vvyv veryvryveyvevvevevvyvyeeevyTYTY vyrvreveerYyY YI vrevevteveertYverervvv och , vyvrYyY a verereveereyt 2 vereervreryrYyeyvryvyvTTT IN Gester a vyvvv , i en te ert Lördagen dén 28 april 19586 " | MARKARYDS- BYGDEN Laholms Tidnings ”Jokalredaktion: Markaryd, Villagatan <£:.> . Redaktör: Sven B. Jönsson, Tel. 10150 Finnvedens. 'körförbund” bildades . : vid en hembyg : Sången och musiken har alltid | intagit, en stor plats hos' smålän- ningen. I den del av landskapet, som: bär namnet Finnveden, dvs. häradena Östbo, Västbo och Sun- nerbo; har så också varit fallet. -”Vid en hembygdsfest i Ljung- . by i juni.1925. kom frågan om bildandet av. ett körförbund upp: Ett 10-tal-av bygdens sångkörer hade genast medverkat vid den- na hembygdsfest under ledning av :dåvarande” kyrkoherden i Södra: Ljunga: Hilding Sjöfors. Förslaget. väckte anklang . hos sångerna och förslagsställaren, kyrkoherde Sjöfors fick i upp- rag att föra saken vidare. . På hösten samma år eller när- mare bestämt den 15 sept. 1925 sammanträdde körledare från Västbo, Östbo och Sunnerbo, till överläggning” i Ljungby. Från Sunnerbo härad var represente- fade ”Agunnaryds; Angelstads, Göteryds,' Hamneda, Hallaryds, Lidhults, Ryssby "och S. Ljunga hembygdskörer och från Västbo Anderstorps, Reftele, Tannåkers och "Ås hembygdskörer.' "Som; ordförande ' fungerade kyrkoherde Sjöfors med kantorn : Gunnar Löfkvist i i Göteryd som. sekreterare, - + ' Härvid beslöt man bilda: ett körförbund,, omfattande ”hem- bygdskörerna., i de tre häradena och namnet skulle bli Finnveds- bygdens körförbund. En interim- styrelse tillsattes samtidigt be- stående av, kyrkoherde H.: Sjö- fors Södra Ljunga, ordf., kantor S. Svensson, , Ryssby, v. ordf, kantor T. Lidstrand, Anderstorp, sekr. folkskollärare "A; Ryde, Lagan, kässör, o. kantor I. Björk- man, ' Reftele. ' Som, förbundets förste dirigent valdes kyrkoherde "CH. Sjöfors med kantor” 5. Svens- odsfest: i Ljuneby Körförbundets första sc > konsert . hölls i Värnamo. kyrka den 2 juni' 1926. ' Förbundets 'stadgar antogs den 5 mars 1927. Enligt förbundets stadgar skall förbun- det verka för sångens höjande inom sitt verksamhetsområde ge- nom såväl" fyrstämmig blandad körsång som unison sång. ::-. Detta har förbundet också sökt göra genom årliga förbundskon-|. serter, Sådana har också: hållits i de flesta av Sunnerbo försar- lingskyrkor, F. n. är 13 kö er anslutna till Finnvedens körförbund o.'sång- arnas antal omkring 250. År 1931 avgick kyrkoherde H. Sjöfors på grund av avflyttning | från orten som förbundsdirigent |: och ordförande. ' Han valdes då till hedersledamot, av' förbundet Som förbundsdirigent valdes då kantor Åke Bjurdalen, Lidhult, vilken förtjänstfullt lett: för- bundskören alltsedan dess. Andre förbundsdirigent är kantor Gun- när Lövkvist, Göteryd, vilken arbete i dess tjänst. N På ordförandeposten efter tr äd- des . kyrkoherde ' H;' Sjöfors av folkskollärare EE; 'J. Malmertz;| lärare : som efterträdare. : År 1935 utsågs kyrkoherde G. Byhmer, "5. Ljunga, som ordf. och sekr. och har alltsedan 'dess' tjänstgjort som sådan, Den nuvarande: styrelsen ' be- står av kyrkoherde Gunnar Byh- mer, S. Ljuga, ordf., - kantor G, Löfkvist, Göteryd. v: ordf.,' kan- tor V: Rydén, Hamneda; kassör, taryd, och kantor H. Vendt; P $on som vice, teryd. Årspremiär | på Skärsjövallen Svårtippat. Burséryd' eller MIF. . dag : "blir i det: 'med all säkerhet ' mycket folk på ' '": Skärsjövallen 'då välspelande Burseryds IF kommer för att Sv > försöka få två: poäng med sig hem? Markaryd 'å sin sida vill ». .säkerligen inte släppa' gästerna framför: sig i täbellen utan Mä kommer att kriga till 'sista” sekunden. Markaryd 'ställer.. upp - med sitt starkaste Jag: och bl; + "De da kommer att bilda ”Bervingen” och .det' blir, säker- F ligen, många överraskningar. från det hållet. En annan. fördel är aft Roland Saridström och Ro- : land Karlssön får bilda vänster. » ving. VT "Matchen . börjar. kl. 1. Kl. al: drabbar dé båda Kläibbarnas re- servlag samman: - vy. Laguppställningar. A-laget: Birger. Persson, Börje Joh on väl Bertil Glans, som Bengt: Arne” Andersson. a. kommer 'man”att ta hem så” varit med sedan förbundet bilda- | des: och. "nedlagt "ett intresserat - Ljungby, som i sin tur fick över-|- S. Lindestam," Lidhult;l:: samt fru Maj Vidner-Brink, Vit-|' Riktpunkterna F Det finhs . "många stora Högor 1' södra Halland; sor väntar på sin lösning -men , den,. som är mest brännande” 'och aktuell är för. närvarande , den: planerade motorvägen, Det har talats mye: ket om att den: skulle: byggas redan innar: 1960, att den skulle av miljtära skäl läggas in at land så "att, "den skulle dras "över Våxtorp—Knäred "eller något liknande, Finns det då" någon sanning i detta” "och var skall vär gen gå? Laholms Tidning stäl- ler > frågörna till landssekretera- re "Robert Magnusson i Halm- — "Beträffande "den "saken "att motorvägen >, > skulle, dras . längre ji militära skäl, så har jag aldrig hört, ett ord om den saken” utan. det "är 'säkerli- gen" helt ' gripet - ur luften; för- klarar, "landssekreteraren. "Fvärt- om tycker jag att vägen går bra där den nu. är planerad — allt- så I kustbandet 2 både av mili- tära och ekonoomiska skäl, Det kan" ju ”bli av. behovet påkallat att .. få fram militär snabbt till kusten och bomba vägen skulle en fiende; åäkert ' göra lika lätt | vid kusten som ån bit längre in. | —: själva sträckningen är nte definitivt pestämd än. Den harju överlåtits ' till ett planeringskontor i Malmö men det behövs säkerligen ett kon? det väl klarnar riktigt. 1 fräna rummet "kom- som! mer : bestämma "vägens slräckning” är ”riktpuunkter- na” HaVandsås och - Halmstad, - d.v, si hur och var. man skall draga vägen över åsen och : hur,, den skall dras utanför ' mer aldrig in i en stad annat Halmstad -— men om det blir någon ' kilometer eller någon :; mil — därom vet vi ingenting. Man har ju tänkt ,sig att mo- "> torvägen -: skulle gå över åsen vid östra Karup men inte hel- ler: den1saken är klar, Det är "sen med en 'så: stor. väg. Men när : dessa båda : ”riktpunkter” Halmstad, : En; motorväg 'kom-|]' - än. vid. slutpuunkterna 'så attl.E den kommer” "att dras öster om" - ju:en stor, sak att gå över Ar] "bestämmer motorvägen genom. s:a' a Halland Mal Nn "-Stadafull Ktige' i nadernå' uppgår tär ar gt 8, kunna, stå. som värd fö en ta bygga en: stadionanlägg ning 5 miljoner "kronor: en del" matcher : i för 8,5 milj. kr: | mö bi "på fredagskviällen. att ör. 30 000 åskådare. Kost- taden skall fotbollsv är lsmis- "Predikoturer. Loholm 10.00 skrm, Pp. Söemborn:' därefter hem, ochi, NYEÅ kn Här kansson, Veinge 124 dal. Därefter. 'Tjärby och Mistocka lyst med Veinge: Hishult 13.30 hgm. med nättva kh. Gustafsson. 9.15 ssk.. Män- dag 19.30 kyrkobröderna. Fa- miljesamliviäm. : Knäred 10.00 hgm. kh. Erikssön. ssk. 9.00 8ö- hem, "komm. Boke. komministerval.” Sammanr Ränneslöv 13 30 shgm.. KR; "holm. : Vsby 9.30 hem. kh. Sjöholm. "7 Våxtorp 9.30 hgm; med nattvard. kh. Hallind.. 11.30 barngat]. kadj. Palmgren; terskapet” 1958. (Malmö . 1 da 2) rd. : Konfirmandjub. , : « kh. Hallind, konfirmandjub.' öd, Kärup . Onlsson, . Sskummeslöv 18. :00 hgm. v. » Ohlsson, Markaryd 11.00 hgm. Kn. Linde stam. Kollekt till Inomeurope- isk mission. Holma skola 16.00 |- andaktsstund. km. Magnusson; Hinneryd 11.00 ;hgm. med skrm. och, nvg; kh., Andersson, Kon- firmandjub. 'ssi, Inställd.” Båstads ky! rka: Hgm. 14.00, sam- tal. med barn 10.00, samt lör- - dagar 16.00 i' Malens skola, Hasslöv 13:30 ngm: med nattvard: 10. 00 ham. vi P: Sven , » Sven Laholmis Iuth.' misstonshus sönd. 14.00 Ali Hector. Velnge 'Pabernaklot 9.30 ssk. 19.30 vilckelsemöte,' Brander. ; Onäad. 17.30 Gk-fllekorna. Vec- komötet. inställt. . Laholms Salemkyrkan 10.00 ssk. « 11.00 predikan, Brander. Torsd. 17.30 möto för flicko? och pol- kar. 19.30 väckelsemöte, Bran- der. Skögaby hos i. Martinsson 2.00 ssk. Genevad Folkets. hus 10. 00 esk. Betania Hishult Sönd. 10.30 ssk. |" Torsd," 19.30 väckelsemöte HKlestorp hos Alfred Larsson Tisd. » 14.00 pred. Ture Andersson, Våxtorp Betel Lörd. 19.30 bön. Sönd, 10.00 ssk. Onsd. 20.00 off. : möte Nilsson. | : off, möte Nilsson. Ekeryd Betania. Lörd. 19.30 och sönd. 13.00 och 16:00 uppbyg- .. gelsehögtid p. Thufvesson m.fl. Månd. .19.00 Diakon och styrel- semöte.. 20.00 församlingsmö- to te. Onså. 18.00 juniormöte.. Knäred Betel Sc Ekeryd Betania, Luth, misslonshuset Markaryd 13.30 ungdomsfest. G. Tuves- . son. ÅL. Björkman. - Laholm, Sion, IOGT sönd. 15,30) Vindvarp hos Hansson Tisd. 14.00 ! 3 Den lilla 7 månader gamla engelska flickan gör sitt till att förbättra de -engelsk-ryska relationerna. När all= mänheten i Portsmouth fick lov att komma ombord på den ryska krys- "garen. ' ”Orzonekidze”,' som förde Bulganin och Krusjtjev till England, Förbrödring - fick hon följa med pappa och mam- ma ombord. Med sin charm beseg- ' Onsdag 15.00" barnsyförEningen Pastor ' Bramvall.. Offer för "åa ”Falken”. Torsdag 15.30 ar- byggnadskassan,: Tisdag 19, 30 rade hon genast den här ryske ma= ' betarkretsen -:1. förs. -hemmet. | > bönemöte. >: , " trosen. ns « Nattvardsgång Vallherga, Misslonshemmet. Sön- Fn » 11.00 vid Hgm. ' "sönd, d. 6 maj . dag 10 söndagsskola., Sn "ANNONSERA 1 Lt gamlå i goda tiden” är tagen i sam- .band -, med - Kronans ' jubileumsut- ställning ? av. "plagg från "de sista; jsamma sv möde före- | ” äro "klara ' skall vi återk st "sträckningen men att den ' kommer" att gå tämligen ' par r "ett "med "kusten en bit mm vf än” teer upp till höjd Vintersäsongen lutas Valborgs- mässoafton' med dans' efter. Berth Walters! ' populära” orkester, ” Folkparken , Skärsjödal .- ;o 1:av maj blir: det ' säsongspremiär dansmusiken svarar Almqvists or- kester, Under kvällens lopp blir det Margot Remdha och .musicalclow; nen Åke Remdh Bertil Jonsson, John Johansson, Jan åf Klintebérg,, Rune. Karls- - FOn, Bengt-. Arne Andérsson, Ber- til Glans,: Thure Grahn, Roland Sandström; Roland Karlsson, : Markaryd: .B: - Egon - Persson, Rolt Branting, : Kjell ' Forsberg, Arne Sandström, Roland Stridh, Bengt Andersson, Lennart Pet- . tersson;'. Bo" Nilsson, Stig .Pers- son, Hans Blomqvist, Sylve. Hal Timstors IF: : premiärspelar på söndag i i'Uhna- ryd, Sist lagen -.möttes i Markaryd vann ”Timsfors' "med 5—3 och bör nu återupprepa segern för att inte bli isolerade i botten. Laget får: föl- jande. utseende: ' Ivan ; Johadsson, Sture -. Hedberg, Tage Kronqvist, Sven ' Malmberg, . Stig Malmberg, Ake. Larsson, Leif. Gladh; Lennart Kristensson, Sune Kronqvist, Sven hström, Göran” Svensson. s hå - Guillermo Ardon tycler det är roligt att börja dagen med, > ” att tvätta sig och borsta tän barn, bl, a. Ppanj, som. har börjat i en mo «ot Honduras hwmdetad, Teancio ' igång, skalt näringatära och nde: na. Han är en av de tusenti - Brpilke det att borsta tänderna är något nytt. ASS F har Honduras ivingsatt en omfattande hälsokam- rn skola i Danli, c:a 80 km. från 20. När komnanien kommer riktiot sen ingå iden dagligu Under id= ningsplanen i 16) skolor landet över. oe " Folkparken ; Skärsjödal och förl gästframträdande av operadansösen | ri "I stadens ”: torde vara Hur ställér ' "det sig då med stadsplan” och väkar I Laholm? passar . yi på att” fråga landssek- får” Bygga, trevånings" för yttrande, kommer, förhållandena. hålla, : hade inte: kommit, på tal. manhang ... för. sådana ; ändringar. 7” ". . Vad: beträffar frågor -' har. jag. avtalat ledande tera i: sträckningen jag inte. men det kommer. ; "a Till sist frågar vi ländssekre- teraren' hur det går med potatis- utredningen, ” där han 'som be- kant: är ordförande, . men om den saken "firms det 'intet nämnvärt -| gjort än: "Men den 4 maj skall man ha ett sammanträde i Stockholm fast det blir säkerli- gen många än" innan” utrednin- "T gen. kan framlägga några resul- tat, Cel. > d ” Stortorget så att "Men när 1 det gäller, en så pass viktig sak jag säkerligen att åka ned till Laholm för att titta På ' Häradsskrivare- Koätorets "lokalfråga"' är ju löst ny,. dessbättre 'skulle jag "vilja säga,., men .jag vill också fram- att någon stadsplaneänd- ring enbart för att lösa den sa- N ken, Det . får vara" -betydligt mer vä- gande. synpunkter i större .sam- "att åstadkomma stadens ”väg- "med mäns om 'ett sammanträffande. för att. disku- av speciellt Kristianstadsvägen,, Men än har fått tid till detta — nästan '- otroligt '.att plågsamma och ona- .snörliven.. var... högsta d sekelskiftet, Det väsent- liga »timglasmidjan och - att åstadkomma. den var förenat med en sannskyldig pina. För att hålla | för påfrestningarna gehövdes kraf- tiga "plagg "—. tyget i snörliven "vår Likaså var stöden 'stabila — val- fiskben, planschetter och” rotting fjäder. : Men: tro inte att detta -— hur hemskt det i och för. sig låter — var hela; eländet, Den tidens kor- "sett: hade” inget : med "strumporna att göra — för. att hålla dem uppe | fordrades ett separat plågoris. be- stående av band, som 'snördes åt kring - benen; och? som " hade till följd att blodomloppat stoppades upp. - nos När kvinnan” av i | dog väljer sin korsett :'och bysthållare sker 'det efter de pu "gällande kraven att gjordes också tjockt och präktigt.|::- DE behå var 7bystplattare” ge henne" en” vi svarvad, kurvig "Hallandsdistriktet av IOGT har ökat med 62 medl. 1955 Hallands distrikt av IOGT har en- ligt sin i dagarna utsända verksam- hetsberättelse under fjoråret ökat sitt: medlemstal med '62 till 2,275, fördelat på 26 loger och 4 kretsar. hette det ”bysttillplattare”. — Även figurer, som inte krävde korselet- ter började använda separata till- plattare, oa i Och så försvann gossmodet som så mycket annat, Men nu hade kvinnan fått smaka på vad det betydde att vara fri från alltför hämmande underkläder. Resåren blev mer och mer använd och kra- vet på smidighet -blev. större och större. Tunnare. material, modifie- rade skärningar och återgång in Frots ökningen ”attrycker distrikto- chefen Erik Lundholm i sin till det” till Xx sbacka förlagda = framtida verksamheten. Han anser. att bristande aktivitet inom en del till mindre glada funderingar: ”Den ; för vissa ”av dessa redovisade: till- , bakagången " eller stillaståendet är så mycket mera beklagligt. som vi just nu måste 'skapa den största -, aktivitet för att verksamt kunna' sämrade <nykterhetstillstånd, som det nya: försäljningssystemet af rusdrycker fört med sig” Under. . sömmaren 1955 fördes överläj mellan .k larna : och distriktsrådéts special- tjänstemän, och dessa överläggningar - gav anledning till vissa förh i gar, . som. dock. inte i allt kunnat infrias, Överläggningarna gällde främst .en effektiviserad ”propagan- da inom kretslogerna, men också en- samordning mellan de olika tjänster de svängda linjerna kom : arb - 1 Fortsättni: hr fram, Vi behöver häl tala om möjligheterna "i" dagens korsettmode — men det bör vara intressant att veta, att korsettens Lundbom, att tiden efter den 1; okt. har melfört ett avsevärt försämrat. ” nykterhetstillstånd, en oerhört ökad figur. och "att > plaggen 'dessut skall 'vara så 'smidiga och -bekvä- ma som möjligt. ; 'Men hur många "på just de” här plaggens Vv inte att hjälpa Bysthållare” bvex.' ska, ungt datum "var från början ingalunda ämnad : som . hjälp: till Sofia .Lorensk silhuett utan raka motsatsen — att utplåna vad. som utplänas kunde; Lin a ”Bysth Ilaren v var först - ”bysttillplattare” ; ”Undan för undan mjukades kor- settmodet: rupp, bildlikt talat. De försågs så småningom med strum- peband, vilket ju var ett stort framsteg." Kulmen nåddes på 20- tälet med "dess gossfigur som ideal, För minga' betydde det madet full- ständig » befrielse " från» åthållande och: formande ' underplagg, medan korpulentäre personer fick använ da. konstgjorda. medel för-att få fram den, raka linjen, Korseletten såg, dägens . ljus, — en korselett, som hade till främsta uppgift att jämna ut feminina rundningar över höfter och byst, Därmed var också bysthållarnas' idé” född. Men då vå kling från ett derat pi-|lk noredskap till dagens: stödjande, skett. på - bara 50 år. . och ett ökat antal fyl- leriförseelser, brat . hjälpande: och bekväma” plagg I har]: mi Bland gästerna vid den: stora ryska mottagningen på Claridges-v även Charlie Chaplin, 'som' hade en ' gemytlig. pratstund. ridgr pre=" irminister :Bulganin. De var inspirerande, sade den store film= : > skådespelaren 'efteråt om Bulganin och Chrusjev. ” Är I våra slå fervallar dominerar ju som bekant rödklövern bland balj- växtkomponenterna; Sedan” gam- malt ingår den med en hög pro- cent. i nästan alla.våra" vallfrö- blandningar och ofta utgöras dessa eridast av > rödklöver ock! timotej. Orsakerna till: denna rödklöverns framskjuina plats, är ättförståeliga, 1 allmänhet. ger."den ;'en 7 god" av- kastning och"den trivs på flertalet jordtyper här 't landet. Genom: en långvarig. fröodling' hår för! olika delar av landet = Är: rödklövet: eller" lucern - bä sta. slåtterval Isväxten Hu Ider väl” anipassade" "rödklöverstam- marna "har en köldresistens,;. som synes vara tillfredsställande. Ge- nom. ett lämpligt. stamval kan man sålunda rätt: väl förebygga köld- skador i vallarna.” För isbränna är trödklövern mera känslig, även. om det också 1 detta: avseende före- ligger vissa stamskillnader,. . De, i vå kerna'. "till emellertid parasita av klöverröta erhåller” vid lämpliga väderl 1 ymfatt- mar utformats. Dessutom, -är "det möjligt för, jordbrukaren. 'att' på de flesta håll själv: producera :sitt frö- behov — en faktor, som har: spelat en. mycket /stor , roll. men numera 'kanske inte är lika betydelsefull, i I de flesta fall är rödklövern väl "förtjänt. av "sin ställning . som ' vår viktigaste. vallbaljväxt, även om "den. också har påtagliga svagheter, Sålunda är rödklöverns uthållighet i vallarna' éfta långt ifrån så god En sydhallänning Så gör 088 — och honom = " jänsten att rekoramendera ör RR 5 : -som man skulle önska: På grund :härav har andra årets och äldre jvallar” ofta ett mycket begränsat iklöverinslag,. vilket i de flesta fall medför . en. : både - kvalitativt och [vantitativt sänkt. skörd. Till en Idel beror denna rödklöverns bris- tande uthållighet på rena vinter- "skador orsakade av köld,. Isbränna ete. Men den är "stor > M ning och -' kan 'orsaka'-betydande skador, Inom våra viktigaste jord- bruksbygder.är. angrepp av :klö- vernematod: också oerhört vanliga och "i de allra. flesta fall orsakas s. k, ;utvintring i vallarna av an- grepp av endera av dessa parasiter eller .av' båda. Betydande, stam- skillnader " råga öm mottaglighet föreligger, men resistenta stammar med tillräcklig härdighet för 'Mel- lansverige och Norrland finnes än- nu” ej i marknaden, - I särskilt ett ytterligare avseen- de kom rödklöverns svagare sidor klart till: synes under år 1955, näm- ligen 'dess bristande torkrésistens. Lucernen har en jämfört med röd- klövern ” utomordentligt stor: för- måra att producera stora mängder srönmassa även under torra för- då i-många fall att: olämplig stam walts för vallen. De för olika byg- håll En odling av luce därtill I rap god ' garanti för Hilfredsställande I påla somrar.' Men samtidigt är Jucernen för ' parasiterna> skadegörelse än |: rödklöver, Både', nematod och röta angripa det. Av klöverröta "angrips den emellertid ' sällan lika" svårt ras som angriper rödklöver, orsa- kar inte någon skadegörelse j lu- cern. Lucernnematod är £, n. känd som svår. skadegörare endast på eh plats i vårt land. Man kan allt” så .säga, att lucernen f, n. i all- mänhet ej i högre grad skadas av våra, vanliga 'vallparasiter, "Om ' rätt lucernstam » väljes, är hicernen fullt vinterhärdig t. o; m, i :Uppland. Betydande skillnader i lan olika stammar. Den mest vin- terhärdiga bland de stammar, som f.n, finnas i marknaden, är Grimm och denna stam bör alltså föres dragas I den nordliga delen av lu- cernens 'odlingsområde i vårt land. De franska stammarna, represen- terade av-bl. a. 'du Puits, har högre specifik avkastnings förmåga men är inte tillräckligt '/vinterhärdiga - i Svealand. De böra däremot odlas i Sydsverige; Stammen ' Alfa har bättre härdighet : än de franska stammarna men når inte fullt upp i Grimms klass, Lucernen' är 'gariska krävande i råga om odlingsplatsen, Den går bäst till . på väldränerade jordar foderproduktion' även under: torra Vv i allmänhet mycket mindré utsatt] som: rödklövern : och. den nematod- lh: härdighet föreligga emellertid mel- |; » Andra tider, andra "7: seder: > För "varje ”ny' generation tycket ridderlighötens blomma vissna allt. ” mer. En far sa häromdagen till sin son, som just hade lärt sig dansa:- — Känner du dej inte lite fånig " första gången du. går fram till en flicka och säger: ”Får- jag lov, till 7 den här dansen?” "=... upphov med förolämpad uppsyn. — Ah, jag hat väl aldrig sagt något så larvigt!" Sv , — Inte? Vad säger du då? » — Jag strosar runt och fluktar på tjejerna till jag” siktar "en skaplig brud. Så pekar jag på” na och säjer; —Du får duga! NS Enkelt : DR berättäs att :den amerikanske mästerlöparen och olympiasegraren liten grabb hur man skulle bära sig åt för att bli en lika.fin löpare. ;-- — Det är rycket enkelt, svarade Jesse. När de andra springer ska du bara springa. ifrån dom, s - VATIKANSTADEN: Dear första . maj kommer i år att för första gån- , gen firas som helgdag i påvestaten, De kyrkliga verken hålls ' stängda och "Qbservatore utkommer 'inte Påven skall. hålla ett radiotal'till ett katolskt inter=" pationellt arbetarmöte i Milano. med högt pH-värde' och god till- gång till” kali och fosfat, På så- dana jordar förmår den ge en av- bättre avkastning än någon h vallväxt: Den bästa skörden es i tredt je och, fitets ” åvets sa svårigheter att Placera in lucer= nen i våra vanliga växtfölider. Man, ' kan "emellertid utnyttja lucernens goda. egenskaper också genom va Jesse Owens blev tillfrågad av .en > - sina: betänkilgheter : rörande den :- av ' distriktets loger ger anledning? - deltaga i propagandan mot 'det för- ” ling 1 blandningar > »med- rödklöver men sJoch grös, et Ynglingen betraktar. « sina dagars ; es |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.