bekymmer och gär skilt Laholms landskommun med dess lätta jordar hade blivit svårt hemsökt av torkan, Man hade ba- ra fått halv skörd och potatisen var svår: alt sälja, "=. N Styrelseberättelsen , godkändes och av densamma framgick, att avd. har 243 medlemmar, Till sty: Isa, r möter för två år omval: skaper är utmärkande drag för flyg-' ning med en motor, Instrumenterin- gen är utmärkt on blå sä, "Inmpone-. : rår en gyr osynkompass — och läm- par 'sig väl för flygning i mörker och dimmar: : mot; det bländvita-snötäck Tp" 83:a för 'oss in. över fastlandet med" kurs' mot : Knäred... Lagan är istäckt till största delen — det är endast vid kräftstationerna vattnet ligger öppet på en kort sträcka. Ef- ter en sväng upp mot Simlångsda- finns två platser: des "Birger Svensson, Ahla; ord- förande, Georg - Andersson, La- holm, : Einar" Héllsten, L:a' Tjär- by,. Ernst Lagerberg, ,' Nyby, och John Johansson, : Mellby, 'suppl. Karl: Arvid Månsson, iVårvik, och utrymmet, uppt; flygri gärd för ev: ' kraschlandning. Passa gerarutrymmet kan 'snabbt förvand” las'så att man får plats" med sex får i len: vänder KN Bång Tp 83:an töljer och tre bårar, alt. gör bårar, | 1 gande” och Nordhallands hembygdsförening. ., Halland, 0: Be jah - i stor; ES chetet det. "Andersson, L:a Tjärby. Kvarstående i styrelsen äro Karl Johansson,- "Lejeby, Ebbe. Bengts- son, "Köpinge, ' Allan Gustavsson, Ebbarp, och Gösta Jönsson; Re- stad. Till revisorer omvaldes Sven Hellsten, . Köpinge, och ' Henry Olsson; 'Ahla, suppl, Ragnar Pers-|. son, Restad, och Nils MWehrgren | Ahläves fer Ombud; . vid" ortsförbundsstäm- man, 'suppl, inom parantes: Bir- ger: + Svensson, .' Ah'a, ' (Gunnar Bengtsson, Lejeby,) John Johans- son, Mellby; (Sven Jönsson,'Mell- by); Thure Elström, Nybyji (Per inom; veri i.med. järder- av”olika. slag och liksom" under. tidigare år har. före. NN och intresse sv het" noterat k nas s NH Anta); Elnar Hellsten! L:a' ”Tjöl Jby,: (Harald : Olsson, Köpinge), Tore Jönsson, Östorp, (Sven Hell- sten,.” Köpinge,) : Ebbe. Bengtsson, i . försbruket yrkades: i går ; "på RLF-stämma i Lagagården Köpinge, tHenry Olsson, ”Ahla). Ombud vid länsförbundsstäm« - man blev: Birger Svensson, Ahla, iKarl Johansson, Lejeby), Elnar Hellsten, (Harald Olsson, Kös' pinge), 'Emst Lagerberg, ' Johansson, Mellby). Kontalktman med utredningsinstitutet blev Birger Svensson, Ahla «och med. SLU Ake Jönsson, 'Ahlaz "Två "motioner förelåg,” den för sta från Eric Månsson, "Bonnarp, vari framhölls den oorhört. stora betydelsen "söm bilen .:har för jordbruket ” "och vari yrkadea 40. proc, avdrag på bilkostnaden LI sin deklaration, så att han blir . likställd "med andra grupper, som använder "bil I sitt 'yrkö, Efter en kort "diskusslon' bifölls motio- nen, som nu går vidare, sti orts- förbundet, H | "Pehr "Persson, Mellby motlo- nerade om ' att ett speciollt or betsprogram . för. valberedningar 4 inom ekonomiska föreningar bor- de tagås. "Dessa utvecklädes när mare”av motionlren som scödan fick i uppdrag att Jämtö styral« > sen utarbeta en motlon .till orts- förbundet i frågan, ör + NN tJohn As ' " Dätetter vär "man: klar, för, po tatisdiskusstonen. . tre reli sank har haft" månddsmöte 1B gdegår- den. Nästa "möte skäll hållas: hos: fru Herta Johånskon,.Hasslöv, den 13 mars kl. 13.30, Efteråt följde: ett trevligt samkväm: vid käft ebo; let. Tjärby' BF-avd., > pg v ' har enligt antöns Daggarps ;.. skola .. på : måndaj Pp Eg kväll, - och uppmanas till talrikt »: hesöks:>" : "Kyln. håller sitt järngrepp över större delen av Europa fast "Väderlekstjänsten på: fredags- : ddagen lovade. någon bättring . orm av några grader stigande emperatur. Men:-att det blir kallt lit fortfarande” kan man nog "vara säker på. Givetvis gör ky- än starka ingrepp på många sätt och inte minst i form åv ett ökat : ahtal” bränder och” frusna” vat- Aänledningar, ” : : "Hur" går" "det i detta fall för ': ESSELL. som ju är mycket be- . roende av vatten? Laholms Tid-' - ning ställer” frågan till fabriks- - chef John Jolbäck. " Visst har .vi det besvärligt på visst sätt men ingalunda /'så att vi inte skulle kunna klära det, förklarar hr Ji olbäck. Vi an- vänder ju mycket vatten och ty- värr har ju vattenledningen från landskommunens vattenverk vid L:a Tjärby'sjö ännu inte blivit klar och då. samtidigt 3 vattenled- ningen från staden, som jua bara sär provisorisk, frös till, så har vi fått ta till två tankbilar. Men det "klarar sig bra med dem... 2 — : Någon som helst permit- "tering på grund av kylar har vi absolut inte tänkt på, tvärtom skulle jag vilja säga. Ty sedan den 1 januari har vi fagit in : inte mindre än ett fyrtiotal ny- anställda och dessa konimer väl att allt framgent få arbete. Vi , har ju den stora "arméleveran- av köttk ' vara klar före mars månads ut- arbete. Allt köttet får vi fö i I från : Halmstads > slakteri," . man är mycket mot oss. ts VIA AS ot är "ganska -— Vad som därem ar är .onserver, som skall och den tarvar ju. :.mycket tillmötese?l ende = Fabrikschef | JOHN JOLBACK rakar också: i höjden.' Men det ordnar sig.” Men vi skulle haft god nytta av vårt djupfrysnings-; lager, som ännu inte är klart och även av andra lagringsmöjlighe- ter för våra råvaror. Sådana lag- ringslokaler skall vi också bygga så snart som vi får byggnadstill- stånd, säger hr Jolbäck. före : Milijoner burkar armé-" konserver. I sällskap med hr Jotbäck får så Laholms Tidnings medarbeta- re taga sig en titt ut i'de stora fabrikslokalerna där det just nu råder ett, mycket hektiskt liv. Det har blivit två hallar nu, en för köttet och en för grönsakerna | , ty dessa båda saker får inte blandas förrän de kommer på burken. I de nya lokalerna skä- [res såväl kött som fläsk ried och males medan grönsakerna tillreds |” i' den gamla lokalen. De' har skilts åt genom ' en 'glasvägg. Varje: burk innehåller kött och « Och": många ' ' nu på med att bygga ” laboratoriet :,detta 'och det längre 'mot' norr ”" belägna' lagret för färdiga varor : finns en större, delvis redan ce- fläsk, göna ärter och vitkål och |, "besvärligt på grund av kyl . råvaru - sången. Vi köper Just "nu mycket morötter tex. "från Holland: o. blomkål: från Itelien ir och inte nög med, att. transpor- det blir en liten nätt burk, lagom : portion för en man skulle vi för- moda. i! "Hur många burkar det" kela "om men att det för sig "om mi joner förstår man ganska lätt: ”flinka ” fingrar : stoppar" i burkarna" som sedan . går till autokläverna för vidare . behandling. H ' Men''den starkt; expanderande industrin har inte” lokaler. så, att | ho: det räcker till. "Bakom den gamla huvudbyggnaden: håller man just ett fryshus; kombinerat med; ett lager och på andra” våningen” skall ' det "nya inrymmas. ' Mellan menterad gård, som skall över- +! byggas, så: snart man fått till: stånd: härtill, berättar, hr Jol- bäck: = > font « - Detta skall byggas i snedsek- tioner så att man får ljus uppi- från och stadsarkitekt Bögh-An- dersen är just nu i full fart med att rita detta. Främre delen när- mast de nuvarande" fabriksloka- lerna kommer att användas till fabrik medan den andra halvan blir : laget ' för" plåtemballage. Därigenom skulle man frigöra barackerna från sådant och en- dast använda dem för papper: emballage. Ju mer man kan kon- centrera saker och ting, ju bättre är det, förklarar hr Jolbäck, ty transporter är en dyr' sak. Men än har man inte fått byggnads- tillstånd men hoppas på det. I Trill sist får Mi så höra, : "att ESSELI i dag sysselsätter om- två tredjedelar kvinnliga, något "som ju är enbart glädjande. |] » Skall expansionen fortgå i sam- ma'takt som den gjort under det ett och 'ett halvt: år, som "den. nuvarande ledningen fan- kring 125 arbetare, varav eab HELT ISBELAGD "LAHOLMSBUKTEN |' "BÖRJAR GÅ IGEN > Här: ute. ligger... Lagan "helt; tillfrösen ” ända". fram till: myn: ningen; "berättar. hr'Mars:: på Snapparps : när, Lahölms Tidning kontaktar CR dagar sedan var) "den te tillfrusen. Så - att, 'om någon har tänkt ge sig över ån på isen, så bör nan nog gå mycket, för- siktigt, anser hr Mars. ' På fredagsmorgonen hade det stockat sig ”en "del is 'här ute i Laholmsbukten, berättar fru Alfhild Erodd vid Mellby- strand när Laholms Tidning ring" er, Men faktiskt har det varit isfritt hela veckan förut men det är närmast beroende på 'att det rått. ostlig' vind.: . Den "is, .som fanns tidigare, har nämligen gått till' havs så att man har faktiskt kunnat fiska — men någon fis- kelycka är det 'inte; därtill är det nog för kallt, Natten mellan torsdag och fredag hade vi dock minus 26 grader När och nu -bör- jar det lägga sig is, Men att. det skulle bi så” pass, att. den.b tror” jag inte och "det är säkrast att inte; försöka 'sig på törsk-. ”pilkning” på söndag, "slutar. fru Brodd.. i. isen - utanför Laholmsbukten Utanför "Laholinsbukten satt på fredagskvällen två fartyg fast i ismassorna och i de hal- ” ländska hk ligger ”ett ”nits/ så blir Linber | ket-snart överflyglat” Men' hr 'Jolbäck” är. mycket nöjd "med : sitt folk och att det finns dåk- tigt och bra folk att'få. jesyi liga, pri iserpa pir vill hr 'Jolbäck inte tala . Cel Ä ee 2 ganskå 'stort antal fartyg stilla i väntan på att situationen skall| : lätta." Isbrytare ligger ute fill sjöss för att hjälpa nödställda färtyg i i hamn, rn DM ; herrgårdspensionat sö Ad van problemen i södra Halland vid . Laholmsörtens” RLF-stämma på Lagagården i går och "den -- utmynnade i ett ämligen : Iså direktör Nils Chr: Månsson Halmstad, som konstaterade, att klagomålen från Händel och kon- sumenter,. särskilt” i Stockholm, fall har konsumenterna nog 'haft anledning till klagomål men Io-' gynnsamt väder i två år har be” tera och den holländska potatisen” har sett bra” ut och kommit i stora, enhetliga pårtier, lätta att ter att konkurrera med den? ! HE . — Hela landet odlar" "120— 130.000 hektar - Potatis, motsva rande 4 proc. av totala åkeraré len. Här i Halland odlar vi 7. har,” motsvarande "5,3 ' proc. åa- av)" . | vår areal. Detta bör ej minskas då potatisen har. stor betydelse för lätta jordar, mindre gårdar samt i 'växtföljden,' allra helst om :' sockerbetsodlingen försvin- ner. Genom en bättre odlingstek- nik har vi möjljgheter att tjll- godose hela det svenska behovet. En bra potatis måste odlas fram; det går. inte att enbart sortera fram och det sker främst genom effektiv besprutning och blast- dödning'samt genom att anvärida elevatormaskiner ” vid ppt ag- ningen.” ne Vi måste hä betalt efter ” kvalitet men för att detta. skall kunna ske” fordras att jordbiu- . utredning att utröna intresset" för ett lagerhus: och eri sör- | teringscentral. i | Laholm.” i if blivit allt mer högljudda. -Imåniga : tytt mycket. Vi har måst impor- i Kandskas med. Har vi möjlighe-.. 001: kets””egha” organisationer .: tar 2 Eng det lett med höstens, stora "ut . slaktning: om. vi inte” haft våra 2 Breen oe i Fahol ' iter.en FNS blev'det.en lång och livlig diskussion med Ernst i i Lagerberg 'som ' ordförande. 7: FREE ve Dir NILS" CH, -MANSSON[ : saken om hand. Det måste 'or- ganiseras "som " kontraktsod- lingar så vet SLR vad den får "och" kan överblicka läget och odlaren” vet att han får avsätt- ning "för sin vara; Sorterings- centraler måste till, det blir för dyrt öch dåligt att sortera hem- "ma och def inåste kunna leve- reras' i stora, likvärdiga partier. i Nu finns det sorteringscen- träler 4 Vallberga 'och Halmstad och det har diskuterats att bygga ut den "sistnämnda. Med ytter- ligare "en. sådan i Falkenberg- Varbergsområdet skulle behovet av sortering vara täckt i Halland. Intill dessa bör det-vara.kok- möjligheter för avfallet; Skall vi komma ” till" rätta med potatis- n handeln så" måste vi | samarbeta | e] och '.se” frarhåt "och ' 'orgahisera denna likå bra som vi på. 1930- talet kunde ' organisera övriga jördbruksprodukter.' Vart skulle Denne :1 inleddes; av Birger Svensson 'i Ahla: Vi'lånt- brukare har nog vår:del' i klan= kandet på. potatisen . men nu måste vi ta krafttag för" att få rätsida på” denna sak lika väl : som "vi, gjorde i det:t. éx.'med .slaktdjuren "på" .30-talet. 'Alia vi RLF-are måste hjälpas åt att få bättre grepp om odling och för- säljning. Denna bör koncentreras "till centralföreningen,' så 'utbu- den går på en händ, men sorte- : ringen kan vi nog själv ta hand om. Men tre centraler i Halland blir för lite, vi bör nog ha en , i Laholm också, Vi vill gärna ha insyn i dem och 'det är'risk att ' de andra blir överbelastade. Här i.vårt område har vi ju skaffat ett kokeri som kan förädla av- . fallet och! inom: Veinge-Tjärby- - - Laholm odlas dock potatis på 1.500 tunnland. Och vi hoppas på hjälp av centralföreningen om vr nu skall bygga... :.c " "Eric Månsson, Bonnårp: Är det definitivt slut på bränner , riplanerna? ' . ' Direktör Nils Chr. Måns- sön: Visserligen har förbruk- ningen av brännvin" t "och '. man får nu bränna 40 milj, liter — ' möt 30 milj, tidigare pr "år men - ägot hopp om bränneri finns det ' &j: Så sent som för två år sedan blev' det ju "avslag. Om socker- bétornå försvinner kan mån räk- na med. ätt odlingen av industri- kämöto a. , Kd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.