>" Men det är SLKF "> mer. För det får du äta gott, sova t finris” ett. villkor-till 'och idet är att ” ni inte får ha förmögenhetsskatt. . Om du i stället vill . miska villkor. Men då ska du ock- : Som tar mot gäster. från hela lan- "det. Det vill säga, det är inte bara 1 + = MH r mig, säger du kan- ske då' du. får syn på ovanstående Tubrik,. -Nu . som, allting. ska ske. Neej, det' var inte heller. meningen att du skulle ge dig iväg bums med detsamma, Men du'kan ju; börja planera, Det brukar sannarligen be- hövas om. man med gott samvete skall. kunna lämna hemmet för hela tio dar. . SN I r- När det gäller ekonomin - så vet du kanske redan att.i fall du och din maka inte har större statlig beskattningsbar 'inkomst' än: 5,700) kronor, så får du resa alldeles gra- tis till olika rik: "känner dem person för person till, släkt och - härstamning, vi känner deras yrkes. och bostadsförhållan- gen, deras skolutbildning, språk, seé- der och bruk och "detta praktiskt taget in i minsta detalj. Beträffande tattarna är vår kunskap : betydligt Magrare,' Vad är egentligen en tat- : I senaste nummer av socialstyrel- sens publikation Sociala Meddelan- den ' har "assistenten: vid Nordiska museet C.-H. Tillhagen till behand- ling upptagit frågan om tattarnas härstamning, detta med utgångs- punkt ' från en licentiatavhandling av - uppsalasociologen "Adam Hey- mowski,' elev till. prof. "Torgny Se- gerstedt. — Frågan 'om. .tattarnas husmödrar. I ' hela. landet, Skatten står på debetsedeln för slutlig" skatt, som ni betalade färdig i maj, Jo, det Vilket står på samma sedel." Ålder eller -barnantal spelar Ången-roll då det: gäller '-husmoderssemesterhem. resa någon an- nanstans, t, ex,. för att hälsa. på en god vän” eller släkting, då kan" du också få fri resa på samma "ekono- så ha två minderåriga barn att skö- ta eller också vara "verkligt. klen ler ”nere”, då" du kan få dispens; För lanthösmödrar : ne finns 'det ett tiotal semester r es hem för; h .har delat forsk i ; j två läger, konstateras det. Det ena hävdar, att tattarna är zigenarätt- lingar, det andra att de är av svensk stam. Åsikten att tattarna skulle vara 2lgenarättlingar. - är: gammal ij. ” BL a. har dess förespråkare hävdat, att man I tattarspråket med dese starka inslag av romani har ett fäl- lande bevis, för tattarnas zigenar- ärstamning, . Språkforskare. har dock: invänt,' att tattarspråket sinte kan betraktas som härlett ur roma- SOVJETPRESENT. Vid en son b 3 på ryska dörenr Slavin : gjorde + Moskva i mars, Hör : på, den tyska regeringens och utrikesminister Hanser och un ses statsminister Hansen ervisningsministern N ”vrålåket”. +. vägnar överlämnat de två. Zim-bilar Bomholt fick 4 presen och ambassadör Slavin bredvid har der ryske ambassa som den. danska stats= t . under det besök de. -det Tyska ni" utan” shara som svenska med tomanifärgat ordförråd, Tättarsprå= ket såger följaktligen ingenting om tattarnas härstamning men, antyder vissa kontakter tattare-zigenare H kl har logiskt un- . som: k dit. ch' jordbrukets andra organisationer "som står , för dersökt ett antal tattare för att få klarhet .om ur vilka samhälsskikt och . yrkesgrupper -tatterna räknar | sina anor. För att få lämpliga stu- dieobjekt har han vänt sig till ”den' F Nistan regelbundet vårt och vårt. annat år framtråder 1 pressen £ t " ån - och tekniker. och örklarer med all dåen' pondus, som eknik- och forskning i våra dagar äger, att allt det gamla talet om " rusthållet, Och "man: kan alltid på-lupplysta opinionen”, såsom" söclal- slagrutor och slagrutemännens konst räkna att där träffa kamrater från|vårdare, poliser : rättspsykiatriker ör idel vidskepelse, som den nutida andra håll i'landety. « >" : > "Jlete, och valt ut ett antal som tatta- |människan har plikt och skyldighet Nu TN en "re ansedda personer. Deras anor har |att taga avstånd från. Det hindrar han. följt så långt det låtit sig gö- | emellertid icke, att slagrutan ute ra tillbaka 1 tiden. Det visar sig, |bland vanligt folk alltjämt åtnjuter att dessa personer kan uppdelas. på jet högt mått av anseende och att två: grupper, en mindre som direkt (det i varenda landsända i detta vårt ärstammar - fråb bofasta svenska |2Ylånga land alltjämt existerar kun- Inackorderingspriset ' vid semesterhemmen går inte över en tia per dag. På en del håll kan man hålla. kostnaderna nere ännu fhåg, att slagrutekonsten är lika ur- åldrig som den mänskliga kulturen själv. Redan för 4,000 år sedan' kän. de man till redsk och met och dess 'egenskaper, Vi må komma] egenskaper, Vi kan mäta. hjärtats och hjärnans oändligt små elektris- ka kraftimpulser, och ;de' ger den modernå ' läkarvetenskapen ;värde- i Kina, och förmodligen även i de övriga dåtida världskulturernä. Och här 'på nordisk "botten kan vi. följa slagrutekonsten ända bort till tidig medeltid. På "den "tiden stod män, som kunde hantera slagrutan, högt i anseende och. själva redskapet till- diktades diverse magiska och mys- tiska egenskaper, vilka f. ö. ansågs vara beroende "av under vilka spe- fulla upplysning; tillstånd. «- Skulle: otänkbart, :att det öm "det :då "vara 'så inns människor med ett särskilt ' nervsystem, "vilka med . slagrutan so im. ”antenn” kan uppfatta: de elektriska "strömnings- pulser, som utgår exempelvis från underjordiska malm-” eller: vatten- ådror? ” "Vetenskäpsmännen "må "fortsätt- ingsvis behålla -sin f: ing om i samband med underjordiska vat- -Idr-J. Kopp från" Ebikon, ett före- St grad av jordlelektricitet torde kun- i Vetenskapen begynner nu, enligt dr el os dela ne Körs lon netechnades "av :stärka "elektriska ”fält”; Detta föranledde ' professor Walthor att rekommendera läkare, att. företaga undersökningar beträt- fande deras patienters bostadsplat- ser med, hänsyn till. vad han kal- lade ”geopastiska . retningszoner”, Ingående forskningar av franska, siker har givit vid handen, att man med olika fysikaliska metoder kan fastställa ' förekomsten av' speciella holländska och tyska Iäkare och fy SK 3 so lea en att gå till skogs. Våra skogar formligen ropar efter ungt, enxktigt folk. Landsbygdens fortgående avfolkning' + drabbar” Därför är det holt naturligt att man på ansvarigt skigsmannahåll gör + oftast tendrag, En säker grund för en särskild specialforskning på detta område har sålunda redan lagts, . > I ' oktober 1954 ' höll : en känd schweizisk forskare, hydrogeologen drag om dessa frågor i den stora kongresshallen i Zärich, Han Ppåpe-- kade härvid, att man nu till dags är väl i stånd att kontrollerå slag- rutemännens uppgifter med härför lämpliga elektriska instrument, och att "förefintlig högre 'eller mindre na hänföras till: den art av. statisk elektricitet, som framkallas av den friktion, som underjordiska vätten- ådror eller geologiska förkastningar ingor för att söka motverka den ogynnsamma ”utveck=' - lingen ifråga om arbetskraften, Två” yrkesvägledar.de broschyrer har i dagarna lämnat tryckpressarna. Den -' ena heter "VI som går skogsvägen” med Kungl. skogsstyrelsen som ut= givare och den andra ”Att arbeta i ganisationernas Centralråd som an» svarig, Upplagan uppgår til 150,000 ex, för skrifterna tillhopa. inom skogsbruket har utvidgats och förstärkts under senare år, fram.. son i, Kungl. skogsstyrelsen: Främst har skodsvårdsstyrelserna runt om 1 landet fått större resurser, vilket givetvis .. återverkat gynnsamt, Sk Isen har ansett det vara" Har de olika markskil Kopp, att mer. och mer intressera sig för detta frågekomplex, som har sin grund.i vissa oförnekliga och lätt påvisbara ” naturfenomen, Det kan exempelvis konstateras, fram- höll han, att vissa plantor och träd förtvinar på-platser med s, ki ”jord- strålning”. Omvänt visar det sig att en.del djur.'som. kattor. och vissa insekter :— bin . och myror bl. a, uppsöker "just "sådana "platser, all- deles som: om 'de 'skulle förnimma en stegrad lustkänsla där. De fles- ta"husdjur däremot lider, Lt lämpligt att ge ut en broschyr, I vils ken man talar om. vilka utbild. ningsmöjligheter. » skogsbruket har lämnar korta upplysningar i det av= seendet både åt skogsägare, blivan=' de skogsarbetare och andra. Under stått i ständig kon'akt med Skogs- tralråd med tanke på att dess bro- schyr är avsedd att komplettera vår: . — ”Att arbeta i skogen” kan myc ket väl läsas separat men vårt syf= : under verkningarna av, denna ”jord- strålning”, ' Det .-har man: enligt Kopp konstaterat beträffande såväl hästar och nötboskap'som svin, får Jerhö, mulera v de alt.i ”Vi som går 'skogsvägen” taga del av mera, preciserade upplysningar om kur=' ' ser, studieplaner och andra yrkés- Ungt folk manas: : — Arbetet med yrkesutbildningen håller överdirektör Folke Johans= .-. arbetet med denna trycksak har vi arbetsstudieorganisationernas -t-ceh=1 . - te är att studiet. av "den skall sti- ' Sa ogsnäringen mycket hårt, Städer=, . . na har en magnetisk dragningskraft,” skogen” med Skogsarbetsstudicor= .«+ att bjuda, ”Vi som går skogsvägem" > .: YYtrYeN vägledande informationer, "Det är jägmästare Axel Ct Teijonhufvud, chef för SDA, som ., framhåller detta. Han erinrar om ' att skogsnäringen lider svårt av- bönder, torpare; . rotesoldater :och niga och skickliga slagrutemän, som hantverkare, samt en större,.här- för ett ringa 'ärvode står allmogen stammande . helt eller delvis från un tlänst, då det gäller att utfinna mer eller. mindre vagabonderande lämpliga ' platser för ciella omständigheter slagrutan sku- rits och invigts, Kort före ridnatt den 24 juni. skulle man gå ut och skära en hassel eller rönnkvist, lämplig för ändamålet, Avskärandet bra, göra utfärder, bada, ta prome- . nader och ha det hyggligt på alla " vis, Och då landsting och stat bru- > kar tillskjuta (1:50 för landstinget och 2: 50 för staten) så minskas pri- och höns, Hos svin har man til och med” fastställt, att "de" ådrager sig reumatiska sjukdomstyper, "om de tvingas att uppehålla sig på starkt ”jördstrålande”, platser. Jägare, som Iden, :lekmännen :torde.. å .sin- sida icke i första taget övergiva sin. För vår del tror vi, att den dag kanske icke är'så avlägsen, då uppfattnin- gen på allvar börjat ta itu med pro” br personer och från utövare av vissa [Ping och vattentäkt. .Vi skall:här tu me j pM + bräck av att de unga männen i så set'ner med fyra kr: terligare, |karakteristiska, : ofta socialt lågt- Icke polemisera mot teknikerna ochlav grenen skulle ske under utta- | blemet "om markinflytelsernasbe- | är; förtrogna. med. lagr stor I Ger deh ecna föreningen el ller han. stående yrken. Det är i denna gena- | e lärde om slagrutans mer eller lande av, vissa trollformler 'ech ce- | tydelse för den levande örganismen, | har kunnat observera, attivissa vil- bygden. ” 4 ende. ri mindre én- ske" distriktets semesterfond också|re grupp man möter rep LÅt oss 'emeollértid" dröja | öm de'elektromagnetiska fältens in-|da djur som räv, grävling, "mård — De allt större skögsavverknin= ”.. Som sagt ett tiotal sådana: Med bör- .- den saken.. Allt detta utom före- : ningsstipendierna - sköter . barna- " slutlig, skatt, Man må vara aldrig ; utan deras föreskrivna skyldighet, - väl börja där också) så har vi först +; i | skaper. Det är självklart, att geolo- för di rkliga tattarna. De kan i |? , stor utsträckning återföras till släk. |Siska' undersökningar av > fackmän ter som varit ”resande” -genom gé- [är det: säkraste: sättet ott slå fast, nerationer och som visar sig vara yVar vattenådror är att finna och var insläktade med praktiskt taget alla | Srundvattnet går tillräckligt högt kända tattarsläkter :Anledningen till | mot jordytan för att brunnsgrävning insläktningen är tattarnas ställning ekall löna sig, Men sådana under- som parias i samhället.. Det gamla | sökningar är dyrbara, och geologer samhällets utstötte kunde knappast [av facket står inte att 'få'i var by skaffa :sig en hederlig och ordentlig Yoch socken, Med hänsyn: härtill är hustru eller. man. De utstötte var |det Ju icke mycket att säga om, att därför hänvisade att gifta sig inom |en nybyggare eller kolonist vänder sina egna led. Exempelvis har en |'!g -till sin hemtrakts slagruteman, hel del i undersökningen ingående | då det gäller att skaffa vatten. Det personer visat sig härstamma från | ör så mycket mindre att säga om en trädgårdsåräng i Uppsala född | denna ”Vidskepelse”, som slagrute- 1710, och åtskilliga andra räknar sitt | männen i regel kan sin sak och fyl- ursprung från en volontär i slutet 3'er den uppgift man väntar av dem av 1700-talet, Det har visat sig, att f— uppgiften att ”peka ut vatten- det finns -regionala tarrarsläkter: | förekomster på större eller min re skånska," värmländska, uppländska, djup under jordytan. + :=".=" norrländska ”m. fl, vilka dock är Fin os PAY cl A mer eller mindre besläktade , med ”Slagrutekonsten ” varandra. En del gv.atsarna förefal-4 :.- +" "fr uråldrig i rh från tyska legoknek- - . NRA tar och tyska skarprättare, som va- | " Ibland a oe ler hjälpas, a rit verksamma i Sverige. Vid sidan | man som lekman er sig en smu- av de rent sk lackare- och | 12 inför den förektfulla och ett "tillskott, så' bör. inte ekonomin stå hindrande i vägen. Behövs det dessutom”. ytterligare : tillskott för kläder eller t. ex: barneftersyn, så finns . det särskilda ' stipendier för vårdsnämnden om. Men glöm inte, att då du går dit ta med sedeln för så trovärdig, så måste "de dock se den och kontrollera uppgiften: Det- ta är inte trakasseri från deras sida som de "måste följa. :' "" Vart ska du resa "CC Ja, om du vill resa till lanthus- modersemesterhem, så .finns det jan från norr (någon gång ska man] Köjagården, adr: Köjasåg, ' beläget i storslagen norrlandsnatur. Så har vi. Husmoderssemsterhemmet Eds- gata, Karlstad, som ' det hörs mitt i NVärmeland det sköna. Vi har Mems - vid ; själva namnet. ”slagruta”.' På tyskå heter det ”Wänschelrute” och betyder ”önskekvist” eller ”önske- spö" ”(rute=spö; "jfr. ”trollspö”t). Uppenbarligen är namnet slagruta alltså :ett tyskt låneord i svenskan, men begreppet är med all sånnolik- het långt äldre än' så och helt, in- hemskt. + Ur rer överens 'om, att det i naturen" allt- jämt finns fenomen och krafter, som icke" är tillräckligt .utförskäde för att tillåta definitiva" domslut? : Vem skulle för 50 år sedan kunnat 'ana de "elektriska" egenskaper och saämz manhang i atmosfären och ' stratos- fären,' som i vår tid tillåter ”radio- vågorna att föra tal och musik från världsdel till 'världsdel?. Vem kun- de för 50—60 år sedan drömma om röntgenvågornas egenskaper att ge- nomtränga materia? Vem skulle ens för 23 år sedan våga drömma om neutronernas kraft att slå” sönder atomkärnor och :'förvandla' deras bundna kraft till värme och elek- trisk energi? Vetenskapen vet oänd- "Skulle" man "inte "kunna' komma | verkan på allt. leva inde liv: vud täget.. Vad ,som styrker. oss i denna tro är det faktum, att. man på flera: håll ”i utlandet, särskilt i Schweiz--och -i -Tyskland,- på ..sista åren börjat ägna en ingående: upp; märksamhet åt” dessa "frågor," sär- skilt med hänsy cinska betydelse / "den geologiska" b "respektive - :istarkt' inflytande " hälsotillstånd.” till "deras -medi-j: . ch Zönernas existens ” och: inverkan. éskaffenheten "på Jenny har: bl. insett sig kunna syn tili N att FE; Jekempelvi: möss, som hållits fångna på sådana över hu-|cch. iller " skyr dylika zoner som Isar företeol. "| Jenny i Aarau, som tt: N att utforska de geopätisk; pesten, "medan å'andra' sidan rå- djur. tycks hysa en' avgjord förkär- Ick för sådana platser, där 'slagru- tan antyder förekomsten av under- jordiska vattenlopp. i ..« ve Olika' känslighet"i olika Eörllal åldrar” SA ” Bland & weiziska : forskare, som mer och mer intresserat sig för des- i före ;och deras" betydelse mi själv” nämnde” dr "en. berömd barnläkare, : dr för Kopp garna kräver samtidigt allt mera . folk, : säger "jägmästare Leijonhuf- vud, . Det ' gäller: för: oss' att göra ”. kraftansträngningar för att skaffa den' nödvändiga arbetskraften, En - grundläggande förutsättning för att man : skall lyckas är att 'folk' trivs... med skogsarbetet, har goda ekono- miska förmåner och moderna bostäs, der, Inte minst i det sistnämnda av= - seendet göres sedan flera' år tillba=- ka?stora” ansträngni ämsid: I od g flyr från lands- | med ' strävandena att skaffa mera folk" till skogsbruket går rationali- ' t en etninga: a lokaliteter efter en tid visat påfal- i; rbetet,' ligt sr vs -.; Gustafsdagens LÄ FT ordnar Med "anledning av ”Gustafsdagen mill samma uppfattning har i vår égen' tid en annan berömd tysk for- skare, geologiprofe: ssorn Joh. Wal- lande & på ökade sj ik d äflag och särskilt då till. cancernj artade "sjukdomar: En annan "tysk Forskare, baron von Pohl, har gjort liknande rön.” Han har. främst 'stu- hår Ki ; Lyle ll ' riddare "av! Nordstjärneorden äntraldispensärläkaren C. J. Bokström, Varberg, elverkschef G. P, Léevinsson: Halmstad, postmi taren ”J:"P, F,"Nilo, Varberg, ad [ derat 'jordstrålningens : inverkan! på den mänskliga organismen och häri vid trott sig kunna konstatera, att icke heller människor är lika käns- liga för dylika influenser. Barn upp ther i Halle, anslutit sig, sedan, han t en lång rad ingående ex- periment - med sina' egna. studenter som försökspersoner för 'att utröna underjordiska källådror och grund- slott, Söderköping, i det frodiga Ös- tergötland, flotta Solgård i Ulrice- hamn och Jäderfors semesterhem, . Ryr; västeröver 1- Norra Älvsborg.! - ligt mycket, men den vet ännu långt - ifrån allt. Vi-vet i dag mer än vi visste för blott 10 år sedan om den levande «organismens ' elektriska Må ;4. | överlägsna attityd, varmed " veten- Jump samlarsläktern a f cn det > skapen 1 regel avvisar ett så uråld- Zedes en Erupp. = - tigt, men fortfarande dock - allmänt : = praktiserat fenomen som slagrutan junkt K. E. T. Frisk, Halmstad, «so =. "till ledamot av Nordstjärneorden -- 4 i - bl. as adjunkt Karin Ohlin, Halm= > 5 stad, : AE ad : I hjärtat av Småland vid tjusande 4 vi rer : : Ls TTT | vattenströmmars inflytande på till pubertetsåldern är enligt von : till kommendör av sena en" od - i jo di h t Notine nä dar N argentino 1 de Vid dessa för-1 Pohl mer påverkbara ldre, men] bl. 'a. hovsångare Jussi Björ! gt ENT Ken Vu du ha Ungdom, skog .; "liga betingelser: hör landsbygd landen.” ' Men ' det finns I i sök visade det sig, att hos ett stort mycket gamla människor syns ock-|-: till riddare av Vasaorden 23 havsbad och sydländsk natur reser Dö a” ti cc. | till, ställer skogen i blickpunkten, som säger, att det måste vara. så antal ; av - försökspersonerna - Svåra | så vara känsligare än medelålders, klassen, bl. a. dire fär EE Mi: Nn | du till halländska Villa Terra i Fal-Å, 7 h f d "| Skogsbrukets . oc y it Il skogsvård [störningar i det fysiska och psyklo- | Hos de ytt » Halmstad, översten I re: onberg, skånska” Åhusgården,[', . | ec ram I är som råvarukälla för. vårt land är |kräver "arbetsinsatser ; året krin ka. allmäntillståndet ' inträdde, då sig inflytandet i :form av huvude major NN RR 3 Brunnström, Hal- oh | Åhus eller' Blekinges 'Hviidehus,| Allt för många unge iskor i allmänt könt,. Detta ger|och här är det framför allt som | personerna ifråga under längre tid| värk, migrän, kramper, Or rdol lands — reg. reserv, operasångare I i Ronneby. Och vill du; som pojken vårt land anser att tätorterna och bl a. de då och då uppblossande | yrkesskicklighet och kunnighet be- vistades på sådana platser, som kän] reumatiska anfall samt arterio "| Bernhard — Sönnerstedt, författaren i i sa, komma till en nejd som På tr? |framför 'allt storstäderna erbjuder | diskusst om äganderättsför- | höver komplett KINAS a STRESOT Albert Wiksten," lantbrukare J; E.: > 3 sidor är omfluten av hav och på den. fördelat framtidsmiljön. | hålland. besked om. » Man är| - rillfällen till dylik komplettering Josefsson, Knäred, Vasaorden, föra ; den fjärde omfluten. av Lillängens Där finns ett rikhaltigt urval sys-|även på det klara med. att en in- erbjudes bl. a.'genom de kurser av . an Tedamöt t : Nasaorden, före i försöker du få plats da, som ligger | selsättningsmöjligheter, . de ' : bästa | tensiflerad skogsvård är både nöd-| pjika slag, som” planeras på det H Jördis — Schymberg, svärdsmän,. ”- | i fUner Gotland UR ; |ehanserna , till : utbildning och de|vändig och lönsam. ' Denna mål-|skogliga området. En liten brosc 2 | bl. a fanjunkaren vid Hallands teg. i i bå själva Go aa .. |bögsta Iönerna, Dessutom lockar sättning råder det inte några dela-|med namnet ”vi som går skogsvä- |. E Johansson. "0: > cor Fvikiea | | ec " + | 7, [kulturella ' och nöjesbetonade för«|ae : 1 om, ' Dich gen” .- har "utkommit I dagarna. - —— Sd : :: Som elle vå pu | måner, som ; glesbygden. inte kan|har nämligen - gällt vägarna mot! Denna är just avsedd att'vara en [röset Det kan v Ibland, för att. upp- i Tinns det MY GIL endra semestor- erbjuda :'$- samma utsträckning, | målet. Andra ki Fen gav emel- | vägledning 4 dessa ål I den : pr kliet fn flytta Datlentens säng f- oöm ägs av andra organisatio- | Ungå till. tätorterria | lertid strax före vårriksd av-Ip kortare och ' längre met rum I samma. byggnad, 4 hem, som mn le villkor som 'dessa. jutgör ett inslag 1 sambhällsbilden slutning sitt votum 'för en bonde- kurser, specialkurser, och mer all- sn jordsträlningen" mindre i ör ml set Hlo dagar måste du vara! på gott och ont = gott om man ser | förbundsreservatlon. - i - männa, som 'är avpassade dels för stark eller helt obefintlig, + "4 : Mon mn du än reser, om anslaget till den 3 tätorterna koncentrerade | till.: den mycket : omtalade :s. k.| ungdom, som tänker sig'en fram- I slutet av 'sitt föredrag framhöll" =, borta Var - j os - I produktionsapparatens :' behov » av | sköldska skogsmotionen. Denna ze-l tid i 'skogsproduktionen, dels för den schweiziske geolo gen, att han C Fö Mems slott skall man I år pro- arbetskraft — ont med tanke på|servation innebär: bl, 3, att upp” skogsägare, fom har ansvaret: för för oin ”äel var övertygad om, sat G nm tänad” : ester 'för man, glesbygd ning på det vik-|1 "om "de 'sh proble-1] 4 vård och ekonomiskt vet- vetenskapen i f - e ; ka 2 eventuella barn över 3 tigaste av allt, : människor. ':' ." |men -intensifierås och att vidgade tiga avverk .. Skogsvå äs att ägna Steele uppmärksam på | år. Någon gemensamhetslagård, SM Men glädjande nog finns.det även | möjligheter skapas för utbildning 1] relserna lämnar alla upplysningar : åt dessa företeel en, 8 Man Ta : familjen ; kan ' medföra eventuella ing dom, som gärna förbinder sin skogsvård, avverkning m. m Eller | om dessa kurser och de ekonomiska ” och vägrar att alls taga på allvar. . i husdjur, är' däremot inte påtänkt På framtid med landsbygden, 'Tyvärr|med andra ord, att yrkesskicklig- bidrag som kan erhållas av delta= : får rna ter ju forskare med : något håll, efter, ve? Jä inaret:bå-' utgör de begränsade möjligheterna |heten höjes, + >=": "+ +" garna i desamma, vag risea de "> + | internationellt' namn och anseende, =" + är fu kreafuren st deled semester. | till " yrkesval ofta : orsak, till att. Xr men. överens om -att skogs-|.. Även den högre skogsutbildning- | som går god för dordsträlntngens" i de för enskild och då kar gå r -skrinläggas på ett fi- r intensifieras tordelen erbjuder framtidsmål: för am. «| inverkan på den levande organis= '. Som: dock med god zilja brukar gå dessa plane: aggas på ett , vården behöve d önskvärt att) bitlös ungdom. Det kommer att men. Den tid kommer, och kommer, , | si - även det. «. > '' "Tdigt stadium. : ” > [det vera i hög. grad vi sana 0jä- kanske tidigare än de flesta nu tror, . att Så tär da! 'söra, nofskorna sä" | "frågan är den, om'man 4 gles- | kunnigt folk för dessa arbetsupp- krävas fler tjänster med kronoj - å forskningen på bred front tar : 4 €sod tur ”dal "sor: oe derna skell lyckas skapa syssel- | gifter finns tillgängligt. Här öppnar | gares, länsskogvaktares, skogvak . då forst ee oe bl.a I sånt | ' co Her rr a lerna ä - i . SR « ger, Eder; io ”arin Collin. pre ning i den utsträckning att ar-|sig onekligen ett intressant fram-|tares samt I högre Hänstemäns kom” band med frågekomplexet om kräfte "+ HV ov Ne teg med... jordbrukets rationallsering, |tresse för ; Sara ij komst; Schweiz har tätt.» H-omlingar efter Lokollssringspolitiken - beträffande | liga. skogskarlar, som ken allt om skogsskola, böl den ungdom som Tyskland va koncentrerad i. ” . - frå - g al Fri Ju - avkom 1ng es industrins utbredning till den ex-|avverkning; har inte behövt, salen i Framför 7 ont he ni I Bygden uppmärksara heten ren dir tea sk ä an ; illfinte ” år under avverk-|som M . in änsyn till pro- ' tyska: skar pr ättar c gg dr har bittillf4n arbete na 'Däremot ' har det|loch utbilda 'sig för ett yrke med | 2 3 bo. > börjar ta sa hänsyn in pro ers BE : gett några mer. .p . : arbetstill- | framtiden för sig, uppmä ad - eme sa=stälter, - . b' ACK 23 Pe : issa traditio-|varit sämre beställt med ar! framtide - - . . ch konvalescer's-Atälter. - + F i PrOCk a onara intar som Ola sm Aladvutribygder : ' |fällena 11 skogen under 'sommar« ge möjligheter skogen, SR medsläl I, men fortfarande dock allmänt prokti- sjukhus 0 ! > Gren > id Tättarna och ZIgenA Va tng]| nella. sm - eu våret. . å " beträffande | kan ge både personlig stäl- ad Men or ss u n” sörstäflning tering av. de;sys-|halvåret, ; åtminstone 'beträfl kan g . Person os 'serat fenomen. . pen minen de. senare har vi ee v.En snabbiny? 2 t Som av -natur- [halländska, och västgötska. förhål-[lelse och en säker inkomst. a 7 vårt land. Om de, SF nd vi 2 : ” SN TN Nr 2 . SSE - - | a , .” a d ' . . å | 5 D ' | ' , - i ÄSTA -ARTSNYHETERNA "FINNER. NI. FOLDER TR 4 . 4 ' + . . - " | : Na NN , Md . , i 3 - . s . + s - s 4 . 2 - : ne a N ol an «mn FIFFI EPEFSFETYN Ak Å Ann nAn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.