| Frelagen-Uen-5- + allas: tankar kretsar kring en, och) ; tare 1958. TYrrvrYyTTY YTrevtt re rer tTrrerrYy Trenne rrYyTY ".Oanständigheténs vällust det soliga Texas var en gång i Fal- kenberg och höll föredrag om den - amerikanska kulturen. Han erin- rade om den traditionella purita- hismen i amerikanskt kulturliv och om den brytning som uppstått "under detta sekel genorn blandnin- '. gen med andra tendenser som för- H visso inte ä är puritanska, ne Våd ligger nu bakom detta? Jo, . förklarade texanen, amerikanerna : ” Upptäckte att människan har ett ok : verka omstörtande, och det ser in- - te 'ut som om 'yankarna har lyc- - kats svälja den ännu, De ser ”sex” . vart de tittar, gör ”sex” av allting . som över huvud taget kan vridas ' dit; Likt' alla proselyter ä är de be- nägna att 'överdriva vikten och ". betydelsen av sina nya erfarenhe- "ter, Förr eller senare' skall de gi- ' "vetvis nyktra till efter sina pröv- ningar; och då kommer de förmod- "ligen att fråga sig' varför det inte .kuhde gå att sälja exempelvis 'ett . "kylskåp eller en bil utan att det ' skulle figurera ett halvnaket frun- - timmer i reklamen, :' ' > Aa De "kommer, kanske |. också en gång att fråga sig vad i all världen det: var som' kom en ik "sig "inte" många. till löpsedlar a för ” prinsessan . Margaret ' 'av England . gifta sig med överste "Townserid el- " några ansåg. vara. pliktens, andra . endast'en 'labyrint av fördomar och "dumma konventioner, a | spred. sig i allt; vidare kretsar un- . den” Uppfattningen fram att en män- " många har inte gråtit med Anna i tid sympatierna hos de två unga som "tas val betydde att låta den sinnli- -ga lustan ta överhand över både - ka.god som-den - hade man samma uppfattning i den- .- en skicklig giftermålspolitik hade : mäktigaste härskare, "En amerikansk föreläsare från En” sådan upptäckt, om i den kommer plötsligt, måste givetvis . Där får man ju sådana utmärkta intryck-från Europa. - Reportern, som förmodligen är en ivrig anhängare av en eller an- nan kyrka och en eller ett par ordnar, vet vad han ska söka, "och han finner det på en varieté, där en rad lättklädda skönheter ska symbolisera olika länder. Och - så skriver han hem: Miss Sweden hade, bara ett parasoll på sig. '' Längre fram kanske hans lands- än kommer ett fråza sig om det möjligen. inte hade funnits något "annat att meddela från en resa i Europa i det nådens år 1955, spe- ciellt med tanke på det redan allt- för rika överflödet av den sortens material, > Men allra "mest Kommer valt framtidens 'amerikaner att för- undra sig över varför deras lands- män behövde resa utomlands för att förfäsa sig över erotiska även- . tyrligheter. Den amerikanska för- ströelselitteraturen, : som 'är the biggest in the world, exploaterar - Ju omoralen i en tidigare oanad ekala. Det är de och inga andra som har k Konversation ' Grevinnan försökte förgäves få igång en konversation med sin bordskavaljer. = Tror ni inte också, säger bon, att en flicka får stora föt- ter av flitigt dansande? ” — Jo. — Och av simning blir axlar- na för kraftiga, inte sant? — Jo. — Paus. — Sen frågar bordskavaljeren med oberörd min: om Rider ni mycket också? Ny: hemtidning : «Pb praktfärger En ny månadstidning har sett da- gens ljus på Ahlén & Akerlund. Det är en tjock och präktig, lätt- sam och färgsprakande hemtidning vid namn Allt i Hemmet. Och den gör verkligen skäl för namnet. Den är nämligen inte någon facktidning som bara vänder. sig till specialin- de utan här ett rikhaltigt urval artiklar om allt från sportstugor och inredning (ar- kitekt Lena Larsson ingår i redak- tionen) till blomstertips, mat' och bilar. . Speciellt - matsidorna drar husmors blickar till sig på grund av den underbara färgen, som även ' pen i kommersiellt syfte, på ett ; sätt som skulle fått deras puritan- . ska förfäder" att blekna. Det är . sant att det är satt 'en gräns även för det," och det är naveln, En -eller.'en : domstol att utdöma böter för den svenska : filmen" "Sommaren" 'med " Monica”. Eller hur det" var. möj- ligt: för: deras reklamgubbar. att komma fram till:den' sammanfatt< > ningen av handlingen. att donnan” som, Harriet Andersson” gestaltar, ' var en sexualbubbla. > var krav på. kärlek vingen man! -kunde tillfredsställa” ".; Tendensen var ju ' något helt annorlunda, men: den ' ' kommer naturligtvis bort om man: . | vark n kan eller vill.se den, ” ' skrifter har. sänt ut en. herre som skulle skriva tet om; Europa och . Av amanuens s Ern ket finns” "dagar. då en hel värld s håller; andan. av spänning, och samma sak. Med vilken. iver sökte kort ' tid sedan för att få veta, om skulle följa sitt! hjärtås' böjelse och ler om hon. skulle. gå den, väg som Den äktenskapliga föreningen har i alla tider vållat konflikter. mellan ik intressen och hänsyn, och Jika länge » hår 'dessa konflikter väckt andras "intresse; Däri" gger' ingen- ting nytt, men vad som "däremot har förändrats, undér olika, skeden; är den allmänna inställningen till 'frå- gan om vilken hänsyn som bör, vika och vilka som bör segra, ' Med deni'romantiska tidsanda som der '1800-talets : förra. hälft trängde niska endast om hon fann ”den rät- ta”: "kunde « bli riktigt lycklig, och ”den rätta” var just. den: som: hon blev/intensivt förälskad i, Inför den- ärlek borde. hänsyn till ekono- och, samhällsställning > + vika. ”Mannen -av börd "och kvinnan av folket” blev. ett omtyckt motiv bå- de , i romaner och skådespel, Hur Värmlänningarna, den präktiga tor- parflickan som det rika och högfär- diga' storbondefolket inte ville ha till sonhustru! Naturligtvis låg all- älskade. varandra, då däremot de som sökte hindra dem i deras lycka tecknades i mörka färger, Gå vi längre tillbaka £ tiden var den allmänna inställningen en rakt motsatt. Att' följa enbart sitt hjär- klokhet och familjehänsyn, Äkten- skapet var lika mycket en ekono- av Amerikas. främsta tid=-: "han hamnar = givetvis i Sankt - n fotomodell har ganska stora fri- » heter ifråga om att exponera sina "behag, men naveln får de inte vi- + Sa, för det vore ”shocking” i hög- förek ligt rikligt i hela tidningen, Första numret omfattar 80 sidor varav över" hälften i färg och den kostar 1:50 så man kan ju inte e klaga på priset. 7 Den. sanna kärleken ” Affärsmann n Selwyn: Burgess i Bi is anköll hos stadens sta grad, och ett brott mot den re- geln skulle få kyrkorna att mar- schera upp på -bred och. samlad + front i indignerad protest. 2 - Sånt - kallar amerikanarna" för . anständighet, andra mumlar något " om hyckleri och skenhelighet, Det är mar dt lite som det hänger på . ibland, > myndigheter. att få köpa och trans-' portera tre gatustenar från'ett torg i Birmingham. Mister; Burgess för- klarade” pig vilja betala. vilka priser söra helst'ocK alla. kostnader, bära affektionsvärde för honom. På des- sä gatustenar stod han och den flic- ka' som blev, hans älskade hustru då de-lovade varandra kärlek och tro= het," Den romantiske. mannen . vill ;1. |inmura, dessa historiska stenar i sitt st-Folke Lindberg : försörjda, vad sagan - + I 1700-talets Sverige var gårdar- nåd regel så små att de inte tålde en ytterligare uppdelning : genom avskriften, " och ' rätten ti mansklyvningar var för övrigt vid” denna: tid starkt begränsad, I all- rmänhet fick en av .sönerna. överta gården, och de övriga blev trots | sin lagliga rätt till. lika arv ogynnsamt varhelst den stod att få, Döttrarna, som enligt lag ärvde endast. hälften |” mot bröderna, hade det ännu säm- tan uteslutande på fördelaktiga gif-|" termål, I annat fall fick de leva si- na' dagar: i'stor misär som hustrur till backstugesittare eller tjäna piga ket ringaktad ställning tills de på 'ske måste dra 'sig "fram som tiggar- gummor. Det var det stora jordpro- | ö letariatet som vid denna tid växte fram. Ingen besutten bonde önska- de 'sina döttrar ett. så hårt öde, . Men hur pass eftertraktade kun- de bonddöttrarna vara på äkten- skapsmarknaden? En stor. hemgift var visserligen inte att förakta, men den utgjordes merendels av skatter på kistbottnen som inte kunde in- vesteras och göras räntebärande. I ställda och fick söka sin bärgning|”. re ställt; Deras välfärd berodde näs- |” hos bönderna och där inta en myc-]? ålderns dagar var uttjänta och kan-J.; Vardagsrum, framför" den ö öpp ot Pappa, du lovade mig, en na, om jag uppförde mig. ordentligt | på faster Annas födelsedagskaläs, 4 - Ja,” min "gosse; den skall du - a Jag vill bara säga dig, Pappa, att jag sparade in den åt' dig! Det Kände att, tvååriga! Marianne för första gången fick gå på cirkus, Där uppträdde även. en dansande dam;: klädd, i det - minsta. möjlig Mari utbrast indi ;— Tanten ska ta på sej. | Och publiken jublad övriga barn kunde 'ett "syskonbyte inte få några "ekonomiska 'korise- kvenser ' och förekom inte" heller, Om "giftermål 'med' syskonbyte var lika vanliga under 1600-talet är det omöjligt att få några säkra: siffror på; Däremot är det säkert att 'sys- konbytet -upphörde. helt och hållet vid 1800-talets början. i. de sunder- sökta socknarna, inte själva verket :tillfördes' gården ett större kapital av en duktig och ar- betsam 'backstugeflicka än' av en oduglig bonddotter med stor hem- gift... Varje företräde som gavs åt döttrarna till de obesuttna minska- de ohjälpligt chanserna för -bond- döttrarna. På vilket sätt skulle då bönderna få sina döttrar placerade? Folkskolläraren Assar Jansson i Sala har gjort ingående undersök- + Syskont var nat suttnas intressen gentemot de obe- suttnas. I lika hög grad, och kanske ännu mer, gällde 'det för bönderna att bevaka" sina intressen gentemot varandra, annars kanske en rik bon- de med. många åtråvärda : döttrar. hade tagit hem spelet, medan. gran- narna runt omkring blev utan stick på sina. hackor. Genom 'att i rätta slå ut det enda trumf- Hok ningar av detta problem i tre sock- nar och därvid kommit till ett in- tressant resultat, som finns publice- rat i tidskriften RIG 1955 häfte 3—4. Saken ordnades så, att om en bonde ägde | både son och dotter, blev so- nen beordrad av förä att sö- misk transaktion som ett kärleksfö hållande, och vad 'det senare be- träffar så kunde väl den ena lvsled- ra i det närmaste li- a god som.€ andra. Att tänka åt annorlunda > var att hänge sig ål osunt svärmeri, I alla samhällsskikt kun- na fråga från de habsburgska garna och kejsarna, som tack vare ka sig hustru i-en gård där det även fanns en son som i sin tur: kunde gifta sig med systern.' Transaktio- nen ordnades av föräldrarna, som i realiteten hade det avgörande ordet. Vid . denna. tid kunde. föräldrarna göra barnen helt arvlösa, och det var ett hot som ofta tillgreps då bar- nen inte fogade sig. I de undersök- ta socknarna var det" på 1700-talet en allmän regel att de barn som ingat till att bli Europas mäktigaste" häre till 'den 'enkle banden, som m ängsligt försökte räka skulle överta gården gifte sig på på detta sätt genom syskonbyte. För hän” fick ”steriarna somm "hade" stort) ; endast. en' åtgärd att värja de,be-] kort de hade, lyckades. det gubbar” t ennen vd + art FBU:s VINTERLÄGERKURSER hat som vant - ett par v glimtar Tfrånslägerkursen i Transtrand. T. Sd gt hållits aa god v. — en skyttegrupp. väpnade eleven Henrik Andersson, Härnösa anslutning . från. hela. landet.: Här. under post, "Vekning,, t hö kg-be- nd, på post, AE > CAIRO (AEP). . Egyptens främste. arkeol och gyptiska regeringens regeringens, samt -Opinionens 'ta- ”lesman i denna fråga, doktor Se- lim Hassan, har avlossat en, fruk- tansvärd salva mot den nya ame- "rikanska . filmen ' I Faraonernas |” land". som nu” spelas 'i Egyptens räfer och lite' varstans i an- Det är "vidare lögn att arbetarna vid byg- gena skulle ha bevakats av sol- dater- som piskade dem till större : arbetsprestationer.”: "Tvärtom, sol- daterna' vakade över att var och en :fick.sin rättvisa andel -efter 7 drä - länder. Filrhen? Berättar om : faraonen . Cheops, ..Egypteris ko- vnung omkring 2.800 före Kristi fö- största av iv deg stora pyramiderna | framställdes i filmen | som, en göm tyrann, I filmen — : likaså var det med all sannolikhet | " ” def av tvångsarbetare 'och "slavar som ”'piskades. och: tvingades till "det:hårda arbetet av. brutala mpp- syningsmän- och : soldater. Farao- nen, tänkte enligt filmberättelsen s bara på .sin egen makt och sin ära, Detta tilltalar inte 'den offici- ella egypfiska” historieskrivningen | : delse. »:Kungen :s som byggde: den|. i verkligheten — bygges' pyrami- |” och arkeologin) Enligt arkeologen] - öd och vid fördelningen av livsmedlen, -Betalningen skedde vid sidan om in nåtura i kling- läg allmänbildning " Mänchen (AEP)” ".I Bayerns delstatsparlament gick det hett till då en av oppositionens N den bayersk regeringen" för vårdslöshet vid an- ställningen av högre förvaltnings- tjänstemän. Interpellanten berätta- en sorts testning som. sökande till ipphove HL. Jamdeta, äxande ri- Doktor Selim Hassan ariser vi= dare att” den amerikanska filmen - ljuger - cm. de gamla egypternas bruk och' seder, ”Det är 'inte'alls riktigt att det vid. faraons hov rådde ” prunk, ståt - och slöseri. - Tvärtom ;hos kung: Cheops', hov ande mynt. -Pyramiderna ., blev | heterna anställde bl. a folk för. så- ; | dana stjänster, | skulle "utgöra :”anställningsvillkor - fastän dessa personer vid testnirigen |. [bl a. yttrade att Grönland, Borneo] - och. Myndig- är studentexamen och Jalta: var öar 1' Nordsjö: tillhörde ”förbundsrepubliken; ' En annan - tjänsteman ., sade i vid 'test- ningen . att: bilen uppfanns under . rådde. enkla och. 158 der, för andra härsh runt- dr Selim Hassan gjorde ik "nerna denna: film. enbart -för "att misstänkliggöra Egyptens; ärorika PERS 2, "Filmen är gn pl åt "västerländska fördomar ingen folkets förtryckare som lät > |), mörda sina vänner liksom sina fi . rikanska -; propagandafilm. , Nej, ligaste ”bländ ”pyramidernå har| Egyptens män och kvinnor' ska- ::rabéer. i vilka 'Cheops namn var "inristat. , Amuletterna, ansågs] entligt sinnade västerländska "hi- "storiker, 'så skulle han aldrig levt kvar; i,.folkets, minne som den milde och starke ledare som han « faktiskt ' hade..varit, heter det i eh egyptiska 'deklarationen. .. ”De "bönder /och 'arbétare "som ' dens: största: underverk var inga -slavar.;:De hade':inte/tvingats :till arbete.( De war glada att få med- verka vid.bygget: till. folkets, na- tionens och kungens, ära. -Bygg- nadsarbetet vid pyramiderna på- gick nämligen endast under de "årstider "då' Nilen 'översvämmade åkrarna och bönderna inte: hade kunnat :årbeta 4 'jordbruket;- Vid sådana. «tillfällen "hotades folkets breda i massa 4 av: arbetslöshet, elände . och H öd.-+ Då. lät fare och landets. stora, härs- s H "ning s I sock'r"lögher,' skriver den :vittre] . doktorn. Cheops var ingen tyrann, | ” :. £n, såsom det påstås i denna ame- | ; , fler. hundra år. efter; den älska- - de kungens begravning I i den här- | ' "skydda mot olyckor, sjukdom och |. | fattigdom. Om farao Cheops hade | . omkring. Å Orienten. . Han manade : slösaktiga . kungar ill hederlighet . och enkelhet i livsföringen. Kvin- klänningar av siden”, ; Hassan till slut. — AEP. js frharta at Denne store farao var. ett , norna : och,. de förnäma männen bar kläder av linne och föraktade sade doktor fn Bayerns män och kvinnor under na- ehzisttid. ades ar trots att'de inte var kapabla 'att svara på frågor som varje skolbarn denten Dr Hoegner försvarade ad- min med hänvi att 10, till och med 14 årsklasser av, och kriget inte fick tillfälld sh oba Svår til Bryson", I Kära ni, i fallet tycker jag faktiskt 'ni att: ett barn, på: fem” månad väl litet:för att lämnas bort: och ändå mår bra och Hive det här fallet gäller. det ju fö 'medverkade” vid: bygget "av värl-! rigt bara .en' enda .månad. En mår nad,. som; säkert” skulle verka yt- terst uppiggande och "stimulerande på er. Ni är tydligen i behov: av-li- tet omväxling och kan man kom: binera..detta-:med, ett arbete mai trivs med, skulle jag absolut råda er att säga ja. Jag tror inte, aft det innerst inne 'bara är: för babyns skull,'er”make sätter ä på tvären. Han" "kanske är rädd för: sk trivas . så” bra att ni” 1 "forts tta arbetet. Vilket många äkta män än li dag anser nedsättande. för den liga prestigen. Ta er en ordent=, den vise och gode faraon Cheops kalla bönderna till att hjälpa ti » vid bygget. Böndernå fick kläder, mat och tak" över huvudet. Pyra- midbyggnaden var långtifrån grymma": Härskares « storhetsvan=- - sinniga verk, De var effektiva-och välplacerade åtgärder mot arbets- + löshet och hungersnöd, framhål- | lig pratstund med honom, be even- Ituellt föreståndarinnan för dag- hemmet tala med honom, så ska ni se att han nog ger med sig. Att ta jobbet mot "hans absoluta' veto är kanske . inte tillrådligt: det skulle bara bli trassel och-till skada" för era -nerver.: Skriv hur det; går och hjärtlig "hälsning. lätt skaffa sig de kunskaper ; som” en- 7 I bildningen, Detta' måste mällertid, ”Iså menade ministerpresidenten,' inte - d --| na 'skulle "vara olämpliga” för "att Därvid -plir han varse att en av arv. av haziregimen]. . de att regeringen visserligen krävde |" ämbetsverken - underkastades : för, |. men att anställningar beviljades ofta|” sådana”. personer , som visade häp-|” 1200-talet, medan 'en tredje tycktel. latt. Bayerns " huvudstad Miinchen os 7 Baronen ' Mänckhau- | sen under : 1300-talet, Enligt inter]. vid test-1, ningen 30 procent av sökandena, 481 ' procent emellertid" fick:anställning-| .. måste veta. Bayerske ministerpresi- N I frommare länder än vårt brus : "kar man "bryta fastan” med kar= nevalsupptåg. För all del; hos oss räknade . man åtminstone förr 1 världen februari som maskerad. - månsden. 1 år tror jag inte att jag sett några näranvärda spår i » spalterna äv den sortens nöjen. Operamaskerad förekommer blott enstska år och Publicistklubben, flotta maskerader "med namnet "Den glada ankan", går numera, som jag tyckt mig märka, hem -redan vid halvelvatiden samman. frädeskvällarna ... Intet nattsvdd. "längre, nämligen i realisationerna. Medan herrarna gäspande — och som van- "ligt fullkomligt orättvist == be= . skyller pressen för att inte inne- hålla ”något nytt", slukar damor= na bladen med lysande ögon och . beslutsarama miner, För dem kan en tidning inte innehålla någon intressantare nyhet än en realisa= ' tiosannons, (Apropå: håller vi på att bevittna födelsen av alt. nytt ord eller kanske rättare en ny be= tydelse av ett ord? På inte så få - ställen ser man skrivsättet RE A= lisation, vilken kan värsla om att "”lisation" snart kommer att falla bort och vi får termen Rea också för försäljning til” nedsatta Priser.) .. (Eves” 1 Sv D), FR vt — Hur kommer det dig, s aldrig : är sppjaget när man alder fel ses tillhöra den bära att de ut "stostnf ge) . tjänstgöra i statens' verk, Han med- "]Igav emellertid att:def-låter ganska. groteskt att t. ex, en högre ämbets- man på frågån! vad är ' demokrati svarade att ”demokräti är den fria "AEP, Dagens har, ; anbefallt' rast, månnarna änvänder snus, : Pluton- j kan: k kalla honom: undberg, och ay fänrik, svarar Lundberg. T Deg är "så" snus] skigt, 'spotta u pakt ba | Långåg BTK 10 7 6: "| Serve, Laholm 10 ' 4; 2: 1 chefen,- en'-ung reglementsivrande | . ” | fänrik.s-går 'då fram: tilk mannen, 4 Allarängen rier 1955/5807 fv Hallandsserien (div. Vv så Y Åsa—Lerkil sve eva « Långås—Morup . FBTK lag 171209 Lerkils IF 10, Åsa IF. rosa 20. Morups BTK - Tölö Allarngen IFK Varb, 1.11 8-8 Släp, lag II Lerkil, lag I Tölö 15 uu” Ja ; är ”Lundbérg blåser ut bussen; framför plutorichefen. : «Efter detta! frågar 'fänriken: meniög -. var : väl att" vederbörande skulle göra de obligatoriska - -ställ- ningsstegen - ock" avlägsna sig; ; Men Lundberg, svarar: — Jag lägger in-en ny, fänrik, varvid han lägger i in en försvarlig | Pris, Då. eek ”fänriken "därifrån Bonn & är ingen storstad. Men £ol- ket har självironi. " - det något nattliv i stan? .. >. Vad gör Lundberg nu Hans a ten . — Vad skall man göra i kväll då? HER : frågar gästen hotellportiern.' Finnsie. ve, Laholri 12 6 FBTK IV 85 8.3 81 81. NA Div, .V södra 7 HBTK—-HSK = C. Drängsered--Serve : Ginsten—Arstad.- HBTK, lag II - 10 Drängsered Ginsten , 2 HSK Tag II Arstad MH H Ginsten—Arstad 1211 12 10 12 7 AG NEN ID 223 12 2 bortrest i dag. na att å rädda sl na. Två barn kunde "alltså en be- sutten bonde räkna med att få or- dentligt .försörjda, den som skulle överta gården och den som blev in- gift i :annan gård, och. den: saken kunde ordnas även om. han endast hade söner -eller , endast: « döttrar. konbyten. "= cc Under 1800-talet" fick jordbruket en annan ekonomisk struktur, som vann något tidigare än väntat. Om de närmare orsåkerna till dess upp- å | hörande kanske en fördjupad forsk- ning kan ge ett exaktare svar på: - Även 'då kunde man arrangera” Sys- . gjorde arrangerandet av syskonby- ten 'obehövliga: Kanske- man kan - tycka att denna piftermålsform för... — Min herre har otur, homär| gick or ene . + Arstade PTK 2 Yr vagnskESR mn HoNHGLE 1 2 5 5 7 0 0 som en gång anordnade glada och ; Ncj, hos oss tar sig fastlagshu- - möret andra och solidare uttryck <n FETEFFSYSVEEES an NESEEREFESTFEYTYN RUTVEFETEETTTYTETYTYVv I TTT! od « - FPEPEFTEFITT AR KANSADA AA AAAMAAR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.