su ,o vt 208508: AHOLM ” &E 5 "5 numerera då på ortsorganet . S'TIDNING Jj vån I ab OLMS TONING. FREDAGEN DEN 9 MARS 1956 vrerr . a . . Nr Det var många nya Politiska ” gonde partikongressen i Moskva. a omorienteringen har jui praktiken förberetts av Sovjets utrikes-" ; Politiska. taktik och genom "pri generalli jer, som antogs vid | tjun Åtskilliga av' dem var dock inte > fullt, . Så' nya. som de: vid första: :Påseendet verkar. 'Den ideologisk | frerpalar skjuts - I håller på att breda ut sig, I tidskrif- från stugfönster : STOCKHOLM (Press) Att bjuda och locka villebråd in- på stugknuten och fresta' med väl- komna måltider för att sedan från fönstret anställa formlig massaker bland gästerna är ett oskick, som om kollektivt ledarskap i di- -rekt- motsättning till Stalinernäs riktlinjer, I realiteten torde inte heller. dessa/' omläggningar : betyda 2 dé: de . mellan, stors "Hål ny. var” "inte hellér denna pir Jitik.' Samrna | princip läg bakom 'den stora” nyodlingsplanen' i Centralasi- en "och Sibirien, dit industriarbetare skickats ' ; exempelvis " från Moskva och? Leningrad : för) att lägga ny i Genom denna rmare,' 30" miljoner. hektar - hyodlats. Chräsjtjov signalerade. att detta ' "nyodlingsprojekt' skall. utvid- gas så att ytterligare områden i Si- birien ända bort mot Stillahavskus- "ten. blir berörda. Till betydande del ha. dessa , nyodlingar organiserats Born 'sovchézer och det hänger sam- man; med den”äv Chrusjtjov antyd- »da nya tendensen att ge företräde år sovchozernå "därför. at de" upp- ges utgöra ”en högre organi iverkar.' -, Mera anmärkningsvärda är de nya signaler som ' - Chrusj ev gav på det befolkningspolitiska området och som genom- - gående, tycks: tjäna samma syfte — 'en-omvärdering av förhållandet erna och landsorten i i Sovjetunionen, en strävan att « sioppa”, storstädernas växt och - flytta ut befolkningen till Jandsorten, så mycket, hur uppscendeväckan- tänker man förlägga" sådana ' skol- barn' sorn "skäll: få en' speciell drill att fylla förtroendeposter.” Också "en rad högre institut och: akademier får, se fram” emot att hamna. ute 'i landsorten. Det uppges vara en ef- fektiviseringsåtgärd, och när jord- |. bruksinstitut - förflyttas still lands- bygden och kopplas .samman. med gårdar på 3—4 tusen hektar . öm de studerande själva är. det väl enbart” till förmån för den praktiska undervisningen. Men när en rad andra institut sprids ut i landsorten, blir det väl snarast risk för att den så nödvändiga samver- kan mellan forskarna försvåras” och decentralisering - a snarast att hänga Jlmä tendens > form; inom: det . söcialistieke "sord- ket ssig .decenlralisering aritidigt' som "denna. utflyttning till" Sibirien" fortsätter. ämnar man "nit stoppa inflyttningen till storstä- der som "Moskva, Leningrad, Kiev, Charkov' etc, Chrusjtjev förklarade att jHessa s får; inställa sid På att (tillfredsställa sitt behov av längre att : va Jag " vilket innebär St jduistrin I Sov- sigt kommer” att decen- mindre "orter. eller Hill ygden,, . och "dels: förutsåg |" Chrubjtjov att nya tekniska" meto- ; der: skulle: göra, arbetskraften. ” prbduktiv: och "följaktligen 'minska behovet av arbetare. Man, får. såles kö jet; plånmj ä |vet.av ämbetsmän i huvudstaden. tyda.att den centrala regeringsmak. ten . minskas: och. följaktligen får mindre betydelse än de centrala po- folk från störstäderna, S Liknånde tendenser berör också hela -den : ;statliga administrationen, Denna kommer i sin helhet- allt mer att, förflyttas mot periferien 'så att en: rad "arbetsuppgifter indras- vid de centrala, verken. och. behovet av. ämbetsmän « där mnjnskas.: ;På så sätt andra uppdrag . inem det tdisekta = I|produktionslivet ' ute: i- landsorten. De centrala verken har "också att emotse : en annan minskning Å sina arbetsuppgifter + därför. ati en. hel rad befogenheter: skall 4 förflyttas till : harar med dubbelbössan, räknar man uppenbarligen med att. [lösgöra folk som kar skickas ut till ten Sk följande: Det är 'en känd sak att under stränga vintrar drar sig harar gärna in i trädgårdar där de kalasar på skriver en signatur trädsplantorna.' Det gäller ' särskilt fälthararna. Man kan skydda plan- forna genom att linda dem med tid- eller kringgärda dem med ståltrådsnät, eller. också kan man tillgripa besprutning. Natur- ligtvis kan man dessutom skjuta ha- rarna -— om man är jakträttsinne- havare och harjakt enligt jaktstad- gan är tillåten. . , + Nu finns det emellertid personer i vårt land som begagnar sig av det där skjutandet på ett otillbörligt, för att inte säga olagligt sätt. Man ut- nyttjar hararnas 'vinterkärlek - till trädgårdarna och ordnar riktiga fo- frukter. :som . lockbete. : Hararnas matbord arrangeras på lagom skott- håll från ett fönster i bostaden. Un- der. månljusa nätter kan det, om lyckan är god, bli både två och tre Hela traktens harar pövd -infinner sig Det kunde ' väl tolereras om uet endast vore fråga om de harar, som tidigare försökt marodera i trädgår- den. Men det blir oftast hela 'trak- tens harar, sorå dras till det duka- då bordet för att dö med murinen | full av mat, Råkar harskytteus lilla trädgård ligga nära 'en:framgångs- rik: viltvårdares, marker. kan: dennes årslånga arbete spolieras under någ- ra vintermånader. SOT ole att man genom ”anstalter för”utfod- ring” inte får locka villebråd: från annans jaktområde;' Fråga är om enna lse räcker och om de olika del iblikernas ministeri- er .och inte; längre. avgöras ,direkt i Moskva, Denna omläggning får sin: uppenbara återverkan på. beho-. Givetvis kommer den, också att dra ned sig en rad andr: lider. :In= rikespolitiskt kommer det, att: be- skalle. bostadsbyggandet i: själva stotstäderna' inte längre. favori Eräs, välbyggda :hug, inte" inom själva de störa: städérnås 'bområden,' utan” på Fe avstånd:från dem”, och er.del "företag" borde" flyttas - ät. till dessa min fick sysselsättning.” Chrusjtjov . preciserade" "inte. "närmare på hur stdrt a avstånd från 'störstäderna des- salnyå drabåntstäder skulle förläg- SS "Men uppenbarligen är. det inte frå om förorter i. vanlig bemär« ”kels Det "blir fråga om nyanlagda isolera "småstäder ute: i själva Jandsorlen; och i mån. .som' storstär "derhas: befolkning” av. bostadsbris- og rivs” att flytta” ut. till desså ' tider Blir resultatet en utgles- "värt Vörre område än tidigare." ul .mötsats.: "till "vad Stalim efter- trå n litiska Å partiets generalsekreterare- (Chrusj- - | kommer att ställas under en 'str: i gare politisk: kontroll? . En. .maktförskjut-- tjov) torde. inrikespolitiskt. bli den omedelbara. följden även om Cen- tralkommitténs kollektiva ledarskap vidmakthålls;' Utrikespolitiskt. torde följden bli den att Sovjet kan göra större :anspråk på att betrakta del- republikerna som jälvständiga sta= ter och eventuellt fesa krav på flera platser inom Förenta Nationerna, "7 det. inte är 'på tiden "att förbjuda all harjakt: under natten. Därom disku- teras förresten just nu'livligt viltvårdskretsar. Ne Utlä ndsk sjöman misshandlad och rånad: 1. Göteborg ” GÖÖTEBORG. (TT) natten till. torsdagen. svårt skadad på. Nedre Fogelbergsgatan. Han togs om hand av polisen och fördes till Sahlgrenska sjukhuset.' Enligt vad mannen uppger hade han träffat två ypglingar. och följt med dessa upp i en lägenhet "vid samma gata Vad som ägt rum där är ännu icke klar- lagt." lertid' hade iga se- . Den, industriella : och tiva". avfolkning : som-;' drabbar de större städerna kan alltså inte 'en- bart förklarar, som: en ;rationalise- d. . den: kte saknas. det? nämligen" någon mot- svarighet :.. inom. --jordbruket; fast Chrusjtjov (erkänner att det är för- hållandevis överbefolkat på arbets- kraft. En hel del av de storstadsbor som skickas till landsorten är näm- ligen designerade för ledande pos- ter vid kolchozerna, son på så sätt Snarast är det väl antagligt att: den' nya: ryskå befolkningspolitiken, med sin -ten- dens" att 'avfolka” storstäderna, i itlhåll) dikteras av .strategiska' hän Sovjet (som! på så 'många "andra n | Na, som misshandlat honom svårt nare: lämnat lägenheten 'och då de kommit ned på gatan hade sjöman- nen överfallits av de två ;ynglingar- bl.a. i ansiktet, De hade därefter enligt sjömannens uppgift frånstu- lit horiom 200: dollar samt en arm- lingar har gripits som . misstänkta för rånet, fc mr ynstaganden — sto tädernas sår- barhet i vätebombens tidevarv. Skulle det vara fallet så måste man de mindre fruktträden och frukt-|. derplatser åt dem med hö eller rot- | - " Nu säger jaktstadgan tydligt ifrån [ . En portugisisk sjöman anträffades . bandsklocka värd 100 kr. Två yng- | säga att detta märkliga drag i den |. Okenmarseh goaom iom 250 legionärer for till Afrika men bara 37. av: dem: återvände i . vi. I tre år hade jag kämpat 1 legionen när jag gick igenom min svåra pers på sjukhuset. Två år ten av den tiden blev ett ganska egendomligt mellanspel för en -garvad legionär, Jag blev farma- "re oo ön Det var så att konvalescenthem- met, där jag vårdades efter min » Operation, ägde en stor farm som "försåg det med mat och skaffade penningmedel för verksamheten. Jag hade sysslat lite med lant- "bruk hemma i Skåne, deltog i ar- betet på farmen och tyckte-det ; var roligt med. alla djuren som omväxling til militärlivet. Och "så, när jag äntligen skulle skrivas ut från hemmet '.och återvända till min bataljon, kom den gene- ” oral som förestod konvalescent- hemmet och sa att han tänkt gö- . Ya mig till chef för farmen, - "Jag kom att sitta som chef för farmen 1 ett helt är, det året får - väl anses falla utanför ramen för den här berättelsen. Men' det var ” en intressant tid och jag skulle - inte vilja vara utan den erfaren- heten, Så småningom fick de sty- rande så etor respekt för mina ” åsikter att jag fick nästan helt frla händer. Jag sålde en stor del av den gamla kreatursbesättning- en-och skaffade nya djur, 'jag startade efter 'stört motstånd en svingård med tvåhundra! djur av "en rad olika sorter, 'jag byggde ut hönsgården så att vi hade" tusen- tals höns, Vi . byggde nytt 'och tvättade. och kalkade : och slet hårt. ' or vr EST i "Resultatet "visade sig också smart; Farmen blev en god af. ! fär, varje deg fick konvälescent- :« hemmet färskt kött och färska "" Egg och. grönsaker, rätt stora :'. partier såldes, ' ”Atskiliga ' an» H bud fick Jag också att ta hand om andra farmar efter de fem årens slut, ivrigast var en span. « dor, senör don Bastian, som sök- ; te övertala mig att bli uppsy- mar I Senegal; Han gick så långt i välvilja att han skulle ' skänka mig sin enda dotter, ba- Ta jag antog hans. anbud. - Men jag längtade efter andra äventyr än sådana som kunde möta på en farm 4 Senegal. Jag > fick löfte att återgå till bataljo- BER et NA ' Den stora slutstriden mot den "Blå sultanen”, - Marebbi Rebbi, återstod under det marockanska ; fälttåget. Det gällde herraväldet över södra Marocko. t « Blå sultanen hade lyckats sam- . Ja mer än 100.000 araber kring sig. En massa desertörer från franska kolonialregementen hade - gått över till honom. Dessutom återstod av kontraktstiden, Hälf-i - ningsman på en av hans far-|: . Marschea över Atlasbergen " tog 14 dagar. Vi skulle över - bergsryggar På 3000 meters höjd, häftiga snöstormar rasa- De tunna = kakiuniformerna skyddade. dåligt mot kölden, stelfrusna vecklade vi ur tälten varje kväll, Tältduken frös till 1s. Massor av rom' delades ut, det blev vår räddning; Posterna . stod till midjan i snö, tältstäng-' erna knäcktes, stormen dånade 1. klyftorna. x a 3000 meter på sex ba | Lungorna var ovana' vid den tunna luften,- det var svårt att andas'"och det dunkade didigt vid” tinningarna. Men det lättade så småningom när vi klättrade ner för bergen, mot slätten, 3000 me- ter på sex dygn. Pärt så dagar fick kompaniet en oxe, köttet skulle räcka 'två dagar, Den styckades, varje soldat fick en bit och lite mjöl och kryddor. med våra kokkärl. I fruktansvärd netta 'marctiero- de bataljonen över Taroudentslät-|- ten... Sandstormarna rasade, .man kippade efter andan, VI kämpade [AT] fram genom, ökensander, me. ter för meter, med böjda kroppar och , svettärypande, .svartbrända ansikten. Ö Sax : Äntligen, -på "åttonde dagen skymtade vi oasen Taroudent, 24 dygna marsch under ytterligt svå- ra förhållanden och 950 kilometer hade vi bakom oss, Det var ganska förunderligt. I oasen mitt ute 1' öknen träffade vi på.en hel 'liten stad, väl gömd bland palmer, , oliy och .mimosa: träd, Där fanns både restaurang- er, och kaféer, ' get t > Sen kom marschordern' etter några dagar, snart var vi utet sen de, vattnet frös 1 fältflaskorna. "Och under tiden fick vi öva 088 |: :']1 att klara matfrågan själva. Vis. vi fick klara oss bäst Mi kunde” 'm, - snabbt |' AT” 1 v SÖKER NI oe kontakt med befolkningen i : . es . södra Halland? = cv, OA « . Annonsera då i ortsorganet MN os . NV LAHOLMS TIDNING oe - ”a + 3 "” Den'här griskultingen; som a legtuttären bv. hdiler undet armöng: ' on Vär länge 11, kompaniets mascot 'och en god vän till 0ss' alla, « ! Men så blev han för svår och såldes till 10. kompaniet — som :" ' ! åt upp grisen när matén tröt. under ett fälttåg. 5.0. skott smällde och mössan for av Uppmarachen mot Blå! "sutare huvudet. Man” kunde inget se,|nens atällningar var ' avklärad, stod som en skottavla bara för|äÄnnu återstod svåra drabbhilngar " araberna, a 1: indan' han gav upp med" sina t Så kom order om. anfall. 100.000 man, bakhåll och öppna : « i Skyttekolonnen - - började ' röra sig framåt i den kyliga efter. natten, Vi” klättrade , uppför drabbningar som kostado många legionärers lv; Många gånger 'var ” jag nära döden, många gånger FEM ÅR I .Främlings-. legionen. sc Av GV. JÖNSSON” - tningen, stora sten- : . avlöst av' ett skyfallsliknande . Teg" Marken blev rena : gytt-|. jan, den stod os9 snart till knä- : > Da Det var omöjligt; att tända ”en lägereld; :, "+. ' Vi skulle undsätta: en - omring- ad bataljon 75 kilometer från'oss, Det blev en marsch som jag al- drig glömmer, en marsch på sti- gar som: efter skyfallet' var nä- stan bottenlösa, . Marschtakten 7 block dunsade ner omkring Os, : kulorna « : visslade ' tätt 'intill, . många blev :liggande,' Jag: hade fullt arbete. med. min ”kulspru- tar Laddaren / bad' mig om en ” eigarrett, Jag kastade'en' bakåt och fortsatte "skjuta, När jag] - vände mig om låg laddaren död ” ”möd den nyss tändå cigarretten. ” mellan. läpparra. S Så fortsatle det 1. timmar; "gen : ökades, Vi hal vi snubb- lade i mörkret, föll omkull, - -'upp igen! Endast en tanke hade vi plats. för 1 huvudet: "Framåt! Framåt till varje pris, «. tf C Det var ”de svarta kåpornas”! garde vi hade" emot 039. Skottloss- ningen blev ' häftig, den; "pågick flera timmar, sen tog vi till bajo- netterna. De gav 083 andrum, ara berna flydde, i Legionärerna gjorde upp 'om ar- nya ryska politiken utsä de samtidigt framförda; deklarationer- na att Sovjet inte längre hyser någ- ra större farhågor för ett "krig. Vladivé nter där för närvarande. . Stade ter. och susar nu rom över. den tillfrusna Amurbukten' ana "segelsportare k ligger på samma breddgrad som Nea- har därför utbytt sin båtar mot jag ut med min grupp 'på spaning. VI "kom in jen by, några ' "svarta : ”käpor” "tystades med. håndgranater. ? Det var tur för bataljonen att vi kom dit För så "snart smällarna efter handgranaterna tystnat. hördes ett' våldsamt: brak, nerför bergs. sluttningarna” rullade ' tusentals jk stenblock. Araberna trodde de'ha- de bataljonen I fällan, de tog mig: te på vära skott, "gjorde, av med störd arabby, nu var den upp= ”Vekyodade” 058 till mötes "rädsla, Där "under trädet Vg jag och sköt under min, första " strid, där: föll en ryss "för en minnen från fen år. Ny: ga. underrättelsor” Korh und sista dagafba, I Granberg, Per Flo såg jag "mig träffaa av kulor eller" falla” för Katvan, : " VI marscherade tillbaka mot - våra förliggningar, mln 3 'alta marsch I legionens tjänat. Bjälv ”glek' jag 'främat 1 lodet' som första klass 'soldat,' Vi” passerås »'de'lägerplatserna och atittornå : där vi stridit under mitt förstå ”fältäg, jag kände igen klippavs " Rateen där sergeant Nodnla stus : pat med tre kulor i bröstet; Jag "såg platsen , där tre leglonsotfis " .cerare - stupade, '. frangmilnnen - Ahtolne: och Dubols och ryssen "Alexander, jag passerade: förstå i nattens " lägerplats, ' "där ”kHadd fem” är tidigare "legat. "en. för. byggd ågen 7 och ärabbi gen ; arabkniv;t mörkret. Där. ; Vägen tillbaka” Var "fynd, . sol gile öm reste ät, med. mig, stod alltid ett elitgarde till sulta-| vingar till sitt fattiga göds, alla hela stenförrådet till Ingen. nytt nens förfogande, de var fanatiska |som hade anhöriga någonstans il- I 20 tirmar stred vi utan vil É kämpar, gick alltid klädda 1 svart | världen förvissade sig om”att ex-|20 timmar "efter tre dygns IV |ingénstans a att” Mtervända" till och kallades ”de svarta kåporna” > hade. 7 marsch. : Vi, var .dödströtta när män fånns "med I dé sfräprumge ” Det var ett namn fyllt av skräck. — Mörkret bröt in, Längs” fronten kvällen kom. Men MM ”kommende- N Bataljonen » började" sin marsch |blåste bataljonerna sina fgenkän-| rades ut på ny spaning den natten. |A , - mot fronten. Vi tog täg till Mara-iningssignaler,. Från andrå sidan] gå gick flera dygn, nästan utan ; : kesh, sen tog fotvandringen wiä,|hördes det utdragna-oill, oli, olll, | sömn, nästan utan mat. ';-"7 Ål gor” bya ”legtonårer ”tylen Å '28 kilos fältpackning, sju kllome- arabernas stridsrop. ; puckorng - växte: I: våra - 18, tuckörnå "etter de "sor Ir i i t er : 2.0: | mänga ter bi di jeg arma len On mee Skottavla för araberna. | skymningen. Men vi na as tläglönån. a et : "dar > | Marscherar oc! . skulle klaras varje dag, efter| "Jag hade kontrollen över pos-|fram förbl-arabernas ställningar | ot HH ur. tre. dagsetapper stod vi vid At-|terna på 'vårt avsnitt, En blev —sLUT. , . -lasbergens fot. H Hd skjuten, jag fick tal hane nte Ft se (Copyright RU REA I Ye brandskadesynpunikt. a Bränder krävde: . brandskadorna med i mindre ä än just under. toppmånaden augusti och = M rikanska ' at "150 människoliv, 25 proc. vid jämförelse med' året - denna, Sea ITA att springa se Higgins har nat 1 - före. Män nådde den avskräckande jyan nä nas att 1955 dre största | 4t den Moa manistiskå" Hnfiytel ud "under fjolåretinösa stran av 125 milj. kr Redin 1 sfären under åren 1945-50 3 un J ”"ji:september (med skador för tio 4" cirka 125. Kö dratseter Bristfällig packning i oljerör = miljoner) hade.man passerat den to- | fiqe två dagar före Surtebtanden I gades'. me skador för 5 miljoner kronor. — El- | tala brandskadesicfran. för yr staten Indiana i USA. ' Det :var | PP timme. fenomen i motstånd = 3,250,000 kr. g ppt 1 å orma 4 Hjul Standard Oil C nys affinade- Härnd — Vårdslöshet med blåslampa vid] kring 45 proc.'av'eldsvå IN | sier som eldhärjades,' och skadorna och asfaltering äv golv = 1,900,000 kr.| utgjordes av industribränder. . + | gick i runt tal upp till 20 milj. dol-| "Lille Jan hade varit stygg = Antalet personer, som omkommer pp fil 4 d r sagt gill att — Gnistor från skorsten = Jkaler branad, har börjat öka oro. lars eller c:a 100 milj: svenska kro" mamma hade därför ig tdi - = genom k - : SVENSKA a si In 000 ke kr . Okänd ors väckande starkt. Under de senaste [OF CN 2. han skulle få gå och lägg motvil= - £ "Liston kunde göras åtskilligt läng-| ären har i medeltal hundra perso: , |gare på kvällen, vilket han: hån re, men ovanstående får räcka som [ner årligen omkomit på detta sätt. F älkanger: slutar.” s |ligt gjorde. Som vanligt läste påminnelse om några av eldsorsa- | Denna siffra steg förra' året till in- sin aftonbön 'och bad: för pappa, kerna .vid bränder under 1955... 7 te mindre än 150, inga åv offren med” "backhoppning farmor; farfar, m morfar "och mora äran elmässij -1 har varit barn gar. lämnad. När Nå pm dskad. é försäkringens Storbränderna har: alltid haft ett| Torbjörn Falkanger har bestämt) Mamma blev Vänd han sig till gen.b tt vid hundramilj d » inflytande på försäk- sig för att lägga upp som" aktivf bett - - färdigt vänder - - vå + örel mölkarlr AE t, så även | b På lördag skrivs han ,,amma och säger dovt: - . uppgå till 106 milj. Ibland svänger |i a Elva miljonbränder anteck-|ut från Ullevåls sjukhus, där. fd ”—Du märker väl att "du te e ki till 110 milj, och då !|nades nämnda år. De utgör givetvis I legat nio veckor som en följd av der - omnänmål”. | i | örjar men 4 å i talet brä kada han ådro sig vid olym "blev « : i ar mean tala om rekorå. en obetydlig del av antalet bränder ryggs! TA ig ” | : Sett ur rekordsynpunkt kom fjoi- | för året men tar dock drygt 20 proe. tagn ' ; a : = + att bli ett avanligt svart År uriav ersävningsbeloppem Årets göre" ken, j-” Lö. : : . - : - oe : - 2 na 4 ” 2 - - - > MN Von d ' ANNA AAAARAARIEA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.