« , har helt visst mycket att be- v ' känna förslaget till fördelning av yryygtyvereY Ttreerevrev trervevereryyv MN - YTYrFrevv rö TY vevs [YT ÅR OOOOO YYY? MAR ? | " =. LAHOLMS TIDNING | U| DÖDA de ee a ta . | MARKARYDS: BYGDEN: "Tidnings 1 lredaktion:' Markaryd," Villagatan Redaktör: Sven B. Jönsson. Tel 10150 + Lahol Markarydsortens Konsumet- - . . förening ” hade I går årsmöte på Järn- vägshotellet vars stora sal var fylld till sista plats. Föreningens ordf. Adolf väl- kommen ” och, avlidne revisorn Folke Anderbergs minne ägnades en tyst minut, Styrelsens berät- telse som tidigare utförligt ”be- handlats i Laholms Tidning, göd- kändes, Arsmötet beslutade god- ;ly Jakobsson som ersättare. Till revisorer utsågs Karl Melin och Gösta Svensson, suppl. Ernst Persson och Bertil Larsson. Med- Ad i. Timsfors blev Albin Nilsson, Axel H.J.A Nilsson och Arvid Kristenåson, ' för Råstorp Georg Olsson, Helga Olsson och Eror Svensson, Emmaljunga Hu- go Sandell, Gerhard Jakobsson och: Eric Nilsson. Till ombud vid KF:s distriktskonferens. utsågs I åke Andersson, Emmaljunga, och Nils Bondesson; Markaryd. = - Disponent Leon Hedenmo tala- de om: kooperationen av i dag, kvinnogillet sjöng sin'gillessång och i överigt underhölls mötes- deltagarna med sång och musik. överskottet varvid man till re- servfonden" överförde 8655 kr samt lämnade 4,5 proc. ränta & insatser och 3,5 återbäring & köp- ta varor 9 Till styrelseledamöter för två fr omvaldes Johah Gren, Ulfs- bäck och Rudolf Nilsson, Tims- Vad fordom timat... - Gulnade tiäningsblad, sargar | - de 1 kanterna av tidens tand | komitéen söker så långt den kan = hjelpa alla behöfwande. Likwäl har en och annan, ef- ter hwad jag hör, de sista två nätterna måst sofwa. under bar himmel, . "Anstalt fogas att så 'snart som möjligt utackordera de : fattiga på landet, och då torde "slutligen - rum för alla; fastän . trångt, kunna beredas. Man talar. om ställen, der 40 a. 50personer. äro "inlogerade., i - ett rum 0; 8. w. Men hur swårt ” det än är, då nu frost och köld tyckas . wilja. taga wäldet,. är "dock bristen på medel att för: sörja :sig för många .den mest hotande; Lifsmedel' hafwa wäl ..redan . insändts. från åtskilliga rätta för våra tiders barn, Ur Halmstads-Bladet, årgång 1863 nom tlllställts 'oss av en läsår- inna > Fi Tasslöv, är följande teak un kn Handela-Tidningen :skrifwer 'om Warbergsbranden sålunda: . ”Efter » den sorgliga olycka, 'som drabbat ”wårt samhälle, börja nu följderna att I all sin hiskHghet inställa sig 'för. en stor. mängd af "de arma brand- + skadådd, . At. stadens :halfwa befolkning, "som blifwit hus- "wi, "finnes, . en. stor mängd .werkligt. fattiga och nödställ- "da, för . hwilka ögonblfcklig "hjelp: är. af "nöden, en , mängd fattiga. ”" händtwerkare,' ”, som jemte hem äfwen sakna” alla Umedet . till utkomst, " ganska många,. som 'egde, sin | torftiga bergning, men genom "olyckan blifwit utarmade, och slutligen stadens hela egentliga "fattig" hade” assureradt, A£” oförstånd "personal, . som här, t de flesta så af en utmärkt fattigwård,” "men" na möbler till andra hus, hiwil- nu står; , utan iwård, enär äf-| ka inom: några minuter; stodo wen det. stora fattighuset" brann | i låga, och en. mängå' lösegen- ner, Tillswidare, äro så” många!” Bom möjligt af dem inlogerade fältet, dit. den” förfärliga stor- 1. clementarlärowerkets hus, "met"! fördeitlågornå. . set en mes aln attnlaa ran ten häromkring” ej. skall sak- nas; men. penningar”. att köpa . det ' nödtorftigaste för ögon- .blicket saknas” för hundratals uf. den" fattigare; befolkningen, som . till. ”en del: förlorat. allt åsar vanta fors, med Georg, Horney och LiI- och den "nybildade." nödhjelps- : Hishult Konfi rmandträft i Hishult ” Kyrkoherde Gunnar Gustafson hade i går efter passionspredikan 4 Hishults, kyrka samlat sina kon- firmander under åren 1942—1955. Ett 50-tal hade hörsammat kal- ielsen. Kyrkoherde Gustafson höll ett anförande. . Vidare : förekom psalmsång. 2 et Hishults Badhusförening - hade i går årsmöte i badhuset under ordförandeskap -av Hilmer Torkelsson, Hishult. Ansvarsfri- het beviljades. Till styrelse val- des, Hilmer Torkelsson, Hishult, Lennart Karlsson, Havshilt, Lars Kjelldorff, Hishult, Håkan Nils- son, : N; Långhultsbygget, Sven Albert Svensson, ” Hishult, Börje Martinsson, Hishult och Ivar Ja- kobsson, Hishult, med Gunnar Carlsson, : Malte "Svensson" 'och Hubert Bengtsson" som suppleani ter, '. Fill. revisorer valdes Ernst hult, med Ingmar ':Torkelsson och Erik Hansson, Hishult som supp- leanter. Till att gemensamt teck- na föreningens firma utsågs Hil- mer. Torkelsson och Håkan Nils- Hallands SGU-are valde en: 2 ; Carlsson och Otto Hansson, His-' > ny styrelse: vid.årsmötet ” Hallands distrikt av Sveriges ”godtemplares förbund (SGU): bön - på lördagen och söndagen distriktskongress i Varberg, varvid en hel: "del medlemmar och ombud mött upp... Förbundet. representerades ' av Anna-Lisa Östlund, Köping. "Vid styrelsevalet' besattes de flesta" . platserna med nya I ledamöter och till ordf. : berg. : Kongressen inleddes” på lördags p a&vällen med samkväm Godtemp- , largården, där ett 80-tal medlem-' - mar, mött upp. Logen Leon Gam-” bettas ungdomslag svarade för ett trevligt program genom att "uppföra" ”Snövit- och 'de sju dvärgarna”, : På söndagen fortsatte kongressen, ypnder ordförandeskap av Nils-Erik "Nilsson, Falkenberg, som ' hälsade. Ik "och - I de. verksarchetsberättelsen, - Av. denna framgick att verksamheten inom d striktet . vårit livlig och'att med- lemsantalet ökats från 181 i sju av- "delning till 293 i nio' avdelningar. Två , avdelningar har alltså under året nybildats. Ökningen av med- lemsantalet innebär inte mindre än 61 proc. I styrelseberättelsen gavs även .en ingående' redogörelse för medlersförändringen i de olika av= delni: och vidare lämnades eri redogörelse för verksamheten iav- delningarna. Verksamheten inom: distriktet i övrigt” har varit livlig ' och flera kurser av skilda slag har varit'an--. ordnade. ' Dessutom »har. distriktet varit represå vid olika. möten Östtund,, Köping, ' talade hon; att SGU:s ubilsums-= : häll: och -man. hoppas. att. till- |. fö försel” från, .den ; förmögna or-å dom brände : Jupp ute på öppnal. öteborgs- USsamnälle, som ' -alltia då nöd eller all- mänt wäl, sådant påkallat, wi- sat "sig = wara det; som -stått främst” 1 ”wälgörenhet såwäl som i allmänanda, är jag Wwiss, att mången skall, ' med hjertat ömmande för likars nöd; skyn- oda att sända en skärf till de arma Hlottställda härstädes. Den må wara ä nså' liten, så skall "den dock genom. Guds. wälsignelse ; blifwa: en -i stått, som "ett? sorgligt -bewis” på Jättrogenhet ; och opraktikhet å ena". sidan "och: det :gröfsta ber hwad ' de egde' och ingenting |. "dan "åtskilliga!" kuriösa . förslag "att ;dels : färdigbygga , dels res- out- taurera ' ruinen” befunnit: let I kommer ; att uppföras en > yrka af. trä: enligt. redan ne: Pettersson, " Falkenberg,» vice s slutet bygger tydligen på förl - sekr., » Gunnar Magnusson, ; Halm- siter bygge sfygigen på utan :- stad, idri uktör, Bengt Svens | .svårtghet kan höjas till 1 juli 1957, Kampanj tillfört rörelsen inte mind re än omkring. 8.000 nya medlem- mar. Hon omtalade vidare att man väntår: besök 'av ett 100-tal ungdo- mar. ; från ” Amerika,. De beräknas anlända omkring den 18 juli och stannar i Sverige till sept. månad. Ett 30-tal av dessa "skall resa om kring, i Sverige och medverka med ' program på godtemplarmöten : me- dan de” övriga: skall hälsa på s - a och vänner; Det är. ett' Ä "med." arran- "detta - besök,” om- stlund;, som "svarar "och kongresser. Räkenskaperna ba- lanserade på kr 3.517: 10 och saldot uppgick till kr 558: 98. MOT Distriktets antitubkommitté har även bedrivit en livlig verksamhet. Av Solrosen har sålts 300 ex. och av kalendern 349 ex, Räkensk na' balanserade "på kr. 4.048: 77 med «en, behållning av kr 1.719: 61.1 :.5: Barnkolohien "i. Gamla Köpstas "har under" året varit' öppen .under tiden ''15/6—11/8 .och på kolonien har vistats 36 barn, varav, 18 pojkar och lika - många "flickor, ”Hälsotill- let -har' varit gott. "Olika ansläg hållits. ' Sålunda har SCU-av- fö i Lidköping ahölagit-1.000 kr; 'och: Barnetis Dag: iv berg 600: r 12.666: 97,. 'Sommarkost- - näderna” per barn" hår "uppgått" till terny anser . Svensk Dagbladet, (h) pen, surar; över: både jordbrukspris- ventöellt höjda" kr.27; 10-och:d kostnads - des Kurt Borg, Varberg, ord : Larsson; Fat enberg,” vice ordf.; Eva |. : ba -Carlsson;” Värberg; " sekr. ”Bengt| ” Vv . i erkligén? Beda uttaget ur Svensson Varberg, kassör, Nils Ar- clearingskassorna ingenting. alls? DAR nt Rn Det: räcker inte lära barnen « spara nga . föräldrar . tror att bara man lär sina barn att spara; behöver man knap- . past ge någon mer ekonomisk fostran. Men detta är alldeles felaktigt, hlvdar fil. Ile, Orvar ” Josephsson 1 tidskriften BARN. terna med så. stora ”besparin-= . .gar som möjligt. Sådant spa- punkt alldeles värdelöst och det skall ha något pedago- giskt värde,. måste det innebä- rande är ur uppfostringssyn-. direkt felaktigt. Om sparan- - . . Fin strömminglåda., soc (4 pers). Antag att föräldrarna lyc- » kals vänja sina barn att re- gelbundet sätta in en fjärde- del av fickpengarna på skol- sparkassan" eller Ppostsparban- ken. Om nu barnen ger ut de: återståendo fjärdedelarna på | ett synnerligen dumt och slös- aktigt sätt, så är ju inte så värst mycket vunnit. VI måste ' därför lära barnen att hushål- Ja meå pengarna, att använda dom förnuftigt, så att de får den Sedan två gån Och månar. valuta för dem. s ger med vil ' ån del för lackfärg. När färgen torkat, n del föräldrar gör det fe- dekorerar man med en vanlig sg Jet att de aldrig låter barnen . verföri N få använda sina sparade me- 3. k. överföringsbild, som finns det, Barnen får bara glädja sig åt att summorna eller märke- na 1. sparbanksboken ökar. Den glädjen är alldeles otill- räcklig för att i längden sti- mulera barnens sparande, Låt dem därför då och då ta ut ' något" av vad de sparat och köpa något vettigt, som de län- Fe önskat sig. . ” En sak måste man göra klar för sig, när det gäller skol- sparandet. Det skall vara bar- hen och inte föräklraärna sor: sparar. Ofta "kommer barn”til skolan med tior och femmor, som de lockat 'av föräldrarna för att briljera inför kamra- ra en försakelse för barnet: självt. : MN Dekorerad klädhängare oo När man får gäster är det alltid roligt att hänga fram några trevliga klädhängare, ro +» dén till de här hängarna är ur- , att göra, man gnider vanliga handlare. (Ni har väl sett de -: där bildarken, som man blöter På baksidan och på så sätt hat papper eller föremål av en . men gäller. det klädhängare” Beredning: Kålen befrias från den tjocka stocken och skäres i bitar. Köttet fördelas även i bitar, potatisen skalas och skä- res i skivor, moroten skrapas och skäres i strimlor, och pur- jolöken skäres 1 skivor. Alla ingredienser lägges varvtals i en gryta, det Kokande vattnet Ppåhälles, och soppan får koka under tätt slutet lock — lägg en tyngd på det! — 1—11; timme. I tryckkokaren är rätten färdig på 20 min, Vattnet bör — Dagens goda råd: De vita "kalkfläckarna på blomkrukorna går lätt bort med lite stålul, sprungligen dansk, De är lätta : | trägalgar med sandpapper, så > Beredning: Strömmingen. ren- . "Den finhäckade le ansjovisen, dil- att köpa hos de flesta Pappers- - des på köttsidan "på ström- flyttar över bilden till ett an- ' något stag?) Galgarna kan få. ges i jämna rader i smord :vacker »blomdekoration, - form, smöret fördelas i flockar + sättes i god ugnsvärme" om- I 1.tskosalt. ss st a "34 kg strö [å Fy Uning: : 8 rensade 'och urbenade ansjo- | + VISAL save el 2 msk smör -. Min 2 msk tjock grädde oc z 2 msk finhackad dill - 1 msk finhackad persilja rn panering: be dl finstött skorpbröd 2 msk smör sas, urbenas, .sköljes och får rinna av. "ordentligt, varefter den. .ingnides med litet salt. — "len, , persiljan” och - . grädden blandas. Önskas starkare smak På fyllningen, tillsättes ett par tsk ansjovisspad. Massan bre- mingarna, vilka rullas ihop och - doppas i skorpbrödet. De läg- ovanpå och, anrättningen in-' kring 20 min, - SKÅNSK KALSOPPA 4 pers. . 13 kg får- eller fläskkött 2 litet vitkålshuvud . 1 medelstor purjolök eller gul lök . '. 4 d:o potatisar -: 1 liten morot .tén, Nils Erik Nilsson, Falkenberg; ' teaterledare, Leon Larsson, Falken- " hånsson, Slöinge, studieledare. 'Att repr, Anna-Lisa Östlund ett anfö- ' Nils Erik Nilsson, Falkenberg, över- son, Varberg, ordf. i kolonikommit. | därför > vatt. barnfamiljerna : från etta > datum 'skulle. kunna på- äkna” större "barnbidrag. : Därmed” ives "en" ny -illustration” till -hur itet riksdagen ; betyder. Regerin=' en. utgår: från: att. den till nästa r annonserade, propositionen om. i barnbidraget: kan betraktas : som" berg, .hobbyledare, och Evert Jo- representera 'vid Västsvenska kolo- niområdets möte utsågs Torsten Ry. dell, Varberg, och till repr. i styrel-: "sen . för - SGU-gården Kuggavik Åsa valdes) Sture Pettersson, Fa kenberg." 7 ; : Under kongressen höll förbunds IECLHETS GÖRELSEN- ÄR att den 'ur. konsu mebtsynpunkt blivit bättre än man vågade hoppas i början äv dettaå är, tycker Aftontidningen (5): - "Det ' råder 'intet tvivel om, att: '-löntagarorganisationernas .. åter= ”hållsamhet: i årets avtalsrörelse - och deras bestämda krav' på mot- lämnade ordförandeklubban till den brukamas- sida starkt påverkat nyvalde ordf., Kurt Borg, Varberg. i uppgörelsens innehåll. : : Vid ett samtal med Anna-Lisa . Set Östlund efter kongressens slut om- aa -rande om SGU-verksamheten samt berättade även om det som plane- ras för framtiden. . Vid 14-tiden i går "avslöts ko! gressen, varvid förutvarande ordf. » Nils Erik Nilsson, Falkenberg (t. h.) överlämnar klubb "| ordnad 1 Våxtorps hya'skola av -| överlärare Sten Danielssons -min- -| Pettersson och fru Margit Gisle . Norden-afton. var i fredags an- Hishult-Knäred-Våxtorp-avd, av Föreningen. Norden' i samband med årsmöte, Kyrkoherde Gun- gäst och föredragshållare "norske docenten Jon Medböe, samt med- lemmarna, ' ett 75- tal,. välkomna. Före: årsmötet, . som: leddes av kyrkoherde: Gustafson, ägnades ne en tyst minut, oa . Avdelningen har ökat sitt med- lenisantal - med 11 till 112, .Till styrelseledamöter. omvaldes: från Våxtorp Karl” Magnusson, Erik samt nyvaldes Karl-Gustav Hen- ricsson, från Hishult Gunnar Gu- stafson, H. E: Johansson och Nils Olsson, Kornhult, samt ”nyvaldes Erik - Fritzén,, Norra Össjö, och från Knäred Sven Eriksson, Ey- vind Låssen,' Göte Johansson och Sven Heed, Revisorerna Hilmer Torkelsson,' Hishult, :och "Gunnar Hessle, Knäred, 'omvaldes, « Omi- bud "tin" länskretsstämman: : Ey- vind Lassen, Knäred, P; L. Nord- ström, Våxtorp; och Gunnar Gus" tafson,' Hishult, Gustafson, Lassen och fru Margit. Gisk Nordisk träff anordnas i i sommar nod 1 Våxtorp av Föreningen inbjuda gäster från "vändrten Bo- rup-Ejby: till en träff 1 Våxtorp, och utsågs till kommitté för detta ar- rängemang. « Gustafson. hälsade kvällens Vv d Norden H styrelsemedlemmarna , där , « vice ”ordf.,; Eyvind . och) Sven: Heed, " Äbetsutskott:.. «Gunnar ' Nils Olsson, Eyvind "Efter kaffeservering höll: do- . sent Medböe' ett givande föredrag om >Strövtåg 1 konst och, Kultur i" Norden” . Föredraget. illustrerades med ljusbil och tal. önad N med mycket. 'hjärtliga applåder. : "Avdelningen - skall” i sommar : En sjöof När författaren LOS Forester för ett pår år sedan "besökte Sve rige, berättade. han bl. a.'att det var 'en svensk. sjökapten som gav. honom uppslaget till -hans:se- dermera ' världsberömda - sjöhjälte Horatio Hornblower. När Forester" en gån färdades. på, en jastångare med svensk” kapten, "slog... det ho- nom för, första gång i fö har. "Det är ytterst beror” att "fartygets hela maskineri fungerar som 'det ska i alla "väder, det är hån. som svarar för att'väl diga' värden': öch7 dyrbara: männ skoliv inte går" till spillo, :och det : han "som I kritiska. situationer ste hålla: huvudet, kallt och .fat- ta. blixtsnabba beslut” Ett så Dåtag i ligt, "ständigt förstahandsansvar år åste kömnia' att påverka . Förester började” på: den : : saken, och så Hernblower tillss5 0 R "Det: är, kring 'ansvarslemat 'Fo- rester” spinner .vidare' i sin” nyss ut- komna roman .”Den. gode herden”; men i -övrigt skiljer .sig boken be- tydligt: från : Hornblower-romaner- na, Den är förlagd till det senaste « världskriget, - och . huvudpersonen är” befälhavare på den" lilla styrka om fyra jagare 'som”' eskorterar en - konvoj "med trettiosju handelsfar- tyg över 'Atlanten,. Romanen” om- fattar två dygn av denna färd, och under "dessa ' 48 timmar' är kom- mendörkapten George. Krause på jagaren -Keeling. ingen . gång ur kläderna, utan står på bryggan timme efter timme med värkande , ben” och allt tröttare hjärna . som ' döck på sekunder måste fatta komplicerade beslut "de mest kritiska situationer, Ty "strax efter > dagningen den första. dagen hörs en' röst i talröret i hans hytt: S -. ”Chefen .ombedes komma, på bryggan, Chefen . ombedes komma på bryggan.” " En av de andra jagarna har fått kontakt med en ubåt; Krause går bort till radiotelefonen, .' « : ”Harry från Georget Harry från " Ggorget, Kom!" i, ”Avlägsen” kontakt, sir, Bäring äre fem-fem, Anhåller få ' anfalla.” "Vad 'skulle "han svara? ett problem med många faktorer "som "var och en borde ha krävt IX "långt övervägande, Men han 'måste i ng sea in 15 sekunder sedan jan först ställts» infö; Och hans svar blir; . - problemet, " ”Anhållan, bifalles”, «Mö Cs :' Och "så" har hök-o; ch-d: veleken börjat. ”Ett' helt koppel: ubåtar är fier konvojen, det gäller att ska- ker. och inner a ekolodet 'sö- er finner inte. : Hydrofonen -' varskor . kontakt. Sjunkbomber fälls, torpeder kom- . mer. fräsande, härjar i ; konvojen, får in 'en träff på Keeling, Rap- Porter "kommer in och tas" emot, Vare sig-de är -goda eller dåliga, "med, sjömannens klassiska. '”Det vär gott”. Efter dygnslånga plågor i skor. som blir. allt trängre gör ause något oerhört: han, tar av sig i strumplästen, : Spänningen släpper inte | en mi- nut för kommendörkapten” Krause, och det gör den intejheNer för lä- ' Saren.' Varje stund händer det nå- ot nytt, och det är endast i se- an till ordf Kurt Borg, Varberg. Nb ' för barn kan man naturligtvis i stället dekorera med något djur eller annat trevligt mor då minskas till knappt 11 : tiv, no 4 - + hå . 4 > -ir - a - e AA - a MARAA MAKAAA. bl glimtar 4 som det för- ma — h t, det lö Det var full; > medryckande: och /storslag utan. 'också' sakligt perfekt. Vid" : festlighet” söm, gavs' för Forester när z "Den" "gode herden” kom ”ut' i London” vimlade” det. av "sjöoffices rare, och det 'var ingen svårighet att se-att dessa kommendörkapten Krauses krigsvana kolleger” be- handlade hans skildrare med bådö . al 47 procent | Valt mt finns dåt stora områden i ”värlgen, där befolkningen varken kan läsa eller skriva. Den" nyligen . utkomna upplagan äv "Förenta na= tionernas statistiska årsbok '— der sjunde 'i "ordningen ”— innehåller. en "översikt + över förekomsten” av! analfabeter "i :49 länder. Den” visar, att ”bet av: el ärundervis: ning fortfarande - år synnerligen” N bingen, söm ma "åldersgräns gäller även för de övriga länderna, — kan. 99,7 procent i Portugisiska Ginnea” varken läså ellpr' skriva.” Procenten' analfabel É inom Jern: mubsmmedanska befölkE ningen i Algier är 94 och inom "hela befölkningen Egypten (förtfarande med; 10år sony gräns nedåt- 340, . 1 Centrätamerika- och på öarna i Karibiska havet varierar procenten analfabeter, 'Trellan 3, på Bermuda, och 89,3, på "Haiti, Mellan dem” lat ger t. ex, Costa” Rica med 21, 2 Bland de sydamerikanska I ha —? vilda stammar 'och djung= elns "invånare inte inberäknade — har Argentina en analfabetprocent på ' 13,3 och "Brasilien och Venuzus ela' SL I. "Asien är a procent av befolkas. ningen i Thailand analfabeter, 37,8. procent på Filippinerna och 82 i Indien. , Uppgifterna . från Indien bygger på stickprov , som ol en tiondel av: befolkninge -' Endast :6 europeiska” Händer; träder', i i. årsboken med- pj pp n, misslyckade äk sk — någon 1; ' Belgien: gång stiger upp i Krauses medve- tande, Han måste” hela tiden vara den gode herden som skyddar sin hjord mot djupens vargar. C. S. Forester"har aldrig varit sjöaffieer än: mindra fört hefäl p" en jagare under krig, men trots detta har han kunnat ge en skild- Al 1947), Frankrike -"iikuså 3 (1945) < Grekland 23,5 (1951). Jugoslavien 25 (1953),' Malta 39.7 (1948), Portugal 41.7 (1950) "Av detta kari man na= turligtvis inte slula, att det inte fions analfabeter” i andra länder, som. inte har" skickat in någon sta= tistik, ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.