J ; VESET YT retervfrYyrryv t YTYIYYTTESYTYTTTYYYTTTYTTFTY ”".. LAHOLMS TORG -— ARAnAnAA aAa YYYYVYTYTTTYTTYTTEYYY rr av -Skönare > Och så var det mannen som inte hade haft långkalsonger på 26 år. "Gradvis kade han slingrat sig ur sin mammas förmyndarskap. ifråga om olika detaljer i klädseln, Grad- vis — som i all slags frihetskamp ; — vahn han sin egen vilja. Den - dan - Hah "slängde långkalsingarna betraktade han sig som Man. De korta "blev symbolen för mod och mandom... tet I början framförde han före2 . trädesvis estetiska motiv, Den -1öj . ligaste och-mest 'oestetfska syn - "som finns, det. är en karl. i lång- ' k-r, försäkrade han, och på den bunkten rönte han ytter t få mnot- ” bägelser, : ? Men man försumrade” givetvis ” inte. att påpeka för: honom, att Ingen drog på sig yllne lång... för. " tatt bli vacker, Det var helt andra och mycket mera verklighetsnära » bevekelsegrunder. som låg bakom . ett sådant steg." 2 ' Men, "likt alla idealiste + saknade "han aldrig argument; de -bara ökade i takt med motståndet, Han , hävdade till exempel att de korta :: var mest praktiska att bära. De' -"var behagligare när p "höll sig kring” tryspunkteri, (Just "det, ja.) och de kostade i indre att ' "Tvätta. 0 oa Dessutom fordrade han, att häns uppfattning" skulle betraktas med respekt länge: ;han var” "beredd den; Han ;var mannen uren att gå I bräschen för. vad han an- is såg skönt och sant, det vill säga. . för sina kortker.: - Så'kom då köldvågen, as hans. -- songer, i, lyss uf Se på romarna, de hade inga kal- singar 'alls. . 1 — Nä, de hade i inte ens några "byxor. : — Där ser åv. | ""— Ja, hur gick det för ; dom? bet "slutade med, katastrof, och-om. jag ska säga min mening, så berodde det" på bristen . på lämpliga ben- kläder. När de trängde norrut var - de slägna till slant, hade de haft kalsonger hede'de kunnat gå över Östersjön och erövra Skandina- vien.. De hade byggt' broar och termer i Skåne och vi hade haft romerska akvedukter 'i' Halland. Vad säger du om det? soc Fr > — Nå, titta på Bockstensmannen, : han; hade inte heller” några kal- ac Men han bade strumpor; 'som, gick ända. upp ' till - ljumskarna. — Du sa ett ord, instämde idea- "listen och: gick att' köpa lång- strumpor och knävärmare. Men inte mer... > Köldvågen visade emellertid in- "ga tecken att tryta, och det var uppenbart . att : enbart idealism -och långstrumpor kan i längden .inte,” hålla benen "varna, så en vacker dag gick, en £. d. idealist till affären för att köpa ett exem- "plar av det förhatliga, men ack så behagliga plagget. 26 års kamp slutade med, inte precis nederlag, men reträtt. Ingen är slagen; som ; inte. erkänner sig slagen, och det i; » gjorde han trots allt inte, = +.3 « — Hade det inte vari för knäna, så hade jag "aldrig gett vika, f för- äkrade han... Men tyvärr. sitter du en" ån, E|gerlig . f iljeflicka . som, Tymmer ståndaktighet ” skulle": sättas - pröv. Till hans' heder'. må frarne" hållas "att han ' till att börja med inte vek ' en' tur, "även om 'hån började se lite kutryggig ute 'sig vid kylan, försäkrade han. Den "> som börjar med de långa blir en" ' , -'vekling' om han inte: -är det förut. ”Gatukorsningén” -dominerar:bland Sveriges hundar : : Sverige Kade : 206,000 hundar år "1953, ' konstaterar rikskonsulent H. Hamilton med stöd av uppgifter som |: Sv, jägarförbundets rådjurskommit- Gr infordrat från landets kommuner. Detta stora: antal hundar, för vilka ”get sammanlagt betalas omkring 7,5 milj. kr i skatt om året, överraskar kanske mången »ch likväl får det tas för säkert, att" både hundar Man skall och iman kan vänja - " knäna där de. sitter, och att gå i döden för ett par korta k-r. hade |; . nog värit att” driva” sin Vv nitä "för långt. : "Om kvinnan r. vacker kommer hon att bedra dig, är hon ful kommer” du att tycka illa. om henne. Om -hon är fattig kommer hon att ruinera dig, är hon; rik; blir du hennes slav, Om hon är intelligent kommer hon att förakta dig och är hon dum tråkar I: hon ut dig. .” - Inge Svenssc on - majoren och begän de p mission” därför att hans fru behöv- de hans hjälp hemma, .Sa majorn: — "Jaså, sätter frun före och skattebeloppet ökats sedan 1953. Av hundarna fanns 72,000 i stä- derna. Fördelningen på raser stäl . ler sig så här: stövare -41, 700, grå- 7 hund. . '23,300, . tax. 23,300, schäfer 17,700, dréver. 12,000, spaniel 10,000, setter 4,200, vorsteh 3,000,, pointer 2,200, .. övriga -rasrena 'bruks- och . sällskapshundar 97,000 samt hundar .utan rasbeteckning 61,200. "Antalet grähundar, som även in- luter,." den ' den, är för å ärt stort, eller nära 8 procent av alla hundar. Gråhunden är spridd över hela ri- ket... | Utredningen bekräftar också "schäferns enorma popularitet bland brukshundarna, 6 procent av samt= liga hundar i riket, Hundar :” ”utan | + angivande av ras”, cirka 21 procent, tårde väl i övervägande grad vara si k. korsade hundar, som det gu'nås finns gott om i vårt land, säger kon- sulenten. Men likaväl som det bland råshuridgrupperna kan ha smugit sig in en, och annan ”gatuåkorsning”, så lär det nog under den nämnda 'gruppen också finnas flera rasrena hundar, Ställer man samtliga jakt- hundsraser" mot övriga 'rashundar utgör de 46,5 procent. Men : hur "många av dess cirka 140.000 hun- dar > arivändes "vid jakt? Kanske - hälften. Bland jakthundarna är ju stövaren och drevern särskilt alk- så tuella raser. Vill man försöka bely- | ” sa””tätheten? av stövare eller dre- ver i'svenska marker, kan det ske genom” att - jämföra” hundraserna . med antalet jägare, d. v. s. lösta jaktkort, länsvis. Det visar sig då, att antalet.jaktkort pr: stövare är lägst I : Jönköpings, Kronobergs, Älvsborgs samt Göteborgs och Bo- hus län, högst i Malmöhus, Jämt- « lands och Stockholms län. Vad dre- vern beträffar finner man, att an- talet jaktprov pr drever är lägst i Östergötlands, Kristianstads, Stock- holms och Södermanlands län samt, högst i de övre norrlandslänen. Ifråga om Hallands län'med 6,44 lösta jakfkort redovisas 1; 767 stös . vare och 502 drever, d. v. s. det bl 392 jaktkort pr stövare: och 138 r drever. r 1 Älvseboras Yin fanns 14, ön lösta "ert med redovisade 4135 stö Ios 8T7 drever, d. vi 3 det blir, fosterlandet! r — : Major, det är sexhundra + man är” som svarar för fosterlandet men jag är; hoppas jag, den ende som svarar för min fru. Svensson” fick Permis, . vv ” ON hemifrån för att 'vinna Missförstånd . >. Har ni hört historien om tof- felbjälten, som var" ute och pro- menerade med sin fru på landet? De gick över: ett gärde, Frun hade blivit efter, och då hon vände sig om, såg hon en tjur komrna skuttande. Raskt klätt- rade hon upp i ett träd, medan : mannen ' ”obekymrat « fortsatte. Plötsligt fick han en erdentlig törn i ryggslutet, kastades upp i luften och hamnade på magen i en bäck, . | Då han kravlade' sig upp var tjuren "försvunnen. Frun hade klättrat ned från trädet och köm fram till mannen, . Då samlade denne allt Sitt mod och sa: er > —' Hör då . Annay om, du. gör så en gång till, så blir jag för- tease-roll ”' Hon kallas numera allt oftare för ”världens ' vackraste flicka”, vilken hon kanske ä är, den förtjusande lilla fransyskan Brigitte Bardot, som man just nu ser i en statistroll vid vid sidan om Rossana Podesta i den amerikanska filmen ”Sköna Helena av Troja”. För bara ett'par år se- dan var flickan helt okänd men just nu står hon på toppen både i Paris och London samt lockas av: ameri- kanska filmpampar med. alla möj- liga dyrbara beten till Hollywood. Birgitte Bardot skall under säson- gen inspela fyra filmer i Paris och London." "Hennes nästa film heter ”Effeuillons la ' ”,'" vilket En n syndares OmYV Av Karl Williams a sken en MN BS - > Elof Få: Skögstorpet sätt med! öre utån att han visste att här ldgaffelm i' handen och rörde kunde ta det igen med tiofald 'om i kakelugnsgapet, där glödi' förtjänst. Gideon visste vad han högen växte sig'allt mäktigare "allteftersom kylan "bet" hårdåre . kring knutarna och pressade sig in i huset, De glesa hårtestarna stod som .en silvergloria kring huvudet på "den gamle och han fann "förnöjelse med. sitt ”eldpådss medan hans” gumma gick och dukade ut koppar från bordet, där vi nysé suttit och druckit kaffe, : . - Gamle Elof åtultade bort tin fönstret och Iyste "med Ticklam- pan på termorhetern utanför, -— Arton grader. kallt du. Det är gott å ha bränsle & ett litet ombonat''hus, när dä ' knäpper fe mä .en 'sån' svinkyla. Men den bryter väl nacken av. sej, Gick du” över skogen hit för- resteh, över Hökmyren? Jag nickade. — Fast inte över gungflyet. Det är alltid lömskt, hur kallt” det än är; Man vet iu inte, om det bär eller brister därute, si Gubben Elof nickade och log litet ihåtvänt. — "Jo du, Hök-' myren kan vara till både under- | gång och välsignelse märkligt nog. - Atminstone en -: gång räd- dade. den en syndare från evig fört > dä vet ja bestämt, - är. vanskligt. att översätta utan att framh UU. 4 då produktionsbolaget” meddelar att Brigitte skall uppföra en rad strip- tease-scener. Hon” spelar. en" bor- i avklädaingens konst, &— Mitt skägg växer så fort, så jag får raka mig två gånger om dagen. '— Det var . väl ingehting, Jag känner: en gubbe: med så, stark skäggväxt så att han måste raka sig dagen före... fra OR at Stridens vågor , går som bekant höga i dessa" dagar kring Rikstea- terns i föreställning av Ibsens ”Ett dockhem” i Per-Axel Branners regi och - med det' "lyckliga slut”, "som den norske diktaren fann sig för- anlåten att ” skriva till vid styc- kets premiär i det kaiserliga” Ber- Jin. Vad Branner ansåg vara värt ett .experiment har ' -— inte minst på norskt håll där man jämrat sig som stuckna grisar '— betecknats gom- ett konstnärligt misstag och ett litterärt övergrepp." Därom må nu de lärda få fortsätta sin tvist men det fanris i alla fall en berömd kollega till Ibsen som ; redan den sången det begav 'sig i högsta grad ogillade inte bara pjäsens origina>- slut utan hela pjäsen och dess i "rört pr stövare SOA berg; håns ögon omanliga och osmakliga tendens. Det var August Strind- em i Ibsens ”Dockhem” såg ifall för de kvinnosalkssirä. brå vanden som 'han så intensivt av- skydde. Hans replik dröjde heller inte och den kom i andra delen av ”Giftas”. i en berättelse, som han gav just namnet ”Ett. dockhem”. 11! denna berättelse, där Strindberg är på sitt allra ljusaste. humör, för- söker sig en liten, förtjusande dock- hustru, maka ' till en: sjöofficer, på ett litet revolutionsförsök, inspire- rad av en väninna och blåstrumpa som ' förläst "sig på Ibsen, men Strindberg ser till att det blir ned- slaget. med ' resoluta' medel och ”kvinnosaken” får sig sina varma fiskar i ett ”lyckligt slut”, som är höjt över varje diskussion. "= > / Det är just denna strindbergsno- vell, som nu filmatiserats av. .Euro- pa Film i Anders Henriksons regi och vars premiär sammanfaller med pjäsens." Mai, Zetterling gästspelar i hustruns roll, George Fant /gör hennes. man dch Gunnel Broström N armen i Paradiset. — 3 «| magen" högt! uppskjuten mot sitt . pt ta ' både oskäi igt "dyr ränta” ' Och: så berättade : den gamle en” högst "egendomlig "händelse från "en längesedan: svunnen : tid. En tid, då Elof 'och" ha S hustru "satt :' som ' fattiga - "och ? piskade dagsverkstorparé på "sitt lilla stäls le, "Fem. barn hade 'de i” "stugan den? ; gången och - "Hilda, ; hustru | 4 hans, v gick. och > bar; på det” sjätte, Egendomligt. nog var: det enda : kon," Stjärna, som. skulle rädda dem : från .> svälten ' den gången.'. Hon stod färdig att kal va-om.en' vecka och-det betydde mjölk och smör och god, vit mat för både små och. stora munnar. Undra på, "att Elof och Hilda gick och pysslade om Stjärna och vän. stade på hennes kalv” som om de bidat en .stor högtid. - : "Det var en bitande kall och. blåsig. kväll, som Elof kom hem till stugan med en knippa bränsle på ryggen. Hustru hans mötte honom : mitt på gårdsplanen, stod där gul” i hyn, mager och med platta bröst. -- Hon. torkade : : sig med " förklädssnibben ' i" ögonen och svarade lågt på Elofs föl skräckta "fråga, om något farligt hade hänt, — Var kon sjuk? . : — Han' sitter där inne och: väntar på dej, svarade hustrun, ' Elof sjönk ned på huggkubben utan att säga ett ord. Han visstd'” Utför väl vem '»hah» var och ad ärendet gällde; Det var tred. "gången på kort tid, som han |: om, Rike-Gideon i Broby. så var det ändå deras ko, det gällde ” när allt kom omkring. Ty på sät och vis "var 'det ju Gideons ko. - Elof hade fått pengar mot revers; : då han köpte Stjärnans, och Gi- I deon, den' procentaren, hade vetat ch säkra villkoret . Räntan hade inte Elof kunnat , betala: på länge" nu, så Gideon; hade sagt upp sedeln och ville a kon.' För den 'saken hade han årit här två gånger förut, och ". hu gällde ' det "inget mer eller mindre än hämtning av kokräket; . Gideon satt på soffan i' skym- hingen, när torparn och hans : hustru "kom in Han var liten pch torr och hopknipen, med små, blirande ögon och" en mun, som 1 knäppte ihop som ett lås om ett I penningskrin. Hela trakten kände den mannen. Han. var ungkarl : och levde endast för sina pengar och reverser, som han "hade plac? i rerade litet” varstans, Alltid var - där” någon fattig stackare som,'. satt i knipa för »Broby bank», som: man kallade honom. Men han lämnade aldrig ifrån sig ett ; I ens brast den gungande grunden, i : ret, och snubblande . försökte följa : "efter ljudet av hennes trampande kjorde även nu, då han kom för att hämta kon, då tdén' var som ållra "mest i värde, : a Och där satt de nu ela-tre stugan medan skymningen fölt och kylan ruvade-över- skogen, i Barnen sprang utanför, även de -små visste vad det gällde och var rädda för den litte grå man; nen med guttaperkaansiktet, "> | . Hans ögon var vassa och vaka ha, då han lämnäde ifrån "sig pantsedeln till "Elof, som stirrade på dén med hjälplösa blickar. Di var det torra papperet, som väx. Yades ut mot deras Stjärna, soi snart skulle gett "dem en del & Het dagliga brödet... NEN Mörkret hade' fallit på o Gideon "stod ' beredä. att lärän; stugan. I dörren” dröjde han frågade ' efter "en -repstump at; leda. kon. med, just som torpar= kvinnan tände den" lilla bordsa Jampan. Skenet föll över hennes magra ansikte och haa:säg att ihon grät. Så med ens kom Gideon latt se upp ifrån kvinnan och hans blick fastnade vid något som Yjusa. Bonet förl. rakt över på väggen, et var ett enkelt silvertryck. på grå kartong, fullt med flugsmuts och" damm,' men de”"stora bok. stäverna av stanniolpapper lyst vita rakt emot honom, Där stod!) Varen: barmhärtiga, Vv 'och Eder skall vederfaras Ne barmhärtighet, . v Gideon, stirrade på bolstävers. , tills den lysande skriften bord ade sig in som eldnälar i bröstet k honoin. : Så med ens slog han: gen dörren och Bick ons & ".Gideon i'Broby Stännade med. frs « och: stirrade hårt ut 1 mörkj fet. Kon, drog: i repet och. strös | fade bakåt av: alla krafter. väd pu, i allan" dar! Skulle Gideon behöva ta" fel om stigen här ute hän, .” som : gått ..den ' så.- mänga. gånger! 1; :'Haån ” kade + gått på” mörkret ' och plötsligt kommil gen ' omgivningen. Ye « Tänk om han skulle tägit hn mistd, vid spåligen. borta vid korsvägara. + nå” och. kommit ut på myrhalsen, - "det fruktansvärda: gungflyet vid Hökmyren!! os Gideon kände” plötsligt an) svetten tränga fråm vid hårfästet och 'stirråde hjälplöst in i mörk: et, Skögen vaggade och. gnissd lade 4 1 stormen, ' Ex. lång stund stod den lille grå mannen rådlös; men så med ens kom han på ed '— Om hän skulle tä "och släp- pa lös kon och låta henne leda Big. . Hon skulle ' säkert "träna. tillbaka till" torpet och -så. vid. ' korsvägarna kunde han ta' fatt ” kenne” igen, . Han” lossade repet - och lät henne”gå. Med ett språng och ett fnysaride av rädsla: var kon försvunnen ur sikte i mörks "medan - Gideon springande klövar. Gideon "ökade farten oc till sist 'sprang han som en vän- ; vettig under det han med höga rop lockade på kon. Hans klädet raspade' emot grenar' och "vind: | fällen," han. kände svidande slag | I ansiktet. av. kvistar som slog” emot honori, men "alltj ä . han och ropade, Bes vettskrämd ” och yr ”rände' iväg i snöyran och det 'tjé mörkret,” .medan ' skräcken ' a” mer tog överhand med-honom. ” + Plötsligt kände han lösa tuvor vika sig och vagga "under fötter« - ta, det började "gunga och ”porla och jäsa, 'och då han tog mej | -händerna kände han mårken mö- Ta sig högt "över knäna. Så med 4 underfund om att han inle känd NY ändelse in dystiäle sprutade i "rak: " bansiktet på honom och där läs > Gideon, nersjunken till armhå. lörna i det bottenlösa flyet... i: Nu förstod han, att han hade döden för ögonen, och en förfö- rande ångest grep honom. Han order några fruktlösa försök att Omma” upp på fastare mark, men de' endast att för Tarje rörelt sjönk han djupare ned. Dä edde ham ut armarna och 1 Flilla.' Timme tfter timme Väg jan med armarna utbredda i dena ande och jäsande dyn medan an kände hur han så småning- fm stelnade - allt mer och -mer ; saön och den iskalla dyjorden, Det var länga sedan Gideon formade sing" läppar till en:bön. la sitt" liv hade han "endast hingen en makt, och det var pen- hingen.. . Hjärtlös och hård och kan mot alla hade han bara hatt n enda tanke här i livet, näm- fan satt 'roffa 'åt' sig och samla lt mer och mer i kassakistan. Inder "denna "natts fasansfulla immar ' kom Gideon underfund ed hur gänslöst fattig och usel ' an var, Han tänkte, på alla sina pengar, och som i blixtbelysning ptod det klart för honom, hur värdelösa de nu var. Gideon för. fökte leta fram en bön, men det gick inte.. Bäst han Jåg där och ivåndades, var. det som om en eldskrift sprungit upp i' hans hjärna. Han såg sig står 1 dörren hos” terpåren Elof och Jäsa skrif- jen: på väggen: :: = - Varen. barmhärtiga, . i .och Eder skall vederfaras ! barmhärtighet, a ' +-Gud, en sån usling han kände ig." Hade .han varit barmkärtig, å :han tog -torparns ko' med, sig, Je hur hade det gått? Var det nte . som . en . direkt "Herrans. bträttdora, - MEREEN TOch om "och | om igen tragglade ba arme : mannen" samma : ord, är han låg i äv. - halväöd av köld, och trötthet: : — Käre Gud, var börrkrtig, + Kåre Gud, var bärfnhärtig På: morgonen, . då 3mot. . på ”Skogstorpet kom knäande ner till tin. dikring i Hökmyren och hör- e "svaga rop ute från flyet, fann Hur han ”med' hustruns Hjälp fick honom släpad upp till torpet och 4 etter, lämplig. behandling fick; li- et att. återvända”, var; som. en £ läröm för torparen, "ry både Elof.j.> och hans< hustru anade? ätt" en. olycka hänt, då" "deras ' ko”, kom) ” hem på, nåtten, "och i det skedda . såg de 'ett Herrans finger 'mot. brocentaren, feesfur i - Itvå "dagar vårdade de Gideon I torpet, och när han: var så pass kry att han skulle gå hem, nämn- "de han inte ett ord om kon.. Men Fust som han skulle gå sade. han till Elofs hustru: > > : .— Ge mig den lilla tavlan med” » Skriften, som hänger där på väg- I gen, och i utbyte får ni behålla både reversen och kon... 7 vr Och ” hem 7 våndrade' Gideon, stilla och fänkfull med den'iilla skriften i silvertryck, . Det var ans dyrbaraste nu, "På Det kunde han Studenten, som tenterade I goo grali för professorn och fick I upp= drag att redogöra för Danmarks stä- der, svarade — Anlborg, Tuborg, + Carlsberg, lönen Ett bud | Frun: '— Var bar du varit så: länge? Mannen: — Ute i solen. Frun: — Jag är din sol, och du ktkall inga andra solar hava jämte mig. a A I skolan timmen, och läraren frågade: — Har du möjligen någon nNäs=, duk? — Jodå, men mamma vill inte att iae cb> låna ut den. — OÖ, är du redan hemma igen, så fort den här dagen he: — Du ser moloken ut. Skällnng med frun igen? — Ja, I går var hon så arg så . hon lovade att inte säja ett ord till > «I mej på en hel vecka, = Asch, en vecka går sent | " — Jaaa just det, Nv ” Th I:s hustru är känd för att ur« trycka sig rättframt. Då J, fyller år > befinner " sig bland 'uppvaktarna även stationsförman S., som förr inte spottat i glaset, men föregåenda kväll har han gått in i godtemplar- Iogén och motstår därför inviterna att fylla i glaset, Då S. förldarar ah= .— Oh kors, då hade :vi ju inte behövt köpa så mycke brännvin! (Signalen) På bussafna i Neapel I Italien hittar 'man skyltar med följands text:- ”Samtal med föraren förbju«= det. Han behöver bägge händerna för att kunna köra; Richard Widmark 'vills se. Sverige MM ichard. Widmark, en amerikansk i Pp pularitet, omtalar vid en intervju .' besöksi New York' att han. dels, gärna vill besöka Sverige, där hans farfar: föddes, »dels också! gärna ' '] skulle? vilja" göra: några filmer på k botten: Han har för inte så ' ; länge sedan etablerat sig som själve" cv ständig skådespelara och producent, ' familjenamnen. Odin och Widmark . Jever . alltjämt kvar 1 stockholms- , trakten. Det närmaste han hittills . kommit den är emellertid Danmark, som han besökte för några år sedan, Richard Widmark är född i det " lilla samhället Sunrise i den del av Minnesota, där svenskarna som In= vandrare - med förkärlek slog sig ner, Han tillhör den typ av ame- en enda natt hade "hån blivit pmvänd a av "den! : — Det är nog bäst att jag får den där spegeln flyttad dr. kanska filmskådespelare som före sin karriär på vita duken skaffat sig ' en grundlig utbildning på teatersce- nen, Till de svenska filmämnen han intresserar sig för hör bl. a, Alfred Nobels ' liv," ”Lappmarksdoktorn” Ejnar Wallquists gärning som sa- marit i ödebygderna och ett flertal I projekt av . thrillerkaraktär från andra världskriget. > , , "De spelade bra; Klabb : satt: en gång i lets kafé till med några likasinnade och hade det . Kalle så att han totalt överröstade krog- musiken. Man började från alla håll hyscha åt honom. Han ropade då ut över kaféet: — Va hyschar ni för? Jag tycker + di spelar bra, jäs = oonmosuneetsssee > En flicka satt och snörvlade hela S ledningen härtill, utbrister fru Ja >; ' med grund sö I med TT:b' körrespondént under ett I , Widmarks, släkt i Sverige med, , trevligt. Kalle skrek och skränade, - - [ t D ”eö ng srt 4 PESPNE vest Cd T - x : . v e NETYTECTETETTYN ORTSTIDNINGEN. FRAMFÖR ALLA” ANDRA ASAAMND ADA Å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.