Lördagen den 28 april” 1956 ” LT:s" lördagsföljetong = Wvinnolcärlek; stafartolk och” npla S å van frieriet till Margaretas föräldrar överståndet, utan ' att han. behövt framställa sin : fråga” med de ort som han så å' vägen till: försvann” snart ner” i. 'köksregionerna, Snart kom hon igen; och . meddelade, att . maten var serverad. Nu kände . Håkan'att han. var hungrig, och : "måltiden, i vilken även Gunella + deltog, smakade utmärkt, drog. de" unga: sig I till a sén I å mycket. att tala "med varandra : om iden" korta” tid Håkan, fick Han funderade mycket, över. hur Beata kunnat sända , bud: till:-:hohom:; att komma. hade :hoh skickat bud med ” till bårönen; $å-att denne kun- nat. skriva till ryttmästaren?”, inte” förstå, sade . tt. skriva till mig att ' hon. "var sjuk; ce "ra på så länge." Skall jag säga ' allt blir det en lång historia.” -— Ja, sade Håkan, det, skall, bli mig ett nöje att höra... .: 3 Så började. hon sedan hon smekt hans kind: . — Den första gång jag fick : se dig och din modiga handling, - var det som om mitt hjärta fått ' en elektrisk : stöt, : Du. var' så . vacker och 'så stilig, och dessu« : tom hade du visat prov på att "du var en verklig man. "Inom ' mig kom en känsla som, jag ”allrig” förut - känt, Det "gjorde nästan ont i mig, när du följde ' oss: hem, . och knappt. tycktes. . märka min närvaro. Den nat- : ten' låg: Jag vaken ' länge: och tänkte på dig. Jag tyckte att du fått allt för liten belöning: för vad: du gjort." Jag "visste att. pappa "och - ryttmästaren var " bekanta,” så: på morgonen bad jag pappa att skriva till-rytt- mästaren. Jag ville att du skul- ' le-Ffi”tackad inför hela -rege- mentet, -och" jag ville äver få —- mågen Juumskap:c om ditt förflui överlämna till dig, för att få tillfälle att än en gång få träf- > fa dig, Jag stod och väntade t länge, innan jag fick se dig när du kom över bron. När jag fick se dig igen, förstod jag att jag . hade förlorat hela mitt hjärta. till dig. += > "kunde" vara så listig bara för att få träffa mig, sade Håkan : "skrattande, och gav. henne en: kyss. Margareta fortsatte: — Jag bestämde mig för att " söka upp Beata, Jag hade mån-'- ga gånger kommit förbi” huset, ' men jag visste inte ver som bodde. där. Jag brukade ofta ta en ridtur-på vår Rebecka, och ”en gång kom jag förbi” huset - och såg en rar gumma som gick i, trädgården och ansade sina > blommor; De växte i 'mängder, : och. det syntes att de". var väl .. skötta. . Jag steg av. Rebecka, : - "och; började. prata med: gum+ - man. 'Hon kände mig inte, men ON g ec Oo. Nilsson Hishult” | n jag sade vem jag var, 'und- rade hon varför:en sådan för-: näm fröken intresserade sig för ett gammalt skrälle och hennes : blommor, Jag tyckte hon. : var trevlig, och vi talades vid gan>-. "ska länge. "Hon berättade för "mig att hon: hade haft besök av sin fosterson. Det visste jag ju, men ville inte förråda något för henne, Hon' visade mig hur hon hade det i sin lilla stuga, -och berättade också om sitt liv. ' Hon sade att-.hon. varit. änka i flera år. Hon hade alltid ön- skat sig barn, "men" inte ' fått några egna, utan i tället hade ide tagit hand om dig, som de hade fäst 'sig mycket, vid.: Du - "hade alltid varit så snäll och rar. Sedan: du hade läst för prästen "Hade du klarat" dig själv; och / var du en stilig . PRESIDENT KEKKONEN har besökt Rimito i studerat notfisket. Här är han tillsammans med - stått i tre (Forts). — Och när jag så nått Bragg." : kan och så fort ni kan." Rap- portera till mig, när ni är till baka, antingen ni- kommer på dagen eller mitt i natten; = . Jag reste mig upp för att gå. Han tvekade en sekund. Ira — Ni förstår till fyllo den fa- : ra, ni utsätter er för, löjtnant, Jag: påtager mig ett stort an- - svar, då jag skickar, i väg er. så här; men . .. — Jag är fullt på det klara + med. risken, , general. Och om” jag inte "skulle återvända, ber jag bara först få säga, att jag är er tacksam för det förtroen- de, ni visat. mig och den tillit, . ni sätter till mig. '— Med förtroende" men” "utan. tapperhet kommer man ingen- stans; min; gosse. Glöm inte, att jag verkligen beundrar ert mod. Han reste sig upp och räckte mig, handen, Jag tryckte den, inte, som: en" soldat, som ska- kar: hand med sin överordnade, , utan som en man med en an-, nan, en like. Nu hade jag, lik- som armén 1 övrigt, riktigt lärt ”— Tag reda på allt vad ni. : > överröstande klapprandet ”husar. ' När jag så' skulle rida Abo skärgård och ett byalag, som bes. hundra & år. — Inte trodde jag "att : du . "inte var den; överklassflicka;:' " som jag fruktat, "sade" Håkan 5 och omfamnade henne.” - .en stund framåt, och knackade - :: försynt på dörren, Han ville ha hem, bad hon mig komma iq igen snart, om jag inte tyckte hon var alltför tråkig..Ett par. vec- "kor därefter besökte jag hen- ne igen. Det var ett verkligt nöje att höra henne berätta om sitt långa liv. Jag fick också en, "inblick i'hur svårt många fatti- ga har:att dra sig frarh; och” hon gav mig många” goda = "domar. : -— Jag hade' tagt med” mig. lite kakor och. lite. äkta. kaffe, : så vi hjälptes åt ute i det lilla köket att koka kaffe, Där var: -så rart och hemtrevligt 'med = den murade spisen o. den tre- fotade kopparkitteln. När jag . hade lagt på bönor ville Beata att vi skulle lägga” på :lite ci- koria, annars fick 'kaffet ingen färg, sade hon. Kaffet blev gott 'och sedan satt Beata och jag och . njöt och pratade, Ditt namn kom ofta in i samtalet, - och det var ju det jag helst vil le höra, Ne » edan: hälsade jag på ' henne varje dag jag red förbi, men en dag syntes. hon inte till. Jag a ” gick in i stugan, och då låg hon ” . svårt sjuk, Hon hade känt sig, " sjuk länge, men försökt att döl; ja, det. Nu kunde hon inte längre;" "och" Kon förstod att hennes; dagar var räknade. Det - enda hon önskade var att hen-' nes Håkan skulle komma hem eri ' gång" till innan hon dog. Hon hade något att säga'ho- nom, Jag bad pappä skriva till ryttmästaren att du skulle få komma. hem. Då hade jag ju ett svagt hopp om att få träffa dig själv också. ' Jag besökte: hénne dagligen; och'hon var mycket orolig för "att du dröjde Själv fruktade Rd jag också att du' skulle komma "Denna. -böfaftning, h de därtill 3, nämnde Tidström är det min-" för sent, för jag såg att :det blev, sämre för var dag; Ett par grannar och jag skiftades åt att vara hos henne varje dag. Jag höll på art trösta henné med att, du snart skulle komma, när du : stod bakom ryggen på mig. Jag "blev 'så överraskad, så jäg viss- . te knappt vad jag. gjorde. Du . kanske tyckte att.jag var. allt- raskad över att finna 'dig där: Sr När: jag fick 'se hur vänlig du ' var, mot min kära fostermor . bröts alla hinder, som jag va- rit rädd för. Jag förstod att du kunde ha pratat färdigt för ett enskilt samtal :med Håkan :' innan han gick till sängs. G nella hade redan” gått till vilå - Håkan satte sig. och baronen började tala: ' — Jag har låtit min dotter följa sitt hjärtas. val och själv; "välja sin man, och nu bör du veta orsaken till varför vi br ou Håkan. Jag blev bara så över-: aronen tyckte att de. unga . ot ES TYYTNTYTTTYFTTvr Yr LÅHOLMS TIDNING > SS FTYvrv ' Md i ”Sälkvaccinet mot polio "har efter Års omfattande. prov visat sig infria de' förhoppningar man + ställt-på det. Under året har” polio- frekvensen bland vaccinerade ame- rikanska. bärn minskat - med 75-80 KC Produktionen” av ” vaccin” öker stadigt men takten. bestäms av hvvudfaktorer den” långa fram-, ställningstiden, " 120 dagar, och de : rigorösa säkerhetshestämmelserna, I seni efter förra årets olyckliga pos? liofall: bland barn:som vaccinerats I Succé för Salkväccine med - ett . otillräckligt. Kontrollera” ” Parti. av vaccin, -nu skäö det: överhuvudtaget ä är et rpts så lång . möjligt. In.” te ett enda fall av polio till. förj av felaktigheter i vaccinet har heh ler, , inträffat sedan dess, | En grupp på fyra ryska forskare ä har studerat Skalvaccinet i USA och se på bilden med intresse iaktta hur är. Salk själv' vaccinerar én poj- ke; Närmast bakom dr Salk "syns ” är Mikhail Chumakov chefen - för Ryselands ps Fintersningsinstitue, Resa 1: Halland för allanäslitteraturen d.v.s. den som. berör det gam- la Halland, dess landskap 3 och folk, är ganska sparsamt - företrädd i svensk 'literatur. - Vår- vetskap om hallänningars . "liv i gamla tider är därför gan- ska begränsat, Bland dem som '. gett-bidrag till landskapets be- skrivning från 1700-talet är en västgöte , och ' därtill ' (liksom Osbeck) lärjunge av den store ” Linné. Författaren heter Anders '... . Tidström och han föddes 1723 i Mariestad,” där han. fader var "borgare, Han. var fil.mag. "och, I ”titebr löd på "chemioe'laborato som de "Kanske" "trodde,' ville | förhindra ert giftermål. Jag var” själv i'samma ställning sort du” när Gunella och jag ' fann varan andrä.” Visserligen 's hade -hunnit lite längre Än, du,': jag hade, blivit .kapten, men lönes "war minimalj: och jag:hade :sto- "var då trettio. år och' jag "fyrtio fem, och vi kom snart under. » fund” med" att' vi älskade vå andra: Men Gunella var en barnet. till en . söm var ganska förmögen, För äldrarna ville ' inte” ta emot :e ådan fattiglapp som mig- till: måg; och hotade att göra Gu-.i nella. arvlös om hon inte bröt" örbindelsen. Men 'Gunella: var. .ståndaktig . och sade att" hon- - aldrig skulle bryta sitt:löfte-till mig," Hon' grät strida tårar: då” hom' trots allt kom” till” mig, och "vi "gifte oss, På'ett par år hö nellas föräldrar. Vi hade. det : ganska besvärligt. Vi hade bara. ” min lön” att klara'oss på, och ' Gunella var ju van vid bättre. Dessutom hade "vi ju ' mina . skulder att klara upp. " Ne (forts) FÖLJ ETONG BAKOM REBELLERNAS | ;"EINJER, SA rades kavalleri, som suttit av i gräset "under » skuggan av ett . par. stora "träd, mötte, mina blickar. då jag rundade en ' sväng av. vägen. Deras hästar : betade med hängande tyglar i « det sammetsmjuka gräset bred- vid. Bakifrån kom ljudet av häf- tig musköteld, och kulorna re- vo upp små dammoln :i vägen" '' på båda sidor om: mig. Jag låg framåtlutad i sadeln med an-: siktet nästan tryckt mot halsen på min svettiga springare, , —'En karl till häst! hörde jag en av gråryggarna, skrika, hästhovarna mot den hårda vä- gen, Yankees skjuter efter ho- nom! > I Männen = sprungo upp och fram till sina. hästar; , vilka skrämda, stegrade sig. Karlen, som slagit larm — tydligen en spejare, ty han befann: sig en. god bit framför de andra — sporrade sin häst, och red rig En patran av de konferere- av : FÖR-UNGDOM " ' Halland var” : skoglöst" tyckte : tyglarna och hejdade? min fläm- tande häst, — Till häst! vrålade sergean- ten, som förde befäl över på- trullen. - Han kastade sig upp samti-, digt med ordern, och på ett' 'nytt kommando red patrullen . upp på höjden med sina, kar- s biner färdiga. Sablarna skram- lade mot hästarnas sidor, under; .. galoppen. : od Då mina förföljare fingo! syn : på de grå, hejdade de sig. Det verkade, som om de överlade ' med varandra, ' Avståndet var alldeles för, stort för att de skulle kunnat "träffa, men 'de avfyrade trots 'allt ' ett! par ' spridda salvor, varefter de' kas? tade om hästarna och återvän-. : de mot Nordstatslinjerna.- : i Tack! sade jag kort ull kavalleristerna. 'En. kilometer. till eller två joch de' skulle ha haft mig. Gamle Dobbin är all- deles. slut, trots' att det är en bra häst under ordinära förhål- landen, Men han 'var trött, re- dan då jag tog honom. i Medan jag talade torkade jag mitt svettiga ansikte med näs- duken, ty dagen var het och 'Sergeanten granskade. mig med . misstänksamma , blickar. . Att jag var van vid att sitta i . sadeln syntes - tydligt på mitt sätt att sköta hästen. Och trots ' detta bar jag ingen av' arméer-' . "nas uniformer utan var i stället iklädd en grå sportkostym. , — Nära ögat vardet, svarade han ; med sin släpiga, mjuka . sydstatsdialekt, Men eftersom ? - ni nu kommit hit, kanske ni vill! tala om vad ni vill? : = : Träffa er "närmaste chef. : Vill ni vara vänlig. föra mig till honom? or — Ingalunda, "främling. Det : går. inte alls. Vi här "framme " har: order att se till, att det inte blir folkträngsel där bakom; ” Jag rynkade pannan; Var det . för. detta resultat,.som jag ri-: skerat. så mycket? Min flykt undan förföljarna var "endast en komedi, iscensatt. för att dra till: mig uppmärksamhet. " Att dra 'mig tillbaka nu skulle vara , "det:samma som att förstöra min generals 'käraste "planer. Jag” slog: an en högdragen ton. : jag. : IL DAG ""sedan, Det är en västgöte" vid, namn Anders Tideström som ä ” författare 4 och sammandraget här” > > utförts av sign. Charles, D; Dagens s n- avsnitt berör sträckan ötebor; —Falkenberg. och ' nästa. lördag: . återkommer vi till resan södra Halland.” ve 3 ett tillägg: fat. Philos. adfönt : Han levde och verkade" i: Up; sala "där har skall her gått ur” tiden 1779, Det ' vi” vet om sta "möjliga." Genom en" Hand: '. skriven förteckning på läraré:- och :: tjänstemän vid Uppsala": universitet. får vi veta: nde! om” hallandsbeskrivare; n ström: . 4539 3 "Ogift; quick, och skämtsam dock: -mest- "på ett- -Broft sött; återger vi .en | skildring av; en. " Fesa genom Halland för 200 år. Tid- Stas sa pr världen ; men icke av världen”, det. är en. kristens "livsprogram. Men det är inte lätt att genomföra det. Nog . vilja vi ha Gud med Oss som »€n beskyddare och hjälparei livet, men det finns många ” områden, Det "skulle kosta" för mycket av Självuppgivenhet; Jag lät en gång en: " ”ungdomsskara uppteckna en hel" £or, : som. jag dikterade för -.dem, "och :: de, fingo lämna skriftliga svar på dem — a- Bo Rymt En av frågorna löd : ”Vad arser. du vara stör- NS hindret, att leva åom en M kristen? Som de kunde svara utan all hänsyn och utan : fruktan att bliva utpekad, ,Jännade de fullkomligt ärliga "svar. De flesta. lödo ungefär ssår, Som: kristen skulle jag inte. ”kurna vera med i det el- Jer det nöjet” ”Jag är rädd ör" det" kamraterna skulle sä- ga”, "Jag skulle bli utsatt "för kritik i mitt hem.” ' Skulle .. vi alla vara full- omligt ärliga' inför samma. . frågor, skulle. vi nog känna. "igen oss själva ' i svaren..Ack' -.hur lätt det går att taga. den . stora bekännelsen > "på sina läppar. så. länge man sitter ;: med i kretsen av bekännar-. de. kristna eller i .gudstjäns- ten eller där hemma vid den "' uppslagna bibeln. ': Men hur kt shart.; glömmer vi icke allt. + Det behövdes så litet när det '- gällde det egna jaget, den eg-. "Mm vinningen av ära och be- a -töm förrän vi lämnade ? tjä-. "4 nandets och” samvetets "anklagelser h tröstade oss med. "det är väl inte så farligt”. : . Hur, mången ang människa är” det icke.'som, Just på; den vägen kommit vilse och. helt ' ! fångats i -världens garn: Till + :en början skedde det i till Sy- . nes småsaker: « Icke: menade dl "emo Haj stål 4 Jäta det frå- ' ”SABBATSTANKAR - Av kyrkoherde Georg Josefss oa, Ljusdal, Upsala ärkestift, och vänta så mycket” av för "Guds rike. Hur vemodigt . är. dot icke att följa det stora flertalet av dem Sedan! «och? se rf fruktansvärt fort det" går för dem att komrni lån bort från sin barndoms ' zz tårar när de sitta där i temp". let och låter blicken vila på sin dotter eller Son, som knä röjer vid altarrundeln. och de .vå 7” "FFYYNS, åtd tönka på allt som skall möta” dem i livet av faror-och lock- » toner, De veta och känna hur « de haft det själva och hur dat mången gång har gått, : Hur gärna de ville, röja un- dn stenar och törnen' från . deras väg genom livet, Men ack, hur litet: de kunna ' göra ' för dem. : — Kära läsare, varför” be- sndlades din själs vingar med. . . Syndens gyttja, att du så of- å sr "ta, och kanske till slut icke ' "förmår lyfta den allg i bön och barnaförtröstan till. din'' himmelske. fader? , Va det / icke där”"r att du "Icke E. Gud med i allt eller lät ho- ÖR nom , få rela hjärterummet? Att icke vera av denna. .värl- oh . den, .det betyder ej att gå i kloster elle> leva: ett. eremit- a ar på "Rå han genom mig bliver för- - misströsta eller ' förtvivla, ty liv... Det "ketyder att, vilken. plats eller v'pgift jag än har. .+ i denna värld, alltid ha fästet , och 'målet i en annan: värld - s och att lita på Gud'mér än; -'sig själv, och på andra: människor, Det betyder -'att icke sätta ' sig själv som mål :- i livet. för att på egen Istorsval "het" utan, söka att i allt för: söka ” förverkliga Guds" vilja » härligad.: Du” behöver icke enligt. Jesu löfte kan du 'med honom bekänna: . ”Jag” är: icka Alléna; ty Fadern & är med - - mig.” > Om, « jar också får eh en" . sam, ;” missförstådd, ' hånad ”' bländ"” människor, vad' bety- lt annat. dörgår är med ig. Mei jag! måste giva mig ra studieskulder .attbetala. Så-!st r m rdeles,de sista. åren, då, han. > famn alltid. öppen. Om. Jag. nu. helt. åt. honom. -Han är icke vat mindre. ordentlig isitt Ie-,, gör så" eller så, Om jag. går. , nöjd med mindre. > Så, länge iverne, hvilket till en del här-.;. med. där el är, betyder väl, jag : lämnar .. honom utanför rde:; af - harm. derofver,.att , icke så.my: ; Jag, hittar socksåsden minsta. lilla, vrå ; I Professor Bergman : fick «che- ; 'ndg. vägen :tilbaka; 2 Moan be Sön smitt: järta, bor fridlösheten : mioe professionen framför ho-..” aktade icke Sin;egen svaghet; hog r'mig «och Jag kan icke storgodsägare . de vi inte någonting från Gu- ' På kvällen 'den 21 j :. 500 m, sträcka så lågt att. en- . herde nom. Var eljest eri, i,,sin/sak : ng ner. -Ajup missräkning och in- 1 vet om -Tidström.: Na oa tt Tidströms namn fortleve ” han . 1758 ' gjorde i " Halland, ”Skåne och Blekinge. Avsikten, var att samla kunskap och i ekonomien,'" naturen, "antik teter och forntida minnesmär- ken, seder och levnadssätt. Re- sebeskrivningeri kom”"att”o; om fatta 130 blad — " huvudparten > (102) berörde Skåne: "Hallar : fick 20 blad. -: : « Och så till historie NYE i'1756- avreste , Tidström från Göte- . borg,.- där soldater stod vid' stadsporten och metade fis vid” avfärden. resenären, något han också:s nare konstaterade, Gärdesgår- darna var av sten. Timmer: kom flottat från Västergötland och skogsbygden. Veden 'togs från : samma håll. Torv fick delvis - Cora "ersätta ved: Kongsbacka, beskrives som; ”en liten sjöstad af artig: belä- dignation, det är det. spå, vi - beror säkert ' på den res. och 'frestelsens: styrka, « dröide icke så- länge 'förrå a» men så helt fån ats i värl snaror le vår böja knä mar och om vilka” Kal Hoppa av ROm! livet: Ärstora .skdrorte väg? konfirm ndar:. som varje I - i u2kännall tryggheten "till: fullo; ”'Det gives blott två vägar ge den ene heter ”Närmare ' Gud "till dig” "och dei ”ändra 'ledér "bort till! dör "dens hopplösa natt; : -växlande 'med korn — det gav ' bästa utbytet. 'Berättas att ut- ; säde som växt på lerjord sås på sandjord och vice versa :vilket ' -gett. .t; 0, m.. 7:de kornet, Annars gav, utsädet bara” 5:te” kornet; . Man omtalade. också som. goda i: dessa arter dräg Tidströra. or försök sådd av ärter, bönor, lin, - "råg eller vete ena året :medan ., samma plats nästa år.besåddes 'med korn och Havre, Man visste inte vad kvävegödsling var för nå; ågot, men. man såg resultat av ärt och bönodlingen.” + Noor - ort av "genhet i anseende till 'sina.vat- -€& ter, ”men olycklig till- randen av, inloppet”. Detta var på er; .dast små. båtar kunde gå över. Kyrkan av trä. Stadens 'kyrko- .rykte hos sin församling därför -att han flått en häst, Fördomen. och förargelsen var så stor, att . i man ville ha prästen borttrang- . porterad. För att: visa allvaret giek inte stadsborna i -hans kyrka. På Rogelunda' gästgiva- regård,; : Landa, berättade hu- strun om ett förträffligt läke- .. medel mot sår: En : slags ört stötes och blandas ' 'med "osaltat KIEN " smör och lägges på såret. God laxtillgång redan här, Hu- » sen var täckta delvis med halm, delvis med tång. "Man gödslade också åkern med tång. =... - 1. Frillesås .med- omnejd. gav. hade kommit i. dåligt / "odlade med framgång börlor, c om- : " 7:de > äynistacken. för att blandas om — 1700-talets hallandsbonde” i UU fon > oe vår sannerligen” inte 'dum, — fast han föga, visste" om äke ". brukskemi; AN senap, och gi bo. hörde "åkerns' ogri sr nödiga,” Såningstiden' skedde i 5:e veckan, eller i rmedio av” maj. "Bönor och råg såddes i veckan C framemot Bartholomei tid. Sä- den avskars med skära. och” uppsattes i travar om 16 par + nekar, Lin såddes inte bara till; husbehpv, utan också till' avi salu., Boskapen gick på. bete i byallmänningen, ; fanns rester äv bokskog, i Idala fur och gran; men Gällinge var helt skoglöst -— här litade man . till torven. Varje bonde hade . häst och likaså föl. Nordhalland ' ; var hästbygden; Sydhalland Ox-' > bygden (för ' avsalu). ” Korna 4 Fåren hade nästan dött ut ge - PE NM ytt = ock, Flytt "Dagens nämn - <> TURE: hn Nn och Solen ' går upp kl. 14.81 ned-kl, 19.50: : "Morgondagens ; namn. : TYKO : "Solen går upp kl. 4.28 och ned kl. :19.52. — oc ;. Måndagens namn « MARIANA : folen går upp kl. 4.26 och ' ned kl.> 19.54. enn nom" koppor « och " våttusot. : Getter fanns. några stycken” i ; Idala och ett par svin kunde. : bonden i'regel ha. ; : Kalk- köptes. från: Gö cborg! och Varberg: Kalken blandådes; med Jera ;och sand.” -Tegelbruk] fanns i Lindome, socken, , lähgst' i norr: Det var "bönde; "grundat 'detta företag. Där t "verkades tak-'och murtegel brist: på. skog eldades med; tre. . fjädedelar torv och resten V Murtegelet kostade på platsön : 12 daler 16 öre :' silvermynt, vraktegelet 5 dr. smt. pr 100 och takteglet 26'dr. smt. pr 100. "Pengar tll utlagorna och dyk förtjänades på lärfttyget, Husta e « > Forts å sid. 8 tes med karbinen i fär- a d bättre gräs ön säd. Man | känna ”Pappa Thomas” Klip- till mö S | (Förta) erjon ; från Chicamangua." : digställning, Jag drog åt mig kvalmig, Är SS SR a ou MN Tra M . N . I a ! ” 4 r | " Ms ” + PS TSVETYEIYENNSYYNYILILIN rn 4 — = umanseem och ' mognade I" Frillesås. At ?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.