EYE FYYYYYYSTYTTTYVF TTG vrerrr ere: rr — Va j YvvrertYTTErT vy | I iodegen en 3 en 195: + rn os BEE Ar AR Iobeossse av Sie oessnnst ” Nu är det dags - för. omplanfering - av: krukväxterna i "Så bär å års är det dags för en. översyn av krukväxterna och "> för omplantering. Att växter- ' na behöver näring för att växa och frodas är vi väl alla ense om, liksom att man kan bjuda . Växterna näring på olika sätt, ' :';;Antingen' omplanteras växten , och tillförs på så sätt ny näs > ing, eller ' också gödselvatt- : nar man. Men även efter det ; växten ' omplanterats behöver 'A ta kär nner vi från Slangelieiia ; den rörande och fascinerande erättelsen om hur Joset och Maria med Jesusbarnet flydde från Betle- hem till I I H I i H i ba närer och diktare I har i alla tider med större eller. mindre gripenhet t 4 stannat inför detta legendmotiv och: gjort det till ett av de mest kända ' i kristenhetens konst och littera tur.' Men hur många. nutida krist- na i Västerlandet har en. aning om, att ända in i vår tid existerar ute i Övre Egyptens öken några små . uråldriga kloster från: kristendo=. : mens äldsta tider, av vilka ett t. 0 - m, vårdar en tradition, som, går ut . på, att.det var just på denna plats, ” Bom" ”Jesusbarnets föräldrar fann” skydd” och uppehälle under": sin Å S gen: Å Stockholm i i torsdags. ad från. Horn, Kjolen är ballerinalång fr; ; vil erika yppiet SI FA Sabo Sutra tips till den bilande Evan = ”lastiska byxor "ÖR ö ckajackor. el j från Horn: eftermidd ” 2 av” råsiden ' med . tillhörande vid I kamelhärskappa, fodrad med samma material som klänningen. "Berliner Chic åter ett: 'modebegrepp "Berliner Chic” var före kriget ett slagord världen över; "med rätta som en av de främsta. Under kriget raserades alla dan 1950 nådde väst-Berlins modefirmor på nytt upp till en i Et axplock från den stora nd modeuppvisnin, t ning i chanipagnefärgad | bro! Fr. vöen aftonklän- " oc den tyska" 'modeindustrin + ansågs Berlins . stora modehus, "men re- air -El--Moharrak. Kupolerna "öv er Egyptens första kristna” kyrka, . hamrhedanska Egypten, Men det är | skap i sin kamp mot Satan, ligger omsättning på 200 - Se vanskliga flykt från de betlehemi : byggd på den plats, där enligt le genden Den Heliga Familjen vis= : ;.den extra tillförsel av' näring, '” + för att i fjol omsätta 635 miljonert Att det nyväckta intresset för det tycka modet är Der bigat | tiska barnamorden! >.<; tades under flykten från Betlehem, skiljer: sig. icke mycket? "d.v.s, sedan den i jorden be-' ' visade den stora modeuppvisning, som Berlins ' damh t gav i'St rättigat . En och annan läsare bär kanske . från på den dansk "fintliga näringen förbrukats, ::;': Den är inte lika uppseendeväckande som den franska, kyrko- TN konfunderad över att höra -talas om | gård, som är dess när maste granne i ökn kristna kloster i våra dagars mu” . på de "Stora skarorna, som - följde honom,: Och Herren befallde ho- nom då att draga sig tillbaka i ök- nens enslighet,- Han följde då ara= berna,: som visade honom vägen, tre dagsmarscher, och där fann han vatten och en del vass och några palmer. Platsen behagade honom, och han stannade där, och araber- munkarna läskunniga. De .heliga na: förde bröd till honom”.. » "4 skrifterna läser de både på arabi- » Det "gick emellertid inte så lätt |ska och koptiska. Det sistnämnda för den helige mannen att skaka |språket är numera! helt utdött som av. sig sina beundrande lärjungar, | talspråk, men är alltjämt. den kop- De slog sig ned i trakten ' kring | tiska ” kyrkans gudstjänstspråk — den. - källa han : hade funnit. och liksom latinet är katolikernas, sationen "måste föras : på "arabiska, endast ett' fåtal av. munkarna har ett magert förråd av engelska eller franska glosor. ,Klosterfolket är ny- fiket på nyheter utifrån . -världen, ty de-lever 'utan telefon, post och telegraf, och sällan når dem en och annan arabisk tidning, I regel är inte så konstigt som det. "kanske i första hand låter, Låt oss komma ”-ihåg, att-det faktiskt var i Egyp- ten 'som klosterväsendet först kom till, 'och att-det bland'de 20 milj. muhammedaner; som: i dag utgör huvudparten av Egyptens - befolk= ning, - finns alltjämt. c:a: 15 milj. kristna bekännare, tillhörande den uråldriga > koptiska kyrkan, vilken som. bekant - även har miljontals bekännare " ända nere i: Etiopien, Haile : Selassie är denna kyrkas | De | Världslige beskyddare och". erre, . - byggde där en kyrka. Den helige 1; och skadade rotdelar avlägsnas. "frysta grönsakerna. Fortfaran- " Enligt kyrkohistorien'. var den Ant: flyttade då till en grottr åda de nu nämnda klostren & är ||,” Tag sedan en renskurad kruka - : de finns det dock många, som" helige Antonius ' den" förste "öken- håla: ä : berget: ovanför platsen. I byggda efter samma plan och ||:, i lämplig storlek, lägg en välvd inte prövat nyheten och | eremiten, 'som grundade ett kloster | samma: berg hade ' redan: tidigare |liknar närmast ökenfort,- omgivna || .' krukskärva över, bottenhålet och" . 2 av.en väldig" ringmur med en enda port. Innanför muren ligger mun- karnas 'celler som små hyddor rad i rad utmed raka .gator. Hyddorna är mycket primitiva, byggda av sten och med en urholkad palmstam som för det reg N, som under vissa månader kan falla i väldiga mängder i denna trakt. Varje" kloster har flera kapell, där gudstjänster pågår från tidiga mor- gonen i timme efter timme,. Då morgonmässan börjar, : utgörs 'be- den helige "eremiten' Paulus från Chebe slagit sig ned i en annan grotta, där han levde i femtio år i ensamhet. Även han hade: funnit en källa, och för föda behövde han icke bek sig, ty korpar kom dagligen till honom med mat. Den helige Antonius "sista frestelse” var inspirerad av högmodets djä- vul. Han inbillade , sig nämligen vara den eremit, som . dragit .'sig längst bort ifrån livet i öknens innersta ödslighet, Men då lät Gud honom i en barelse få veta, av "vaxljus, . stöpta " av att den helige Paulus från Thebe d själva: Gudstjänstrum- härutinnan överträffat honom. Han | met är avdelat i olika zoner; i den blev så: gripen av. denna ,uppen- innersta, ” > heligaste, - får, a blott ' de barelse, att han ' ofördröjligen be- | officierande. . munkarna slöt att uppsöka Pauftis' och hylla |tas, i den yttersta får besökare och denne som en enslighetens mästare. | syndare” följa gudstjänstens' gång, Antonius bröt upp vid 96 års ålder | Munkprästerna "är praktfullt -ut- och. nådde sitt mål. Heliga bilder |styrda i vita och gyllene mantlar, (ikoner), som än'i dag förvaras i|men man ser icke mycket av dem, de två klostren, visar' de två ere-|ty de utför liturgin bakom ett galler, miternas möte. De visar också en |som avskärmar det heliga -altar- korp, som i sin näbb har en hel|rummet från den övriga kyrkan. brödkaka i' stället för: den: halva, | Till stor del består gudstjänsten i som. annars utgjorde Paulus” dag- |en växelsång, som ledes av en blind liga ranson, ":: . kantor eller försångare, som främst Den förste europé, som fann vä- |har till uppgift att markera, ryt- gen: till .dessa kloster, var en en- men. Denna kyrkomusik :går icke gelsman Pococke, 'som på 1790- efter notskrift; den föres från släkt- talet företog en resa i Nildalen och Ted. genom' muntlig tradition, De därvid bl, a. besökte S:t Antonius [Små kapellen är fulla av.'heliga och St. Pauls kloster. Han beskrev ikoner, men någon helgonkult före- i ett 1795 utgivet verk, ”Observa- kommer dock icke, lika litet. som tions on the East”, sina intryck från det finns” några helgonreliker, Nå- den 3-dagar långa kamelritten från gonstädes mom” klosterområdena Nilen till ökenklostren och berät- ligger deras båda stiftare begravna, tade bl, a, att det i Antonius-|mMen munkarna har respekterat St. klostret 'vid den tidpunkten fanns Antonius" "önskan . och befallning, 31 munkar, av vilka 8 hade präst. j2!t deras gravplatser skall förbli värdighet, 1I'våra dagar finhs'där hemliga. Men, säger var engelske blott 20, av vilka flera mycket unga besökare, dessa heliga mäns när: och samlade en krets av lärjungar omkring sig i de ökengrottor och hyddor, som :de inrättade ' åt sig i ödemarken -öster 'om Nildalen. På samma plats, där dessa första och kar sökte ge alltjämt ett ökenkloster, helgat åt Sankt Antonius och sannolikt byggt redan under-det.4:e€ århundradet av vår tideräkning.: Av de inalles sju koptisk-kristna kloster på egyp- tisk mark, 'som 'bevarats till våra dagar, torde detta vara ett av de allra äldsta.” . Dessa "uråldriga - koptisk-kristna kloster har på sista ' åren kommit. att! aktualiseras på ett alldeles sär- skilt vis till följd av de mycket sensationella fynden av ett antal pergamentryllar från tiden före o. efter Kristus födelse, härstamman- de från ' den judiska klostersekt, : som kallas den esseiska och som ” hade 'sin tillflykt i ökengrottor i närheten av ' Döda -havet. (Dessa fynd går oftast under titeln '”Döda-' havsrullarna” - eller / "Qumranfyn- ” den”, och de visar, 'så långt man hittills kunnat tolka: dem, att -den judiska esseer-sekten redan i ”fi kristen tid hade uppfunnit och till. lämpat ett slags kloster- och munk- liv, ganska likt det, som de äldsta kristna klostren "på egyptisk mark ännu bär vittne om.) Nyligen har dessa ” koptisk-kristna : kloster "i Egypten uppsökts av både engel- ska. och tyska forskare." Vi skall här ge en kort sammanfattning av ett par sådana reseberättelser. gen till ifrågavarande" kloster : går från Suex c:a 176 km sö- derut till berget Kolzoum vid kara- | noviser. St, Paulsklostret har nu 24 |Varo är alltjämt, efter mer än 1500 SS framför allt till att broccolin inte. : vanvägen från Nilen till Röda ha- munkar, men de är allesammans år, fullt påtaglig i dessa , kloster SS anvisningarna på paketet och se | vet, Det är, inom sagt, på | ål män,” ute i öknen, g Su kokar för länge; 'då blir den Jätt d - denna väg som det mesta av rök- Från Antonius' och Paulus klos- S (Ännu för" blott" ett ' par, bre år sedan öppnades klostrets stora port aldrig? Besökare, : som - beviljades tillträde till klostrét, fick ta plats i en stor korg, som hissades upp med block och rep över den höga klöstermuren, Nu för tiden har man vid klosterporten hängt upp ett rep till en klocka, som besökaren får dra 'i och sedan vänta, tills den ärevördiga porten öppnas på gniss- lande gångjärn, . Innanför porten möter man de skäggiga, turban- prydda klosterbröderna, som tar ter förflyttar vi oss nu till Josefs och Marias kloster ”Deir ElL-Mo- harrak”.- Kanske är detta" ännu äldre, än de två förutnämnda. En- ligt en Iokal tradition skall det t, o. m, härstamma från första seklet av vår tideräkning .— ja, icke klostret självt, med dess lilla kyrka. Denna påstås nämligen vara, byggd just på den plats, där Josef och Maria med Jesusbarnet, bodde i sex må- nader och tio dagar under sin egyp- tiska exil 'I kyrkan finns en ur- gammal Mariabild på altaret; Då giftet haschisch smugglag till Egyp- ten från Arabien, trots att den ka- melberidna egyptiska gränspolisen gör sitt bästa att. stoppa denna far- liga illegala trafik, På var sin sida av berget Kolzoum, ungefär 48 km; från Röda havets strand, ligger de två ' klostren ”St. Paul” -och ”St. Antonius”, av vilka det sistnämnda är "det äldsta, Legenden om dess tillkomst, vilken, lär härröra från kyrkofadern Athanasius, lyder så- lunda: värde, gudsmannen: > "I ett marmorvilt. pålats” far pi .. Hur man än gör är med andra ord : gödselvattningen ofrån- omlig. : : : der som :är helt fullrotade, som : vuxit ur sin kruka och därför '. behöver en större, Vad för: slags i jord som skall användas beror på - ” växtarten — växter "med grova; ; och tjocka rötter behöver kraf- tigare jord än plantor med fint ” rotsystem, : D. : Vilken jord man än' 'använder ,.» Så är det viktigt att själva plan= teringen 'utföres på bästa: sätt. " Växten ' skall slås ur krukan, varefter jordtovan luckras upp'; "gyn på jord. .Prova-öch se till - att växten kommer lagom högt i ; krukany:. placera "växten. mitt i krukan, ' håll :den i' detta läge : med vänster hand, "medan ni fyl- » ler på jord med den högra. Sk den faller ned intill rötterna och ' : fyll inte på mer jord än att det . blir c:a en centimeters s. k. vat= tenrum upp, till kanten? på krus 1 första hand omplanteras VÄX- ka plantan då och då, så att jor=' » tar idéer från, . bilder, : ata men betydligt mera a användbart, som varje Berlinerbus dock tydligt häm- vilket väl också torde framgå :a av Ovanstående Broccoli Vvål FF Broccolin har under den 3 re= Hativt : korta tid den' funnits i?handeln blivit alltmer. och mer populär och ett välkom- , met nytillskott bland de, djup- för allt har nog de svenska : husmödrarna inte kommit un-: ” derfund ” med hur tacksam” -Broccolin ” | härstammar från ; Italien "och lancerades. för 10—-; 15 år sedan i i 'Amerika,. där den nu slagit ut spenaten, — : endast duktionen är större. För 4 . "kan, Efter. jorden "vc På växter som ej omplanteras; "kan -man byta ut det översta. jordlagret mot frisk och närings "rik jord. Växter som får stå kv ”"isina krukor i den gamla jö! den bör gödselvattnas genast de . "väckts, till liv av vårsolen och börjat växa. Men sedan är” det. ”« också ' nödvändigt med regel: - "växande ” sortet med ' kraftigt > > bladyerk behöver extra närings- - tillförsel en gång i veckan och dentligt, "3 = bundna gödselvattningar. Snabb- '. år sedan | började Bjäre med provodlingar i Kristianstadstrak= ten, där man försöksodlat ett 50- sig för Sverige. «I vår, när den populära djup- frysta spenaten tyvärr är så gott Ze som slutsåld, bör: broccolin! ha 7 älla -.chanser ”att:vinna nya vän- ner, och framför allt:bör' den . bli uppskattad av alla, som hål ler "diet, Till. typen : motsvarar .. praktiskt: är att ha en bestä +. veckodag för denna syssla — då är det ingen risk att man glöm- "mer av den: E Vara en ren näringsfråga och i så fall bör. man belikare om i hjälp > "med "lämpligt preparat, , Noggrann vård av naglarna hjäl- ' "> per "dock i många fall, och ett Jarna med varm olivolja, Använd, en liten eldfast 'skål, som det är lätt att värma: upp oljan i » och som den kan förvaras i mel- un en mängd rätter. hoppas. vi fram . har många besvär med: Det kan : ;. bra knep är att behandla nag-"” den. blomkål, . medan ;;smaken närmast 'är ett mellanting mel- - Jan sparris och jordärtskocka. Ingen annan svensk grönsak "är så vitaminrik. som; brocco- I h savsÅ —, 100: gram: motsvarar vu Nas "nämligen mer än hälften av”. fr med många läckra vatiatossmöl, gheter , 2 inte” bara läcker och rs och betydande änder B-vitaminer," Därtill a kommer alt den är rik på jä > och till" skilliad frå > andra grönsaker: ej är asbi dande. SN " ; «Hur användbar Broccol in är går av följande lilla. axplock re-- . cept. Men: glöm inte: Följ alltid Broccolingratin BA port.) ; 1—2 pkt djupfryst broccoli, 2 dl" vatten, 1/4 tsk salt, 2 dl rive ost, 1 msk” matfett, 3 msl vetemjöl 3 dl mjölk, oe 203 - Koka bröbeolin "omkr. 6 min, i lätt saltat vatten. Fräs samma matfett och 'vetemjöl i en kast- rull." Späd med mjölken, och lå! såsen koka 5 min. .':'. » Lägg upp broccolin i grati form. Häll litet av spadet i i gra tinsåsen. Såsen skall vara tämli- par, på - paketet, H Skär de. öjupfrysta broccoli- a ' koka' några räinutér.” "Red sedan av med mjölet utrört i mjölken. 7 Låt! : Soppan koka ytterligare en” stund, krydda "ock tillsätt fettet. Servera soppan riktigt" varm och säd "med fr kkp vatten, Skiva broccolin ”oöppfinad och låt allt sammans koka under lock i 8—10 ' min. Smaksätt med salt, peppar, soya och gärna paprika eller to- ”Köttfärs 4, hg; köttfärs, 1;pkt brocco] Koka broccolin enligt receptet - TT ter, utan dessutom den mest vitaminrika bland de: Svenska : | VÄRDRAK TEN: konfektionärer står minsann in= ; n te de utländska efter, det visar ." väl den här idealiska övergångs- c grönsak lätt att variera ”i-en mängd aktuell, .. och våra” svenska garile" kyrkofursten sitter i upp- radade länstolar Jängs väggarna ål- » skopen emot oss, Orörlig '&om en derstgna, präster, som alla behär« Hö sang Ar liga skatter, "Tyvärr syns det ännu jrisker, - icke” ha” "lyckats" någon utomståen- s ”WMån, människor ingo ut i | emot "med äkta ” . I . ; 3 S ki h k mohair- öknen, Arca un baligs Anto- | skakar hand med besökaren ac den ”avtäckes från sitt hölje, hälsas lan varje behandling. Håller man gen Oc peppar Rör a den med. Y hända av mn Då den på na fräkten | i Ce Modellen 2 - i ts i värmda - sdl . - , H .. nius, och tyemade till honom, aå serverar starkt orientaliskt kaffe i|den av munkarna Sa da > Aleikam oljen döeligen omkring 10 minu- ' . tigt ner' den rivna" osten i såsen"! broötolin och täck över med res- '. är. klassigt enkel och livas upp : han preddrade Men han blev trött små ceremoniösa koppar, Konver- ! ska hälsningen ro Dig, Maria! |[;'> ter: brukar: inte resultatet låta . och häll'den över broccolin, Gras. ten av färsen. Gräddas i varm. av den lustiga sleiteffekten | på r " Aa ae i Miharrak-klöst- > vä 4 tinera rätten-omkring 10. min. i:> ugn” 20—25 min. Må dackans” ficklock, vr , n tys HN NOS M : "ret fann där för något år. sedan / ' icke mindre än 80 munkar on - mo ar LA | - ter, etiopier; nubier, fars. ser: en ot Ma Na Fe ka n blick på dessa. De var sila tamans väl villigt in- [staty sitter han, klädd 'i sin svart- skari ; dö r 300 år sedan utdöda tet Rd er. Mrsaken ” ställda och förvånansvärt väl orien= [lila mantel och sidenglänsande tur=- språk, koptiskan, . vilket en gång | glä härtill är munkarnas misstänksam= terade om händelserna" ute, i värl- Iban -— den dräkt kopterna tvingar talades i gamla. Egypten « och het mot de västerländska forskar= "bl, a I des bära nästan omedelbart efter | skrevs med hieroglyfer”, Fre s SN Å deras den. De utfrågade besökaren, kom- det de blivit kristna — ensam il, Två: dagar tillbragte. den pe skont sger när om I att få taga hand om dessa om, Östtysklands "ämställde med sin vita. soffa. Hans skäggomrama- | besökaren i klostret under dagliga ” mare civilisationen och utgör nr : ätter. a hur på sin tid den dr on es Salan — (el de anlete bär överegyptiernas brons- | samtal öm'”'skilda' religiösa" frågor. en kulturell ». utpost mellan den k lost ter än RE Sinatticus rövades de frommas kamp mot Sa färg, "Hans hand leker 'med de, 41 i Den materiella välfägnad som bjöds | kristna och islamska världen, I när= Ne a Katarinas kloster på berget Scheitan, på arabiska). "fick b blott kulorna i.den koptiska'rosenkrans | var 'mycket spartansk: brödkakor, heten "av. klostret ligger;en skola, Sinal för ätt hamna i eusopelska : kloster Utan också ko tiskt biskops- isen eller. griper nervöst efter flug- li vilka det, likarmade koptiska kor- upprättad. 2v. ;Edyptens , regecing, | St Denna le | te Suten Seka; mmallstbesökaren viftan av hästsvanstegel för att dri- | set och Kristi fem sår: var marke- tj från -mittén av förra århundrad : (ER företräde Hos biskopen och ger | vå ;' bort. de envisa flugorna, På | rade, samt friskt” fa vid PP äldriga! bibliotek” Faras f| lar gjort de koptiska klosterabbo En riga”. bi > följande skildring. av den vördnads- vördnadsfullt avstånd : från ” den stora stenkrus, Då "besökaren" vi vik SR som hemliga och he- |tarna obenägna att ta nya a så ådana”. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.