"satt "såå rrvertrtvröv LAHOLMS TIDNING: terrreYtteTt FREY YYTTY Vist fiskben- och - frampressade å”. "Ja dom "andra kil- ' f”lärha har fullt: med kulor och nu ill jag 'hå kulor och sen ska jag . lå dom” ”Det: är rätt”, svarade 3 jag, uppmuntrande detta tydliga " "vikingalyrine -hos ” äldste "sonen, samtidigt som jag dekorerade tall- riken iméd'. ett sylvasst fiskben. "HÖR mn många såna där kulor be- ”+ Sohen "funderade en är "ähnu tämligen ven i matematikens daskade därefter ske-" den i: tallriken och deklarerade ögt:. ”Arton”, Den -hulda mod : dern;'som hittills endast ägnat sig "8 middagsmaten, lade, sig. nu "> plötsligt i samtalet, ”Du ger inte! . N ;..Millebror. några kulor, så att han sätter" döm:i halsen; förstår du”, sade hon allvarligt till fyraårin= ”gen.: ”Ähh, tror du han får käka upp mina -kulor” svarade grabben "föraktfullt och tillade, i förtroen- de" vänd mot nig: ”Mamma ä för dum, je du”. "Ämnet. var ömtåligt, arför jag i stället för att närmare igå på det gjorda påståendet er- öd; mig” diska efter" middagen, + oaktat jag var. medveten om att : + ett sådant erbjudande alltid anta=- - Efter avdiskad middag "vandra. de : jag. tillsammans med sonen ' .speceri-; och" diverse= ” Bimlek kristallklar och värblå. Han du spela kula,-pappa Has- e”; frågade sonen, sin vana tro- gen "kallande mig vid förnamn. Md ”Jodå," jag har spelat mycket 1 u- la i mina dar. Var, inte så dum. -Brukade nog vinna en hel del”. Hur "många kulor hade du? "Hundra miljoner?” fortsatte. för- höret, ”Nåja, hundra” miljofer, det ! är inte' småsmulor. det/ "Men hun- "dra hade jag nog”. — "Var har : du alla"dom?” —-”Tja a du, jag vet inte: Dom är borta för länge sen”, ””Borta?” Fyrååringen stannade 7 bredbent "och ' stirrade 'stint upp på mig. I hans blåa ögon låg en "värld av förvåning och förebrå- ende.” ”Borta?” Och i”hans blick ”"lästé jag tydligt: ”Jo, du är just .”en-'snybg' pappa. Tjatar, att jag + skall hålla reda på och vara rädd - om mina Icksakor.och så" slarvar ..du själv bort 100. kulor. På nägra år”, Högt sa han: ”Jag ska vinna 7 hundra? miljoner kulor 'och dom ”'ska”jag' ha, när jag blir” gammal : femtio kulor. Pojken ' stod länge' och vinkade " med.: der. .tunga "kulpåsen i ena Jobbet. efter..middagsrasten. - Och "på hans läppar låg ett segervisst "leende? Nu skulle, han. slå dom. just inte mycket mer? att säga än att, när jag kom hem -ingen efter arbetets slut för dagen, kllpåsen. låg tom och sladdrig på "diskbänken, "Fyraåringen = satt jälv "på ' köksgolvet,: med "stort + allvar:klippande sönder en gam- mal tidring. ”Dom kinkade mej”, sa han. fundersamt utan att titta upp. :”I. morron får du köpa arton « kulor till”. oa : Så" mycket vet; vi- redan” nu, att rad bei Jutredningens Tedamöter varit prak-| ranger a tiskt taget, eniga om stamvägsnätets ”Graff”' att. .belänksamt ruska på huvudet, Tv välkända” boulevårdkaféerna” här leende på, foten för! den mo- derna tidens krav på ett rationali- it, förbilligat och . tyvärr också |: rat restaurangväsen. En lång ömda: brasserier och:reståu- ””Brasserie H Muller”, oci lå igen förra året. Nu torde: inte” enigheten . ha; varit -lika har” turen kommit till' det, hundra- åtor felat det: gällt, detaljerna, :axel-| åriga. Café! de Madrid” som" firar näven; då -jag cyklade iväg till - av "dé största, ”äldsta” och” "mest N "det anrika "Café del" En är för liten ".. och en... /. Det "här 'omaka Paret repr ett stort Ö älde, som Svenska Pommern blév avträtt för 150 år sedan Som vi "alla vet från historien hade Sverige en gång i tiden ” av den äldre befolkni höra b och sista gång- en blev det Pommern som vi fick avfräda. Som bekant utgjordes . detta område av ön Rägen och den del av det pommerska fastlan- , det, som ligger norr om floden Peen. än i i dag kan man förresten äv ” På Sveriges tron satt Gustav IV Adolf och år 1806 ändrades landets gamla författning och den svenska infördes, Endast något år efter det- ta kom den första franska ocku- ti ”Die Fi it”, och denna varade: ända fram till år 1810. Vid fredsavtalet i Paris kom landet åter till Sverige, men efter- som vi inte ville finna oss i konti- nentalsystemet, klev det ny ocku- pation av Napol 1812, Men den- den längste och minste medlemmen i den brittiska armén. Gasten heter Geoffrey Newson, men kallas van- ligen ,”Masten” och mäter 206 em. i strumplästen och måste naturligt- vis "ha särskilt beställd uniform. Flickan heter Audrey Green och är marinens minsta WREN. Hon miä- ter bara 145 cm. och kan inte heller i passa en färdigsydd uniform. : ”". Rallarminnen UT” Rallaren ”Småland” berättar sina minnen i en krets av lyssnare: ..- — Herrejestanes, dä femti år sen jag gav mej: sta från Småland opp na upphörde efter de många fran- ska nederlagen :redan 1813. For- mellt. avträddes landet då av Sve- rige, men i. realiteten skulle det först bli' 1815, Den. pommerska befolkningen hade lidit hårt under alla inkräk- tare, men, detta till trots, fanns en viss förkärlek hos befolkningen för det svenska väldet, At inlemmas i dåvarande "konungariket Preussen hyste huvudparten av befolkning- en stor skräck för, De lägre klas- serna 'hyste 'varma känslor för Gustav IV Adolf personligen, ef- tersom han upphävde livegenska- pen i landet, På grund av detta var givetvis adeln. och det högre bor- te Lappland, I Vissefjärda varnade dom mej och sa; att dä va så kallt däroppe, så brännvinet såldets i fru- set. skick ”A så 'sa dom att frun- timmerna . ha'et på tvärn, I hell- skotta heller! Dä va inget fel på varken dä ena eller :andra; ” Men snuset vi fick från Norge var skräp. Jordkokor "och . lofotenguano.' Nå, blev nått. stöd or att jag gått em. mil 4 sömnen. "7: :— Vad gjorde: Du då. .: öjda :med Gustav IV Adolfs förändringar och dessa hoppades att landet efter hans fall skulle automatiskt övergå till de förhållanden som tidigare rått, --- - På grund av det långa avståndet till Sverige hade de svenska myn- digheterna : mycket svårt att noga övervaka de styrande i Pommern, de , handlade: relativt . egénmänt mot den lägré befolkningen. Preus- sen . ingav" 'oerhörd. respekt och skulle med 'största : säkerhet föra ett stramare regemente, Denna min litärdespoti ingav inga sympatier. Freden i Kiel blév en stor chock för pommerska, folket. De fick då veta att de offrats för att ge Dan- mark någon "kompensation. för för- lusten av. Norge. Autentiska skild- ringar från denna icke avlägsna tid bekräftar, att de pommerska offi- cerare,' som. följde Karl Johan i den svenska -armén; i: hans egen närvaro vanvördigt uttalat sig om den .slutna ' freden -' och "dess 'be-| + Borgare"och bönder fog” under tårar, her ' kronprinsens .' porträtt från väggarna; detta hade varit en kär väggprydnad tidigare. 'h-Pom- mern”, Man kan nästan säga, att det nu är 150 år sedan vi fick' lämna vår sista Östersjöbesittning! : den 3 september, Då å hade emel- lertid inte de preussiska kommis- sarierna, som skullé ta' emot lan- det, anlänt. Den förnämste av des- sa var överpresidenten i regering- en i Stettin, friherre von Ingersle- bén. Under: väntetiden skulle de svenska ombuden enligt sina in- struktioner 3 göra upp en del finan- siella mellanhavanden - mellan ”de pommerska ' myndigheterna : och Sveriges krona... = It Pomrarna ansåg sig ha en” an fordringar på sina gamla herrar och det gällde för ska att l förtrolig ga stunder . Svar till "Ledsen" Mia, 20 år”. Kä- ra lilla barn, nu ska ni inte vara rädd. Sådana där inflammationer i underlivet är ganska vanliga och ofta ytterst lätta att bota. Det är bara att gå till läkare, helst gyne- kolog, så blir ni säkert bra igen. Har ni aldrig haft intimt ' umgänge med någon pojke ä är det minimal risk att ni har ådragit 'er någon köns- sjukdom, Många av era symptom jag, att ni ska skaffa er boken ”Hos läkaren” av Stone (5:25) där ni får utmärkta svar på alla sexuella frå- gor. Med bjärtliga hälsningar. . 7Gallie”, Svar till ”P. J”. Den sexuella ak- viteten slutar olika hos olika .män- niskor, Att den finns kvar upp i åldern är kanske inte så slippa 'så lindrigt undan som möj- ligt,' Från svensk sida presentera- des ” därför en moträkning, som man påstod att Sveriges "konung hade rätt till, men som av. någon ledning "förbisetts, I äv förhandlingarna blev att "Sverige hade 444.892 RD Pom. Courant att] fordra, « Men general. Boye lät ineddela, att kungen var villig efterskänka sin fordran om Pommern helt av- stod från sina! Ville inte landet gå med på detta skulle svenska kro- nån före överlämnandet utkräva en kraftig" . krigsk ibution! ' Men vanligt, men onormalt är det inga- lunda. 'Er fru däremot anser tyd- ligen. att äktenskapligt samliv är något som ”bör” ta slut vid en viss ålder, Många kvinnor har nämli- gen den uppfattningen, att klimak- teriet på sätt och vis sätter punkt för kvinnans liv som kvinna, vilket be ett misstag. Har ert samliv upp- nog föga hopp om att hon är villig att återuppta det Möjligen kunde en läkare övertyga henne, men sä- kert är det inte. Det enda jag kan råda er till är att försöka sublime- da era känslor i någon verksamhet: gånger vara den bästa vägen. - a pomrarna var inte lättskrämda och förhandlingarna - blev långa: och besvärliga för - general Boye." En- ligt sin sekreterare hade han ”rest till Pommern såsom till ett gästa- bud, icke tänkande -på- annat än högtidligheter och stats- förande”, För att göra pomrarna medgör- | ligare -rekvirerade generalen, hem- ifrån en. del ordenstecken ”att låta vederbörande se :men icke. erhålla förrän de: givit efter”. "En del av de | mersk som ert har ju också andra lycko- möjligheter är de rent erotiska, Att ha varit goda kamrater genom ett helt liv ger en gemenskap, som bor- de kunna bli en källa till mycken glädje. Med hjärtlig hälsning. ”Gallie”, , . Svar till ””Ada”. Jag tycker att både ni och er man borde tala med en riktigt rar och förstående läkare, Er mans soförmåga : att. genomföra | . ett intimt umgänge tyder utan tvi-|' vel på nervositet, Själva, rädslan terade ; lyckades ; Boye" vi detta sätt men inte" tillräckligt många för att få majoritet; Saken var ännu ouppgjord i början": av oktober, och -då anlände; preussiska. kommissionen. och för- handlingarna — om. « överlämnandet skulle hörja.-, ät -. Boye" hoppades kunna klara sa. ken och begick oförsiktigheten att 3 oktober, "årsdagen" av "slaget vid Leipzig, Vår gede general lyckades emellertid inte med någon uppgö- relse före den utsatta' dagen, och då spelade han helt enkelt sjuk, fö att "dra ut på tiden,” för å|Kanske ni också visar er besvikel- utlova” öve lämnandet ' till ”den "18 ” kan':vara "nog. se, kanske ni rentav är litet ironisk, Försök då att ändra er, det är myc- se det beror. Tag också och läs ”Hos läkaren” av Stone (5:25) så får ni sakliga och kloka svar på de flesta sexuella problem, Och som sagt: ta- ia med doktorn, Skriv gärna igen « . och hjärtlig hälsning. ” ”Gallie”., | leben; örsbnlig bus att: gå in på svenskarna krav. verkar rent nervösa, Sedan tycker!” ört för många år sedan finns det en hobby, ett arbete kan många Ett som varat så många år ket på er, på er ömhet och förståel- |, Persikbladlusen- farsten avPut-|: Stämningen 'var "mörk, måssoer av landets invånare hade' rest:hiti för. att övervara festligheterna, men 5 SAGT och SKRIVET Den moderna" människan har tillåtit det livlösa, det fula, det. maskingjorda och banala stt förs” simpla ' hennes miljö, och detta ekonomiskt välmotiverade förrä- deri mot "skönheten molar nu i hennes undermedvetna och ger ' henne ”trivselproblem”, Men sam- tidigt hyser hon en påtaglig he= - undran inför tekniska mästerverk, ” såsom höga torn, stora broar och väldita kraftverk och fattar dem ' som symboler för människans se- ger över naturen. Varje Svensson svegl:r I skyskrapan .sin egen. i härlighet! . ”Mavid Ahlqvist I Perspektiv) id Den gamla bondekulturen var materialistisk och saknade därive- nom förmåga till principiellt motstånd. in0t den nya tidens dyr= kan av penningen och levnads= standarden., Ägoberliret tar sig" nya former, . Böndernas ägobegär '. - var knutet "till gården och hade ' perspektiv både framåt och bakåt 7 Åtiden. Den nya ägodriften är Inte på samma sätt integrerad, den är - inriktad på nuet med dess kortare perspektiv, och den lr därför I djupare mening mindre socialt och kulturellt värdeskapande. i 4 : (David Mattisson)” ” ” Det vackraste av: "allt är en:: "vacker bok, säger Joseph Joubert, en fransman som föddes på 1700- talet och som ä-nade huvudpar= ten av sitt liv åt att konvérséåra och korrespopdera Han har mede håll 1 dag av unvefär fyratusen ” kor al dl mar i "Sällskapet Bokvännerna; " . | som: bildades ' Sollentuna, — Man 'kräver oupphörligen nya böcker fast det ligger ovär=" derliga . skatter av kunskap och en vårdag 2946 i charm i' dem som vi redan har, '-' + Men det vet vi inte, eftersom vi sysslar ; så lite med dem,: Den stora olägenheten med nya böc- ker är att de hindrar oss från att läsa de. gamla» , j Det. är en, annan' av Jouberts' funderingar, och den skulle Säll« + skapet Bokvännerna också kunna : instämma ir. "a (Usban slensträm). la i . vär -riskabel; för j : "potatis .o:betor Talrika,' som Egyptens ' gräshop " por är de skadeinsekter, som härs jar,,.bland våra kulturväxter, , På istone är det persikbladlusen, som någon ' över lt - fångat : a vd NYPERS 1 a Somnade” om och y iuppmärksamhet och intresse, Efter mas till en banal självservering. : Men / det "dröjde en "tid innan Stämningen: i. Pommern. vat allt |inte.. och ceremonien,, blev, ånyo KULAN mer. är det svårare att rucka på se- H ” kalbetonad: Vi får så kallade pärl- förhållandet varit. det|” i menar”, tidskriften 'maskinérnå sätts i arbete; men nor- "dan de en gång bliv fastställda. il drack"B römda vinkällaren på auktion och in- | tiotusentals, buteljer. fann köpare. Allt soni. kommer att bestå av Café de" Madrids. forna . glans blir' Bau- delaires' sock: Gambettas stambord och ', ett "par inskriptioner: '”Här I Sveriges" de?” omfattar totalt .13,000 "km, Därav blir 1,700 km. "motorvägar, nämligen | : Stockholm — Jönköping — Göteborg, Skanör. = 'Västkusten' — Uddevalla ock” Stöckholm--Västerås—Örebro. Dessutom "blir det'kortare sträckor ” motorväg i anslutning till de större ” "Aterhållsamhetens Sverige . skulle inte 'ha stått att känna igen om inte även här pessimismen, och invester - törre : portion. Det är! . ov hos våra lantbruk "Jihgsskräcken fått göra sig gällan-|Så mycket om dig. ” skall ta em s tid ordna upp mellanhavandena, var enligt ett FRRNE r huvud= ">>? de. Det; vill, med ganska stor säker- ker. nen Då att mn för inte alla som vill ha sitt kaffe 4 eller Danske kungen -reste dit i egen hög skådespel. > T i vilka p äl het synas att det. förslag som. pre- är kraftigt nedbantat. Man har "tydligen varit rädd 'att belop- . pen skulle skjuta för mycket i höj- den och projekten bli för långfristi- ga, De :lokala förankringarna torde inte heller ha stått att bryta. Det har” bedömts alt trafiken till 80-—90 mm” överskådlig tid blir 1o- bandsvägar. men inte. några fågel- vägssträckningar. Sådana” har sagtt bli för kostsamma, . « .Fastän den tunga trafikens män redan är på alerten då det gäller kostnadsfördelningen 'mellan tung trafik och snabb trafik och det pre- senterats en framställning om änd- ring i skåttefördelningen tror vi in- te att man får överdriva de mot- sättningar ” som finns. Självfallet suckar . Jastbilarnas .och -.bussarnas män under. ekonomigk belastning. höll, . till; skall gå ett lik delaire' sin absinth” och ”Detta var Gambettas' favoritplats”. : Café :Napolitain | vid Boulevard des Italiens där. Strindberg, enligt vad han uppger i ”inferno”, gärna ande” äö » — Gråt inte "mera, lilla "Karin. Liägna' dig, Du förstår, pappa har gett -dig ris, bara för att han vill dig väl och därför att han tycker färligt syhd om det t nya hembiträ- dött vnv "Häromdagen såldes hela den. be- så Sockerbitarna >... skall göras mindre i England; med- delar , den stora: firman Tate. and Lyle; som -behärskar ' större "delen av Englands. sockerindustri. . Det har visat sig att sockerbitar av den vanliga internationella stor- leken är för stora för engelsmän- nen. ' ' Många människor föredrar mindre . kvantiteter socker" i sitt kaffe eller te. (Det bör här påpel . |E den sjätte punkten av fredsföi fredsslutets-stipulationer, infriades. £ 3, annat än behaglig och de preus- siska” k var, mäkta dragets” ”artikel bestöäj des, att Pommern och Riögen skulle Utrymmas "av- de: där” stationerade trupperna, och samtidigt skulle 'de norska : fä tningarna,. - Fredrikshald, Kongsvinger, Fredriksstad + och Akershus: besättas ;'av svenskarna, Norrmännen : vägrade att erkänna Kielfredens beslut: och svenskarna måste tillgripa vapen för att få be- att det engelska sockret är. sötare än” det svenska.) "De har därför övergått — till strösocker som möj- liggör .. induviduell 'bestämni av drivna, Dessa händelser ansågs av Karl Johan som förevändning att ej enligt av- talet : överlämna - Pommern.?. Den portionens storlek," , Även om en "sockerbit är tillfyl- lest uppstår ett problem,' då man te dybbetl så sött. i Skulle inte skada om det gjordes sammalunda ” även hos 085: ionen för översiktlig väg- Deer har ” ” däremot ' ansett att bch den tyngre trafiken bärkraftiga "vägar, Vilket inte i och för sig ska- par motsättningar. Båda fordons- slagens ”z intressen . kan Nära väl En snabb 'väg bör även vara väl- .onbilarna vill ha snabba vägar . Från: anno. dazumal ': En av de 262 gamla motbreyklarna, teranloppet från London till Brighton. I denna årligen återkomman= + de tävling är det en betingelse,; att de deltagande fordonen skall vara : et byggda före 1915. . ; som deltager idet spännande ve danske k klagade ideligen, men svaret blev endast att freds- fördraget ej blivit uppfyllt; 3 Wienkongressen skulle emeller- person... Under Rysslands medling undertecknades den 7. juni. 1815 en över I detta ö koms att Pommern skulle överta- gas av Preussen" för en summa av 3,5 miljoner, lv oo" Preussen slöt även i "detta & sam- I förtörnade, Till slut fanns det in-, genting annat aft göra; äri att Hart- dorff måste öka Ingers- uj pskjuten till stor. uppstångelsé för, allmänheten. + ”Nu började det gissas bland: ifol, ket;, och det -spredg ett; rykté leben, och bekänna ' hur "saken" låg tilll För att högtidligheterna” 'skullé kunna gå av stapeln' på den ebe- stämda” dagen uppmanade -Ingers- manhang en traktat med Danmark, som erhöll. hertigdömet Lauenburg och 2 miljoner kontant! . i Men inte nog med detta. Nu bör- ska regeringen utsåg friherre Gus- . taf Boye att ordna formaliteterna.'”; Som sekreterare fick han en man ' med namnet Hartmansdorff :och dennes berättelser om hur det gick till finns i'riksarkivet. Delegater- na reste från Stockholm :den 19 au- gusti, och. anlände till. Stralsund jade ett verkligt skuggspel' Sven- ' Den ryske konstnären M. G. Main- zer håller'här på i sin ateljé i Mosk- va att lägga sista hand vid en mar- Preussen: utan till England, En rit: synlig i”stadenoch ryktet tog full fart, Enligt” 'Harfmanedörfl ov. fattades detta förslag särskilt gynn- samt av köpmännen, och på värds-. husen drack man. allmänt. engelske kungens” skål." ' Dag för dag, gick och till slut ge- nomdrev' den" preussiska kommis- sionen " att:: överlämnandet : måste ske, och oaktat svenskarna inte fått någon uppgörelse med 'pomrarna; utsattes ceremonien till 'den 23 ok- tober. : Den, skedde också då och inte: skulle avträdas” till 'P engelsk officer hade- nämligen -va= förluster, som tillfogas det svenska jordbruket genom persikbladlusens att al aktivitet. i enbart. som spridare av och b till flera miljoner kronor, Ändå är denna parasit verksam bara i våra sydligare I Jandamären!. > = Peérsikbladlusen' är, "koristate- rar man hos Statens växtskyddsan- stalt; utan tvivel den viktigaste " spridaren av våra inhemska kul- turväxters virussjukdomår, ” Även de direkta, skador, som den orsakar ' genom sin sugning på blad och" skott, är betydande, men det är .+ dock i egenskap av smittospridare » ' son? den bör och måste hållas ef- ter med all kraft... = ”- , Bland de allvarligaste ”virussjuke Det finns mycket att läsa i Hart- mansdorffs dagböcker under denna tid. Svenskarna var ganska avogt inställda till Pommern och kansli- presidenten Ehrenheim yttrade år ansvarig för smittspridningen under vegetationsperioden, kan nämnas bladrullsjuka hos potatis och virus." , ! gulsot hos betor. Även i spridnin- äm av strecksjuka, rynksjuka och ' ik hos potatis och mosaik- 1806 att Sverige delbart bördej byta bort' Pommern mot något om- rådeevid Ishavet, Svenskarna an-, såg att Pommern var orsaken tll) de napoleanska”krigen och de oer- kronprinsens . motvilja + mot allty tyskt, . let, men det är en annan historia, som de flesta känner till. morbyst av den kände ryske måla- ren Ilja Repin, som avled 1930. bon SS Stenström. . sjuka hos betor deltar den jämte några andra bladiuzarter, vid smitt- utoslutande "som atdlortorgan tor . virusämnet från , sjuka till friska =", ' hörda förluster som skedde. Hart-: plantor. En lus, som insugit salt mansdorff gör emellertid. Kol Sa från plantor Ii idan de av bladrull- - han personligt ansvarig för Jari MS" Isjuka ' eller virusgulsot, förblir e- ten, och har bl. a. som förklaring Imellertid smittförande under hela sin återstående livstid och kan en- . | sam hinna med att smitta ned ett Vi erhöll visserligen Norge istål- flertal plantor” Persikbladlusen' har börjat, öka kraftigt i bl. a. Österlen. Om orsa- . ken till denna ökning är föga känt. if ö vad: mari ”nu'vet uppgår de. årliga? €'” rem ES rt ALA OK ONES ERE AE ADA s v FYGETSEESTEVEETIYPT VET AA a RPS TETYTEYN PN PEYSTTTY STYV Tv ETT ESTA 'ocH BÄSTA. ORTSNYHETERNA FINNER NI I LAHOLMS TIDNING > : nt NEFETYYTN rm NAR TR ANN ARA RR VR VR RR RR | H - I | | i I I I PEPE ag
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.