.. skada att- >. med sig ">, Vas om lagfarten; Frédigen 'den : Plommönträd av sorten ' Opal, > utan gödsling (övre bilden), i H "hösten 1953. Bil erna d'av' Svårigheter. frukt- och bärodlingar anskaffa or- "> ganiska gödselmedel eller gödselme- ». del; .. som. 'kan återställa jordens muilhalt, då . denna sjunkit, .kom- - Pliceras näringstillförseln, Dessa $ SEND p H : = . "" många olika: ämnen, som. växterna behöver upptaga i större! eller: min” . dre -mängd.: Ett handelsgödselmedel . innehåller "däremot ofta endast ett Par av dessa ämnen, vi i När "möjlighet: finnes :att; illföra r tillråda ' på de” flesta "jordar, där frukt och bär odlas. Detta behöver ” emellertid ” ej .ské "varje! år.; Man kan exempelvis ge 200 kg "stallgöd- sel. per 100: m" vart tredje "år, och ' de 2 åre remellan 2—3 kalisalt ock c:a 4 kg: ammonsulfat eller nå- j salpeterslagen per,-100 m" .:Det finnes grundad ahled- ning förvänta, att denna, gödsling skall : ge” $ilfredssfällande resultat såväl -vid- odling av fruktträd som ”bärbuskår "i vårt land... vc. ; .I-första "hand. påföres> stallgbd. att till; T:e året efter planterin i andra fallet :4 kg stallgö -tagna hösten 1954. blir mindre utsatt för att föras bort av" vind. närmaste tiden "efter det den pålörts. Halmen bör under vin- tern ej få ligga helt intill trädstam- marna; Vid halmtäckning bör 'kvä- vegödslingen ökas med-50 96... -- trädens plantering är det ofta onö- digt att tillföra växtnäring, mer od- las "mellankultur, - behövs i” regel gödsling till denna. Ofta kan jord- gubbar 'med fördel odlas som mel- lankultur och då bör gärna stall- gödsel givas, innan plantorna sätts. är det mycket viktigt, att "de ej lider brist på "kalium ' och kväve. Normala " gödzelgivor är ”då” 2,5" kg kaliumsulfat och 34 kg av ami monsulfat eller något av salpeter- slagen per 100 m” de år, då ej stall- gödsel tillföres. Om ej användes, .bör 1-—2 kg: ges årligen per 100 m”. Om .blom- ningen ser ut att bli riklig och ej besprutning. . med: näringslösning skall. utföras effer 'blomningen, är det. skäl att kort. före blomninge i ig. I eng fallet st Under de första åren efter fruk När träden nått bördighetsåldern, |m stallgödsel ..Hus av Papper bör bli en intres- sant nyhet på byggnadsfronten, Na- turligtvis är. det inte fråga om vil- ket papper. som helst, det måste. t. ex." vara. ”våtstarkt”, men denna specialbetoning ' minskar. knappast värdet "av nyheten som sådan, Tid- skriften Skogen berättar häro tutet Institute. of Paper Chemistry,! uppgift nått lovande, resultat med en' huskonstruktion, som bygger på! "iså kallat våtstarkt på Papper som tål väta utan att trasas - sönder. som vanligt papper." Redan! för flera år sedan" släppte man ' ut - | emå hus med måtten 3 gånger 5 me. ter som bestod av våtstarkt Papper ' av ungefär 3 cm, tjocklek. Mellan de släta ytorna av detta papper låg "lett korrugerat. skikt, ungefär som: .|toden och behandlingen blev Ppar- »| Persväggarna 'så starka att det inte - behövdes någon stomme -till det 1 - | la huset, som huvudsakligen använ. des till. sommarstugor, tillfälliga ar. betarbostäder, materialförråd m,m experimenten att planerna på störrc husbyggen 'med ' det nya materialet kan börja sättas i verket! Man tän- ker uppföra 'en- och tvåfamiljshus ” I med bäraride ytterväggar av "papper .j med 5—10 em: tjocklek. För källar- och. vindsbjälklaget 'har' man kon- har hög böjhållfasthet i förhållande till egenvikten, Även mellanväggar, bärande ' innerväggar, dörrar och fönsterkarmar . och . all ' inredning skall göras: av Pappersmaterial som är hårdare än trä men dock går att såga ” och "spika. lägger: na Etna har: fått: natten: till onsdagen; En” grupp franska” turister ' sidan rapporterade att lava ström- mar nedför slutnirgen "från 'en kra- ter 200 -meter "under "huvudkrater- na Ett tjockt, rökmoln stiger upp från Etna ' och snön," som täcker bergéts "översta del har: börjat smälta nära :kratermynningen'" In Det amerikanska” forskningsinsti- Appleton, : Wisconsin, har enligt Papper, alitså ett I wellpapp. Genorir tillverkningsme- Nu har man kornrmit så långt mec ruerat en sörts pappersbalkar som Tidskriften 'till- ett. nytt utbrott Vulkanen Etna' fick ett utbrott im” på ” onsdags- g upp. för bergs: orgonen. tägi' or jande: mängder "per "100.-m!. och "år att anSe som normal; 2 kg superfosfat > Fouer till persikeé-; plommon- :'och.päron- hallon, svarta vinbär De organiska gödselmedtens gynn- samma verkan "beror till. stor del på deras förmåga att öka mullt-' ten. Om ej stallgödsel kan erhå' kan i stället kompostgödsel an €>s och även torvmull eller haln: . Då halm skall användas i frukt- el-- " er: bärodling, behöver” komposteras utan bredes 'ut ”nder . trädkronorna eller buskarna. «is . halmen strös något superfösfat och ” . 1—2 kg av något kvävegödselmedel per 100 -m". Det är "möjligt, att det ur'arbetssynpunkt är fördelaktigare att skära halmen till hackelse före utbredning. Pen kan nämligen lät- -- tare utbredas som hackelse, och den > ”glock. ur PRESSEN. "UNGT FÖLK PA VÄÅLSED- LARNA kräver 'Socialdemokratis- ka . ungdomsförbundet ” med ' den den: éj först |: "finner anledning att sprida kun- 2 ge en övergödsling med 1—2 kg-av kalk-' -eller/ chilesalpeter.- «+ - > selmedel och halmkompost särskilt gynnsam, verkan, Om det är 'svårt att anskaffa sådan. till mindre, od- lingar, kan mullhalten ökas genom i Nförsel av handelsgödselmedel, På I bärodlingar har organiska göd” ligast att'i 'stället, använda något av de 'blandgödselmedel,' som nu finns i marknaden, : på: våren : och sedan ge en övergödsling med 1—2 kg'per 100 m? med kalk-y kalkam. mon- eller chilesalpeter; +", 2,5 .kg kalisalt eller kaliumsulfat 3 kg fa eller, ågot av - - salpeterslagen: böt I I många fall är det kanske lämp- > "ckligt mullbaltig jord är föl-|. ”-Separatism ", Då och då dimper det ned i vår | Post en liten dansk avisa som he- ter ”Skaaneland”. Den är organ " för en rörelse som vill vidmakt- hålla . kulturgemenskapen mellan ” "de skånska landskapen”, d.'v. 8. Själland, Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm, + = : Vad man förebrår Sverige är, och Halland i långliga tider till- hört Danmark och har en ärorik- del i dess kulturskapelser, Själva, satt. man här. ”förtiger”. att Skåne .vars ömma famn de tror sig kun- (ND) ; oo om på. skoj? . kelse, i det att man på Bornholm synes ha fått igång ett embryo till en « separatiströrelse, till förmån just för Sverige till råga på allt. - Bornholmarna känner 'sig miss- gynnade, förbisedda och: isolerade från moderlandet, och. några av dem ger uttryck åt en önskan att deras ö borde tillhöra Sverige, i na vänta bättre: omvårdnad och förståelse.. Det är en finare' kom- "tycker vi att detta är gamla ny- heter, men f den.mån någon dansk ' skap om dessa förhållanden, så är. det ju inget som någon människa "kan ha något att erinra mot,. motiveringen att man nu på all-- var måste tå itu med sådana 'frå= -" å » skriver . gor.som angår ungdomen,' skriv : Handelstidningen " (fp) och fortsät- '; Maningen bör snarast, vidare= | befordras. till. ” partidistriktet » i Värmland, som just är i färd AR " placera ' prosten Harald, Hal én först på listan, Han fyller 72 år H "augusti, - Inte” beller skulle de varsko meningsfrän- derna i Gästrikland, Få de ingen. påstötning är det fara värt att "" Adotfv. Olsson, "0. vårat, tar hand om ling om 70 , en ynBans pevill- : siden, : Det är kanske nån som inte har. kläm på det. Hoa Annars ' vill - inte "rörelsen bli” f. 1 som svenskfientli - nej, då — meningen är att, med ka 1 "om vi inte visste att den svider li .än - någon som vi fått mottaga på år och dag, och den skulle glädja oss: över all måtta i motsvarande mån på annat håll, « Dessbättre — för den nordiska förståelsens skull — får man väl anta att den bornholmska separa- tismen inte är”så illa menad utan snarare ett utslag av vitarinbris- ten så här vå vårkanten. ' Det grämde folket i Rönne att lands- ä i övriga D. k festade dessa . ”skå .Jandskap” som brygga, bygga ut en högre grad av nordisk förståelse, tm -.. Till denna förståelse räknas up- penbarligen spridandet av den = uppfattningen att vi, svenskar — - ja, inte vi här i Halland precis, men de litet längre norrut — är' bl iga. småaktiga, trå ta' och intoleranta, vilket allt be- lyses med diktade och verkliga, . pel från hedenhös till mo-. ningen och ung den, : Ty sådana äro nu en gång, 2 + distrikten, de skiljas ogärna, lra sina” trotjänare.” välja riksdagsmän mena, "tan alltid att det är bra det är, Det mena också riksdagsmätte nen .gjälva och låta sig följa! u- gen villigt, omväljas. Det en sar 'att' partidistrikten & freds med sina utkorade;: dra att de utkora själva é Ett 'riks def an= in politiska hin PA är Gäller, del” att” -de näs" som .det > gammal drabbning, som om den äre tills. ägt rum: i går eller förrgår. Den - / ten 5 Än a som Ailläventyrs-anser att de ut- ”, radiska hjälpy de äro tillfreds. dern tid. oi oh so Den som har den uppfattningen att de blodiga svensk-danska upp- görelserna hör till gårdagen har + fullt stöd i detta Nilla kulturörgan, - ? Där ” ältar: man nämligen 'varje spelades i sjuttonde" århundradet beredes' . däremot en, och annan" toi bår okt. Osäker. blir er - illa 'ska= t för dn nstridda sh «kunglig tillvaron endasi iz: . få, kom tältar på gränsmarkerna, där p r . "En smula elakt sagt kanske. men ganska träffande! ti get H i . , artierna ki- H bete med : s TH er det ut som 0! ' Dessvärre 5 Ve US BON vs Vs Nåja, alla ska trivas, och "även '. "dylika kulturapostlar bör givet", vis ha rätt att strö sina älskvärd= heter 'omkring sig. > at - äld. stor bereda dem en bitter besvi- a skulle + samma och övergivna, När hjäls » ningar. och allt annat som gör i befrielsens rus, medan de själva fick utstå bomber"och elände en- pen äntligen kom så var det till största delen 'svenskarna som be- stod den, skriver en bornholmsk bagarmästare. "i: a ua .+Vad som slutligen kom tålamo-| "det att tryta var isoleringen under isvintern och strejkens prövnin.. 'gar' ovanpå det. Men snart blir väl förbindelserna normala igen, och då kommer det både bira och tid- livet värt att leva, 7 CC < "Då kommer nog också den lilla kulturavisan som kan upplysa om den innersta. och högst tvivelak- tiga orsaken till svenskarnas spo- : GRAND - JUNCTION, . Colorado, SPEC Ne RNA VD Coloradofloden rinner upp bland Xlippiga brrgens snötäckta toppar och skär sedan igenom sju "stater på sin 2.250 km 'långa väg till Stilla oceanen. Den övre delen av flodens bäcken "är torrt och ofruktbart. Vattnet rinner ut till havet utan att:man i området kan tillgodogöra sig något av dess livgivande kraft, Tanken på att används detta vat- ten till jordbrukets fromma och att ygga ut dess forsar och strömmar har länge svsselsatt framsynta män i'. Colorado, : likson . i Wyoming, Utah "och New Mexico, Längs Co- löradoflodens övre” löpp ” areal ”om . 285.000 kvkm. med ; rik potentiella ”n E NN "Mitt under de livliga” diskussio- nerna om utbyggnad av vattenkraf- ten i allmän eller-privat-reg som man Loppas ska komma" också denna öken att blåmma. Enligt pla : nen "ska :53.000 hektar mark,! som «4 hittillls legat för fäfot förvandlas - ännen, att slätt int hört av de amma; sedan man i. förlidet: illvarsamt "därom -rannsakade; hante dock: socknemännen; att. än]... ; ! [2 till." "bördig : jord i och ” ytterligare 94.000 hektar : som "redan brukas; men "lämnar ringa avkastning,. bli föremål för effektiv” konstbevatt-. ning. "De kraftverk -som samtidigt bygg"; längs . Coloradofloden . och dess bifföden ska producera om-< kring 900.000 kw: elektrisk kraft. : "Vattenkraft och "uran, . -. > Vattnet och den elektriska kraf- ten ska göra det möjligt att utnytt- ja de väldiga minersltillgångar som bergen "gömmer. Stora reserver kol, olja och nåturgas, väntar exploatering, Vad som är ännu vik- tigare:— här finns'90.:926 av de' nu kända tillgångarna av uran i USA. Atomenergins betydelse i framti- dens fredliga samhälle är. oöver-|'Z skådlig. Under diskussionerna om: utbyggnaden. ,. spelade. ; uranföre- Zz bära att'en-del av Din sau = tionalparken då måste sättas under vatten, 'Denna . park, som "är 'på 76.000 "hektar har varit en givande jaktmark för, arkeologer som "söker lämningar från förhistorisk tid.” - - Planer "för utbyggnad av övre Coloradoflode.: är jekt av: denna art som godkänts av kohgressen på förslag av "president Eisenhower. Den faller under, hans definition av projekt till. vilket :fei deral hjälp hör utgå .— sådana som är för”omfattande och för kostsam- ma för att.kunna genomföras lokalt, vare sig i de delstatliga myndighe- ternas eller i'privat- regi.” ; Det; tar. troligen lång «-tid,.kanske | Vi det största pro- Fiske I Skånska Dagbladet, Malmö, > förr i vårt land. Drygt 150 . Gått, Hittills har tävlingar äg Denna del av Ttikstävlingen avslut ematörlagen i varje distrikt strikten, Ur dessa tävlingar. delta i Tiksfinalen, vilken" äger ru . i Örebro i juni. Det blir sex " Intresset för denna Tikstävling har varit synnerligen stort, vilket fram- ” går av: antalet deltagande lag, över 150. De är fördelade över hela lan- det från Skåne i söder till Norrbot- ten i norr,” vc MN en >. Enligt bestämmelserna för tävlin- gen äger Varje avdelning rätt att delta med "ett eller flera lag, : och - Varje lag får delta med valfri tea- terpjäs: Tävlingen är uppdelad i två grupper," en grupp med amatörlag som har komedier på sina program "och en grupp som har allvarliga pjäser. I' riksfinalen blir' det alltså tre' lag från vardera gruppen som i deltar. Varje tävling bedömes av en jury med ledning av fastställd po- ängskala. Juryn vid riksfi be- står av regissör Stig Torslöw, Dra- måtiska - teatern; Stockholm, in- struktör "Ragnar Mårtensson, Sve- dala, och redaktör Sven Swensson, ..En sak som i detta sammanhang särskilt intresserar är de olika ama- törlagens val. av pjäser. Naturligtvis finns det enstaka fall; där pjäsvalet vittnar om dåligt omdöme, men i det stora hela måste man konstate- ra, att kvalitén på pjäserna är ge- nomgående god. Om många amatör- lag kan man säga, att de sannerli- gen inte har gjort det lätt för sig, uppemot 25 år, innan hela projek- 1e'' genomförts." Men "allt - eftersom + I vinter har de? spelats amatörteater mer än” kanski j amatörlag inom. SLU har nämligen vari i farten. Det är SLU:s stora riksprogramtävli t Som vän i. lag, två' från. södra : mellersta Sverige och två från norra Sverige, FÖRSTE utkristalliseras sedan de Jlag,'som"skåll!? + > öm i samband med riksstämmerna Sverige, två”från: -. Bland pjäs nar ' Falkås .och Vilhelm Moberg, Men det finns också många amatör=. lag som gett sig i kast Thed så kri vande pjäser som Tjechovs ”Revi= son”, Eugen O'Neills' ”Tran'] sens ”Vildanden',. Hjalmar Berj mans ”Hans nåds testamente", Strindbergs :”Fröken Julie”: "och ”Pelikanen”, Tor Hedbergs ”Johan Ulfstiernå” m, fly Cs ee teatern. Deltagare och publik börs å jar "diskutera Pjäsval; framförande 9 0. S.V, En föreställning blir”inte-en= >: > bart något för amatörerna 'att "Toa nuet sig med utan "en angelägenhet för hela publiken 'o-3 "kanske för en... stor del' av bygden. Amatörarbetet måste. alltid .ha: något av hobby= karaktär över sig, Detta utesluter inte:att denna hobby blir ett led!i en utbildning som, skapar gehör för +. mera konstnärliga värden .:.' Med : teaterlek vill SLU skapa ytterligare ett underlag för den konstart, som i sin högsta tillämpning måste. vara förbehållen 'yrkesteatern,. KSV - Tävlingarna mellan distrikten på=.. går under tiden 7 april—13 maj sv? åren går kommer ett tytt område med nya "möjligheter att öppna sig i-detta i stort sett outnyttjade om- råde, som hittills verkligen varit en del av ”vilda västern”, =" "57 kongressen. nu bifallit ett projekt i Vid uUtidersökning a WU span. > Så "lyder >ett sockenstömm okoll från Marks ”Den. anstöteliga visan” .som = .es- i protokollet ”gårdboramsa”. ” Sådana: har” sanliga över | stora "delar "a "and ännu under 1800-talet, 'o. v|inns nog de än i, dag” som" ör lem någon' gång. Ibland hamngavs andast gårdrrna i byn eller:socki aen, men det hände också att man i ramsan .räknadé upp en' rad bys Sör på ..ett: sådant sätt att' dessa örnärmade,. is ;ser. .s sar. utformade. skall dem;' materialet | . ågra exempel: på r Isa härad , år var troligél jag "återge från ; Vä sin' roll. Atomåld har brutit. in också i. vildmark i västern... " EPN es Kongressen har anslagit '760 mil- joner dollar för ändamålet och kostnaden blir kanske ännu högre innan ; Colw'adofloden har tämjts. En del av pengarna, ska återbeta- las under kommande 'år från in- kemster”. av " kraftleveranser ' och vattenavgifter, 4,17: 50 Ne De fyra stater som direkt berörs! - av. projektet hoppas på en industri- ell expansion efterhand som'arbe- fet fortskrider. Även kalkyler som inte är alltför 'optimistiska tyder på att området skall kunna ge utkomst och bärgning åt en folkmängd på minst sex miljoner, mot 'bara 300.000: för närvarande. met L 1 - £. y fyra stora dammar och 12. bevatt- ningsanläggningar. I, Glen Canyon, nära, gränsen mellan Arizona och Utah, ska den största dammen byg- gas, Den blir 175 meter hög och dess uppdämning - kommer att märkas 300 km uppelter; floden, Generato- rerna "i kraftverket där ska produ- cerå så mycket kraft att det skulle räcka för en miljonstad. ! «sitta va a 2 Indianer och dinosaurier vad de namn: I Kampås ä de si i Hölma ä de små >” 5 - I Välleslycke där ä en vinter och den som har I Käöllse kan di. i Näre gäle likaså, - "I Hölt ä granna Not sätta folkminnesarkivet; i' Käll- :jö löd én ramsar vv i s3 I Böke det dagas i Hall sc! går upp i Törsebo de lider både hunger och tora byxor på. svärja ' däker som kan näsa 'så högt i-vädret de'kan' få, "Den" uppteckningen är ' från 1926, berättaren var född 1846. I. envisa av' liknande typ från" Sällstorp heter det: - ' Ne ; Te Billingas ysta de och "kärna, och te Smeas' springa de" gärna och te Jons göra de ingenting, och te' Gunnars . omkring." '+'Te Håges springa Å : h te Päars sedda dägera och i, SYPBa 0 sh OR - Ett par rader i det exemplet fat- tas." Det läg sällan någon "verklig- het bakom det'gårdborna anklaga= des för i. visorna, det var' bara 'så att.. man” "stoppade 'in- ett gårds- ns ' färdiga - mall, D ligger vi ning ”att märkbart förbättras," De äger en del. av de areal«r som kan / LÅS, av di; har hittills fått slita hårt "Vi är oss tämligen lika om man får tro dessa expertér, Men nog är det, ändå bra att'Erlander inte har samma takt m Karl, X Gustav? NR : I projekt, Den föreslagna Echo Park- byggas därför att det för, att ”ur 'den torra jorden. kunna hämta sitt ' magra levebröd "rön "Ett avsnitt. av' den. ursprungliga planen ' har ” måst skrinläggas på grund av. att den kolliderade med ett annat, högst olika' återvinnings- dammen, -på gränsen mellan Wyo- ming , och - Utah,' kommer inte att : DÅ. 6 i' de' flesta fall vanligen, den tillbaka i tiden och ber ä konstbevattningen . och ' in= | för. inte nutida innehavare av. går- |: darna, . i. ! Man hade också p Du heter, krabba : Då I Då heter" du Morpe 'travar » Du ,heter Jerusamlems skoma- skulle inne=- : " bör springa de runt dynga gresera Sornas öknamn olika socknarnas invånare. Härom får man bland annat veta i'en'räk- | nerafmsa, ..'som f barnen använt il : Alfshög'förr i ti kar: den vid sina Je- mn. Myckelt "lett 'vintertecken, 'om man. 2 ATS för ora enboramsöt| Du heter. Moatånga”gri ; Då" heter ' du ;Krogsere ' frälsare. "Du" heter Bagrakölla; skräddare, Allting rälit "heter "du, "+"; >. > -I Onsala säj fleckera,” fåra, a "säjer di håsera, ;era;' SÖLa, Fjärås däga; hai Lenny jar, CI en, annan ; ramsa som ' befolk= ningen' Hade invånarna 'i.:de olika socknarna . sina” öknamn, Det var t. "ex. . Sällstorpa bönadynga och Stamnared s=-hevragastar: d Och från I dala är rimmet: -. . lelöv" och Jindelöv, och; sju, "4 ee skäppor skäva ä 1 « 7 Gällesbo 'däger ä slätt infé gävar! YDet bodde jätlar i Hermastorpa berg i. Ljungby, men de flyttade därifrån, De sa, att då inte kunde stanna för As « . ”Attarga tuppar ." . Hermestorpa hundar” ;- Töringe glöttar = 7 I oo. och Ljungby , kobjälla, > jÄven'v Ränneslöv har. gård Så här sa Edent bonden förr i världen: - . Älstorp, Stäme och By,. " - +, - är skräp alla ”try”, Coca men - Staffenstorpa ' går! = Doden fårsl 0 et sö "I Munkagård tog "man det som kunde höra trätan från Ysby by. Så här lät ett ordstäv. för 150 år sedan: Nu så blar de kyld å sny, ”, får köringarna träta i Ysby.by. I en uppteckning från Källsjö berättas om en gammal gubbe — död sedan många år — som bru- kade rabbla en mängd befängda ramsor, En lät så här: + Gode herrar och svenske män " "bor 'i Västra' Bäck, 1: on Tore i -Talgelt, : " Knöst i Bönelt, ' Hoss i Rör, : ' först Truls Trulsson i Häslla kölla. : "med flera 'sådana gobbar, = ' Den ramsan påminner om någ- huslän: co Sköan & Jätten å Höna Gillberg" å Swårtlock: å Blana Suben å Torsken å Skral . Jöanna å Blinningen å Snus-'- ne karl. De . jag hört på Orust: : "Horn-Ola.i' Rö, å Knober i Bö, 2 H å Skinnful i Backa, > + ” å Gullsäck i Hjälmvi + "å Torvhus i Björneröd; - - ' Fredrik" Dahl ' Kontoristens suck” — Hemma skriker .den minste och på kontoret skriker den stör- ste — så nog vet man att man [ nörra, Halland har detta” tale- |. "]kappan.solkig på det hela taget äl ra liknaride jag hörde 1948 i Bo-| Eller kanske mera lik denna som > » Svar till ”D « 1, En blom” sterexpert, som jag talat med säget; att åpelsiner som satts av frö (eller kärna) ytterst sällan bär frukt: Däremot gör vanligen den ympade ' sorten det. Det finns dock en möj- lighet att ert träd 'kan bära frukt |.då det:blir c:a.20 år, men säkert är let inte, För övrigt tycks”hi'sköta” det perfekt. 2, Vet ni,'i ert ställe - skulle jag låta en handskaffär göra ” rent, haridskärna åt. er; Det kostar > "en bågatell "och rfesultatet:blir nog bättre än "om Ni. experimenterar själv "med" dem, Tvätthandskar. är fegentligerr: den enda typ av hand- - skar, som” man kan tvätta effektivt hemma. Till sist tusen tack för era vänliga ord om min spalt, Med -' NNE To ”Gallie". - + Svar" till ”Östen 8 -år”. Om en drottning skulle råka få tvillingar, så är det den tvilling som föds försty-« "i som blir kronprins. Tvillingar bru= i kar nämligen inte födas på en gång," utan med ett visst: tidsmellanrum,' - även' om det är kort. 'Med hjärtlig ..: . ">" ”Gallie” nan ”Grön kappa”; Om kap pan är solkig kring hals och ärmar kan ni ju försöka fräscha upp.den "= I oa med -trikoloretylen eller dylikt! Är - e det bästa att låta kemtvätten, ta : i hand om den, Med hälsning. se . Dn > ”Galli Tvillingpar:. De båda tolvåringarna. Manuela och : Sylvia är tvillingar, och det är. kan= a ske därför .som de vid ett besök, i Minchens — djurpark. Hellabrunn . kommit på så god fot med de"två dagar gamla ” getkillingarna, som tillhör medelklassen.” --. ok oA i nackså är tvillingar. a s . k : | | . | - p i - " Yr - ” Må pd rena a Snart får vi-hus. -: NT os al lera rer: Ng NM strif eden se i : fbyggda äv påppert | NY” BIV 1 Vilda Västernj|Över 150 lag deltar” "77, STOCKHOLM; (Press). 4. 0 a ; RSS Soi | fc or : sa | ; : | H , : : , | . | oe vt , h i . i 5 , ; | | ” | | | | iq YTEVV ha IVYN FITYTYN Jm. | : | | AAA NEPTYTTTVYTYYYS jä. Fet YT NU v | ” M Ar PETYN FTV VIVYTTTYTETTYNV y or ta satr BANA MAA | - > | FN ” H — . mA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.