. Skatterna stiger: rar sakta :i Hallands. landskommuner ;- s 'mänhet obetydlig, Arsboken för 1956 sär”snart fördi ringen stigit. men a 1 genomsnitt för riket endast 15 ör "(1 Hallands län 8 öre). skattekkrona MD de "borgerliga kommunerna har » skatteunderläget förbättrats överlag, kraftigast i Norrbottens, Stockholms och" Västernorrlands - län. Medan "skatteunderlaget: pr. kommun - 'ge- Nnomsnililigt för "rikets" landskom- "muner befunnits vara c:a 119.000 kr |: "Visar sig. motsvarande belopp för körånunerva i Hallands län vära| -.det lägsta i riket, 69.000 kr. När det | É OM) gäller skattesatserna i detta län vi- ”"$ar det sig, att 13 kommuner kom- mer under 6 kr:s strecket, 11: utde- biterar.: mellan 6 och 7,9 mellan 7 och 8 samt en'mellan 8 och 9 kr pr inkomstskattekrona. Över 9 kr finns det ingen 'kommun som tar ut, I sammanhanget kan hämnas, att den | blygsammaste :utdebiteringen i hela "landet förekommer i bohuskommu- -nen Lane-Ryr, där de skatteskyldi- ga slipper. undan med kr 3: 85, me- dan £z nörrbottenskommunen : Töre toppar ” utdebiteringstabellen med "modiga 13.65: os es vt. 2 vUtdebiteri na för fö ling- årna är i allmänhet av tämligen un- derordnåd "betydelse, "men: uppgif- 1 ternå om de” primär Fyr YYrFerv FreTETEYTETYTYTTYY vr (Efter en teckning av G Doré) SS Pingsten såsom religiös högtid r.. i det allmä d det "— Den Helige A ndes utgjutande,. Tro och vetande om Pingstundret hade så att säga dörren mellan 'det och det undermedvetna 4. aldrig . kunnat : jämföras vare sig med julen eller med påsken, och ändå firar man den till åminnelse av" den kristna kyrkans själva fö- delse 'i samband med den helige Andens utgjutande, Det kanske in- te skadar att erinra om. de höget skattesatserna skulle likväl bli miss- visande, om de kyrkliga utdebite- ringarna förbisågs. Medräknas.des- sa senare visar sig totela utdebite- ringen ligga mellan 7 och 9 kr i + drygt hälften av de kommunala en- d ändelser, som vid det- tå tillfälle inträffade, och som åter- £es i andra kapitlet av Apostlagär- ningarna, oo På den femtionde dagen efter Kristi uppståndelse, som var ju- Sedan är det en anhan sak vad öppnats och det sistnämnda tagit talorganet i besittning. Det är ju högst ' tänkbart att. något dylikt även kunde inträffa med de tolv apostlarna, som ju i det starkt in- ternationaliserade Jerusalem hade många ' tillfällen att höra. alla de ovan nämnda tungomålen gå in ge- nom det ena örat och ut genom det andra — men ändå på vägen hinna fastna i det ”undermedvet- Från gamla tider: Nos Vårbruket på 1500-talet. Gustav Vasa var på sin tid inte endast den store rikshushållaren utan också en driftig jordbrukare i stor skala. Hans lärjunge i lant- hushållning 'var. greve Per Brahe d. ä. som 1581 skrev en bok i lant. hushållning, ”E: ia eller Hus- tar det brodden så att han icke kommer upp igenom, Där ock brodd vore sommestädes uppgången, ”; så haver man icke heller så stor skada på honom att harvar ett stråk, än som. om det bliver ogjort, förty hållsbok för ungt adelsfolk”, a I den får man veta hur man skall förfara för ”att kunna stå hus och hemman för”. Visserligen är boken skriven för herremännens karn men den hade säkerligen samma giltig- het även för bönderna om man tän- ker på att största delen av godsens inkomster flöt in i form av ränta från underlydande, bönder och tor- -IpPare och det talas också i boken om fogdars övervakande av dessas sätt att sköta sina gårdar. I boken heter det också ”för att i så måtto förbättra sin herres eller frus ägo- delar” så att ”årliga räntan utan synnerligen kostning bliver vid- makthållen, förökt och förbättrad”. Fogden hade 'också mycket att"se till och övervaka. fe Men 'vi skall raskt gå över till vårbruket som nog var sig ganska likt i Syd- och Mellansverige samt i Danmark. Det heter: ”Rätte så- ningstiden är när dvärgnäten (spin- delväven) draga in öfver kokorna i åkern, Då är brukandes med all makt, Item som lövsprånget lider, så lider: kornet "tll att mältas i jorden. När det inte blötare är än det går hästen under hovbandet; var blötare är bliver det intet an- nat än ogräs uppå och små ax upp- komma därefter, Vill ock aktas vad slags säd uti sin synnerliga ' jord, som därtill tjänar, Vårvete, vårråg och korn i fet jord, havre och kora tillhopa, item havre i mager jord och ärjas eller myllas strax däref- Ny varning för: heterna; Töre kommer fortfarande högst. med 14:65. Burlöv i- Skåne och Lane-Ryr lägst med 4: 90 resp. Medan genomsnittliga 'utdebi- 4:95. teringen för riket landsbygd uträk- nats till'kr 8: 34, blir det kommuna- .1a' skattetrycket i Hallands län i me- deltal kr 7: 67, varieraride mellan 5 och 6 kr'i fem kommuner och 10-11 kr i en kommun. I c:a 20 proc. av länets” landsförsamlingar har mar ett' skattetryck--som överstiger det för rikét genomsnittliga. . : flösket - STOCKHOLM (Press) : - Vid den stora utslaktningen hös- Jen 1955 torde i det närmaste 110.003 flera storboskap än det närvnast fö-- regående året ha ”utslaktats, heter det i årsberättelsen från Sveriges slakteriförbund. Det uppstod stora svårigheter för, förbundet att ta hand om det onormalt stora över- skottet, men | svårigheterna kunde bemästras förvånansvärt väl, .Man lyckades få i gång export, men sto- ” ra kvantiteter måste dock lagras i fryshus. Prisnivån kunde upprätt- hållas och i nov. t. o. m. höjas, Sä- kert Lär, säger förbundet, att utan tillgång till och samverkan inom en starkt uppbyggd föreningsrörelse hade det inte varit möjligt att und- - det:feta' - gå ett katastrofalt prisfall. Kvaliteten på svenska köttvaror finner förbundet vara god, men än en gång anser sig förbund böra fäs- ta uppmärksamheten på fettproble:- met. En varning för det feta fläsket är motiverad, eftersom det visat sig att fläsket blivit fetare det senaste halvåret. Detta medför inte blott sämre betalning för producenten utan: också en ofördelaktig inver- kan på fläskkonsumtionen med da följder detta innebär för prisnivån. Totalt uppgick slakten i fiol till nära 118.000 ton kött och 136.500 to, fläsk. Detta betyder en ökning me" 2 proc. jämört med 1954, När d& gäller exporten upplyses, att und; ' senaste halvåret 1955 utfördes 24.5f 1 levande svin och 1.900 suggor. Dax - utom. exporterades under tred'> kvartalet 2.700 ton fläsk och 500 fon bacon, - Under årets sista kvart! importerades emellertid 4.500 ter fläsk "för. komplettering till juler, Nråga om kött importerades unde första halvåret 7.200 ton roen pi grund av "den stora riedslaktnivger på hösten blev det export av 4.309. ton, -Inom 'slakteriförbundets char- $verifabriker har tillverkats 43.376 en chårkuterivaror. Förbundet« to- tala externa försäljning har haft ett darnas pingstdag, var de tolv apost- larna församlade. Då kom plötsligt från himmelen ett dån, såsom om en våldsam storm hade farit 'fram, och” det uppfyllde hela huset där de» mtt./ Och tungor' såsom av eld visade sig för dem 'och fördelade sig: och satte sig på dem; en på var och en av dem. Och de:blev alla uppfyllda av helig ande' och begyn- te tala andra tungomål,. alltefter som Anden ingav dem att tala. Dånet gjorde att massor av män: "Tniskor 'strömmade ' fill ”från. slla- handa folk under himmelen”, som på den tiden bodde i Jerusalem, och ”var och en hörde sitt eget tungo- det var, som 'just vid detta tillfälle hos samtliga apostlar utlöste denna mystiska mekanism och gjorde att de alla började predika evangeli- wme Bibeln säger att:det var den helige Aride.'Även här närmar oss | di den moderna vetenskapen till tron, snarare än fjärmar oss från' den. Särskilt läkarvetenskapen har allt tydligare ådagalagt ”andens” makt] - ter. När det sedan skinit i två da- gar eller tre eftersom väderleken tillsäger eller' någon flere, så bru- kas 'harven eller välter” en gång eller två om det behöves "till. dess ét bliver smått, Kommer där regn strax " efter, måste: harvas - skorpa, om det varit” något stort regn, som slår mullen, tillhopa, eljest förhind-|- där icke strax för mycket skinande uppå, och daglig dagg fal- ler, kommer rågen sig väl före igen”, - Gamle greve Brahe begrep myc- ket väl som man ser, hur den styvå leran. skulle brukas... s. site Av intresse är också, att se vad under juni (eler slutet av maj). Då skulle man uträtta följande: 7- '- " ”Trädas annan väg (andra trädes- bearbetningen). Föres ut "dyngan, Gödes "tjockt.-.på leran, -tunt och ofta 'på sander. Är ock aktandes som skrives om" arbetsmömenten |. att dyngan icke utköres, när en- busken -ryker, ty det växer sällan god säd' efter, Somliga säga ock att de varken utköra dyngan. eller träda '. medan - prästmötet... varar. (Skämt med "tron på varje arbetes förlä de till vissa märkesdagar) Drättes”oxär "släpps ut när. de få fullt bete.. Köres dynga på kålha- gen och sättas plantor. Räskas gä sen (dunet tillvaratages). Dras til havsfisket första gången, Kastas och röres all säd att han ej ormar och rovfrö på Botolfs dag (17 juni) el- ler senast vid Persmessotid (22 ju= ni). Rensas dådrar och allehanda i Persmessony (nymåne det kallas också vitörtsny), ty där växer, vit- ört efter i åkern, Efter som ”rågen går i blom i St Johannis tid (mid- sommar), så lider honom att skära i' Olofsmässotid (29 juli). Komm brinner. Flås bast; Tages näver, Sås I; ogräs ur linåkern. Skall man ock F hava fördrag (akta sig) ”att träda = > En av amerikanska fl bärgar: stora helik helikopter = Fann ; des nyligen : då den landade på en bergstopp i . radarstation.' En ann ” an helikopter rekvirerades och. efter att rotorn": > Alaska för att föra förråd till en” ock regn i blommor, så bliver där- efter . svartaktig .mjöl; sammaledes ock när rågen är full av losta, Lika på den för + den andra hem till basen för reparation. problemet :på detta sätt, måste man ha flugit mekaniker till bergs= "toppen, vilket varit ett betydligt mera tidsödande arbete." . flög den : nya helikoptern: a > Hade man ej kunnat lösa , : jämt. som rågen -bl ,- så går han upp om hösten”, .. eh A .Ja, '. så gick. vårbruket : till, för z bortåt. 400 år sedan.. Det-är.som | synes. inte -riktigt" samma. förhål- lande nu 'som på greve Brahes tid, ee et Charles, över ”köttet”, eller. med. andra ord hur ”tron” och andra psykiska fö- reteelser :både kan 'framkalla och| . bota rent psykiska sjukdomar och tillstånd på ont eller gott. Och vi vet framför allt, att vad vi vet är bara en bråkdel av vad vi inte vet, "Detta att det kan finnas veten. Ny motorväg krävs | Växjö-Göteborg. STOCKHOLM (Press) "=... Det sedan länge aktuella; kravet mål talas”, Så heter det i Apostla- gärningarna: ”Vi må vara parter eller -meder ' eller" elamiter, "vi må hava vårt hem i. Mesopotamien ell ler Judéen eller Kapadocien, i Pon- någ skapliga förklaringar — om -ännu också ” synnerligen” ofullkornliga "— till. religiösa ”under”,' är inte: på sätt. ägnat att minska deras på en bättre och genare väg mel- lan ostkusten och västkusten" fråri Växjö över" Värnamo och Borås till Göteborg har nu på nytt förts fram till regeringen 'av Finnvedsriksda- -itus eller provinsen Asien, i Frygien eller Pamfylien, i Egypten' eller i Libyens bygder, åt Cyrene till, eller vara: hitflyttade. främlingar från | Rom, vi må vara judar eller prose- lyter; kretenser eler araber, alla höra vi dem på våra egna turgo- mål tala om Guds väldiga gärninz gar ll or ol De; uppfylldes aila av häpnad och visste inte vad de skulle tänka och somliga drev gäck med dem och sade: ”De äro fulla av sött vin”, Men Petrus tillbakavisade denna beskyllning med påpekandet att det 'u blott var den tredje timmen på 'agen, Nej, vad som här skedde var uppfyllelse av profeten Joels förutsägelser om den helige Andens utgjutelse, sade han. Så predikade han evangelium och uppmanade de församlade: ”Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse. Då skolen I såsom gåva undfå den helige Ande.” Det var omkring tre tusen personer, som den: dagen lät döpa sig.” . Det finns ingen anledning att tvivla på ”pingstundret” såsom det till sitt yttre förlopp skildras i Apostl i na. ”T ålst lande” har förekommit vid många senare tillfällen både i religiösa och andra sammanhang, Det förekom- mer att personer under någon slags trance talat främmande språk, som de under normala förhållanden inte har en aning om, Det finns väl in- gen modern medicinsk eller psyko- logisk vetenskapsman, som numera förnekar detta faktum, och den ny- aste' djuppsykologien har gjort upp- täckter, som delvis förklarar feno- menet, Det' har 'att göra med att i vårt ”undermedvetna” ' allting vi hört, sett eller på något sätt upp- levat " finns registrerat, och detta antingen vi ägnat saken någon upp- märksamhet eller inte, Där finns allting ”upptecknat” och ingenting religiösa värde, utan endast att gö- ra dém i yttre bemärkelse troliga-|N re, De mänskliga instrument, ' som Anden spelar på, kan vi lära kän- ja na allt bättre, både fysiskt och psy. kiskt, "men Anden själv är åtmin- stone" än så länge. och förmodligen för evärderliga tider oåtkomlig för i egentlig mening vetenskaplig ana- lys. Ep del får, eller tror sig åt- minstone ha fått, visshet om honom | k gen sådan väg sätts ig: som motorväg, > och "dess beredningsutskott. Man hemställer att arbeten på en | g snarast och gt :utbygges tt vägen fortast m På Finnvedsriksdagen har "denna "råga varit uppe till överläggningar sedan 1951 och man har tidigare 2ppvaktat vägministern ' Hjalmar | ' Nilson i saken. Även från olik framställni har : genom religiös upplevelse, De som icke fått det, har rätt att. tvivla, Zjörts i samma riktning till vägmyn- dighet och sar äd har men icke att förneka, Den som gör det är ur: rent logisk synpunkt o- vederhäftig, Han står på den pri-|lsi mitiva intellektuella nivå, där man|r i panisk mörkrädsla för det manlyj inte begriper i stället förnekar det. Han försöker överskrida de grän. ser för det raänskliga förnulktet, som Emanuel Kant en gång för alla ut- stakade och. som bestämmes av vad de flesta människors rent fysiska sinnen kan registera. Det står alltså var och en fritt hållits. med representanter för kom- muner, vägmyndigheter och indu-| -. trier. Genom städernas och de öv- iga samhällenas utveckling och in- ustriföretagens utveckling har väg- frågans förverkligande blivit ett be- hov av stora mått. ner Från Kalmar,. Karlskrona och Ronneby finns redan nu ganska go- da vägförbindelser till Växjö men därifrån och till Göteborg är för- hållandena otiilfredsställande. Man ETT. MONUMEN! avtäcktes på Place du Trocadére av »resident Coty. Här defile SRA ene n AE SAFRAN över ' Vislanda—Ljungby—Kånna— Halmstad för att komma till Göt borg eller också den norra: omvä- gen över Jönköping, ' Finnyvedsriksdagen har även öv lämnat inlagor från ett flertal kor muner. Från Gislaveds och Anders- torps - köpingar samt Bredaryds får antingen ta den långa omvägen kommun har framställts önskemål vande genomfartsvägen. Från Gno- ö har man däremot föreslagit att vägen från: Värnamo skall gå över ra, och Limmared till Borås, vilket blir. den :kortast, tänkbara sträck- att :.den nuvarande vågen, som går ningen, Svenljunga köpi: E över dessa" orter och nu håller på |talat sig för en väg Gislaved-—La-. er att byggas om skall ingå i den bli- |labo—Svenljunga. N Hillerstorp, Gnosjö, Nissafors, Hest- i i 14 har i Vad betyder.>, jdetta märkev. prop evuns ue prisa "NIF ee att tro eller tvivla på Pingstens un- der såväl vad det yttre så det Vart tog de vägen: . som den religiösa innebörden be- träffar, Vilket man gör, beror inte på ens intelligensnivå eller kun- skaper, utan på helt andra kvali- teter. Vad som förtjänar framhål- las är bara att de himmelska och jordiska fenomen som inträffade den första pingstdagen efter. Kristi: uppståndelse inte innebär någon- ting som strider m ot förnuftet, Hur man sedan vill tolka deras djupare innebörd, må vara en vars | privatsak, Hur de bör tolkas av den som är sant och konfessionellt kris. ten, bör vara bekant för var och en som läst kristendom i skolan och är konfirmerad, ot Don . Olov Carlesson :' T — — vn a . ';'En. milj. amerikaner: . ”försvinner” varje år: NEW YORK (TT — AFP) | Gårda har svårslaget rekord i att åka kana genom serier Det är ju inte bara idrottsstjärnor, som mer” eller mindre för- ; svinner ur vårl medvetande, sedan de under nägra varit på var mans läpp, Atskilliga dy eller fotboll på sitt program dragit 10,000-tals personer till idrotts- ”bar sb år. . Gärda litet närmare och fastnade I då omgående för Gunnar Gren. Han bestämde sig för IFK Göteborg, ör. vilken klubb, han spelade 40- ” tälet landskamper och som han blev trogen 'så "länge han var amatör. Andra. bra spelare i Gårda under de: åtta allsveriska åren var Henok brahamsson, - ch.. Harry ”Båten” Johansson och Roland Lindberg alla landsl. klubbar, som med exempelvis ban- : platserna, har Göteborg försvunnit snubbare' ner ; inte laget = eller Gårda-kvarnen, rmare, refererar it långt ner i seriesy n dan tanke för bara något 10-tal år sedan närmast skulle hab traktats som horribel, om någon vågat framkasta den, ' : Bland fotbollsklubbarna har väl inget lag som Gårda BK från ' tidningsnotiser, 'det är endast bladen i: Göteborg, - v. + trots att en si "u i de s, k. lingonserierna. Nu nämns som « elvan populärt kallades :—/ matcherna. Men titta i tabellerna för allsvenska serien från slutet av 30-talet. Vilket ni tror det, eller. ' inte, var Gårda ett år Göteborgs enda allsvenska lag i fotboll: 1. ungefär 20 i spelade Gårda i än den ena och än den andra serien alls glömt, , okt . Ett känt 'och i vetenskapliga "skrifter: ofta relaterat fall är den talienska kvinna, analfabet för öv- igt, som; plötsligt visade sig kunna säla Över 1 miljon personer försvin- ner årligen i USA, enligt en .rap- port från en byrå för efterspaning av saknade vilken går under nam- net ”Tracers Company”. ulan att kunna samla tillräckligt starkt lag för att komma upp i all- svenskan, I början av 30-talet hade emellertid Alliansklubbarna i Gö- teborg — det är IFK, Gais och Ör- gryte, som aldrig värvar från var- ä v 420 milj. kr. . vän söt ”erinrag, att det nyarpris« systemet träder i funktion: den sept, får, Detta kommer att ställa - förbundet och dess medlemmar in- m, man man latin, "flytande. En: noggrann ' ndersökning gav vid handen att » on en gång tidigare varit hushål- rska hos en professor, och att den ! tin/hon talade var en föreläsning 4 latin, som hon händelsevis en "Sedan byråns grundande 1924 ha man lyckats spåra upp 657.459 av de saknade, däribland 79.620 äkta män som har övergivit sina hustrur el- ler frånskilda ' som - har, "underlåtit att betala underhåll till f. d. hust-|1 andra — så bra reservlagsspelare, att det hara var för Gårda att välja och vraka, Det' räckte ändå till ett förstklassigt lag och flera av spe- arna representerade scnare' Sve- rige i landskamper. .- ' H dan nästa år nådde emellertid läget så må ARK de Göteborg] serier sitt mål och'därmed hade Göteb: g + har och, stoppade inte: förrän i fyra allsvenska lag, vilke mesta laget till och med: mest fotböllsbitne göteborgare: Ny= förvärven . staplades på varandra, men det var ändå inget av., dem som var: det stora namnet. Det var i stället Gunnar Gren,"som -litet i skymundan började sin fotbollsha= na som inner i Gårda EK, Han, var inte gammal på den tiden och inte heller blev han gammal i Gårdä. Som tack för att förstadslaget ploc- fensa Pr lare. Någon all medalj vann aldrig Gårda, men bäs- ta 'placeririgen blev ändå fyra. Det hjälpte inte mycket att 'Göte- borgå” starke man i fotboll nuva- Trande "idrottsplatschefen John Jo- hansson ledde Gårda-kvarnens ö- den: 1943 gick det inte längre, utan liget åkte ur allsvenskan sedan IFK Göteborg värvat, klubbens två bästa kedjespelare, SU Na "Därmed inledde Gårda BK sin ”kräftgång, . som . torde sakna: "motsvarighet i svensk" fotboll. . Laget åkte kana genom seri Göteborgsserien - :+'mycket längre går inte alt k' - -ma. Kvar i laget finns ändå . Gösta ' Eriksson, som spelade . certer under klublens allsven- : . ska tid 'och som nu är ordfö- "one. ar 79-årig cyklist . glömde stoppskylt Dödades av bi ÖREBRO (TT). st G En. trafikolycka som. krävde ett:- liv inträffade på måndagsförmidda«+ gen vid Stene i Kumla. 79-årige £; skofabriksarbetaren "Theodor , Jo=; hansson, Julsta, Hardemo, kom cyk- ;. lande på vägen från Stene och + skulle ut på rikssexan. Han stan- nade inte vid 'stoppskylten utan ; fortsatte ut på riksvägen just sont; . en personbil kom, Bilföraren' sökte , undvika olyckan genom att bromsa ' men sträckan var för kort och man- ” nen kastades upp på bilens tak; Den ? omkomne var änkeman och sörjes . närmast av två barn. . ue + Det var jag som > | aa körde: | om i.” Ta skymd kurva g. . - EET >» , rande: En och annan sg hat:dock klubben haft de sena-- "ste åren. I fjol vann Gårda så-- "Jedes Göteborgs-serien klass I ch kravlade sig upp till div. IV, en klubb för spelare; som v 'spela fotboll för sitt höga nöjes : skulboch inte lärga ner så myce = > vs för månsa nva pro" ket tl. på tränirg som ki iognÅ t so bar ; m övergi- An hntdlel s irrat” där laget ligger illa till utan | i "väver sla vara jen? än mr sång hört honom fepetara hu dan > ao a” mä ästrur som) 1934 kvalade Gårda första gången | kat till sig de. bästa B-lagsspöideria där Inget, Neger on alt vara et tl ädre slaktorfar sar tertonen FÖ ej t 4ill. nedan hon äte påvkaer mekanism "vie wåg" med an annan man. 'ö: | tillallsvenskan, men förlorade. Re- I började — Allians- lubbarn: sz ndra. än | kapabol fit smidist anvevsa BT IE inom er | ' a ns | | . a tt a förblleedena. M - — SS — SS z - TESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER NI I LAHOT . ” vä . . a . | l . | pu i I . . . . | | | | ” | « | - - nm | å ; , ; å | i ' i | ån. NEFFIUTEFEvTt FTEPPEN A. REPET T MAMA Mss Baht ? - | | TS | - ” öv, | Å N - a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.