N . normalt begåvad m « för att stimulera” och uppöva för. ” Fundraäradag, . «hon, .. | furstlig. '—' de första &ren Var ÅA | : ” v v TO > - « [ H M hå SYV EYE tTtTYtTYV H . | | , NH | ver YTrYreivvr re Ma H ite 4 -" : - | ee . Mi j . 2 s £ 2 t , : oo N 4 : a N : . , - rar [| a , . . : - N ie sa : : i Nor so NE , Är det vårt öde att veta mer och. rer om mindre och mindre? Enligt ' . en amerikansk 'undörsökning kan en » lägna ' "sig endast 16 procent av ett förednga | : Ännehåll, Frågan är om inte skolans | veffektivitetsapostlar”. ”redän -' över. i i Bkridit: sin” komptens, En dansk : "skolman, Mads Nissen , Styrk; "har > nyligen framhållit; att den moderna skolan med sir rent' kunskapsmås. in siga inställning leder rakt fram till en seriefabrikation' av Toboter : och därmed ett samhälle liknande! det : tom” skildras Vi”: eCallotain” "och "P1984”, I den -amerikanska littera. > , turtidskriften ” ”The Saturday Re. "view" har Prof. Harold Hi Smith | ” » berättat om. det stora intresse som fi nfinns i USA för införandet av ' det s, ki "studium generale”, | . Detta studium åsyftar i motsats till. "den Praktiska och teoretiska yrkes- utbildningen utvecklingen av Pere :, och karaktärsanlagen, i. . . sonlighets. r BL: a. skall' man ge stora över. - blickar över viktiga ämnesområden -mågan att fänka och värdera själva : -"Btändigt. Det är inget tvivel: om, | skriver 'Smith,. att det under "den . härmaste framtiden krävs "djupgå- <ende förändringar i vårt 'skolväsen, om inte begreppet demokrati skall sjunka ned till ett tomt begrepp. :: Det lär springa omkring massor med skolpsykologer ' på våra folk= - skoledirektioner. Men har man” nå- gonsin hört att enbart Psykologi... givit en människas liv större rike- "dom och värde? Många unga sära= ere känner 'sig stå maktlösa inför > den uppgift de ställts inför. Så väl- | bevandrade de än är i pedagogik fattas dem ofta det mest väsentliga: SF fackutbildning drivs för lång? som jämvikt en folklig skola, där «addon kan få något. samman- ang i sin: livssyn 7 och ”uppleyer . gemenskap, .> Eller "skall vi utan > kamp överlämna den saken, åt nås gon politisk ideologi eller fanatisk sekt? Folkhögskolan, yttrade för en . tid sedan 'en rektor i vårt sydliga » grannland, behövs -f, Dn, mer än. nå- Eonsin. Men. den måste best om sina egna möjlighet "De flesta studénter'.vid våra uni. +" versitet och” högskolor. önskar sttte=- > slutande "en "grundlig. fackutbild- bildning, De. har bråttom med sina ":;studier, då” det” gäller. att. snarast |" " möjligt specialisera « ig. och: tjäna Pengar, När Chalmers: för fem, sex . år sedan: för. de” blivande singeh= jörerna ' anordnade . en veckoföre-: Jäsning i i ämnet ”Att behandla folk", 2 - anmälde” sig av 1,200: studenter tio. | Föreläsningsserien ” behövdes. ” inte om tio år se ut nh dylika analfa-' beter” och fackidioter på: "nyckel- Poster? Det fundamentala i. allt: vetenskapligt tänkande är som be- |. . kant känsla för Sammanhang mellan ' de olika” fenomenen.” ”Spe- cialundersökningar utan" denna hel- ' hetssyn torde vara ötänkbara.'Ta " våra stora naturvetare The. Sved. berg och Theorell.' Man” behöver . inte veta så värst mycket om deras arbeten för att förstå, att det ligger ande bakom deras forskarmödor; . deras oavlåtliga och systematiska koordinering av små detaljer: Våra vetenskapliga fackskolörs klientel liknar i sin andelösa specialisering mosaikstenar som glörnit sitt mönss ter. ST i : ” Hela vårt ”skolväsen; inkl. uni- "vi å lar : på. ett fla- förmågan att-i eleverna väcka ett skapande” inre: förhållande till. dikt, religion och historia, : Tyvärr har även folkhögskolan på sina håll urartat till ett slags ”änstitut för realskole-preparand« . "kurser. Men ännu finns det mån- . -. motsvarande : utveckling av : genstädes . den gamla goda "folk. högskoltypen " kvar, -av :Grundtvig kallad ”skolan för livet”. En tids- grant sätt tidens djupa «splittring - och brist på klar målsättning och "fösta "värdenormér: Det vore märk- ” ligt, om det förhöll sig annorlunda. Men detta får inte avhålla" ss från satt åter och åter peka på, att ef- fektivi och lisering utan «de mänskligt och andliga resurserna med nödvändighet måste leda. till "ålder med analys och ali som kännetecken och med per- - Bonlig. osäkerhet och isande ensam- hetskänsla som - resultat behöver öd av. sam- hället, till en farlig försvagning av den andliga motståndskraften mot förödande virusangrepp. Laholms: äldsta fyller.97 år -- stickar och. "I ett varmt och ombonat, "föra, ”nerg I i ett rum på Laholms 4 ”"derdomshem sitter Lina Pengts dotter. Binget har hon lagt un- .dan när vi kommer ned för att hälsa” på henne,” "annars är, Hon, dagligen sysselsatt. med att stic- ka, Men i morgon fyller hon nit. - tiosju år och det är för att få en . 4 pratstund med henne: med anled- , i, ning av högtidsdagen, som vi > kommit ner där, Hon är stadens . äldsta och visserligen har ju äl "der tagit ut sin rätt — men det skulle absolut inte" förvåna "om hon komme att uppleva sin "Rå. pass pigg är Så: berättar hon gärna om gamla tider, Lina är född i Arna- berga och så mycket bevänt med " skolgången blev det inte — en månad under hela sitt liv, . Så fort -hon gått och läst för Ppräs- ten var det att ge sig ut och tjä- na och I 15 årg tid hade hon plats. på olika lantbruk i trakten. Det var . hårt jobb, upp kl. 3 och 4 på morgonen och lite. betalt, -När så Lina kom. upp i tret- ” tioärsåldern fick hon plats i sta- "den. hos kamrer Persson på Gö- teborgs : bank, Hos honom stan- nade « Lina I 31 &r och här fick hon sitt verkliga hem, Han ägde den . gård, som , järnhandlande JönssoR « nu. äger och här hade hån också banken, Flera bank- tjänstemän: hade han också och sammanlagt nio rum fanns det att städa så nog hade, "Lina och henneg kamrat mycket. att göra. "Men kamreren var så" snäll, ”attli de stannade så gärna fast: de har de en: ator trädgård” att sköta också. Lönén var inte så värst den 70 kr om ”året' och get var en "stor händelse när den. höjdes till 80:kr om &ret — och kaln- rerens'' fru tyckte” det var allde- 10g' kolossalt, Men dessutom fitk Lina "och hennes: kamrat: 15 kr vardera till ful och lika" pve läser (lagligen SS SSC . LINA BENGTSDOTTER. / sam, "och ville att” Hans 7 husfolk också .skulle vara det, ... " Naturligtvis « : nade > Kamrer Persson ofta fester. och det var många, - gamla. ” laholmare, 'som trivdes där, Särskllt minns Lina apotekare ” ,EBron,. Hanson” och hans fader, enkla och trevliga | människor. bägge två; De sista 12 gren var kamrer: Persson än- keman men ; + Låna | och .hennes jamråt skötte huset: för honom. En son hade han och, tro: döttrar varav .. .sonen reste. till: "Amerika där han: dog "helt: ung. "Även flic- korna äro för; länge: -gedan: borta, de » tv&' dog. helt' hastigt. och' den tredje. var « ; på sin tid: gift. med stadsfiskal Palmgren: 1 Laholm. När så: kamreren, gick. bort upp- töstes 'hemmet : och - Lina "och 'en kamrat köpte sig;ett' hugs I Gam- leby mitt. emot. Slottets bagert.' , Kamraten dog - ganska. snart sitt. hus" vid” ”Gåmlebytorg, : Hon sysslade med stickning och. gick gäfna ' bort: "och hjälpte” ttll: i trädgårdarna ty. hon trivdes så bra med trädgårdsarbete och: så för att tentera, Hur skall samhället ; ock t 21 år: bodde: Lina, ensam , tl]: a Ford. Taunus :- a pigg. .motor 55 HK — a > rymligt: gt v väl utförd 1 inredning -— Se: den :— kör: den. ; karosseri med bra'sik YGAREGATAN 1 TEL VÄXEL 18040 bil 7 Re Elba | SYDKRAFTS FEMTIOARSJUBIÉEUM It I: "Sydsvenska 1 Kraftakticbölaget . eller som den betydligt trevli- - gare förkortningen lyder, Syd- kraft, har. firat sitt femtioårs- "av en förnämlig historik; för- femtio åren hänger nära sam- "man med) Lagadalens -utveck-' Sydkrafts tillblivelse byggde. I från de allra första åren. Det ' vär, som framgår äv den, föregående ' artikeln, det började taga fäst'form.' Det var Vattenbyggnadsbyrån i iStock lat med städerna. Men det upp-' stod en brytning "mellan honom i "stället ' den tyske professorn Holz från Aaachen; som blev bo- lagets "konsulterande ingenjör. År 1906 beslöts utbjuda arbe- tet med de fyra kraftstationerna i Majenfors, Bassalt och Knäred på entreprenad. Staten hade un- der tiden förvärvat Karseforsfal- let, och. fallet i Skeen samt ägde förut fallet i Laholm och: bola- gets alla ansträngningar att byta sig till något av, dessa strandade. Entreprenaden” äv de fyra andra skulle även annonseras'i danska och nordtyska tidningar "men det blev i alla fall Skånska Cemént- gjuteriet i Malmö som i april an- togs till entreprenör. Entreprenadssummorna för Majenfors uppgick till 515.000 - kr., för Bassalt 465.000 kr. och för båda Knäredsanläggningår- na 1.055.000 kr. Den 1 maj 1907 togs det första spadtaget ” vid Lagan under ledning av. ingen- jör Gustav Samuelsson och en väldig arbetsstyrka: hade zupp- bådats. Tidvis var 700 nan Sys- . selsatta med att omdana Jand- skapet från Majenfors till Knä- red, : Naturförhållandena' voro ogynnsamma eftersom fallhöj- den på 40 meter fördelade 'sig på en hel mil. Det var nödvän- digt att dämma upp älven och gräva stora tillopps-" och av: ) 1 De sk forsarna dämdes in i betong- |” klädda : dammbyggnader: och väldiga dammar täckte de om- råden, där skogen förut. varit ensam rådande. « Redan på hösten 1906 hade styrelsen låtit uppföra en Pprovi- sorisk - kraftstation på . vänstra "I stranden av Majenfors och häri- från kunde man under bygg- nadstiden ' ' överföra ' elektrisk kraft till byggena vid Bassalt o. Knäred. Alldeles ovanför vatten- träbockar över Lagan och den- na : ledde - till en tillfällig last- nings- och ”lossningsbrygga på Markaryd-Veinge järnväg. Grus till betong- och rjurningsarbeter na hämtade man på denna järn- väg från grustag i "Knäred efter" som användbart betonggrus inte' stod att upbringa i Majenförs-, Här trivs” hon, å bra och har det så varmt och' gott.., Hennes själstörmögenheter , äro mycket ser. att i ”Jäsa tidningen och lagar alla,” kläder, till' sig själv. Glad och” sförnöjsam är hon över gin lott, Hon tycker 'att'det skall bli':”så ; roligt när, det nya ålder- domshemmet . blir." färdigt: men har" trivts så bra: på' det: gamla också. Det finns ju så mycket att tittar på, tåg och bussar går cut: Skånska In jubileum bl. a. med. utgivandet fattad av fil. dr Al Äberg. De. ling till elektriskt kraftcentrum ' och det var på. Lagans fall, som en. tidigare; artikel, publicerad "för någon vecka sedan, gav Lä- ' holms Tidning , några. glimtar "+ « från arbetet före starten — i -? dag. skall vi ge några avsnitt : holm : . med sin chef, professor Richter,4:som "var, Lagaplanens ' skapare, det :var han som gjort ' upp planritningar och förhand-" och konsul Schmitz och 'det blev. :] fallet i Majenfors byggde, man |: :' den provisorisk transportbana: på goda, hon stickar lite då och då;. på t våren -. 1906 som "planerna på ' byggan- te .man" hämta 'grus i Knäred. För att underlätta tränsporterna byggde man en väg till hållplat- sen i Putsered och därifrån drogs på norra Lagastranden en smal- spårig järnväg, den s. k. bolagsi järnvägen, ända ner till Knäred, - Enligt entreprenörens utfästel- ser skulle arbetena vara färdiga under åren 1908—1909. Vid Bas- I salt stötte man emellertid på o- väntade ' grundsvårigheter 'som försinkade arbetet och” ökade |. kostnaderna, Det visade-sig näm- ligen att: dammbottnen inte ör verensstämde med de ursprung- liga ritningarna utan bestod av sten och sand: , Här måste ' mah utföra : stora 'schaktningsarbeten och uppföra en :stötbotten av murverk, sterikistor och stenfyll- ning. Först ett år senare än be- räknat stod: anläggningen färdig |. att taga i brök, 25 > Turbinerna,, levererades av Karlstads och” Finshyttans' me- kaniska verkstäder och generato- rernå av ASEA i Västerås. Det gällde att redan från början å- stadkomma' en enkel och över- skådlig anläggning där. varje del kunde "repareras och utbytas u- tan att driften i dess helhet blev störd.: De fyra kraftstationerna fingo ; i stort sett samnia ställ- verksutrustning men” skilde sig åt.:genom antalet utgående ded-] nif ;" Övre : Knäred, blev: hu- |: tionen och: "utrustades med åtta utgående ledningar.” Till säam- lingsskenorna '1 huvudstationen anslöto sig ledningarna från "de andra" och överföringsledningen till" Malmö utförd som dubbel- linje- -Samtliga ' överföringslinjer utfördes för den vid ifrågavaran” de tidpunkt höga grjospänning- en! öm 50 -000 volt. mår ; Till den intressantaste och svå- raste arbetena under de första byggnadsåren "hörde uppföran- det . av ” kraftledningarna. Det långa och" vittutgrenade. led- i ä ar anläggni) ömtåligaste:: del "och det var nödvändigt att göra detta > så driftsäkert som" möjligt. Våren 1907 "började nian staka led- "ningen; och huvädlinjen skulle enl; "planerna" äckas från Öv- »re. Knäred, över Hulebäck: och Mörarp till. Malmö och, vidare till Trelleborg: Markpriset på Skånes 'slätter visade sig bli så högt, att det gällde att i görli- >gaste mån minska antalet stol- par. Därför fattades det radi- kala beslutet att endast använ- ” da'en'stolprad av järn och med "Jånga . spann; : Kraftledningen gar och på varje km uppställ- . des, Spännstolpar, linjernas fas- a stödpunkter. vid” eventuella Forts å nästa sida : Hälarna var drivande: kräften bakom: -kopparligans bravader Andra dagen”: av rannsakningen med , kopparligen : 'på " Tingshuset" i Halmstad gick snabbt undan och det. äv hä- " radshövdingen uppgjorda -tidsehemat hölls perfekt." Några” större sensationer framkom inte utan det hela blev en åter-" si tisdag > örmiddägen ägnades , åt ge- nomgång av de. olika brott, som de häktade Fridolf Karlsson och Lööt hade gjort sig skyldiga till, Karlsson hade : deltagit :i fem grova : "stölder, en vanlig stöld och..: ett / stöldförsök samt fyra häleribrott och 'detta” erkände han: i huvudsak,” Bland hans brott märktes inte mindre än tre Inbrott på Hallabörg i”Knäred samt: det : ödesdigra besöket i Vallberga den 4 februari. ! Lööf erkände : fem ” stölder, samtliga vade” i Göteborg och Bohus- än, På eftermiddagen" hördes & så samtliga fyra mot varandra';och det gällde huvudsakligen en "del detaljfrågor där uppgifterna inte stämde. riktigt, Bäst reda på sig hade därvidlag Finn medan Ja> anför» fönstren "och, på sommä- ren har'hon tenr larna. ock- så att se' på. Be Lina .har: vårlt. te Jeråoslig- vinter men nu är hon bättre, leon och - hon' berättar . så gärna. om gamla: tider,” Mari ' får ,bara' .hop- pas att krafterna stär bl i tre år till så att hor kan få den: stora svävade mer. på målet. , | Kassaskåpskuppen i. Harplinge dch.vad man sedan gjorde med kassaskåpet. blev diskuterat men någon "riktig reda blev det ej. Likaledes rådde delade meningar om man passerat den affär i Sä- tila, som sedan plundrades på | sitt 'upprepning-av vad som sagts dels första dagen, dels vid de . tidigare rättegångarna här i Laholm, ' : samt en , Hdigare fannsakad femte. man - -kommer att Domar för all nätant, att om en "sådan sak ble- ve" aktuell, så visste han 'ett fint kontor i Hedekas; som var lämp- ligt, att hälså på. FINN HUVUDMANN EN Så blev det slutplädering och här framhöll åklagaren, Jands- fiskal Elmin, att det var ovan- ligt, med så :lång' häktningstid ; men att 'detta nödvändiggjorts genom ' Finns och Jakobssons obenägenhet : att klämma fram med ; sanningen, , Först ' sedan misstankarna väckts och poli- » sen, kunnat" bevisa brott hade de bekvämat sig att tala om . dem, Finn, Jakobsson 'o, Kärls- son + betecknade -åkl. 'som. hu- " vudpersonerna och de övriga "mer bifigurer, "Finn var den starke. mannen "och det hela började sedan Finn och Karls: son, som bägge kände varandra sedan barndomen, råkats 1954. Karlsson .”påverkades då : av|' Finn och den förre något nämnvärt på afl rerna. Finn och Jakobsson hade fått kontakt. med varandra redan i ' utgjordes av två' trefaslednin- |]? gande lärarekraft, som, med” ” Steel — om alla h Nn a är . os = Bröllopsklorkörna' ringer” troligen i Floréns 4 = lovade'- Anita Ekberg och" den" engelske; skå j ordnas, Om” inte, blir. vigseln i Californien i i juni. (London i NN FÖDELSEDAGAR / 0 år po kö lidne. neslöv, .- skap: : sTakarna « läntbräk:: --Bassholma, Karlskrona, : ret.” frimärkssamling: Birger -- J ohansson, | och » intresse. ägnar. sig gärning. J..har munalfullmäktige, 1936—51-" 1948 : "ordf, och "han har varit ordf. FÖRLOVNING vidsson, LYSNING. : dags" i "Laholms Heimer. : Evy ' Larsson, Laholm. .. at « fyller. i : dag fru Gerda Än dersson i Eket, maka till fram- lantbrukaren Emäånuel Andersson, Hon är född i Rän- Vv. .-I' sina unga år hade hon olika ” platser bl, a,.i La- holm ': och: Halmstad och var slutligen under femårg tid stä- |- derska på .Vallberga Gård in- nan :hon' år 1911 ingick.äkten- innehade ett de: alla; åren nedlade ett” ener- Han är född i: Laholm och, var. i ungdomen under en. tioårspe- riod anställd vid Sv.' flottan '-Därpå . återkom |; han :till Laholm och tog tjänst vid -polisen. År 1928 anställdes han'som fjärdingsman i Torup, och, där har han alltsedan dess varit. . verksam. Nu avgår han från sin tjänst med pehsion. : Er | Ljunggren - har varit en omtyckt och värderad man på. tjänst. Dessutom har han var rit instruktör inom civilförsva- Hans "speciella : hobby på fritiden: har i många år varit filatelien, och han förfögar ö- ver en stor och mycket. vacker Vessinge, Veinge, 'J., som" är skåning till folkskollärar- ;ckså engage. rat: sig i kommunala: uppdrag. Alltsedan 1935 tillhör han kom |" sedan 1936 skolstyrelsen - och var också dess kassör. 'I Han är sedan 1937 rektor för Veinge: "yrkesskolor. och sedan si byggnadsnämn" den. Som hobby: har J- jakten, Veinge. Jaktvårdsförening och Veinge > södra Jaktvårdsområ- |! de. Personligen är J. en präk- tig, sansad och rejäl man, som åtnjuter allmän aktning, — Löjtnanten vid. Wendes ar- tilleriregemente, Lennart iWester- gårå, och : fröken Gun-Britt Ar- dotter -till f. d. köpman Arvid "Jönsson och hans maka E- in, f. Larsson; "Laholm, NE i för första. | gången i sön- kyrka för : Jönsson och Siv Asta Kungsgården, betare Bengtssörn; : Björnbkulla ' Irehe' Josefsson; Skåries Fa "Astor :.: Lindberg, . värpå | Markaryd -sammanvigdes. . till framlidne: lantbrukarer, . [levande :.maka.:» Brudnäbb Lena - Eriksson, Halmstad Slöinge, + .|des'av följande marskalkar ade de Hj, vi lova dig” av Norlén. Bj följet lämnade” kyrkan till rist Elof Svensson; Semb, dens ' moder fru Gunhild dersson, : Erikstorp, -' Markaryd, Henry' I > Lindberg, lantbr, Johän': Andersson, tif :-Andersson, Harplinge Semb' läste hyllningsverger ett "stort; antal telegrafi Iyckönskningar anlände en DÖDSFALL. i ” ”åtusin! arbetaren Joel Jansson. ' . åren Rosendal och sedan till Fylli både i sig känd för sin. goda mat, Jansson sö så lördags i | Skånes Fager : 'nuldt kyrka” mellan shickeriar- "Sten" Sune Ingemar nerna "av Mendelssohns: Bröl- ' . brudgummens fader ” hemmansägare. Olof Lindberg, : brud=- gummens "broder ' skogvaktare . ' » Ljungby, för- samling" och lagerbiträdet' Gerd ger” hält? Vigselförrättare var kyr koherde Ludvig”Berigtsson." — . -— . Ett. -högtidligt kyrkbröl- —. ' lop ägde påskafton rum. i Asi- ge" kyrka där" hemmansägare "Erikstorp, med frk, Birgitta Andersson, dotter. Gu -staf' Andersson ' och hans efter: var och Börje r Andersson, . Måttagård, » Brudparet "uppvakta- ' och : tärnor: Sven-Erik: Axelsson— Ingrid Andersson samt, Henry -.Lindberg—Lisbeth - Lorentzon. 'Brudföljet ' tågade in i kyr kan till tonerna av brudkören av Lohengrin av Wagner, Vig- ” seln förrättades. av kyrkoher- . ' Cervin" och fru Svea - Nordin, Årstad sjöng ”O Gud, rud- to: lopsmarsch, : sin ”post ute i Torup. Han har Efter : vigseln gav brudens : seden intresse och Storiimoder middag: för ett stort an; .> skicklighet '; ägnat sig. åt Sin ta] inbjudna, Härvid hyllades ' de ' nygifta med tal av meje: : bru” An? Ge- tinge, lantbr. Sten Andersson, Måttagård, Slöinge, frk.: Kers- och hr. Sven- Erik ' Axelsson, Linkö- . bj Ping.- -Frk: Marianne Svensson, därpå, blev: han lärare vid folk" påsinge, Velnge, im han. förtrarån- och tv oocv iska ee > Ämalia Jansson. I en ålder- av.” 72 år avled på påskdagen änkes . . [fru "Amälia Janssor, f.;Svensson, - Hyllinge, änka efter ”tegelbruksj 2 Hon var född i Hasslöv, men kom redan i unga år till Skåne; ' då föräldrarna flyttade först till inge, Efter anställning i Köpenhamn ingick hon äktenskap 1919, var« efter makarna bosatte sig i Hyls ” . linge. Snart började fru Jahssori Do gå bort som kokfru och gjorde Fri - jes närmast av sonen, ": Forts å nästa sida + , Ek Vintern kom. den, så tedde sig-”våren” i VN genstädes lekstjänst bil plusgrader och trösta. oss annars med”att i det ijuvliga vårvädrét att hästhoven blommade så vackert på tomten utanför redaktions- högt uppe i rymden, ovanpå kalla luftlägret- vi har nere faggorna, : som . framkallade iakttaga runt, kring solen, t N . tillbaka i i nätt "Decimeterajup snö, tio grader kallt och gnistrande sol över nej: « dag ' på morgonen — torsdagen den 5 | april. Gator och vägar voro måns. såphala och tratiked éV fick, gå ' med stor. försiktighet. 5 Uppåt degen lär det enligt väder- då... försvinner väl det mesta av snön får man hoppas, .Meteorologerna den varma luften finns även i'Våra nejder. Den har 'bara hamnat så det vid jordytan, Det var denna ”aitual tion” plus snövädret,' som var I de | konstiga ringar man I går kunde s orgklämiige | utförande alltid i största " sottering hos. Bodas | | J "4 ett värdigt och förnämt -< var: blir kamreren fyllde är. 10 -är | glädjen . att: uppleva : aln -hundra- | yapula n gjordé in- 4 då hon, Ända tills för nio:&r | glädjen ; pp yarulager, innan man gj . . TT r jag dro " detta kunds do Knäl SPE. se vc sodan eller. tilla hon var 88 kla-|årsdag..« «'Men' på ;' den" ovanliga | broltet. där, På "domarens fråga februari 1955 och 3 Finn hade fmst rss att det | def, "Mon "inte ' var dot 1504 £ TIMAR hon” gig själv men de sista | nögttdadagen.1 morgon lite hon| förnekade Finh att man diskute- |11' brott tillsammanö, a Ml och upp rullgardinen I mors att LG komma och begära sig fri. En ären haf: hon” "Bott: på! &lderdoms- säkerligen. också: ihågkommen, » | rat att göra inbrott i något post- organiserat / a försenat :aprilskämt? söhdag för ett göra giv med öser Md . ; . Cel; ; Åkontor-. mon: ' Karlsson....hade: .: . Forts å. nästa sida”. ett-fö t:a äm — Bar. Bjälv: ver komryron-då ADR 4 Bö sor : / Nee tl - sön sobre : d se H Vv "er eo X : ÄN | t i ” MF H ; fe es ' é u | . : | or | NO AA eAaA REF FFREIRFF FIF IEEPPEEPPETSFN Moth FEET FERYTT A, MA dte
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.