Å | —- ANI ceöbress er reed räarerr so) nm M te rer PMS er rercreesörerenet r fn röret eve pe ere rere ere 22 ee vert ak TT sve er - | : > - a oe ens . NS - - . FIER AA rr ser - ret - - - CM Å R K ARYDS-BY G DEN IN får :: ”Nordiskt blont” eller-svart-lila : Leholms Tidnings lokalredaktic Markaryd, vilagatan LG il i vilket är hemmets ratta ram?" See = = Sa b : Vart har egeniligen det ' ”nordiskt blonda” i våra svenska hem id ” + -. och vår heminredning tagit vägen? , Dessa grundprinciper att N "Ishockey oc " Landisbanan, Markaryd, söndagen den 12 febr. kl 1830 - "+. Vislanda IF- "Markaryds IF " Markaryds - Föreläsningslörening . Måndagen den 13 ' febr. kl. 20. 00 föreläser rektor Sven Hult- fre Växjö, över ämnet Hemmet £ går, i dag och i morgon. Borg—G, Ohlsson 88, 5) Jo- hansson—Josefsson 80, 6) Karls- son--Kar'ssow 80, 7) Palm—Jo- hansson : 75, 8) T. Oh'sson—L. Ohlsson - 72, 9) I. 'Jalmgård—I. Jalmgård 68, JuHlusson 64; 11) Svantesson-= A. Jalmgård 83 poäng. : Markaryds Brandkårs katnrat- Lokal: Folkhögsl Markaryds Föreläsnings- " förening. På lördag blir det åter före- läsning på Markaryds fo khög- skola då rektor Sven Hult: ma Växjö talar över det mycket tressanta ämnet Hemmet: 1 går, i dag och i morgon”. Som fram- går av annons i dagens tidning börjar föreläsningen kl 20. 00. Markaryds” ishockeylag Miörlorade - 1 torsdags I Ljung- ” by mot Troja B. Resultatet plev 4—3 till hemmalaget som hade ledningen med 4—0 ända fram tin 6 min. Innan slut:då MIF kom starkt: och gjorde 3 mål. Markaryd fick ställa upp med att par, reserver och hade även andra svårlgheter med laget. Matchen Ingick 1' Smålandsseri- ” en div, I där Strömsnäsbruk. re- dan kan förklaras Bom segrare .,, trots att, två matcher Aterstår, . " Betydtigt bättre gick det för de blävita' vid en vänskapsmatch ; 1 Glimåkra där Markaryd segrar, de med, 8—3 efter att ha haft: Jedningen .med 3—0,- Markaryds mål gjordes av Enar Oh'sson '4,: Ake Blixt'och Ingmar 'Ebenhart : vardera 1.: Matchen var mycket härd och hemmaspelarna preste- rade en .hel del ojustheter som dock . den orutinerade domaren Inte såg. Markaryds Brldgoklubb - har startat Bitt: klubbmäster- skap för fyrmanna-lag och star- ” tar Inte mindre lin 7 lag i depna tävling, I torsdags spelade såle- des lag Jönsson mot lag Kar's- son varvid det förstnämnda laget |. segrade. ,,med, ,864—43. sedan lag Karlsson I pauson haft lednin- | gen med 20—24. Samma kväll spelada även lag Palm mot mg! Jalmgård varvid slatniimnda las got sogrado med 62—60 efter en ledning I "paus: med, 33 ; f. n vislåndn IF I bllr söndagens Ishockeygäster NM landisbanan 1 Markaryd, Gäster- na, som tidigare spelat 1. -Bammi serie som Markaryd, spelar tår: 1 Små'andsserien 'div IL' där Jas got f. n, lggor på första. plåta. Hemmalaget kommer «att; ställa: upp fullt ordinarie och kan mr m, m. hänvisas till annons i dos, gens tidning. > sön Markaryds Bridgoktubb spelada . tivling som gav följande res tat: 1) Klolby--Karlsson -105 po: Ung, 2): :Jönsson—Malmberg 98, 3) 3) Lundqvist—Lundqvist 89, 4) har hållit årsmöte, Till ordfö- rande valdes bonare Edvin Sö- dervall, v. ordf. bilrep, S, Pers- BOn;” kassör byggnadssnickkare Erik. Malmberg, sekr, fabrikör Kaj Andersson... Revisorer blev v. brandchef,. . Gösta : Bengtsson och plåtslagare Georg Horney. :Om- bud'' vid ' distriktskonferensen ,,1i1' Ljungby ' blev -- Erik Malmberg É och man beslutade att ordna en Arsfest under Arsmötet avsärde en telgrafisk i hälsning” till Engdahl, ' som skadades vid e ds- .vådan i Träffs fastighet och. som]. sedan dess varit, inlagd på lasa- rettet i Ljungby, i oo Ke Distriktsträft, NV Halmstadsslakteriets medlem- mar, i- Hinneryd och Marka- ryd var 1 går samlade til di- striktsträff i bygdegården, Hin- neryd, under ordf. skap av Ture Nilsson, Skararp, Till fullmäkti- ge . valdes ' lantbrukarna Eric Brånalt, Ängabäck, Robert Nils- son, son, Sanna, Nils Lindqvist, Amot, Erik . Andersson, Skinnersböke. Åke Jansson, Skara, John 'Jo- hansson, Bergshult, . Till ” leda- mot t va'beredningen utsågs E- ric Brånalt med Erik Andersson. som ersättare. Väderleksballong & över N Markaryd. bpt Många personer iakttog i går kväll en väderleksballong över Markaryd, Troligen har ballon:- gen” sänts upp fråd Norge, Markaryds skolråd” bete ft hade i” går sämmanträde” var- vid man behandlade den av gross handlare Auburn'Jacksson över: lämnade skrive'sen om ändrade tider. för skolmåltider. Då ären- det. tidigare behandlats .av: skol rådet, 'och eftersom; man. då ber |. slutade att man .. kulle: inväntt NN inträffade.i ö med den ena av bommar ha jenna förstördes fullkomlig” och Uven. bilen intel en del ska "dor, 4 .Sorteringsentral ech lagerhus. sed Forts, fr. föreg. sida. . . potatis ökar men vi tår väl hop- pas att Åtminsone en del socker- betor blir kvar, inte minst som beredskapsodling. 130.000 ton po- tatis odlas i Halland av vilket 58.000 ton blir matpotatis men av detta går 28.000 ton genom centralföreningen. Om nu Halm- "stad och Vallberga tar vardera 8.000 ton och" Halmstad utökar, så skulle det bara bli 4.000 ton över till Laholm. Den nya cen- tralen I Höör är inte större och man måste nog ha olika storle- kar på sorteringsverken, men be- talar sig ett litet verk? Sorte- ringskostnaden pr kg är det vik- tgaste. Men vad som skall ske måste ske snabbt så att vi kan mota importen. Men nu skall SLR utreda bärighet och eko- » nomiskt underlag. Erik Månsson, Bonnarp: Halnstad skulle få att göra i tio månader bara med att sortera vad som kom från Laholmstrak- ten, - Föreståndare — Johnsson. Halmstad;' Vi och Vallberga har 25—30 proc, av odlingen i Hal- land. - Einar Hellsten: Då bli det ju 75 proc. över åt Laholm — den : allmänna meningen: ä nog att vi behöver ett sorterings- verk I Laholm, : . Arvid Andersson, Al torp: I Vallberga säljer vi 4 i 5.000 ton pr år och vi samarbetar med centralföreningen, Men enk- last vore" väl om centralföre- ningen övertoge alla sorterings- centralerna och vi är med på att diskutera alla förslag. Det finns möjlighet att fördubbla kapaci- teten i Vallberga och jag anser att man bör vänta ätt bygga I Laholm tills Halmstad och Vall- Serga äro fullt utnyttjade, D? vore det 'bättre att bara bygge ett buffertlager, som ej behövde Sli så dyrbart. Centralföreningen bör hjälpa till, . Einar Pålsson, Restad Handeln med potatis inom vårt tmråde har gått ganska br: css väl. Men om all potatis skal” få genom centralen då blir be-' hovet av en sorteringscentral ' bygden bra mycket större. Mer sade, transportapparaten kar bli överansträngd om allt skal skickas till Halmstad o, vi nog försöka få en central äver här i bygden, Den kan säker! dimensioneras efter behov och sedan ev. utökas. Men central- föreningen bör hjälpa till. Der intresserar sig inte för oss utar vill bara att allt skall gå tiv Halmstad eller Vallberga, La- holm har alltid satts åt sidar men nu är här ett tillfälle för centralföreningen att rätta til missförhållandena, Riktigast är att all försäljning går genom centralföreningen men sortering och lagring bör vi göra själva. . Direktör Månsson: Sorte- ringscentralen skall inte varr !agerhus, där skall man bara hr ett buffertlager. Men lämplig! vore nog att bygga ett lagerhus och sedan hyra ut utrymme å' odlarna som -man gjort i Höör 10) Klinteberg—|' februari månad. |: SN brandehef " Hans t'27 Brånhult, Sven-Åke Svens-|1 och Halmstad har tillgodoset: |; det är inte rätta sättet att barr |. vänta som Arvid Anderssor |< ” vev an Lie me 4 ve Mat på bärk”. "och köpebröd kän. betala sig Spinnsidan redogjorde för en tid sedan för de reaultat om” side” djupfrysta livsmedlens lön- + samhet, som Hemmens Forsk-. i ningsinstitut . kommit till. F. n. ; ignar man köttkonserverna spe- — ciell:+ uppmärksamhet, > jämförelser mellan : hel- och ” halvfabrikat på burk och ” ”van- 270 lige” kött, som husmodern helt :-" förbereder och tillagar, är fak- tiskt. ganska, förbluffande. Skinkan svarar för den största övértås] ingen. Köper man en. rå skinka med ben och svål, så förlörär ”deri hela 39 procent 'i > äverbvål och ben räknats från! » Nettopriset blir 11:10 för 1 2 kg skink [!!É klassig skinka i burk med sam” tar” den "ingenting. i tid, arbets- kraft "eller bränsle.” : . Kalvpsen har också varit före- Fo lår äv 5: 12, på ytterlår 4: 08,-för rad kalops — 4:10! Arbetstiden för, den hemlagade kalopsen va-. - riefar 'mellan. 23—27 minuter, ön niedar äden konserverade" görs , ””! jördning på 1,5 minut, och ”vän= UT tetiden”, alltså den tid -som åt- : "går" Hå rätten puttrar på spisen, Ng är förshemlagad kalops orikring - > en timma, för konservkalopsen 10 - . minuter. Priserna behöver följd-, aktligen inte. vålla några direkta” a problem” i fortsättningen, utan = det hl kvalitétsskillnäderna och "småken!- som "fäller utslag, Och ' "i beträffånde smaken, så skall'den må visserligen aldrig-. diskuteras, en å andra sidan får man väl vara.ense om, att våra köttkon- seryer.- i varje fall inte hittills / SÅ kan, mäta sig med det hemlaga- deg Som regel bör inan nog gå r' konserver 'av' rent kött, ht salt" "bilen; skinka, corned'-beef 0: s. Vv. — det är mat, som mar” "med" olika kryddor lätt sätter påff på. - Nu beror givetvis Iönsamhete av konserver. contra hemlag ocksårtill stor del på häsmoderns skicklighet att tillvarataga' rå- . varorsogh rester; Fina hönsbitar «än urskurna ur 'en höna; som kokats och stekts hemma, men + "på hönan blir också åtskilligt <A 3 ned avskrap; som en ekonomisk . a oth skicklig husmor kan.ta till-, vara; utöver . de konservera Vönsbitarna däremot. får 'vi' ju” ab bara konservburken, som genast 5 hamnar i i sophinken. Detsamma gäller också skinkan, Kokar man en "själv : får man svålen till $en billig soppa. , ra d Sockerkaka mest ekonomisk '. srt so hembakad ccs | Liknande jämförelser har HEI också gjort vad det gäller bröd, och här har man kommit fram till att grovbrödet är ockono- -miskt ått stå och baka — ett a kilo grovbröd. kostar i butiken möderns tid. Vetebröd lönar sig bättre, det hembakade går till 1:35 per kilo, medan köpebrö- dét i i längder kostar 2:30 och i korna är det mest lönande, ett och de, "vikt; under : kokningen, sedan: skinka, Nettopriset på först- 1:60 ma, vikt blir 13:25, och då kos- " -., mål!för HFI:s intresse, Råvaru- ” kostnaden för kalops på innan- :: Lå högrev 4:22 och för konserve- - är inte "dyrare att köpa. på. burk I t &Pr korvkaka - och spadet till - 1:22, medan det hembakade går : till 1: 09, frånsett värdet av hus- ” bullar 2:50 per kilo. Sockerka- ' kos- ' $rapa en lyckad kombination av Ijus "och rymd men också om- bonad trevnad, att använda våra inhemska träslag, furu," björk atm, som 30-talets Stockholmsutsiällning på sin tid slog ett +" rn flag för och som sedan många svenska heminredare med -pro- fesser Carl Malmsten som entusiastisk men . säker banérförare åren igenom propagerat för — ja, var har det egentligen tagit och vägen? 2 ; : Anledningen "till de här fände- : ringarna är närmast en vecko- tidnirg, som i dagarna inlett en ny stor heminredningsserie, och "som börjat med att.g2 exempel på hur ett" rums karakiär kan - "ändras helt genom färgsättnin- gen. Inget ont i det' — just när det gäller. aft sätta "ihop Fri. na i våra 'hem är vi oftasi fvel" samma och lätta byten för mo- denycker, som affärerna frestar red. Mon, men, kära läsatinnor, ga av Oss svenskar tror s och känner sig hemma i de förslag till vardagsrum — ". tänk nu också på den bokstavli- + ga innebörden av ordet! Tr som , tidningen föreslår. . Trir ni t. ex., att man i svensk -genomsnittsfamilj efter någon tid är så förfärligt nöjd med ”det ” vita - rummet”, ' då sofians . vita linneklädsel är solkig och led-> .sam, då husmor dag'efter dag :. - slitit med det trävita golvet och : förgäves sökt få bort fläckarna : » på den vita ryamattan —' jag : tror det-inte! Inte heller tror - jag på att en svensk gencm- snittsman gillar precis att se fa- miljens vardagsrum förvandlat - till en karamellskär konfektask .— tak och väggar rosa, heltäc- kande, mörkgrön matta," soffan klädd med gulvitt- tyg ' o.s vt "eller: i idel kallt -blåa nyanser ' med skarpt citrongult som bryt- ning; Förlåt, met jag har svårt att: tro, att det är sådana råd ; och färganvisningar, som famil”” jen. Medel-Svensson behövér;' men "kanske finns det obetänk= samma. människor, som faller fi de flotta färgillustrationerna och "verkligen Jäggér ner. en. massa, pengar på att göra om sitt var ""dagsrum. till. ett skyltfönster . 1; - amerikansk filmstil — ett rum, där vi vanliga människor abso-'" lut inte vågar lägga upp fötterna ; på. soffan; helt enkelt: int ara oss själva. De här exemplen är givetvis i extremaste » laget, ' men, nog ' är "det nordiskt blonda” 'svårupp- täckt på -hemutställningar; och i möbelaffärer också. Nu skall det ; vara en dov: färgskala i svart, ra främmande och orotiska - slag, som ibland kan vara vackra i'sig själva, och det skall..— Ysökeri. rer > inte detta sofistikerade, effektsö- det lite vanskligt, att ett "hem; . som ju dock skall vara den dag-"' liga och stundliga omgivningen '- för oss vanliga dödliga under he-" la vår levnad, som skall bilda” den ram, där vi känner oss hem- ” may, så fullkomligt byter ansik- «te och byggs upp på idel effekt- Att vi i skall ställa våra krav främst på användbarheten. och ” kvalitéen hos våra bruksvaror och då, även på: våra möbler, har vi dessbättre lärt oss nu, - men även om komforten och slit-'3 styrkan är det viktigaste, så be- K okett 4 men v Cd arm arv är det "bär söta" linnet, sytt. av dimblå jersey; ett: material, som vi här i Sverige ännu så länge inte börjat använda till. nattdräkter. Men att vintertid” - plåga sig med spindelvävstunna nylonnattlinnen enbart för fåfän-- . gans skull är sannerligen inte. tyder också färgerna en hel del för trivseln. Frågan är:'väl om kande raseri i svart-lila blivit en | ' snobbsak, mycket nära släkt med” "den ”nodenyck på heminrédnin- gens "område, som 'de fabriks- "tillverkade och förljugna efter-" att. h i brodyr, Kring. den”; run H " delen. Har vi th alsen ; runda" besp : och, ärmarna. apningarna av rokoko, . och empire var för, endast några, år sedan. Nog Börjar man längta . efter en 'pinnstol, inte i svart, men i nordiskt: blond. : björk v. . ; Att "framhålla apelsinerna : . stora "betydelse, då 'det gäller att tillföra kroppen de , viktiga "+ O-vitaminerna är väl onödigt — numera vet alla vilket värde några speciella apelsinrecept är inte lika onödigt .— - apelsiner I äter vi väl allra mest - som färsk frukt; och inget ont 7 : det;-.tvärtom' — men när de. I är" lika” traditionell: si ; . Satt" den kommer: satt uöpdkatles | av familjen, och dessutom är den let/vaj lägga, en nä SE ' stimule- : rande. ansiktsmask; 'som är, verk: framförallt — vara svartlaci -.de möbler. I början, då de all ra första exponenterna för denna : , hya heminredningsgiv dök upp " och 'då man väl litet till mans tänkte, att visst kan det vara de-"' korativt på rätt ställe och bland ” rätta ägare, ja då var både fö ger och möbler roliga. =" ""” Men nu, vär man ser tjugo > unga familjer flytta in i ett nytt — hus, och man ser tjugo soffor +. i grå-lila randigt, tjugo mat- grupper i svartlackerat, tjugo .. flädermössfåtöljer i orange — ja, då är det inte lika roligt, längre. För ingen skall inbilla mig, att. - « vårt svenska kynne och färgsin- ne svängt om så fullkomligt på en enda gång och att alla, som nu väljer dessa möbler och fär- ger, innerst inne är övertygade om att detta verkligen är vac-' kert, alltså inte bara en mode- nyck, Ingen kan heller överbe- visa . mig om att dessa färger k att anses lika lustiga om ” Lia kilo hembekad sockerkal : taral:$0- men i butiken får vi för samma mängd betala hela 5 i kronor! . fyra-fem år. Visst växlar modet inom - heminredning, liksom på alla områden, men nog. verkar ett par minuter extra på mor- ; Masken" bestå; aven äg gula. äpple.. Varva skivorna med soc- som”! röres smidig med mandel- eller olivolja, värpå ett:par drop: . par ttronölja ti ti sättes. "Massän Till chokladsåsen, blanda i en "ten, och låt det få :ett uppkok: "'samt sedan kallna. Vispa'gräd- den och blanda den med den ;" kalla såsen, häll såsen över apel- binskivorna strax före. serverin- gån... och strö hackad mandel ver. stl : stelnar åt den” sitta omkring en kvart och tvätta sedan av den med, varmt. vatten, efterföljt av, -MApelsinsnö i korgar” är.en annan god efterrätt, men . tack vare den myckna = För att få fart p på Blodeirkula- | tionen, så -att: huden ser frisk. frukten har, inte minst vinter- > vi tid. Men att nu, då den läckra frukten är så billig, presentera ” "förekommer som dessert | på « de - ;enska middagsborden,;: ja, då o det främst i fruktsallad; som" ” Y len då så att apelsinerna &j'blir beska. Skala apelsinerria som ett +! kerien låg skål eller på ett fat. » Kastrull kakao, socker "och vat-', i CK lägga nde "extraarbete » klippes gropen i i uddar. Korea! na läggs us kallt valen. v timma; får se- varpå, apealsins! Sar ned I i grädden tillsam -- mans med gockret och den skölj- > da och i litet ljumt vatten upp- lösta gelantinen”' Korgarna.fylles ; med snön och iställes : på ' svalt... Fr "så . att krämen. "stelnar, ställe; med yiperkd ee; ; och Garneras . så korgen3.. kanter, och re ill ”apelsinsnön. oe sätt: äggblandning gen till!s 1soppan indast”sjuda upp. "Smaksätt om- sörgsfullt"ined socker och 'apél- "Bör. Soppan: . friskare i |, smaken. .. Soppan kan" också serveras ev N "kyld . ciellt' fet sådan, samt till, vilt. D en tar c:a; 10 min: att: blarida ed , ihop och. til: fyra, personer åt- . . 2 ” ” Lv fta, It apelsiner : "Ob 3 md olja, vitpeppar el- > och levande: ut, bör man. offra . > verklig festrätt. ”. .: i gontoaletten - och: klappa in an- . ', Till sex personer åtgår: VA 1 | sikte, hals 'och harmar med en ' svamp, som omväxlande 'doppas'- i kallt och varmt vatten,” oe Läpparna ' har många besvär med nu i kylan, Ett. bra bote-' medel för nariga 'och spruckna läppar är: badda dem "med 10- procentig boraxlösning i glyce: apelsin, saft av sex apelsiner, 3 msk socker, 4 blad .gelantin. "Välj skall -. bilda <= ”korgens”, Fruktköttet tages ut väl, le; såpass » dyrbar att det blir en se) tjock grädde, rivna skal av en "stora ' och ' välformade frukter, skölj dem väl och” torka” av dem. På halva apelsinen ta- '" ges skalet bort méd'widantag-av" en! e:a "1&' cm tjock remsa, .som grepe. ch vill T Fayennej Pen (kryddkras- . Gnid in” en. ”salladsskåt med , vitlöken. Skala och klyfta & apel- sinerna — det går bäst genom ätt skära på ömse sidor on en klyf-'. än "då" slipper man - den beska > ' frukthinnan' och lägg, klyftorna i sallådsskåleri samt häll, ö r saft som bildats; Småks -- med peppar och- häll: -dej ; apelsinerna. Låt salladen ' .stund på kall plats fört ör öreningen har fått på hu- det är kanske befogat ör så" gott vi kan. Något "ristande” intresse för Laholm "inns inte men det är en stor "konomisk; fråga .— kanske en "alv miljon — och det är svårt 1tt investera så mycket just nu, Sven Hellsten: Att det Marit dålig potatis de två sista Åren beror: på vädret 'och det Fan vi inte göra annat åt än hoppas på bättre sådant. Men j jag Är intressered av en central här = » transporterna till Halmstad ir dyra. Och varför skulle vi inte kunna få ha något roligt här också liksom Vallberga har? Kreditsvårigheterna till : för att övervinnas . Einar Pålsson: Viilant. nannaföreningarna har lika stora svårigheter : som = centralföre- ringen med. krediterna men vi där man tar 20 kr pr ton. W. Kähler, Säbyholm: Vi i iår. försöka "övervinna dem. Det är ju inte så lätt att investera men centralföreningen bör för-|. dela dem jämt, inte bara ensi- digt gynna -Halmstad och Vall- berga. Det blir dryga transporter in till Halmstad. Låt oss inte ge upp utan ordna det här, ev. pro- visoriskt så länge, Det diskuterades mycket cal: linge och mer än ovanstående "men det sagda utgör kontentan och till sist enades man om att tillsätta en kommitté att utreda intresset för byggandet av. en ral och 1 inom Laholmsområdet och i denna invaldes Einar Pålsson, Restad, sammankallande, Sven Hellsten, Köpinge, Per Anders- son, Årnaberga, Tore Jönsson, Östorp och Arne Jacobsson, Sönnergård, Veinge. sorteri är det Ditt barn . som släpps ut för tidigt på cykel i trafiken? . a PÅ BIO," + >>" CENTRUM i Laholm i” zér i dag. och i morgon den roli- 72 . tyska militärfarsen - 08—15, andra delen. . där vapersmuggling och överfa:l hör 'till de starka "dienserna. Barnförbjuden, 'Vallberga” biograf ger. söndag : kl. 8” Metros äventyrsfilm i strålande > SCALA i Laholm ne ver: sverska ». sommarbilder, ,i vilka hästhandlarens två söta döttrar figurerar: i olika sammanhang,[ " ach så är det små enkla scener[- ar svensk vardag på landet medihar dansbana och typer kring häst-| sant . handlaren på hans 'gård, Vidare en del ' scener kring ungt blod|urt” Everest” " som brinner hett — det gäller] mest den ena av flickorna -— medan den andra söker sig till ett frire- tigiöst samfund för att där vin- na frid i-sitt sökande hjärta. Dessa scener sugs det på och dras ut på så mycket som möj- och med litet (grovkornig- re även. överige." barnförbjuden, -Växtorps blograt. dubbelpremiär. "överväldigande - "av tyrsfilmer inspelad i färg. . spelet. heter hlivit belönad omspriset i film. Barntillåten, med stora | Fagerhults bi. ger söndag: kl + Dlogfat nod filmen ”Revolt- visar i morgon söldag förg- filmen ”överfallet vid öda fo ict fängelse: der. med” Van "Johnson 'och Jo- | anne Drui - Eh spännande film; Den excellerar:i vackra|fått tusentals entusiastiska” läsa: Eimen, är söndag . kl & en högintres- Huvud- numret är ”Erövringen! av Mo- Den största och ”Vildhästen" , som en. som bästa sn den oerhört Det iiser:bland: de amnerikaaskt En kväll kommer ex- indian-| ingre- t tjusiga färger ger i dag och i morgon den sven- e drogo mot väster's. 'Filmen st-sjunge - 2 ska filmen ”Hästhandlarens flic-jär” gjord efter Gwen Pristows Sång: a Satin blir det >. tor” om vilken en tidning skri- succéroman; -”Lyckospåret”, &om allon: av: URK m, m. Se annons, 2 ” ”flygarträen ppr K förd. IH 10- -Kaptenen al 1 dag”; Asoråder a även-]' För- kortfi- i i cell- AROM. mL FER PFESTIA - AA RAR ARARA Rana NH " > - 5 VU revTtrvYvN rv TVTYCEFTETTYTTTG ry ch i ubder vispning och låt. den sedan +. sinsaft; samt litet citfonsaft, som ; Ne äre er - ga kötträtter och Hill fågel, spe- . ;' fru : Guåvor Söder- har hårt en äredg bygde- hörde Hof- . Flyget av
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.