vrteterröv Md vr ErveretvvevEt vv gar är nordpolen en geo- mkt | bland. oändligt mån=- Det står" icke läng Centrum. ? ; Flera gånger i. um "och? Tillräckligt ka-" retagå resan Köpenhamn—Los An-= "snabbasté; Vägen,” som” jr Egentligen ' ett fantastiskt " lief: om man ser det mot bakgrun- "den av blott tre årtiondens utveck- ling. "Det var :så sent. som 1909, som > .ammerikariaren Peary blev, den, förste i att” sätta sin fot på "jordens: norra :' pol: Det. skedde” på det garnla klas- siska arktiska färdsättet' — till fots och" med? hundslädar. (Tidigare, un der. åren. 1893-—1900;" hade : Nansen så längt norrut. som norra halvklotets . is. 1: doch knappast någonting ” on; eller något "av' det. "gkändas" mystik kring? Polkalottens : veckan mera :nordpolsområdet - trafikplan, och det står ' vem som helst, .som har iljettkostnaderna, att för. "och retur den kortaste och . faktum detta; som får sin rätta res - i Nobile se satte > omedelbar igång Hed förberedel. i, som blev | Si fortsattes a m "kurs över kholm. och ö: jön till 'Valka för na, Mi djupt intresserad av företaget, ställ- de till hans förfogande ett luftskepp vid. estniska ; kusten och därifrån norrut till ryska Gatchina, s. v.'om större ytor av' öppet vatten rriellan de väldiga isfälten, vilka: dock ge- nomskars i av. smala, råkar i riktning sydväst-nordost. KT: 10 på kvällen all : [spår av: liv hölje. "Samtidigt tvingas man att sty- ra ned på. lägre, höjd, .ty dimman når så högt, att man €j' kan passera ovanför den. Det blit några timmars kritisk blindflygning efter kompass i snöyra och fog på 200-—1.000 fots höjd. Men så "händer det underbara: K! 7,35'på morgonen siktas den första strimman- av. land i diset. Alaskas kust! Men det är ett öde land utan och ; bebyggelse. Var skall man våga' "landa här? Man bes slutar sig för. att söka överkorsa Berings . sund "mellan Asien och Alaska i hopp att få sikte på någon eskimåby.; Kl '8,20 upptäcker man |' ÅA verkligen de första eskimåerna men fortsätter kursen, ehuru icke utan ängslan, ty. skeppet "har lidit Avser värd gasförlust. Tjugo, minuter se- nare siktar . man: rej ägarelägret | - Wainwright 'på "Alaskas ; nordkust, och därmed är den värsta nervosite- ten över. Det finns bensin -tillräck- ligt för att söka nå Nome på västra kusten, om blott ballongens gas icke i alltför hög grad läcker bort,- Det är bara 990 km, kvar:dit — en ba- gatell i jämförelse med de nära 3.400 man :; tillryggalagt tt svep från Spetsbergen: r Den” sista”. "etappen blev, dock re larliga sprickor i Tuftskeppets[ PY « hu; försöker lösa. - nens; centralregering stod i deras makt för invandrare emellertid > "Negerproblemet i i Australien ä är : både i omfattning och betydelse | - ” ojämförbart "mindre än + 'ex.'i "USA; men det finns också där ett neg: roblem som framsynta och itärt inställda . medborgare +», Australiens folk "och myndighe- ter tycker inte om färgade 'med- börgare resp. invandrare.; Under de gångna 50 åren har federatio- och delsta- ternas myndigheter gjort allt som att förhind- "ra att' andra än'"högrasiga vita” fick invandringstillstånd. Restrik= tionerna gällde både negrer, må- layer, kineser och sandra sydöst- asiatiska- folk, Det är. endast få :som.. lyckades slippa igenom Trasbarriärerna. «sc Det egentliga problemet . utgör avkomlingarna Australiens urinvånare, vilka be- folkade kontinenten innan de vita tilll" Gör nekier sådant HN de ; häktade: "ögonblickligen - 0 dömda” . till: fängelsestraff." Vifa medborgare som säljet alkohol tjll - negrer eller: medverkar "vid: att med böter och i vissa delstater med fängelse. I eh 'stad i närhes ten av Sydney är det till exempel i lag förbjudet för stådens frisö- i " eller .raka dem. .; Däremot straffas hårt eventu ” -la grymheter mot negrer, vilket ' ibland förekommer. '. Så dömdes - nyligen "två . vita farmare som Pryglat sex negrer på landsvägen, bland.. dem er" kvinna, då dessa visade sig .”fräcka”. Domstolsut. slaget lydde på sex månaders fän=" gelse villkorligt för de vita pry? ; gelhjältarna. så Ng . ":- Australiska förbundets > regering i och myndigheter har en mycket » liberal syn. på negerproblemet > = teoretiskt. "De" önskar dels! fulls "negrer skaffar sig alkohol straffas rer att klippa håret på negrer ” . 869'34', men de 3, ur' Italiens luftflotta, vilket 'ombygeg- | Leningrad.” Landning på flygfältet |passeras der "männen - | ständigt . Hkabe återståeride reddgraderna hade 4 des och utrustades för. sitt speciella Salizy ägde rum kl 6,50 em, (Oslo- | halvtimme senare Inhöljea raden, En gone värsta. Till dnnman Säll ' ör "satte He "där Au stalle målar full tänd li crätigander - dels gen lyckats" "knäcka." (Är 1897 hade ändamål. Det var ett luftfartyg" av | tid), efter, en 2.720 km. läng, etapp, skeppet icen tät, råkall dimma, som | tryck vid" Berings sund. Den ka I -undanträngdes | Jiska” öh än ' har "utrett .. H "svensken Andrée och hans två med« den.s, k. halvstyva typen, gasbal-! räknat från Pulham, > - nästan” c blick åstadkon helt "överraskande, ty radion strej till kontinentens mest otillgängli. | att barn ur blandäktenskapen blir ' i ”arbetåre;. Fraenkel och' Strindberg longer i sektioner) Av ryssarna, såväl myndighe en: ärande ;”ishelö å | kade sedan'30 timmar, och man ha ga och ofta helt. ofruktbara trak- | 'Kulturz. och civilisationsbegåväde i ”komrnit på idén att med luftballong "söka uppnå. nordpolen. De förolye- kades-som bekant efter starten från Danskön den I1-'sept.' samma år. .En amerikansk journalist. och. amatör- fotograf Wellman gjorde. åren 1906 —L909 icke rnindre än tre misslyc- kadé , försök - att på nytt realisera - Andrées ballongidé; Så kom i sinöm tid! det första världskriget och gjor: slut på alla arktiska äventyr för tiära fem 'år! framåt.+; Under tiden . genomgick emellertid luftfarten. en, - ”störsl gen utveckling, icke minst på "det tekniska området..' Denna. ut- veekling gick som bekant 4 fram på två! parallella 3, linjer: å ena sidan 1925" Istratade från : TKingsbay” på Spetsbérgen. Tyvärr tvingades han N r | Pets lyftkapacitet, inklusive bräns- inom ett yttre hölje, som endast i sin nedre del var uppriggat på ett skelett av stålrör, i vilket gas- och bensintankar, vatten--och> oljeför- råd + var -applicerade. Stålskeppet genomlöpte luftskeppet från för till akter och bildade dess köl, vilken tjänade 'som inre förbindelsegång mellan ' fartygets " styrgondol, för- rådsutrymmen och de tre framdriv- ningsmotorerna, av vilka två var placerade midskepps på var sin si- da om fartyget och den tredje mitt under luftskeppet nära aktern, Luft- skeppets hela längd var 140 m., höj- den' ungefär 31 m,, dess gasballong- rymd 18.500 kbm, De tre. motorerna var. på 250 hkr. vardera, Luftskep- "le, utrustning,. apparatur -och ”be- | sättning; uppgick till omkr. "10ten, varav bensinen båra den, fördelad i 32. . tankar, > uppgick till: 7 2& "ton: Luftskeppets ekonomiskt bästa Ayg: | hastighet vär 80, km/tim, men far: ten' skullé ' ;kuhna drivas upp till 125 km/lim, Med full bånsinlast och en i Leningrad-distriktet som de ver tenskapliga” sovjetinstitutionerna därstädes, rönte 'den italiensk-nöor- ska ditionen ett 'översvalland hjärtligt och: hjälpvilligt mottagan- de, vilket var'så mycket mera gläd- jande som. uppehållet i Gatchina kom att bli ganska Jängvarigt. Te- legram hade nämligen meddelat, att förarbetena i Kingsbay för ”Norges” mottagande där icke hunnit bli fär- diga i beräknad tid. Först i början av maj ' kom", , klar-signalen från spetsbergsstationen, och då var ockz så 34 iG 1 del. bart färdig att starta. Efter en myc- ket, svår och stormig färd i motvind över Ladoga och längs Murmanba- nan norrut anlände den 6 maj. Juft- skeppet (efter ja immars, gång), till Vadsö i Nordné äl ra och kom: skeppets alla rnetalldelar: Man: Re ker undkomma ' foggen & genom att stiga till: högre "höjd. På 3.160 fot har "man: lyckats komma : ovanför molnen och befinner sig nu på 889 30" nn. br. — blott 114 breddgrad från polen. Åter en halvtimma se- nare börjar dimman skingras, så att man kan sikta isen, men tunga moln skymmer gång på gång solen. Exakt kl:130 på natten den 12 maj. ger solhöjdsbestäminingen besked; nord- polen är nådd, ”Norge” styres ned im till 700 fots höjd över isen och. mo- torerna drås ned på lägsta fatt, Ro- ald "Amundsen står redo med den norska flaggan fäst vid ett spjut och låter den dala" ned på isen.; Ells- ”gehom, «sitt töjdes vid ländninf pletterade sitt; bensinförråd.” Men redan "på: eftermiddagen kl:3:'sam- ma dag var man: färdig för det sista språnget: över” Barents -hav ' till I marschfart. av, 80" km/tim. "beräkna- ergen, » En kvart” före 1 på "Den? oåtföljes äv ett standar med” staden Rom: stad 'och Kungl. Italienska geogra-" fiska "sällskapets 'vimpel.: Till Mus+ kvällen, i strålande mid des 1 Jufi skeppet kunna: tillryggaläg: ga en non-: stop äfstäns av 4 350 nm mi- les, d. a Medin. åct till nöminot PNorge” stark kyla, ad Björnön; och [1 några timmar senare, kl:2,20 på nats ten dök konturerna av Spetsbergens |! I men | I nu rent” Na "Vädret är gott; men himlen i: molnig,'”så : aft ;nattens: sol de” därför icke kurnat-erhålla' några vä ters! De: timmarna blev én veritabel'häxdans med ödet, ty stormen drev luft- skeppet tr kurs, och dess bésättning var. uttröttad efter tre dygns oav- bruten ' vaka, möda och spänning. Nobile själv höll de. sista 16, tim- marnas ' vakt, och var nära fysisk då köllaps,.. em, anmä en. Shen timme. är vi vara över No- ”, Nobile vågade emellertid icke fortsätta. längre: i den, hårda stor- rien utan gav order om förberedel- ser till landning omedelbart på "den kustremsa man några "timmar sökt ölja. Det hade” "eljest varit risk. att krängde ; våld » senaste lever kvar på jägar- inta sä pet,» som,. t i de hårda 'Stormbyarna. Landningen ges nomfördes perfekt. 'Den'råkade'ske i den. lilla: eskimåbyn Teller" med summa 55 »invånare.. - Därmed «var, under loppet av tre dygn, nordpolen överflugen, en: sträcka-av 5.300 km. |" från Spetsbergen till: Alaskas :väst- kust tillryggalägd'i ett enda språng. | Det stora "vågstydket hade "lyckats | ' -| utan förlust av vare sig material el ler människoliv; Luftskeppet I och dess "män h flesta "delstaterna" och ' har: ingen: möjlighet. tills' al ter. ga Deras '. antal . uppgår enligt |, - registreringar till något + över 50,000, vartill ytterligare om- kring 30,000 blandrasiga kan räk- nas; Australnegrerna: anses stå på : ett mycket. primitivt utvecklings- stadium 3 och; det. finns gott' om antropologer som gärna inrange- "far australnegrerna bland de läg- sta 'av människoraserna. De i cen- trala Alstralien levande negrerna och samlar- stadiet och bedriver "knappast nå- got åkerbruk eller boskapsskötsel, > Vid ' kusterna : är de emellertid mycket skickliga fiskare, oo oc 5'Infödingarna lever inte Tröser-] vat som :fallet är. med' indianerna iUSA. De tvingas inte heller” att platser i bussar och, "på tåg... Rasdiskrimineringen :är . emellertid. ett faktum och har i de de berörda "kommunerna lagstadgats, Infödinz gärna "kallas för ”aborigines” och att'studera vid högre'skolor.; Inte ens, om 'en ; australneger, visat. utomordentlig " begåvning -— för sanningens skull måste det tillfogas "att sådant hit- ig' kunnat” konstateras. LI så skulle hän” inte. kunnå bli stu- och 'att fasskillnaderna efter tre ' "fyra-fem generationers blandning kan upphöra. Trots dessa officiella och vetenskapliga insikter är det gare, man eller kvinna, som ingår äktensk med. en förlorar sina medmänniskors akt ning. Paul Hasluck, minister i norra anser ätt det kommer. att dröja 50 —100 år till innan australnegrerna kan assimileras socialt och kunna primitiva liv, Enligt gamla; seder nas seder men "inte - övertagit n de” ;vitas" civiliserade levnadsför- i Australien så att en vit medbor= :, "och Jängt borta från de vitas stä-. : bli en del av den vita befolknin= | ;De negrer. som lever: sitt resp. Sol i = Australien, där omkring: en tred-- nn mote . jedel av' infödingarna är: bosatta, := » vasiga" som "kom" till istötstäderna soon sbm och som; arbetar” på de de"vitas går- att. -nödländå. : Det skedde så Aångt 2 at som: 879. 44 br? Efter, 25 fjälltoppar” upp vid. synranden..Luft- Pp skeppet stod nu i ständig radiokoj takt med stationen i Kingsbay,. där Nobiles broder. skött adiokommu” ' derande på de vitas högskolor... I ”detta hänseende har australnegern | - det: avgjort. sämre. än, hans. ras= ,: Jomdöpta” ”luftskeppet byggdes" om endäst mm och då tHittår fra och trimmades för den långa resan nere 'i Rom, "skötte ”rorska Aero- : jådé hystes vid den tidpunkten av .en då. ännu helt okänd man, |P nn bordpölen för att landa i' Alaska. dåvarande- norska" -MNygarlöjtnanter- na Rijser-Larsen 'och Dietrichsen. Påpekas bör, att flygplanen « saknade radioutrustning. . . ot Utgången av detta företag" (som kunde. ha slutat "katastrofalt inen genomfördes -” som”? en « storstilad . sportsbragd), , torde ha” minskat Amundsens tilltro till flygplan som rätta fartygslypen för arktiska färs der. Han smidde, nya planer på en attack” mot nordpolen, mer nu med ett annat slags luftfarkost i.tankar- na: ett styrbart luftskepp.” Samma fom ”emellertid' 'under' slutet av 20- "talet. skulle komma. att" låta: tala den 7.maj Llnbt . myndig- r | kl 6,40 förtöjd ”Norge”. vid den för - l ändamålet "särskilt" "uppförda takt lösa hangarbyggnaden i Kingsbay, bay” på j av hela må rilillonens kostnader be- streds av den italienska staten. Den amerikanske färddeltagaren Lincolu Ellsworth betalade en sjättedel, och resten bidrog norrmännen med, som finansierade sin anpart” genom kon; där utom A dsen och Ellsworth ett helt team av norska och. italien- ska" specialister, sjömän och jour nalister väntade. Bbl Are. dagar långt. UppeRall: Kingsbay" begagnades' till att låta besättningen vila ut efter den sista trakt "med film- och ti e- tag." en » norsk sjöofficer, kapten Gottwaldt, bistod överste Nobile i Italien med luftskeppets radiout- tappen, fylla luftskep- pets bensin- och vätgasförråd, byta ut en sönderkörd motor och" köm- plettera övriga förråd." Födoämnen dda att räcka i'50 rustning. Under förberedel för polarfärden hade Nobile att utstå en hård pers från den internationella in, dygn för 'den 16 man stora besätt- ningen. Det var inalles c:a. 500 kg som t förlöjli- gade. hans planer, och spådde en surglig ändalykt på äventyret. Man sade, att luftsk t var alldeles för mycket om sig i polarfly . historia — den "italienske flygaren och luftskeppskonstruktören över- ste Umberto' Nobile. I slutet av år 1925 träffades ' Amundsen och No- - bile' och korå snabbt överens om att tillsammans "planera -och leda en dylik luftskeppsexpedition till nord- pölen under följande år, 1926. Av- sikten var att starta från Spetsber- gen' (där Amundsen och hans nor- skav-och -amerikanska följeslagare . skulle gå: ombord) och övertvära å sandrini, den norske telegrafisten litet och svagt, att besättningen var för öerfaren'o. s, v., o's. v. Men Nobile trodde på: sin sak, och, det gjorde även hans norska och ame- rikanska kompanjoner. I början av april 1926 hade för- beredelserna i Italien hunnit vå långt 'att startsignal kunde givas. 'Den kom den 9 april.” KIL 9,30 fm. steg ”Norge” till väders från Rom med kurs, närmast. mot Frankrike och Kanalkusten. Besättningen om- bord. utgjordes utom ' av chefen, överste Nobile, av bl. 'a. de norska flygarna och navigatörerna Rijser- Larsen, Horben.och Wisting, de ita- lienska mekanikerna ' Cecioni, Ar- duino,' Caratti, Pomella och Ales- och Jadioexperten kapter Gottwaldt och den svenske, meteorologen Finn Malmgren, Först i Kingsbay skulle Amundsen och Ellsworth gå om- hord.. Som ende fripasagerare med- följde Nobiles lilla terriertik Tita- nia, den första hund som verkligen rådde nordpolen, ".. I skymningen första 'ddgen upp- nåddes den franska medelhavskus- ten; vid midnatt Rochefort vid at- id "choklad, kex, torrmjölk, kött, "marmelad och kaffe. I hän- delse / av: att nödlandning, och is- marsch . skulle komma att inträffa medtogs två tält, en "iskälke, skidor,| ryggsäckar och två "bössor med am- munition. 7 ton bensin och 400 kg. olja för motorerna beräknades sko- la räcka för en flygsträcka av 6.900 km. i lugnt väder med en genom- snittlig marschfart av omkr, 60 km/ tim; "Den 11 'maj 1926, kl stråx' före 9 på fm, var så stunden ' inne alt våga det stora språnget ut i det okända. ”Norge” ' halades "ut ur hangaren, motorerna startade och gick snart på fullt varv, och så steg luftskep- pet i solsken' och gnistrande klart vinterväder mot en molnfri ishavs- ras - monotona blå "skuggor; från packisbarriärernas vallar; Men kl 9 på. morgonen den "13 maj kommer dimman - tillbaka, tätare och oge- nomträngligare”. än någonsin, .- Man stiger till 3.000 fots höjd 'och -kom- mer ovanför molntäcket, mot. vilket Norges”. skugga” avtecknar sig som mot ett hav'av bomull. Men det ena dimbadet - följer", på "det andra och luftskeppet utsättes åter svårt för hedisningsrisker. Frå '”propellrarnia det - landat. och sändes.sedan som skeppslast tillbaka till Italien.: No- bile utnämndes av Mussolini till ge- neral;. sedan” han. återvänt från: sin 13.800 km. långa luftfärd. Hans fö sök "att göra om vågstycket två år senare. slutade .-som + bekant . kata- strofalt, då luftskeppet ”Italia”. för- olyckades' och en hel mängd duktiga forskare gick under blånd Arktis isflak." Bland dem som då aldrig återvände" var Fifa ”Malmgreri den slungas ist -mot "ballonighöljet, och man fruktar att det skall upp” stå remnor i detta och i gasballon- gerna innahför. Det går likväl lyck= ligt... ; Men, följande" morgon, den: 14 maj,. uppstår på detta sätt ett par ehde '$ sl d: förolye- kades' och försvann” "spårlöst. under ila sin gamle -vän Nobile och den- neg kamrater till hjälp. Men.Ö det är en' ånnan 'historia.= «i -HOM. fränder i USA, där flertalet. 'hög- sitt tappra försök ätt per flygmaskin |. skolor och universitet icke längre "vägrar" att ge plats åt negerstude- "rande och .där negrernå har' sina ljet högts på "att; bryta” sig i in i ett par lägen- Värdefulla smycken m. in. lagt 10.000: kr blev, bytet” en "egna och de universitet, c vi ""Australnegrer kan inte £Q'an- ställning i i statens och kommuner- nas tjänst. De måste emellertid betala ordinarie skatter;. så vida att. australnegern har betalt sina "skatter, får man "inte de sociala förmåner: som andra” "australiska medborgare har rätt till. Han får inga, "barnbidiag. och inga: ålderss pensioner. Negrer får inte dricka - alkoholhaltiga. drycker, inte ens de har penninginkomster, Trots | :. robotpröjektil av typ 3 nSnarket” har ' våning vid Götabergsgatan. I en an>, satt långflygningsrekord i sin klass genom att tillryggalägga inte mind« re än 3,200 kilometer från Karibiska sjön till mellersta Atlanten.” Pr jektilen är: ungefär: elva” meter Jäng och har en hastighet som.n at. sig ljudets, r Lantbruksämnder: k får påskrivet. - "av:domänstyret; : son. enligt domänstyrelsenå mening '4 bör direkt, tillföras domänverket. Detta finner styrelsen. vara otill-'; fredsställande. : SOM Att utvecklingen blivit sådan som, den nu är beror nog främst på att d. i lantbruk Den ref ing av skogsl: ningen, varom hrr' Strand, P, Edvin Sköld, Skoglund i i Umeå m, fl,.mo- tionerat, kan vara önskvärd i vissa tft 11 är personer "med starka jordbruks” intressen, ' som motsätter sig varje | 1 förflackning STOCKHOLM (Presa).. Fi Det är i att se hur: ford av ealen, | den statliga. Domän den, tycker” d som bl, a, , passat på att inför. riks- dagen 'vädra sitt missnöje med lant- bruksnämnderna för att. de: sätter elsen, politik. . Alltsedan 1N0-talet” har” .stats= . t makterna ' gått in för att statens. hav". skall. ivt ökas himmel, ” mot vilken. de snöklädd avtecknade sig i magnifik silhuett. Rijser-Larsen ha- de fått första vakten. som naviga- tionsofficer, vid sin sida hade han landsmännen ”Wisting vid höjdrod- ren och Horgen vid styrhjulet, Kap- samma mån som statens rdbruke innehav minskas genom egendoms- försäljningar, 'I "och med tillkom- sten ,av lantbruksnämnderna år 1947 har. denna ; 'inköpsverksamhet betydligt.” försvårats. , . Lantbruks- nämnd ställer sig "nämligen ofta ten G Idt - skötte 'p slämningarna, . Finn Malmgren 'de meteorologiska instrumenten.”; . Allt avvisande till kronans "inköp och den: av ”statsmakterna' beordråde heten har därigenom gick. till en början väl i lås i det idealiska. vädret. Man kände sig säker om att. kunna klara de 1.300 kilometerna till nordpolen, kommit att stagnera. Inte sällan gör låntbruksnämnderna” gällande, att inköp: "av. viss skogsmark måste Ikrokben för - statens ”skogsmarker | medge! en ledamot för, z storskogsbra "styrelsen finner sig böra föreslå. att i énlighet med: motionärernas fö "slag ' lantbruksnämnderna - utökas iBiltju uvar, ri gréps. . ÖREBRO em. Mm t Ett par! biltjuvar greps polisen” nattén till" tisdag efter ent! jakt i 120 Janis "fart. "Bådå r iv nora- . Isom , beställer numret ”tack”. och - stelefonisten säger också ”tack"; or- behåller eller mister sin betydelse i olika språk. Tänk på' vårt riks- "svenska ”tack”, som används i så- lant - överflöd! "”Tack, tack, tack” åter det i affärer och på järnvägs- Istationer, på restaurang och på ga- ka, skriver Walter Dickson i SLU«= ladet. Rätt ofta hörs' ordet: bara 'som ett kacklande mer än, som ett vanligt tack, I' telefon. säger den det har blivit ett läte som utsäger att man helt enkelt bara vill vara artig, Eller också betyder det platt |; jingenting - bara gamla vanan allt- |; såll nn . Men titta nu: ken! --. "slag. på ”finlands- "ger verkligen; or- Stockholm och den'ene har "rymt Identligt akt på sitt språk, Han vak- från Långånäs. Upptäkten" till”. rym kvällen i radid efterlyst 12-årig' g tar. och . vårdar, sin' svenska.” n- När. man; reser på tåg, i buss els er annars kommer ”i lag med folk" i |oriniarvanärt verkligén "dcbat - foitskrider h tera och betänka vad som sker med vårt språk i den 's. k; utvecklingen, mindre bra. Språket är ett verktyg i ivår dag. iliga handel och vandel, språket bär . :tankar, vår kritik och vår överty-. gelse, Vi sysslat. alldeles för litet med språkets teknik. I många fall ' år. slentrianen och sthablonen rå-' da, som när vi t, ex. låter det lilla nötas sönder, . i tt annat erd "med ursprunglig up- -betydelse, som nu slätats ut; är ordet ”älska”. Nu ”älskar” varje och de unga damerna ”älskar"-sjö- tgrönt eller lax i tygfärgen — och- unga herrar börjar »”älska” .de .där. smala kaminrören till byxor och de där vinröda tåspetsiga skorna. Men inär det gäller' kärleken har: visst lordet ”älska” fallit ur smaken; nt gillar” man' den”eller den bönan, den eller. den spättan. eller knut- . ten skarpt”. ”Älska” och kärlek" . som . bärare. av något mänskligt ” djupt « och skönt" har suddats: ut-& nan. våning. "vid Rosengatan: kom : äl di vackra ordet Stack". slitas. ut och : heter : vars hyresgäster;rest bort . ot vad som sker bra och vad som sker SÅ 'fram våra argument, formar våra . - i unge Bubbelgum och Coca-cola, > jag. undrar till' sist om inte vissa . . 2 spa genom att kronan; till t. land. en" "naturlig. sak : To Dora nt i Jantkustem Härifrån Jätten kursen | innan . någon "hirina inträffa. /-Men handahåller . samma markareal, på | teborgsflicka greps på ett kafé IN det i Fin Språket cn ga herre fommer traskans de gal... rakt nordlig mot Londön, och kl 3,20 skölle kunna den andra sidån po- ännat håll för rationaliseringsverk= |ra.- Hon hade en 15-årig En rikssvensk förvånar sig över den tan fram” "med, fyra-fem, | tomma 3 på,.” morgonen var man färdig att|vad väntade på den samhet, Detta förfarande -anser do- |flicka i sällsk skap fi ken + gemen fan: burkar i'ett snöre "efter sig. V ZP I med -avsevärda svårigheter, efter fas na i fält D svenska olympiaryttarna i fä De sve har nu strålat samman på Ljungbyhed för hårdtrimning till de olymplska I lekarna. Ovan” Blixen- mellanlanda i Pulham -på engelska östkusten, Landningen genomfördes den. 2.240" km, långa nonstopsträc- kan, ,som hade avverkats på 3234 timmar. (Ett modernt. trafikflygplanj skulle idag kunna ”tillryggalägga samma väg på c:a 3-—4 timmar!) > Den 13 upril skedde nästa start — "| packiseny; ' len, ett, område" som ännu. aldrig något mänskligt öga skådat = bört- sett från" Peary,' som trodde sig ha skymtat -konturer av, en hög bergs- kedja däru e?' t Två. timmar. efter ' Sstarten. från Kingsbay. ', var ”Norge”. inne över "etter att» ha passerat "| Danskön, varifrån Andrée-expedi-- tionen "hade begynt sin olyckliga till Oslo, dit man anlände efter blott Finecke på "Si rv Herold".s i Kat + 2 timmars resa, Fedan sarama kväll "I ät färd." Endast” sällan " observerades mänstyrelsen vara + strid med av statsmakterna. meddelade direktiv. Även ' rena arronderingsköp ' från kronans sida plägar ofta motarbe-| tasbav: lantbruksnämnderna, : — i deras hand befinner sig f. n. ca 50,000 ' hektar skogsmark, och årli- gen inköpes c:a 12,000 hektar; 'mot- svarande mer, n. ett mellansvenskt evi — synes derstv de att de åkt med ett par, ynglingar; som senare skulle hämta dem; Po=; lisen 'väntade men ynglingarna 'höll inte sitt löfte, Senaré på nattén upp= |; täcktes 'dock pojkarna i'en stulen bil och efter en vild jakt gick" poj= karnas bil' slutligen av vägen i: 120 km:s fart och gjbrde en volt... De försökte / även då und a men häri äga'o ”om grammatik. Här i lan- et: är en dylik: diskussion otänkz Det skrarlar pra? Varför" s läpar nå på Den. ME ländssvenska" kultur? sen ger: 'oss ett, exempel, som, vi greps. Under sin d har de stulit: > dom inrikta sig på sådana, objekt, flera "bilar, NN — svi. pp Y språk skulle, må vi jon? > ns Nej, just' ae. se Ae FEEVESSYT! Å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.