> - uppenbarat sig för. Hans: Helighet - >i Rom Stora skaror kvinnor skyn- . dade till. kyrkorna för att' där :be- . reda sina själar till den föreståen- - misshaglig "> mäler' inte historien. Förmodligen ” " utsägelsen och förberedde sig enligt dar .s. Men. vem. kan. motstå. en ÅREN. "AR HÄR, säger optimisterna Påståendet i rubriken gjordes i en: tidning för jämnt ett år 'sedan, 'Kånske" är det sant: Det gjordes i i Jambaiid med ett vilt ryk- ill följ ningar "under vårmånaderna upp det ryktet att världens under- skulle, -komma den 24 maj: i Italien enorma hådor! mel . blev; "dock + som ngt” uker att påven samt. förkunnat; att under- . gåhgen skulle tima-den-nämnda-da- SEn mycket stämning spred" sig med: vådeldens hastighet från kvarter. till kvarter :egendomligaste i da misstog sig, de. yärldsundergången. En del ar- Etare började skrodéra” Om att-au kunde de våga örfila' upp någon érordnad :— hor det tll sist gick för dem alla, när. värl dens uhdergång inte blev. av, för- återgick livet till sin gamla lunk. Den första spådom mari med viss- het kännet;; om att "världen skulle ta slut, var-den. som spreds år 999. Det var des. k. millenaristerna gom spred detta rykte att tusenårs- | riket var till ända och att världens undergång skulle komma när år 1000 inföll. De predikade alltså för allt folket att alla måste förbereda sig för dem stora händelsen, Snart] - sagt alla människor trodde på för- spåmännens recept. De blev ju som bekant missräknade på utgången. "&« Under de följande århundradena framträdde tid efter annan många spåmän som förutsade världens slut, Astrologer profeterade t; ex. under< gångens ankomst år 1186 men värl- den gick alltfort inte under. Lika litet inträffade det något märkligt . 1524, då :det med bestämdhet förut- sades att en syndaflod skulle göta glut på allt levande. -' - Denna" sistnämnda spådom hade till” "följd: att många personer med hus' nere"i de djupa dalarna ;såide "tusen till vrakpris, ty ingen ville gärna bo på låglänta platser,' där syndafloden väntades få de värsta följderna, En man i Toulouse bygg-. " de vid tillfället en stor. ark för att vara beredd ; på. vad som skulle . hända, Tyvärr blev den sommaren "den torraste i mannaminne och hela syndafloden torkade in. tillbaka till Finland, Zknad « Den allbekante' ken Em = sedan 2521 1 : dd Svedent förutsade världen slut, när. året 1757 gick', till ända, 025 predikade. en USA att slutet skulle: komimna den 5 februari det året. På den "ut- satta dagen samlades hennes pro- selyter, klädda: i vita kläder, un= der” ropen: ”Gabriel, vi är redo!” Men inget hände den 'z gången, : a Även i i Sverige har liknande spå- domar många gånger åstadkommit oro: och stort". rabalder.'. kuride man 'den"31 mars 1898 i Ptid- ningen ”Vårt land” läsa: ; "I socknär nordväst om Värnamo samt i Hågen och Kärda socknar har" uppträtt "två kvinnliga preti- kanter. från" Helgelseförbundet: och predikat om världens undetgång kl 5 påskdagens morgon. Svaga män- niskor grepos av förfäran, hela byar förvandlades - till dårhus, ställe har det gått så långt att;folk blivit så vissa om att bli ”"upptagna' på påskmorgonen, att de skänkt bort sina gårdar till sådana, som de neo, inte skulle bli upptag= ; Förkrosselse och hopp 0 upptagna för folk från bönemöte] till bönemöte varje kväll. Mödrar- na "löpa bort från sina .barn och ränna efter de predikande flickorna. Det är jämmer och pustanden, stö- nanden och tandagnisslan.” . Mången erinrar sig nog den s. k. Korpela-sekten i Norrland på 1930- talet och alla skriverierna om Kor- pela och hans anhängare, Bland de många "påfund som ledaren Kor- pela hittade på var att en ark skulle komma. och hämta alla hans an- hängare, Den skulle landa på Lous- sajärvis is samt där taga upp alla Korpélas trogna. och föra dem till Palestina" och himmelen. Korpelas' trogna församlades mycket riktigt på isen för att invänta arken som aldrig kom, Man väntade och väntade dagar och nätter men trött nade' till sist, Och så rann rörélsen ut i sanden sedan Korpela smitit ovan > men inte heller: han bar ”sann-= spådd. : Sedan förutspåddes världs- katastrofer många gånger under de följande århundradena. k : Nu kommer vi närmare vår egen tid. År 1919 förutsade tvénne ”spå- män” 'att man med visshet kunde vänta, jordens slut. det: året. 'Den ene :en engelsman räknade ut slut-' dagen” genom att studera ”Keops- pyramiden, medan en amerikansk professor kom till samma resultat genom att.studera sölfläckarna. Bå- Profeterandet om världens. un- dergång -fortsätter . emellertid på olika fronter, En av de merå”be? stämda profetiorna har' förkunnats av den italienske astronomen Rap- |hael Bendandi. som för några år ut. atj' jorden år att kollidera med fyra omkringirrande planeter samt för: Sålunda På ett m att bli IL förtroti 24 stunder Svar till ”24-åriga Annika” Kära barn, ert problem hör sannérli. SKREVET Det finns intet i bibeln som gör 055 nytta om det:inte omvandlas till liv, om det inte hlir, en del av äl (Hen Weston) + + vind för våg utan ledare: — Sanningen ä är att västvärl of). den", driver vind för våg utan ledare, President Eisenhowers, kdom var en bi av 'spritdet riksd; inte till 'de lättlösta. -Å ena sidan er vilja till studier plus möjlighe- ten att billigt och bekvämt få flytta till er mors villa tillsammans” med maken, Å andra ' sidan maken, som . Isätter sig bestämt emot allt ”sam- |- höre” både med sin svärmor och sin ' egen mor och som dessutom fär en man med ömtålig självkänsla. Naturlistvis har ni rätt i att det |. bästa "hade - varit om ni, färdigut- bildat er innan ni gifte" er: även ett litet. hem" kräver” mer, än man kerna i ordning: Jag tror faktiskt inte er make är mogen för att byta ut sin nyvunna självständighet som familjefar mot en roll av. en sorts ”son i huset” hos er mamma. Det "| kanske redan har:varit en smärt- fast än blåser det kyliga vin- sån här söt vårflicka med & fomnen full av påskblomster? . en . sam frigörelseprocess från den egna modern: nu är han rädd att bli be- roende igen, Och med den karaktär | ' han nu har har han rätt på en punkt: samboendet kommer säker. ligen att öka problemen, kanske till den grad, att lättnaderna i hus- hållet inte uppväger slitningarna. Och så får ni ju ändå ingen ro till era studier. Är det inte bättre att studierna går . litet långsamt och äktenskapet får mogna?. Er make har ju tydligen en bra inkomst än- då eller hur? Har ni för övrigt er att ständigt ”gå emellan” två människor som ni, håller av. Nej, lyd mitt råd: stanna där ni är, jag; Känn er inte förödmjukad: ni har visat er vara den mognaste och klokaste av er två — och det korm- mér ni nog alt få igen på tusen sätt. Med litet kvinnlig"list kanske ji Jni på det sättet istället kan få den. där platsen som ni också funderar; , på? Maken kanske blir glad att ni gör honom till viljes vad bostaden beträffar, ' så att han ger-med sig, på den punkten istället. Skriv nu hur det går och ta inte illa upp, att hjärtlig hälsning. -— I Namnam, ska vi få fågel köl middag? ” Ä gås. Det dröjer alltså 565 är innan man får veta hur det går,” ; Ett mera närliggande datum för världens undergång är år 1999, allt- så då det nya seklet 2000 skall ingå. Det är förstås millenaristerna som håller på detta datum, men om de blir mera sannspådda än år 999 återstår att konstatera. Den som le- ver får se! H Ni läste säkert om den ameri- kanske läkare, som i mitten av de- cember 1954 tog :avsked från. sin läkarbefattning, sålde alls sina ägo- delar: och klev upp på ett högt, berg för att vänta på världens undergång som enligt hans absoluta tro skulle tror. som ogift. Men för. att ta sa |- tänkt på hur otrevligt det blir för |. tror det blir lyckligast i längden, . inte behövt ”ge med er”. Ni harl: | | jag säger min uppriktiga mening! — det är för bådas ert bästa. Med . ”Gallie” "IT av stadens mest kända byggnader, dägs har vår lag. .stiftande församling börjat. kom- "ma under fund med hur galet det är ställt med nykterhetstillständet” men tyvärr tycks "ännu "allt, för många :riksdagsledamöter hysa -barnatron att det ä är fråga om ett ”frihetsrus” som ”går över efter ett år. Det: är beklämmande hur liten kontakt många poiitiker har: med I verkligheten, ' : (Svenska Landsbygden) - E vid närmare eftertanke " måste man finna det underligt, att män- . niskorna: räknar så litet med det oväntade, De gör ju så flitigt bruk sav det på olika sätt, Det är ett hopplöst drama, som inte innne- håller: någon överraskande vänd- -| medfört en avtappning av de ame- såk, presidentvalet i haft svårt att.göra sig hörd.h; kommit ytterligare i skyrhundan vi världens rådsbord eftersom hans rt gering genom sin oskicklighet stör- tat landet i en ekonomisk kris, Hans '-fadäser i cypernfrågan har rikanska' sympatierna. ”— Frankrike sitter också upp till halsen i svårigheter, men Frankri- ke har äntligen tagit bladet från makterna har allvarligt försämrats, gemensamma beslut måste ofördröj- ligen fattas; inte minst ifråga om Mellersta Östern där faran är över- munnen. Relationerna mellan 'väst- | Svenska « turistföreningens .. komna årsskrift. spelar,. På > ' Morgonjäkt . ör Staden". Lennart Nilsson foto I kan se fel. Själ Vv räknar han med fortsatt industrialisering med ' vid-' hängande automatik och ”mer ener- nyut= längre ning, -Författare av romaner, tar också till sin uppgift att göra det rald.'. "osannolika sannolikt, det märker nande, heter. det i Daily; ;Hez sikt heter det "riktiga temat visserz ligen ”mi ft "staden "ock tätorten” för man både när de lyckas och miss- lyckas, : Jules Verne ' lyckades så grundligt, att verkligheten plöts- sNgen började apa efter honom, > : (6 H. T) En skapande lättja är vida att "föredra framför den dystra slöhet man finner hos många, som bara .Iunkar på i ett evigt jobbande. > Tåke Gustafsson) Stad'i väska och ledarhund. . till förmån för blind och- Turlstyöreningen i Bremen har fått idén till en originell om också nå- got dyr propagandaframstöt för sin stad. Man har till resebyråer runt om i världen sänt ut en elegant res- väska, som innehåller små modeller satser uppnå en summa av kr, 333,000- kr. har scouterna kommit upp, alltsammans avsett att uppställas i å. ste Gamle Iohan August sitter. "och läser om Luther och dennes ;ytt- rande att ”hundrade tusen djäv- lar icke skulle hindra honom från att resa till. Wittenberg”. ” Efter läsningen sitter Johan Au- gust en stund och' funderar över det lästa. Så harklar han sig ef tertänksamt och yttrar: :: - — De va väldigt vad ban va enveten. barnern,iv' voor ”Det , kommer att; säger: scoutchefen Bengt runt om i hela vårt land. nande texten om hjälp till Lars-Gunnar Larsson på .T da blindinstitut med sin trogne vän När Sveriges Scoutförbund imit- :| ten av november startade sin huma- nitära" aktion ”Ljuspunkten '1956” ' ungdom; satte scoutförbundet” sort] mål att med sina medlemmars" in "Redan "efter fyra månåder. på den årslånga aktionen na summa; Nu' siktar. scoutförbun- |” det mot målet att fördubbla sin in- sats samtidigt - som - Radiohjälpen d. den 3 april startar till. förs - mån för ”Ljuspunkten 1956”, ' D: kommer allmänhetens tillfälle att få ge stöd "och hjälp åt de blinda i en livlig vårverksamhet "för "våra scouter” "Samtidigt som Radiohjälpen sätter in, så kommer en affisch att finnas svart' i botten med ett öga som - |tittar. på oss och vi ber i den ma- da barnen. Samtidigt startar scout- kårerna själva vindsröjningar, tom”. - eo och "p 2 "| var dag tycks:bli alltmer domine- rande, är: det inte oriktigt att te- matiskt . framhäva just: denna. va- riation; "som löper. från enkel me- lodisvit till full. orkester,' Det . är också; vad 'som sker i denna år- gång av den ända årsskriften; "Varje vår den" visar: sig” ger den hundratusentals läsare och ' åskå- dare? jen; erinran och ett' Påtagligt bevis för” den levande kultur, ur vilken "dessa årsböcker: hämtar sin kraft och mening. Varje gång faller ett nytt. ljus över egenarter," som oftast . förefaller naturvuxna,: fast flertalet av oss inte iakttagit dem förr.! Så" förs. man från, + upptäckt till upptäckt . De' svenska 'l Ack "fick var] b gi ur naturen” som ofrånkomlig « följdverkan av det vi hat gett oss in på, därtill höjd standard - (vad sem nu menas med det?) och väx- ras”, Vad arbetet angår'har 'man att motse en ökad specialisering på storarbetsplatser och som en följd . härav. ett ständigt svällande trans- port-" och distributiorissystem, väx= «4 ande. trafikvolymer, längre + och : snabbare resor, Hur länge vi, stop=; Par. för detta, är. en annan”. sakt Fört, siktar också en "motsatt ten='. dens; den som kallas decentralises: ett återvändande” till, naturen som bostadsmiljö och i bästa”. fall. en lantligt > lokaliserad - i villor. som efterlä sin monografi under åren 1915—40, Nästa ge Period (1941—51) kom- århundrade till en kultorhistorisk bilderbok, där en ' årgång rymde. ett helt sekel, 1952—55 : fick ., Våren, ; Sommaren, Hösten. och Vintern stå modell. Nu följer som sagt stadsmiljön och dess i mångt och nycket om-. gjorda människor: Staden är visserligen ingen upp” finning av” det” ”1900-tal;”. som år- i inte: dlads Men som den i dag omgestaltas och nyskapas är .dems en dominerande, teb pande band spottar ut urarva 'män- niskor, vilka förlorat inte bara der synsvag | dradenäs: hallstämplar; Deras tid är nuet, ”deras rum är staden = nu och här, inte då och där. Hur om- planteringen > ”kah ha gått till”be- rättar”. Moa Marti insson tillden-]| sjä 1/3 milj. Lennart; Nilssons textilarbeterska i bakgrunden! sy, . > . «I dag bor "hälften av 'svenska föl! er] Lika i många bor på land: bygden, dock" är staden "ofta" ock: mål, inte minst försörjning: I en sådan situation kan: staden som”sådan göra anspråk på ett all- mänt intresse, Det kunde våra skäl att med denna årsskrift f' handen ta sig en allvarlig funderare över stadens problem, sedan flertalet av oss numera kan sägas vara inblan- dade i dem, Staden det är vi men vi är inte staden,.den, är något an- Junker. Den är de blin=. . Ur: idrotislivet. Sen "Förre « engelske: . armémästaren ”Batting” Flynn har utsänt en öp- pen utmaning till alla” jämnåriga | lättviktsk « De måste” "vara ter som föräldrarna bakom komma tisd den' 21 d b Han trodde också att ett flygahde tefat skullé hämta från bergstoppen samt överföra honom 'till endera ffssräknad. ' Vad säger vetenskapdmännen I om alla' spådoråar om världens under gång? . i De bara ruyskar 'på huvudet: In- ett slags tröst anföres emellertid, att man tror sig ha räknat ut att jorden har stora utsikter att bestå i ännu 10 miljarder, år. >. > Om ingent' oförutsett inträffar : dohan Sewerin" gen kan: veta något, om en sådan j sak somm världens undergång. Som | [etanet år. 1893, | Mars eller Venus. Tyvärr blev han . torgen : och minst 75 år gamla. Till 'saken hör att mr Flynn vann. armémäster-, kunna ' mångdubbla den” samlade: summan. ve är .scouternas.-maning till våren bryta. in, trädens h oc lingar och gör på det sättet den samlande insatsen med såväl scou- kommer att: bli loppmarknader på skolgårdarna . liksom soaréer och friluftsdagar. Det är på det sättet som vi hoppas att vi skall . Blunda ett' ögonblick och. tänk heten. Kanske har: man alltför säl-: lan tillfälle att tänka sig in i hurj det vore: om "man inte kunde se om,” kanske.” vi. kän” "bejaka den nat, något” mm växer. alltför fort förd Snnick ja en diktatorisk' form; som. på lö- | F lantliga färgen utan "också. århun- |: är | tern runt. Mån] kand fesa till Götet ' på Bergsbron méd Holmens bruk [i ket (3,5 mälj.) i våra c:a 130 städer, |, e igt. | ferar.över änn; Men hur göstaltas. "Zen I bråda verkligheten» just :nu? Hasso In= ström - svarar :i skissen ' Att bo. sovstad”; '—" Inte -stad, inte Jand; bara ett sätt att bo På... — För: den hemlöse är det mycket nog” att få tak över huvudet, Det hem - . han sökte är det :emellertid inta ' säkert att han fann i höghustvås rummaren.' Lennart af. Peterseng' ”Mellan två språrvagnsresor” (mora ' : gon- och kvällsresan). låter en ana " visa - orsaker ; till: besvikelsen, Nils svar,” : liksom Erik - Lundegårds - ?Strövtåg i Klara”, = årsskrift, som; i: ord” och bild ger belysning åt "Mågra.. av: tidens stora : med” Åke” Hall” eller "till: Linköping" sta Ättorps: Samt> ” : gör resan till ett. ut Kanske är et Ängen god. idé, att bygga ;ut storstaden” till en ännu; , större” stad”? Kanske: - borde, man: og bygga något annat,: som har, mera”? medi natur och liv att göra än med trängsel, jäkt och ”teknik? "=" Arsboken är nu mer än. någon sin också en bilderbok. Fotogratens och tecknarens bidrag är minst lika. ; och >. som betyd ”"som skrivarens, Mar-= i alltför hänsynslöst. smalt sig, Det! Här må hänvisas till Gustaf N tin Holms färgfoton "måste beteck? nas som överlägsna” Färgbildén' kan ströms . ”Städer och människor" , ett stycke socialrsykologi kring det kultur- historiska' trivselmotiv som vi alla söker, Den enskilde kan inte göra 'så "särskilt mycket” "åt saken mer än möjligen fundera, Det är myc- ket" nog. " När vi funderat” färdigt om PLilla Paris och andra små stä- der”, som Victor ; .Svanberg', skrivit nu, in- allmäns: numera som sekund: färgréportage äv stor uttrycksfull-. het, som exempelvis i Lennart Nils- sons " Kungsgatsbilder. Kanske är de svart-vita bilderna här och va en aning: "enahanda, Men ” visst är bildreportage si som ”Kring en hamn' (Göteborg) och ”Provinsens hh vudstad” (Karlskrona) - bildmässij talande; Pål-Nils Nilssons sätt ätt ort tå ”Ljuspunkten 1956". OM |] vårbäckarnas sipprande, inte kunde se' blommorna sticka upp ur gröna skogsbackar. Ja, ivte. ens: få önska och längta som 'andra barn, Vi, som har glädjen att vara'friska, har " |tillfälle. att-besinria: oss ett. ögon- blick' och ge tvårt' helhjärtade stöd till den. behjärtansvärda al tionen v Gammal" men god, En gång i. den garäla” goda tiden förlorar sitt. jag, om hon inte skaf- far sig en sluten krets att leva och verka i, Hur det. ska kunna ske i [framtidens : samhälle,.'. det vet vi föga om, Men det är skäl att er- inra,'om den .svenska småstadens kulturtradition, Kanske har den, en förnyelse att vänta”, ” «Vill. man dröja vid meditationer v| om gammalt och nytt, -smått och stort, :kommer man' att.”med: in- att ' illustrera . ”Statis radikale li 'slut- | (Hallsberg) - förefaller sats: ”Vi känner att människan mera omväxlande ' och ' 4 Skulle de. 200 "första sidorna av ” årsskriften inte” passa någon läsare återstår det ytterligare 109, där man —., kan åka på bilsemester 'elléw skogs-" promenera "eller ta'ett- varv. runt Billingen,. Den som ' längtar > till". nordligare latituder "kan lyssna till . Hjalmar = Ulleniv' , berättelse om Sarek 1910 eller junnar Norlinga Glaciärsbmmar i Sarek nu, nyss. jösm > gammal, folkbildare och "har å ande: behov av golvytor, bilar och - + fritid, vilket allt skall ”konsume= i «: ring och 'som innebär åtminstona an före ransoneringar. och: annan 'se= nare tiders' ondska lär. det i.Lund ha funnits en slaktarsmästare, som hade en ovanligt bred kroppshyd- | sy da. På en'tågresa hade han svårt att finna plats, mer lyckades slut= ligen pressa. sig ned - mellan ” två personer; . som » dock : inte: visade tressé.. s Linds” slutackord sätter större sanimanhång osäkerhet och vårida bakom mycket com "möter ögat färdiots och obe- fördjupa . sakligt 'mbol”, sig. i :Sven Ivar I " och "litterärt: fina studie över ”Stader — maskin och "som + med” ett” "sordinerat' in nuet i ett " Det ligger ”agits av hur bra denna årsskrif'.. > och många dess föregångare x " skull: ”passå bom t 3rundbok' i ten 'stuziecirkel, eller vid en.kurs där. man vill låta fakta”. verka”, inspirerande - till — fortsatt kringsyn « och insyn i det angeläg- " 5. Ina" problem som kallas människs: och henne mil. Sigfrid Leande särskilt välvilliga ”rniner, mot in- | sväras ' ' sframtidens stad". heter Sune Han fann sig: > — Jaa, de; är inte lätt. tarva : ett överslätande och utlät " mager när en ä förmögen .. i Lindströms storstilade bidrag, Han ö — som varje planerare — ”ett orsök: att se framåt i tiden” "och erkänner "oförbehållsamt att mari åv I stöd Sveriges Scoulförbunds ske or tion fär de blinda barnen . FITSYVYTYTSTTTFIFTYTTTYTY VY NY Tr en FFEFETPPPYVYN ARMAMAADNA. PET iotoreportage ”Vi bygger en stad” Vl (Vällingby) ; och - Lennart " Nilssong Moa Posio 901956 vr, TS NTEIYN NYFEYENTYFYTY I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.