".. öre, där samtidigt noteringen på råg "av normålkvalitet, kr per 100 kg: RE Mändager a 'd.' 20 februari” 1956' | . , mere - . FNNRNNNNNRRRNRR RAR rn ” " : - v TYYYYTTTPITTEII Sen re - Nos : i nr M : . s e . , + so ae + ; öd hlssolerinnar "meddelade" genom Sv jeriges. förbundet noterar den 4 ör ; fullgod" brödsäd av normalkvalitet följande producent- Priser, . avseende genast” leverans, fritt noteringsorten. .kr pr 100 kg: alnar a senberg 4 41: 60, Gö teborg 41: 60. ; STOCKHOLM: (rm) var i d dustriförbundets produktionsindex ma månad 1954, I:den sä ib r 1955 évligt m- 236 (1935 = = 100) mot 231 sam- " H ad - .Veteprisernaå ar i upp ned 10 öré pr-100 kg på notoringe orterna 'i "mellersta Sverige samt i västra delarna av landet. Vidare har noteringen : i: Gävle: höjts med: 50 slopats. Rågnoteringarna är: för öv- rigt: desamma ;som'i förra veckan. Marknadsläget betecknas 'som täm- indrå t, handeln visar r föga ö det 24/2. 1956 följande producentpriser på. fodersäd;- avseende genast leve- rans,' fritt noteringsorten,: för vara Göteborg:” "Foderkorn 37: —, vit- - havre 37: —, : » Man konstaterar en stramare ton på marknader till följd av den svåra väderleken, som delvis" förlamar både ; importhandeln och' den :'in- hemska omsättningen. Prisnoterin- |. : garna på korn och blåridsäd har vi- -" sat' en 'stigaride tendens på mellan- svenska. ”nöteringsorter' . (prishöj- ningar med .50; öre å.1 kr), och en- staka';> prisjusteringar uppåt har även förekommit beträffande havre. Likso . tidigare är, det emellertid alltjämt: -tnest' fråga om rent Jokal handel; "och. även denna håller sig inom? ycket ' snä a gränser: fn ”Lantb uksförbundet noterar för ordinär. matpotatis, levererad ban- fritt: eller. kajfritt Stockholm, en- id: förgäljning till parti- inkl, mballage; kr. pr istor deh ara v som ” importpotati- ” sen. Det blir.nu mest fråga om för- säljning från låger på konsumtions-' eriernå, Helt naturligt har prisläget + något, . men efterfrågan T vyaktå :1e hållning på” markz . nagen. « med > oder såväl" den: storå högtider. "Särskilt vid jul och midsommar. : sökte . man, .allti , Samtliga huvudgrupper inom kä- pitalvaruindustrierna redovisar ök- ning. ; Järnmalmsbrytningen.- har ökat med drygt 13 proc. under, 1955 och järn- och 'metallindustrien visar -berindex 229 mot :234 i november. . i - + Då hu decembersiffrorna blivit tillga ngliga "kän man över SV ierna blott utgör något över"2 prot, 1 blev decem- ..blicka produktionsresultatet för år 1955. Totala Produktionen var -c:a 6 proc, större än 1954. Den största ökningen visar kapitalvaru- : industrierna med nära 9 proc. medan ökningen inom konsumtions- i Tx Pappersindustrien med "drygt 7 Proc... stegrad produktion jämfört med rd Livsmedelsindustrien vi- A proc. ökning och läder- nära 15 proc. ökning. Sysselsättnin- gen "inom verkstadsindustrien. lig- ger c:a 6 proc. över 1954: års nivå. "Inom" konsumtionsvaruindustrier- na'var utvecklingen oenhetlig. Till ökningen bidrar främst massa= ch ien har ökat knappt textil- och sömnadsin- eligger. siffror ännu en- dast för de tre första kvartalen av år 1955, Jämfört -:med samma tid 1954 visar produktionen omkring 5 proc, minskning. nn oo oe Ur. bondehemmens göramor: : iDeå gamla ryägåsstugan ock den - stugans utsmy: 'av.denna rytm:” nas efterträdare loft tppvis de förr en festlig prägel vid årets | Vid > dessa : högtider till jordbruket ait småbruket. behöver en mera dif- ferentierad : produktionsinriktning, . särskilt för: Norrlands vidkomman- "de. En omläggning stöter emellertid på stora svårigheter, och bl. a. an- ip till. självhjälp.” Hushåll- . ningssällskapens förbund har före-" . ” slagit att 'staten skall lämna låne- » "garanti föj driftslån vid driftsom- . Lantbruksstyrelsen "uttalar nu hos "regeringen, att det stöd av olika slag som state: lämnar redan till väsent- > Bgidel. löser. finansieringsfrågan i samband med driftsomläggning. Sty- relsen, ifrågasätter starkt, huruvida -statens stöd bör utvidgas att inne- fatta. även. övriga kostnader. vid en . "driftsomläggnirig. Inom det mindre -. jordbruket är driften från början i regel intensivt inriktad och vid'en total eller : partiell omläggning ' så- : Junda mera' blir fråga om att byta |. grann: och - 1 ---torstugan det gemensamma arbets- heterna 'tillät.- Ur skåpen och kis- torna plockade man då fram'väv- nåder och bonader: av olika slag, vackra "och konstnärligt ' kömpone- rade arbeten, sont-man vid dessa tillfällen sprydde, väggar: och" tak När alla” bestyr” var avslutade uppvisade storstugan en stämning av helgd , och högtid som är svår att beskrivå. Golvet var bestrött ned fin sjösand och ovanpå detta lades ett lager av:finhackad -enris, som "fyllde rummet med en frisk dofi. " Skillnaden mellan "vardag och helg var mer märkbar i äldre'tider än vad som nu är fallet i våra Sondehem, Under . vardagen : var ummet, där spinnrockar surrade och vävstolar dunkade. från mor- gon” till kväll. Man tillverkade hemma nästan allt som behövdes för . gårdens behov, men måste dessutom; även hinna med att för- färdiga större partier av 'vävnader,| som senare såldes på de stora mark- naderna i Varberg, Göteborg eller Borås. Denna försäljning täckte. il. regel utgifterna. för dåtidens även pålagor. ee Högtiderna kom därför som efler- i en eljest grå iedel' "mot an- ikväl - ytterligare stöd från det” allmännas sida anses böra lämnas, bör detta i varje fall inte "ske med mindre driftsomläggningen medför en' varaktig: förbättring av "inkomstmöjligheterna. Vid bedö- andet :härav' måste stort avseende stas vid jordbrukarnas ekonomis-' . ka. och »bersonliga förutsättningar ätt" ”terna' från? dri och " arbetsfylld tillvaro, Då satte man arbetsredskapen åt sidan och man. ägnade "sig i stället helt åt de olika helgernas glädjeämnen. Vitt skilda upptåg och sed kännbara och betungande skatte- H "Vid julen tog man fram de mest motivrika ' och» färggranna, Vävna- derna, liksom man gör än i dag med. nutidens ' gottköpsgrannlåt. ä läden' i rosa, blått eller i ett med omvä |ipphängdes” "längs ' efter ; taklisten samt "på shyllkanter Bonader med bibliska eller" historiska motiv fäs- tes: på -den--renskurade -väggplan- kan; Tapeter förekom : ej i bonde- hemmen på denna tid, .1700-' och första delen av, 1800-talet: :: .y- Kent vita 'hängkläder "användes vid: begravningar : samt ' vid mid- sommartideén, Vid midsommar' bru- kade :man. . dock smycka: de vita längderna med kvistar av ek eller björk, "som fastsattes med regel- bundna avstånd på den vita linne- lärften. Rummet för övrigt var rikt pyntat med gröna kvistar och hela fång av vilda blommor och: grönt var placerat i krus och kopparkärl på den öppna spishällen samt på bord och skåp. N ” Motiven på de broderade 'h kläden som förekom inom Fjäre och Viske härader. symboliserar livsträdet, en uråldrig bild för ätten och familjen; dess gormanhällning, tillväxt och! "bestånd, Levde Tyckligt med två fruar och nio. barn "MANCHESTER (TT Reuter) "En engelsk långtradarchufför, f( anklagad för bigami, berättade för manchesterpolisen på tors- dagen att han under” sexton år , levat ett "lyckligt Liv i två äks idigt. Tre eller var förknippade med: ärshögtider- | på å stråfoder, kr på 100 kg: > Hö, hårdvalls-, på stationer i mel« lersta Sverige 28:—. =: +" Halm, : höstsäds-, . på stationer? i + ylåar” tydligt på nödvändigheten av en försiktig” bedömning av hans för- utsättningar. , aramanfattningsvis uttalar sty- relsen, att :statligt stöd i lämplig omfattning 'redan nu kan:utgå til. fasta anläggningar i samband med en ' driftsomläggving vid mindre jordbruk, För sin del finner styrel- sen inte någfa starka skäl föreligga att därutöver Jämna. ytterligare kre-' ditstöd. Styrelsen hår dock ingen- + ting emot att frågan om statligt svöd + Ull'omläggning av. driften vid smöå- st Sverige 10:—, vårsäds- le es . Marknaden för hö är "fastare denna vecka, då köplusten skärpts ytterligare, . medan tillför- seln. alltjämt är mycket snäv." Nå- [gon import synes för närvarande ej kunna komma ifråga. Noteringen har höjts med 1 kr pr 100 kg. även halmmarknaden visar en klart fas- tare hållning med mycket god köp- lust. Pri upp något derna vecka beträffande såväl h som En viss import sker av. vete-,' Korn- och råghalm samt av havrehalm till "fyra dagar varje vecka hade han , tillbringat med varje maka. = :” ” Den » kvinna” han gifte sig med 1922 hade fem barn med honom och bedyrade levat ett lyckligt liv, och den som han gifte sig med 1939 förklarade att han behandlade henne och hen-. nes fyra barn väl. Hon var beredd att gifta sig med honom, om den verkliga : ; hustrun tog ut skils- mässa. - H : Chauffören medgav att han trass- allt . han rtjänade och. skött .« om barnen,” | > Prenumerera a något fastare priser; utbuden av bräket gires LITE föremål för utred: gräsfröhalm är nu zelativt. obetyd= . de rosa-blått | inför domstolen att de lat till: sakerna -för sig, men han hade' alltid givit de två kvinnorna N -> Cinär 4-åring är tydligen. lar betänkligt. ed ” Ny numrering : av barnplagg : kommer i höst . 5000 EN SE0A . på årsstorlekar — titta bara sann inte stöpta i en form” ” menar att orsakerna till att' dersstorlekarna stämmer så på att-många "föräldrar: vill < plagg, I för stora, plagg som ”går" växa i”, Visst finns det en inte så många, och kan inte som, uppstår med t.ex, i sot” måste bvtas- fi er'eolt inte går på. > Hushållning har! under flera > > mdersökning, som göres" Handelshögskolan i". ad Nu "kan "mamma snart köp: VR ”måttbeställda” kläder till mej I . Hur snedvridna storleks- - ordningarna inom barnkon- - - fektionen är torde väl alla -. : "mammor nån gång ha märkt.” Sp Alt t ex. köpa en jacka till "en 4-åring innebär i oänd- Jigt många . fall, att .man ':',. måste välja storleken för en : 5-åring. Och ännu mera för- villande är väl många expe- + mätningarna, I : . sökning som förebild, väntas klär. 4 höet.: Mätningar av sterlekssystem "och "att : de " vppfattning om her stor en o 3 Och dessitom, + måste det ju vara rena vansin- M . net att basera barnkon[ektionen - en klass 7-åringar, de är min. Nu finns det en hel del, både , fabrikanter och affärsmän; som” med vad. barnen kräver, beror. som är ett par nummer. bland konsumenterna, som räka! långt när förklara alla problem : r Slappsbyxor" eler a Dresentkoftan, de hel "Mammorna själve är änek' inta "ensamma "om "att ha' fått. upd, . Sgonen för problemet — "Aktiv sökt få: till stånd en bättring, "ch dess arbete har nu:resul- ' 7 terat .i en 'vetenskapliet byggd 4” nl Göteborg .: "nder professor” Ulf ar Trolles. som krävt års-> långa studier .och som "delvis har en stor amerikansk under-.: disk de sparar, samtidigt som de ”fepresentativt antal barn, statis- tisk bearbetning - av: materialet.” och sammaniämkning av mön - på åls -. illa hat AN SI att del” på jul" år. vid" . uppmaning” som blir allt "vanligare, och nog är det prak- + Vi skall alltså få en Haltsåv. tiskt med alla de nya och färg= Inmrering nå barnkläderna, och ': i framtiden blir det barners mått som 'anges'i butikerna, De nya": der sin plats på vilket lunch- eller middagsbord som helst, För - glada grytor som vi fått på se-. nare år, och som verkligen pry= » attnu inte tala om hur mycket bli.::håller maten bättre varm än då ett den före serveringen skall flyttas över på" uppläggningsfat eller i skålar, Den tiden ä är fjärran, då "diters ' nära "nog ' stående ”” sterkonstr konstaterande att: ”de här plågget är så' pass stort, så =. det. räcker" säkert med en” spänning på resvltatet, "> storlek 'för lite” men '”den i 3 Tovtä orfr del häll "'. här fabriken bar så små mn, gjorts .p&,en del hal ' nufemer, så det är nog bäst: : 0 » plagg,. hänger: ju samrian : med - - att de olika fabrikerna. först och” främst. inte hår» ett enhetligt och konsumenternas ' krav ”haf"” gjorts, och nu väntar man med bl.. a. kan man numera”. "köpa. + "ON a HSE järngryornå måste vara runda och svarta, och här syns en ny, dansk gryta, som också finns Grytan Ingår i en större serie köksgods, är fyrkantig och. md lock, som också kan använd:3 separat som stekpanna, Till grytan hör lös- tagbara träskaft, som sättes fast. i ”örönen”, och dessutom hör ett ” rejält och stadigt stativ 'äv teak= trä och peddingrör 'till,: vilket ' ” dela gör. grytari lätt att flytta och dels skonar F bordsytan. att få I Sverige bara en "tradition mörgåsar är "mat, ia "och deéss- | utom billig der. betydelsen: att man för låg köstnad: får de olika > SÄTT. GRYTAN PÅ BORDET” 18 bli i en 'överrask nin : 5 för ägor och det är nte roligt DN t'dag'efter dag veckla upp; ett; smij : båspaket, som de på. smörgåa vet vad det t inneträllof, bg mår na, :men' inom ' er i mängd olika. yrken. är rasten med kaffe eller mjölk och ”mackor" inte n en. nödvändig," sådan; Då” måste” man” också se till att på ägget varie-ras; "så att kosten, som ju: 'skall”” I” festen? a av 'mlddagsimat > an » kommit till'användning —'pröva dem, och kanskö' kan de, också. gée er idéer till andra Värlatlokert: Ad a dr » världen "runt, ' och framför ' allt är det nytillskottet till. hemmet 7 som det blivit populärt att. själv . snickra ihop. För den :som är händig : och "kan ' handskas : nå- gorlunda vant med såg, hammare " och miålarpensel är det. ju ock<. in under fåtöljen och man; l "Gör det själv” är en ameri- är föstagbar kan" män dels" s £ känsk:: slogan, ” söm spritt .sig ” la bordet på kant, såsom” storå . bilden visar. ”Medarna” dras 'då v bordsskivan bekvämt inom räck- håll för: boken' eller tidningen, skivor.: Lägg, alltid, torrt. pålägg. Konstruktionen är också allde- . les ypperlig för sängbord. Tän; ker man använda bordet vid .en., na,: som ju skall vara”störa och: mättande, Det" gäller: därför: för ' husmodern: att : variera” och” ta” , pålägg av: kött, fisk;. ost, ägg, . "grönsaker, kryddgrönt m; m; kan : ett: smörgåsmål bli. en ur, alla .. synpunkter god och riktig mål » tid, och ännu bättre smakar det: om man i paketet också stoppar” in. en tomat, en bit färsk gurka en, Matsäckssmörgåsar skall "vara jätta att packa och äta, "or framför allt får inte vara "kladdiga, så ' att ”pålägget' ”plan- das' om var-annat. Bäst är att skära brödet i tunna skivor och lägga pålägget mellan två bröd- får: på hårt: bröd. då ju fuktigt på En , smörgåsask av plast : eller inium' eller en p hål- Fe « riven pepparrot. På, en 'ännan 'skafferiets" rester; "söm'.. många ; smörgås lägges en: sillbit eller = ånger ju är så små att de'inte .. en skiva: saltköt lönar 'sig att värma upp; som bredes. rökt kaviar på. 3. utgångspunkt.r Med omväxlande": > smörgåsärna. on andra röt "så en” rolig hobby, som” ger. fina -"säng eller vid favori "" resultat. , när Ett litet fåtöljbord, sådant som . vi här ger beskrivning. på torde nog en händig husmor eller hus- > ' far. kunna snickra ihop på några . kvällar. 'Modellen' är ovanligt användbar — genom: att . benen formats som ”medar” och skivan och höjd efter de övriga m " Jerna. Vänder man stativet,; bordsskivan mitt på ståtivet, : ditiohell typ. Stativet kan i trä eller metall = gäller det att noga anpassa form : "som . skett. på fig.-B., placeras man får ett bord av. mera tra så I ler -smörgåsarna fräscha hela da- en. Plastpåsen är särskilt prak- " Hsk och lätt att packa. i och ; öbe" sår, "och .? det. blir flottfläckar på väskans: riga innehåll. .: vtatsäckssmö gåsar, där fram” > man är alltid säker-på att inte "åna - kryddgrönt — > med ost, . "Blanda"! kallt potatlsmös möd « tet grädde eller majonnäs täck: Skär kallt, helst rökt "stekt äsk i tärningar samt kall' tatis i' skivor, Lägg på en mjuk " smörgås potatisskivorna, på den .: fläsktärningarna, som > överströs med klippt persilja. ' « Lögg tillsammana smörgåsarn? om 7 Spenatsmörgås Fan ”qåck en smörgås med kall, överbliven spenatstuvning " och lägg därpå ett lager med hård- "kokt ägg i skivor. Lägg en smör gås med endast matfett vant es Fiskbullssmörgås. , "Srö rikligt. med. hackad am” eller persilja på en smörgås, och ”täck den andra brödskivan med ' = lägg gör brödet mjukt och segt." «kalla fiskbullar -eller fiskfärs I ” skivor, samt: ringla över. litet : &. Kokt eller stékt fisk . kan användas. på samma sätt. smörgåsen 'me klippt dill, grä . "lök; persilja” eller kryddkrar Här följer -några, förslag på " och täck den andra brödsk" >. sesam Riv? eller” också - ” hälsning. ; ”Gallie hjälpa till med ett arbete, men samtidigt ändra redskapet efter tycke. Ägaren I förtroliga stunder Svar är Undrande . "magnifii Den vanligaste orsaken till att men- struation - upphör :. är graviditet? Finns den möjligheten i ert fall? I så fall: bör ni snarast få detta li men-= är ju hans redskap och är : Men 'Istruation: kan ha. andra ' orsaker: I derlivssjukdom. D blodbrist, nervositet eller någon un= ärför bör. ni. un= | också ge er Jämplig medicin "eller annan" behandling. Med hjärtlig . Svar till Tacksam för svar” En person på -besök erbjuder sig. att | säger att då får det Thellre vara och så uppstår tydligen en dispyt även om ni inte talar om den ibrevet,) Nu är frågan; vem harf: rätt? Rätt har naturligtvis ägaren: nöjd med det som -det är, 'så "är det ju hans sak. Det är ju har som skall använda det i fortsättningen. ÅA andra sidan var säkert förslaget från gästen dikterat av välvilja: kanské redskapét till och med skul- le blivit bättre efter ändringen. Men varför kunde ni inte ha' gått halva vägen var? Ni kunde i vänlig och k ton ha tackat för vänlig- eventuella fördelar av - ändringen och sedan lika vänligt ha påpekat att ni nog hellre ville ha -ellt som e det var, Sedan borde gästen å sin dighet och ömsesidigt vänlig in- säs a kommer man bra mycket längre än genom diskussioner om rätt” - ni blir sams nu och bjärtlig häls- er 2 ”Gallie” TOKIO: Praktiskt taget alla brit> tiska samväldesstyrkor ' i - Japan kommer att dras tillbaka inom Jop- pet av några månader, meddelades det på torsdagen. AE vill egetl 3 denna månad”! styrkorna i både apan och Korea, och åtgärden skali slutföras så snabbt som möjligt. Till slut skall och -. rättigheter”. Hoppast. MALMÖ ” holm.- " bara en bataljon vara kvar i CN pos ts | Polisens. "arbete 7 effektiviseras: : (TT) . Inrikesminister. Hedlund "skall + inom kort tillsätta en utredning - för att effektivisera polisens ' verksamhet, upplyser. han; på 4 ”en fråga av Sk. D. ” några: åtgärder "kan väntas i . syfte att stävja framfarten hos : ungdomsligorna, bl. a i Stock- + huru vida ” -— Allt för många sådana brott am ligistöverfall; rån, inbrott, bil sölder o. s. v. förblir ouppklarade; . ger han; På fråga huruvida 'nåzra "ärpta straff eller andrå åtgärder an väntas mot :dem som eriappas 5r sådana gärningar . förklaridé tatsrådet att get kund2 har ; ini med" högkvarter i TInchor" Lå heter - söka ' lä= - im kan säsa er orsaken-och been kanske: också Svara på, ” ON I LAHOLMS. TIDNING st LAMA NM ARARANAASAANMARARAMARMDAAAAAR. |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.