Umbar Ci apel 4056 AVANT astlagstiden nda LOG morrhåren, Ett UA har i alla tider hafi knippat. katten... Den. ha hållits helig 'och örföljts,. bli älskad och hatad mén ald: : belagt: med dödsstraff att av- Framför'sin här Placerade han en skara katter och egy ptierna jrädsla för. att. råka dräpa” en katt” under striden. Hellre än ”Tsyad lät de sig övermannas, a "fö För "egyptierna var” "katten : en symbol för månen. När må- nen på kvällen stiger upp vak- ” nar katten också till, liv. och”. .Å dess ögon: lyser ikapp med > månen, Den egyptiska ”krigs- . och ”mösikgudinnan Bast av- bildades, alltid med katthuvud och i hennes tempel fanns det is "som : gudinnan själv. Om 'tempelkatten. dog, ersattes han «omedelbart av en. annan "och blev balsamerad och tagd i-en . . praktfull: kista och begravdes med pomp och ståt i en prakt- c - full gravkammare. Men det var te. bara -”tempelkatter ' som ”ärädes" på "detta: sätt. Om . en ”" vanlig huskatt : dog-- rakade - ' samtliga "familjemedlemmar av "si - på Sin -sorg och katten balsa- Mmerades : och: gravsattes. - År - "1891 fannman vid utgrävning- arna Prärheten' av staden Ben sin plats. i'det mate NER sam- ., vå I DET. "FORNA EGYPTEN £ var "katten helig," och -det var Niva :en, katt: I den grekiska: historien berättas att Medernas ' staden” ”Pelusif (Port Said). "Tvågade. inte: försvara: sig ' av". ”Jatt - utsätta. sig för en! sådan . jalltid en katt som tillbads pre- - sina "ögonbryn till” tecken-.- Rn och en dresserad b rn ord är. inne; solen blir varmare förvarje dag nas" fiminar : går. katterna på friorfärd sjungande sina egna Inga. Men "katten bryr sig. "inte elt:grand om" vad ' "ahdra: tyck förnämt : stolt djur, ti Hassam infe 'mindrå 180, 006 väl bevarade katlmumier, > 'Även i det gamla Kina var. respekten för katten stor. Ma > sor av kinesiska dokument be. ' rättar om katten och hans smi. dighet” "och snille höjs till: : skyarna. : De gamla romarnas Trihets. i gudinna avbildades alltid med: en kått vilande vid sina fötter, - Katten. var symbolen för fri- "heten, Intet djur hatar tvång så söm katten -och.:de gamla ;? omarna » aktade sig för att länga sina katter inne, utan SA garn? : a NAN ÄNDA FRAM TILL MEDEL. "TIDEN fick katten leva fritt i "Europä, men då började också - ' "vår "världs .mest vidskepliga ; epok; - Människorna . började undra över katten, Detta sri- diga,' eleganta - Och självsäkra > djur, som drog ut på nattliga strövtåg, måste vara en djävu-. , . lens utsände, Självklart var ju att djävulen också tog katt-, gestalt för att kunna ”kela” sig in hos: människorna. Ja, så trodde man och ännu i våra dagar finns det - människor ' som spottar tre gånger om en katt springer över vägen. .sina katter med på kvastskaf- tet. när de for tillBlåkulla. "Lyckades man fånga en häxa . och hennes katt så brändes de - på bål. I England brände man : katter i 'mursterisugnar i tro att det .bringade lycka, . cv ” DET RAASTE" BEVISET. på hur katten förnedrats av män- niskor får vi klart för oss ge- nom historien från år 1549, då man i Bruxelles väntade besök av Philip IL. För att hedra monarken tillverkade. man en ”kattorgel” som. drogs På en Hm a som Ytterst sällan. rå a eller blir "beroende. En hund däremot följer Mmänhisk katten hör Nop med huset; En hubd äge rm, an noch hör liksom iho : dät dem: vandra sina egna vär. - Vid påsktiden tog alla häxor. '- som" går. och tänder, nä Melodi Ull harov för ker. Han är ””self-i made”. fäster sig vid någon : Med sitt outgrundliga; t; tve- tydiga väsen har kissekatt i i alla tider lika "mycket oroat som 'roät "människan; ' Kat- Stens förfhitna & är en sällsam historia som pendlar mellan dj jupaste > förnedring och ärörik upphö jelse. : endast '. deras Svånsar "stack ut och i dessa” Ade man satt fast strängarna "som. 'stod "i" förbindelse: med hen slog ner tangenterna spän= 08 strängarna och drog bps åttsvansarna : och fick djuren att-jama i:alla tonarter, ända fram till. slutet av -1800-talet - Orisatte "man att : offentligt ; « Misshandla katten,.. speciellt "vid fastlagstid, I Frankrike ha- de man > ”kattonsdag” två. vec- . . kor före fastlagen. Ett. dussin " katter "samlades i en korg och rändes under människornas ' vilda jubel På bål. I England, -« Stoöppades en katt i. en läder«' » Väska på: vilker man 'sed. + Sköt till måls med pilar, Här i : ' Sverige och:de övriga skand naviska länderna stängdes dju- Ten inne i tunnor vilka man "sedan käppar . tills' de . arma . djuren dött av skräcken och. imot iunnans. väggar. — Blir. vi bra så här, > många intellektuella som: hade lavigturen.” Varje 'gång" björ- ; gick lös på med gröva . - SÅMTIDIGT N SOM” MÅN - r FRANKRIKE ag kat som . en djävulens hejduk, fanns det katten som" ”kelgris”, Dessa .. ” katter, blev. mycket, bortskäm- da. Det "uppstod fejder mellan: dem. .som älskade katten. och dem , som. hatade den. Inom ' : författarkretsar vässade-- man .. pennorna sylvassa och. starta-. de polemik för eller emot kat- eny Diktaren Joachim du Bel: ay' skriver den vackr aste dikt" .sord väl någonsin: tillägnats en; katt, då hans, älskade : Bela d' ”varför . jag är så förtvislad, Det är inte för ätt” jag förlorat nina ringar, mitt . silver Och. mina pengar. Mitt hjärta är höra att brista” ; därför att jag har förlorat mitt allt, min glädje, ' min ärlek, ich lakatter a : sånger och s "3 stor. beundran och. hängive torier: om”, olen; "ret på ett Osvikligt sätt, . Jer sk vs. i massor: ech intresset för kat ten ökades- mer och, :mer.- ag ”mon ehaPp? >> (chat.= katt eller skatt). - Ingen har dock ; skrivit :s; mycket om, och visat katten så . het som "Baudelaire, vars katt" historier är mästerverk; Hans diktverk är; direkta hy; .till. katten. i ' många fal Katter: är -'en -inspirations- källa” till både ont och go ” Edgar? Allah "Poe. har skrivit fruktansvärda hårresande hiss Colette? 7 Varje: författäre Nr kriver om katter, . röjer, antipati' eller. kärlek” till" + I VÄRA DAGAR fer, v br Si någon tidning finner :att fen, ärvt sin avlidda Matte' "kat [use Få För någon tid $ Ses 4 or dan ärvde RE Katt 1 USA a : st De. trivs: - hörs. k nida sin hyresgäster till stor förtret! ;stor fabrik på vars tomt också en "villa "var? belägen. Katten änare såg till att den” fick mat dagar åt den frukost tillsam. - mans, "med arbetarna i fabri-. ,ken som bemötte .den' med, all, ; den "aktning" som tillkommer en'avhållen chefen oa si Vi;anser detta rena 'vansi net, men ingen vill väl påstå att, Richelieu vat." vansinnig, trots” att: han" testamenterade ck her. Det-kelas med katter och koketteras . med dem ' och ; till kattens, fåsa blir'den i all: väll! mening” ofta bestänlkt ed pår” i fym? något: som” e sånt heller med ef $. tr veta och ”inte tving a bodde ensam i villan och en - djur. Så har även vina Din | "fruktansvärd ” ovana på bestämda tider. "Alla var- ” kastrera sina alter: Det borde" förbjudas i" lag. och: beläggas. med straff; En katt är smidig'lii ax i av naturen," den: skall gin 7 - ut som en månadsgamntal en kastrering, > enligt maskulin uppfattning på rund av. att katten är så fik ” ide er att: av. > .lekssånger ”ech åthäver beträf. a ulting, vilket blir fallel.e etter likhet: bådörvad. kår rs änn Ossie Sagdet:2 ar Par över ag blivit raffigaré don, åå. p S Te den. sällar sig” bilarna, radio= -I bilarna alltså, och de uppvisar nu- J mera; ep smångfald.; varianter. Det: i FIFA SKEN | ker som kommer även :en' kräsen "I publik:att kibpa efter andan. ”Stor- kmen” och? ”Höbgsjöfart” är ett par , " under, seklerna men det skjuts of- - ondska, split och kiv. Mänsklighe- - rättvisa mot en värnlös, människa "Vissa lider har $ jag "varit rädd för att öppna” världshistorien, Man kan måhända kalla det verklighetsflykt. |. Men ' innehållet i de sex böckerna som alla,' symboliskt nog, har evart rygg är skrämmande, Det är mänsk- lighetens "historia "på "gott och 'ont, mest på. ' ont. Man önskar ofta att någon ville skriva lite mer om det goda och störslagna som också skett tast åt sidan för bilden av råhet och tens histotia, särskilt. den vita ra- sens, är i sanning en mörk sak; en historia "om hur vettvillingar ideli- gen river ner allt som företagsam- het och flit bygger upp. De heligaste! di löften Pryts utan betänkande i det stora spelet om den personliga mak- "ten, äran och härligheten. Det bästa och ädlaste mördas och trampas un- der. fötten . Folken har vadat fram i »piod årh ndrad efter århundrad Av Märta Leijon bör 3 nog övertyga sig om det i i rätt Kring den första kristna påsken |? sveper också mörka vingar? Det hela börjar så stämningsfullt mes] intå- get i Jerusalem, massornas jubel, de skatlande. hyllningsropen, 'de ut- bredda kläderna. Det enda som inte går riktigt i stil med massans upp- hetsning är den lilla tåliga grå ås- han som Mästaren red på. Varför använde" han den? Det är inte i guldkaross som rättfärdighet och mänsklighet åker in i världen utan i åsnesadel. Värdet av massans jubil fick man Se när Mästarens gissel svept över & Mmånglare som stod i templets förgårdar och skinnade den offran- de' mMenigheten så gott de kunde. Gisslet "var nog bra men massan väntade större ting av sin idol, kan- ske Var det det nera I den som fick utan att någonsin kunna lära något. Kulturer och. riken som behärskåt + världén harsbrutit samman och för- intats. Man kan vara rädd för mind- re: spöken. än dem mänskligheten genom < sina". gärningar tecknat på historiens, blad, Det tycks inte fin- nas någon moral, ingen vänskap och som öffras: Def är djungelns lag som regerar, hur. vi än hoverar oss över teknik och kultur, I hjärtat är män- niskän densammå alltid, så vida inte detta hjärta omdanats av något som är'stärkare' än undergång och död. Kring båsken har mörka makters vingar "alltid :svept' ända sen den första judiska påsken då Fargo ne- kade;sina: trälar rättvisa och frihet och mordängeln gick omkring I nat- ten och dödade allt förstfött i Egyp- ten utom i de hus'som hade blods- tecknet på, dörrposterna, Det måste ha varit: en" fasans natt. Mån kän ånte heller ta bli att tänka på alla .som måstelb Esau sålde sin förstfödslorätt för en Erynvälling, mycket av det bäs- a: och nödvändigaste i världen har slumpats -bort för mindre än så, lärfena mg av en av sina egna ar til lent cila priset av trettio för de ningar. Ibland påstås” det att det finns joritet i Mi . och ibland får tidningsläsarna intrycket att negrerna' svarar för majoriteten i mer. än en amerikansk delstat. Til 'och med framstående ledar- skribenter och så kallade experter vet ofta inte hur det. egentligen är raed negerbefolkningens fördelning i de omtalade sydstaterna, Faktum är att av USA:s 167 miljoner in- vånare omkring 16,5—17 miljoner kan . anses som negrer. Korrekta statistiska ” ubpgifter 'står inte till förfogande, då i flertalet amerikan- ska delstater inte förs statistik om hudfärg och då många halvnegrer anses som negrer i vissa sydstater medan ganska mörkhyade personer inte betraktas som hegrer i andra stater. Av de omkring 17 miljoner amerikanska negrerna bor omkring 11 miljoner, d. v.'s. knappt 60 pro- cent i de 17 så kallade sydstaterna och i unionens huvudstad Wa- ton, som i för seende bär : namnet Districkt of Columbia, Ca ooo oc 2 FAN vå ' Negerbefolkningen "utgör | ingen- ståns, majoriteten, Största" antalet negrer noteras i staten Mississippi, där förföljelserna : och kon- Efter år av gemensk, het sov alla lärjungarna 1 Görtroligz flikterna - är: talrikast, Där är. 45 ne. "Inte ” en av dem ork: med honom när han hade det svårt Och i i det stora provets stund över- fraga nom alla lärjungarna och Den: makabra rätte; ång te värre än andra elen a rån kan förekomma i vårt land än i dag. ]: Vi minns med skam och ruelse hur en ,mäktig . rådman : 1: Stockholm i många. år fick skinna” folk in på bara' benen och hur de som vand kritisera honom dömdes fill dårhus i den heliga rättvisans namn. ”De oroade.” ' Vi ska inte förhäva . oss, Det är inte alls svårt att förstå" den ih och smått ilskna Massan 'de onkyldiga" "offra sina Jiy för att rädda männf- skor. Vid minnet av detta kan man Inte underlåta. att undra: över hur dot komsner att bli I Afrika när den svarta raser. drivits till sådan för- vi Åse dog Inet nh AVI exgha händer. Månne det finns ä många Påskalämm då att det räc- ket för att tädda den vita rasen un- som, skränade sitt; Korsfäst, Korsg- fäst, Giv Barrabas lös, Det'är bara vad massan gör än 1 dag: - Ränkspelet 1 det politiska trium- Kaifas, Herodes, Pilatus, ” IN INA MA mprynna len när det gällde den politiska makten, Det är kusligt, det är vad som sker också i dag, Man kan mycket väl procent av befolk negrer, De den mänskliga ondskan, även om framställningen skulle vara symbo- lisk,.”Jorden skalv och hällebergen rämnade och ett stort mörker sä nkz te sig över Golgata”,' + Hök "Denna darrning i jordens äktov- Hga 'yta, detta djupt skräckinjagan- de mörker är något vi nutidsmänni- skor upplevt i fasansfull: verklighet. Ännu har inte de nya himlarnå.och den. nya jorden, där rättfärdighet bor, kommit till, Det mest förunder- liga är att inte ens "den stora ånges- ten förmår omskapa "mänskligheten. Alltfort är 'den lika 'angelägen som förut om att' förhindra Xättvisans och 'kärlekens erövring av "jorden. » | Även ;jom Ängeln 1 den svala påsk- morgonen vältrade bort stenen från dännn Aunnan Ao = han ukoloana den inte kunnat "upplösas 1'det gy - lene morgonljus som finns över, len Kristi .grav för snart två, tusen. år[ z åt li andra : fyra stater ssom : derkasta '" sig Högsta domstolens kända utslag som förbjuder negrer- na: åtskillnad är Alabama med 32 procent negrer, n procent, South Carolina " med 39 procent och Virginia" där 22: pro- cent-av befolkningen anses tillhöra den svartå rasen, NE "I Washington där .35 procent av befolkningen är negrer, d.”v..3. den « efter Mississippi och South Carolina - negerrikaste . av "USA:s stater," finns inget nämnvärt mot- stånd mot att rätta sig efter Hög- sta domstolens kända utslag; -' > Likaså har ytterligare 6 sydstater utan vidare underkastat sig den av Högsta domstolen nyligen uttalade av - om medborgarnas likaberättigande. Des- sa stater är. Oklahoma med 7 pro- gent negrer,' Missouri med 8 pro- cent, . Kentucky med 7 procent, West-Virginia med 6 procent, Ma- ryland "med 17 procent och', Dela- ware, med 14 procent, negerbefolk- njee” d, v. 3, Texas med 13, procent neg- rer, Louisiana med 33 procent, Ar- kansas ' med: 22 procent,. Tennessee med 16, procent, North Carolina med :26 procent och, Florida med 22 'procent negrer, intar. en avvak- tande hållning och så vitt man'kan bedöma kommer de. inom rimlig tid att mer eller "mindre' acceptera Högsta domstolens £ bud om. åt- skillnad, - | Abort ” Striden äller tolkningen äv. för- fattningen : som" garanterar”. lika rättigheter för alla medborgare, Ti- digare auktoritativa tolkningar som nu åberopas av de tredskande 'anti- neger-staterna;"” utgick. på att ”åt- skillnad” inte. innebar, ”minskade Georgia med. 31 |: i Barnens: förening ofta upprepa i: essa ag: dagsarrangörer, sidrotts- organisatis och andra åra Liseberg 0.8 VE . En 'del löskekark jämt, men det är då fråga. om, så-| dana som 's och engagéråde i företag som inte kan : av... denna, ”Men heten '-- värit ute i särskilt god tid för 'kontakt med nämnda förening, som svarar för. "mycket av: "änder hållni 'under's ning; De återstående 6 sydstaterna, |, festligheter i svenska bygder: ”Triv- sam" måste "underhållningen ' också vara, modern och helst, med, på raff.. Dagens, tivoli är nä inte d som motsv från anno: dazumal, då: en storögd publik. förvånade. sig över världens] made" vad / ett” uruselt slutningar har —- visa: av. erfaren- fetaste qvinna eller tacksamt anam= |; löskefolket är till besvär.: Under de sista åren har. det varit en del tras- ningarna, ekeinpelbis! Gröna "Limd; rö Hinns det allt=|? Man kör' den där” gréöjen ”sori man sitter i ungefär som man. förut kör. och. "manöverorgan” Btid ns me. lodi' alltså. P: ö ttraktioner som verkligen klingen. har 'gått från jz å ästdragkraft via eleka 'v själ sel . med my lot öch: annat tack. vare dem. Polisen har ' måst 'inskrida; och besviknal” festarrangörer har fått ' bokstavlig lektion:i'risken: av-att köpa grisen i säcken, div. 8. skriva kontrakt med flygläget. ; upp oavbrutet, men än har vi inte så många av: alla dessa” "nyheter —7 Hurricané 4 ex, finns i "bara ett ' + Nya former äv ka r seller yker + lar. . Och 1 folk som mah inte känt. till ett dugg. fe "Auktörisationsbevis i ger stadga och trygghet "Men" vi har gålt till mokattack kunde bjuda, oo . Utvecklingen har ' gått. snabbt, det blivit 'pH och fason: på den or- ganisation,. som krävs för att : till- handabhålla allmänheten alla de för lustelsemöjligheter som, 4 | skall stå till tjänst med. Får glad ;Tivoliarbetaren inte längri ” en suspekt figur "Visst”och såfit är att "tivolifol- ket "alltid strävar "efter 2 bästa: i: nöjesväg. Tivolifi räknar ' numera" ett ! sjuttiotal -före- tag, 'varav inågot : över fyrtio . kan rymmas ' under beteckningen -stora. Det har gått industri också ;i' den här t hen; men det. är bara bra, ättigheter” såvida . fick lika goda skolor, sjukhus och andra offentliga inrättningar som de vita. Det är klart att om 'negrerna fick andra bussar eller särskilda platser i samma bussar så var det endast hårklyveri «orätt att : betrakta denna åtskillnad :”som ; jämlikhet med åtskildhet”, 7 + Största antalet: negrer, mer än 1 om Ä oket sta ettor Ange I staterna Georgia och' North Caro- lina, Runt en miljon negrer lever den rater för sina synder, : Man nya.” värld han: förk w rääinskligheten /- + post i där negrernas .s ställ- ning är sämst, : ; ty' tack vare industrialisering och mekanisering har. vi kommit dithän att branschen tillförsäkråts en'stab av "pålitliga och kunniga arbetare. Hade 'ordet tivoliarbetare förr om Imår eller ej i föreningen), som av - | goda resultat.” Festar "| initiativet; Nu' behöver vederböran-= åren; en suspekt klang-:så :är-deti- från håll. I utfärda ett .auktoriseringsbevis till de företag (oavsett de. är medlern- "föreningen godkändes såsom ”yr- kesberättigade”. Det har redan visat sig att "det där lilla papperet givit örer har att vika för nytt — det förr så tj - Isande Lustiga hjulet är en gengå - gare. Kvar: är ett Ht exemplar, : fjol beslöt Tivoliägareföreningen att ' del förändringar inträtt: - skjutbanan förr nöjde sig med sina ”tre "tivoli utan skjutbana? ”— å ifråga om denhar en" = — Medan" skyttarna vid" divoliz skott för .25 öre” .och lydde att ”hålla fint korn i . till föreningen framfört sitt tack för de: inte längre hoppa i galen tunna: innan ; man : skriver kontrakt, man vad man får." underkant” skall de i dag tävla om ” priser, ty för mindre går 'det inte." Prisuppsättningarna sväller 'oavbru= tet, vilket förresten är bästa bevi- set Och det:lider heller, ingen: tvekan. . för: publikens: skytteintresse. - : Med "den ' svenska -idr ö står tivoliägarna i intim. kontakt. |». Inemot tusentalet idrottsförenipgar arrangerar årligen tillsammans me Oss sina mässor och fester, Härtill om att vi även på salongsgeväret, som kan vara en-god grund att bygga på före övergången till mauser och kpist. '' skar är bra skyttar ., Och: så till sist ett par. ord om - kommer sedan; bl. a. den av i, barnens - dagsfestligheterna, där vi som -bekant också är med på ett hörn. | FN och : Slagkraftiga summer i ett - > modernt tivoli" Just. nu ""knoppas”. det sålunda för I shfolket inom bära t att k den omvälvning som, skett, Nu verkar inom denna rörelse” en Fast, kår av est serade och ined acecptabia lönet hållanden, Cirka 2,800 tivoliarbe re finns det i landet just nu; anslut- na till. huvudorganisationen, I den. gen. Man skall ut runt Iandet i i vår. dagar, ndar Pa Lu. ett stycke Och man är väl förberedd, | Ombuds- man' Andersson berättar: "= ' — Karusellen av tidigare typ är L utmönstrad men dess idé är odödlig, - di inom on ;'— Ett stort tivoli är en mycket tr dyrbär affär: En enda' av de pjäser, som ingår däri, kan betinga ett pris av ett par hundra tusen kronor. vi har: ett: exemplar av. en vatten= "| rutschbana; som gjort. succé seberg och H år en kvarts miljon!" på Li 55. Den. i COgo ShA Ny :-ofy 1? 3 RER 208 48 ut KV förstå naturmakternas skräck inför vs , NSETETOTS I A AMA AHÖLMS. ÄIDRING. ANAR RAT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.