Fredagen- den! 8"Jufl:1058 ve äventyre en - ; En "Junidag 1144 rådde ovan=. gt mycket liv. och rörelse på. Londons gator, täta folkinaskor- kantade gatorna och i fönstren trängdes nyfikna åskådare, Nu ' "hördes trumvirvlar och trum- Ppetsignaler. på avstånd,.. så allt. närmäre, 'Jubelskrän och hurrårop hälsade den väderbit- . ne; och guldgalonerade hjälteri som åkte i första vagnen i den " långa" processionen, Efter he nom följde, officerare och man- skap i. en lång rad. På /'inte . mindre än trettiotvå lastvagnar : låg en mängd föremål uppstap- . 2ade.' Folkmassan stirrade fre- . netiskt och de närmast stående högar av silvertackor och tunga . säckar med" silverbengår. - De. var alltså & sanna, de vild "rykten. som. en tid varit i om- lopp om skätten, som eskeder-,;: chefen, ' käparkaptenen Gegrge ' "Anson, hade rövat från .span- ska flottans. galjonér; utanför "- Filippinerna: EE ! "Ansons byte var värt tio mil- Joner, och denna summa delade” han och:hans mannar: broders ligt — engelske kungen; som" utrustat expeditionen, fick inte någon söm helst del. av rovet, hur nu detta kunde undvikas, ” : George Anson, som föddes på a den engelska landsbygden" år” "1697, var Jiksom många av sina samtida. en "säregen kombina- - . hade. blivit svårt ramponerade Så kapatraid mot . Spanjorerna. Tyckedes urskilja att'det vart . "tedde de: : sig mögna att bege sig kor 1'sträck och som a Hög alla rekord i fråga om intensitet, . Två” av. fartygen förliste och fyra: andra. drev 'ut till havs och försvarin ur synKåll bland. de : gigantiska vågorna. Skör- bjugg: och . andra sjukdomar härjade bland besättningarna och värst av allt, vattenförrå- ”, det tog: slut, Själva - fartygen > av störmen, och det visade sig. nödvändigt att finna en hamn, Te där, dé kunde" göras sjödugliga ' igen: och där! besättningarna i kunde. få vila ut och hämta > kr after till att göra en effektiv” Efter "en tids letande upp> täckte; Anson. att Cuwtierland- viken. , På ön Juan Fernandes ...s var! en lämplig ankarplats och "att, den delvis mycket bördiga ön: kunde. vara en lämplig ri kreationsort, Här vistådes ka«' ' Parna in spe i lugn och ro bort ' ' åt ett halvår, I december kän-, ut. "på Jakt efter. spafiska " $keppslaster, : Anson hade tur. Efter "några "dagars seglats fick han några spanska galjoner i sikte, ' — Alle man till kanonernal' kominenderade han och snart . började kanonerna på Centu-. ; "Hon; Gloucester och bh de andra djärv. Pirathövding, Målet för 2 hans kaparfärder var framför allt att lägga. beslag på fartyg, På vilka spanjorerna fraktade : skatterna: ;från sina sydameri= . kanska : besittningar. nm . = > Det vär en'ståtlig rökta som med Ansori som 'eskaderchet en : septemberdag är 1740 anlände till ön Santå' Catariha' vid Bra- I ,sillens kust, Det:största farty- get, Centurion, -var bestyckat : med sextio kanoner, sedan följ- / dé Ftterligare ' fem - stora ' och : välbestyckade fartyg samt två: stbåtar.= med 'pP "och ammunition. Och Besäktnin= i garna uppgick till inalles' nära' "2,000 mani; > Résan hade gått Iycktigt än - da tills nan hunnit ut ur Le : malres sund; Då bröt plötsligt ; ett fruktansvärt oväder ut = en orkan som ”varade'i isju vec- ” : och sedan seglade till Spanien ' glömt att räkna med den evige” i .med oerhörda penningsummor. fartygen att dundra. Spanjos rerna : kapitulerade, de engel=<" ska.” Piraterna äntrade &aljo= - nerna .och lade beslag på hela ning. Var' skulle han få hjälp den rika lasten, där en mänga... Efter mycket; funderingar; fick > guldtackor utgjorde de-: hämsta dyrgriparna. Efter denna fr å blev - ' det" en stilleståndsperiod för . » Anson; men han gav inte upp . timist,- trodde. han att färden hoppet om. att en dag kunna + skulle kunna ske på två Ir måna- förverkliga sin stora plan: att”. "der och en' majdag 1742 satte UuPpbringa den spanska -gäljön ..: han kurs på de kinesiska far. "som en gång om året seglade ” vattnen med sina. två' återstå med en last av dyrbara varor” "ende fartyg, Centurion - oc! från Filippinerna till Acapulcd” .Glöucester. :: Men -. han" hade ette Tinian i närheten, tyckte det... var lämpligt: att landstiga "där, ov: 'Tinian är ett riktigt para- s, sade spanjoren, .På ängar- na beiar hjordar. på :tusentals vita oxar,. träden :är fulla av" härliga frukter. och' allt detta”: blixtarna , glimmade ' över de”: kan du och dina män fritt f sotsvarta + : vågornå, ; hörde åse foga över så länge ni beh kans « öronb "dån; En Det; stärider..Tinian blev. ett "blixt flaminade till, starkare" än ' eldorado . för. :Anson.: och : hans ” . starkt 'decimerade besättning. Avi de ursprungligen nära 2,000 :fanns nuriera bara omkring :70 :: i livet och till råga på ellt var +; de ytterst Törsvagade' av: sjuk domar och strapatser, I iäyllen blev” inte. lång. ”, i yarigv = Anson . tycktes som . :. vanligt: vara” förföljd av otur : och oväder: En stilla månskens= ” natt bröt plötsligt: ett våldsamt . v han ;'redari hade" haft så: obe» + hagliga erfarenheter.av.” Snärt "blev det. ihåHande storm,:Glou- cester' ramponerädes” så" svår att den enda utvägen blev att: mna . henne 'åt sitt "öde och : ädda. över .manskap och .pro= i: viant på Centurion — det enda $ återstående-fartyge ALBR ke Äntligen.” en - dag :skymtades - er ögrupp "långt föröver — det ... var. Marianerna, dit man inte g Alls: var på. väg." En: tillfånga- > tagén "spanjor ” berättade, : att det. fanns :en bördig,. boskaps ' : de". rik och. vacker obebodd ö som till Kina 'och försöka vinna eu där, :.-> såg han ett Centurion slet fina ”' förtöjningar /:och « drev: ut till rad : kom Centurlon -;tillbaka” med den handfull män som'ha- de » varit: kvar ibörå under. ' "fienden. 1 :desse trakter: :' 7 löst ut för 'Centurions besätt= «:; Ning.: Men s 1 ; snabbt och snart stod seglen I 7. de föregående. Och i dess 'sken " ; havs,-Först efter nära. en må-: Anson Ovädersnatten, Om nu kunde i Anson och hans män änuigde / + sätta kurs på den kinesiska : kusten, i - De landsteg i den” Portugia ”giska” besittningen Macao, eller rättare. sagt iden före detta . "Portugisiska, för vid den härt tidpunkten hade kineserna : i trakten runt omkring blivit så" - mäktiga att guvernören hadev' ytterst litet att säga till om, Anson "måste ; förhandla med - den, kinesiske ståthållaren. 1 . » Provinsen, hota -och skrämma - : honom på alla upptänkliga sätt, : "innan han för ett svindlande » högt belopp kunde få tillhand- ; Ja sig den proviant som var nödvändig under den planerade stora raiden mot den spanska ” galjonen vid Filippinerna. För säkerhets skull- beslöt » Anson dessutom att lura kine- 'sen beträffande sin destina= tionsort och lät sprida ut ryk= ten att han skulle segla till den.” . holländska = kolonin = Batavia, . Egentligen borde f. d. eskader= chefen ha känt sig rätt pessi= | mistisk inför. företaget efter= " som han visste att spanjorerna 7 alltid brukade utrusta sina ' transporttartyg med en mängd ' . kanoner och en besättning, som > säkerligen var minst dubbelt så stör som den han själv hada : kvar' vid det här laget, "Men ” både han själv och besättnin- gen var hårdföra sjöbussär som älskade äventyr, och inte minst var deras längtan efter att änt- ligen få'göra ett rejält kap så tark att de gladeligen gav sig” Päväg i "på den riskabla expedi- - "tonen, a Och verkligen — nu vände sig lyckan till slut! Allt gick. dagars 'spänd : väntan utanför sig galjonens höga segel. mot. ”«.den blå himlen, . CC Ge fyrt skrek: Anson från " kommandobryggan = ”gäljös hens nära femtio Karioner svar, rade, striden blev långvatig' och hård och ofta såg det hopp= . kade iden tö ldslågan g "jonens mast, . spred sig blxt- full brand, Spanjorerna Insåg > » att situationen 1 ad HöRDr0, He. hela Jastery va or "ot ogily tackof för ar ET RAN ERE Ceobybb Enotg larna" var : är syndigt att bära skägg. Det ”bålier bestärat på "och - Händer "något mea den svenske ; mannen, ' Hans fysionomi har fått ett bistrare uttryck. Maskuli- niteten är.mera poängterad. Kanhända är det fråga om någon ' 10. Adam fielk skägg efte .syndafallet e ha, i emedan animoniternas - Romarna brände ” konung, Hanun, tillfogat Da- si strån på 20- hos slags reaktion 4 mot den. "ver samma lön: som herr Svensson JIpolltik och fö ä dare. Hon: är självständig . och går gärna klädd'i byxor; kräl : vid: den oerhörda skymfen, an av | årsdagen. e Venus vd pipskägg! och blandar sig: ogenerat 1' io: att raka sig, eftersom ser herr Svensson att han måste. hävda sig och värna om sitt: genus. Han spelar ut sitt sista kort; men ett trumfkort, Han anlägger skägg. : Därmed har han en sång ör, anta manifesterat sin masku- lina ' särart, värdigheten är räddad och jämnvikten mellan kös- Hen återställd. Bara för ett tiotal år "sedan var skäggen reserverade för are lantliga: | ionärer: och k "I detta trängda läge in- . Muhammed inte skar: äv sitt., skägg. Araberna tycker at . naket ansikte är. en veder btyggelse' Och aktar rakade > "européer därefter. - =» Endas "under "djup 'sofg eller” som der r Alexonder den stores ti Denne: framstående fältherre gav före "slaget vid ”Arbela . 331 £. Er. sina, söldater. 'ordér' om: att: raka av. sig "skägget 1 dag finner vi tister, il på herr tecken :på skymf avlägsnår; för att inte, barbarerna skul= ensson. Och /' .det allt oftare även 1 Ängen 1 rött; helskägg, 'skepparkrans eller bockskägg behöver " längre befara pinsam uppmärksamhet när ban rör fig i vimlet, > jäven om: det. ännu finns många som retar sig på det han har ni do sitt ansikte. str Från kvinnohåll har inga allvarligare invändningar förn me mits mof- den. tilltagande". skäggigheten hos svenske män; tvärt ” "om tycks denna sträva prydnad. utöva en stark . Iockelse piånga kvinnor, "ö" a : Med tanke vå. skäggets' renässans kan act ba sitt intresse att kata en blick på dess. bistorla. "Syndigt / med skägg Frågan om männen ; skall bära skägg eller gå slätrakad genom livet har: bland an- - .nat förorsakat häftiga kyrko- fejder i äldre tider. En : hol- ländsk lärd, Van Helmont -hävdade ' på 1800-talet satt” 'Adam skapades utan . skägg oth"att detta först efter syn= :dafallet började växa ut åstod vidare att äng- Han P . slätrakade, :. och dde ur dessa > bäggé”" ut- gånespunkter I i bevis att. det Detta: hindrade. honom - emellertid inte från att jäv "bära buskiga muståschert " i I Österlandet- har det se- I dan urminnes | tider; vari bruk att” bära skick och i med. .skä Man vårdar i sor rmsorg och smörjer det med välluktande oljor. Män- nen kysser varann på skäg= get till tecken på” aktning. ' Skägget hålls för en gåva av Gud, och att bli av med det :betraktås” på sida" håll: förtfa”' Ve raude som en tor. skam, Lä de Bripå derå vid [Skägget och : araben sitt skägg. d d mla 3 Re an de pa hn Romarna”. bar. skägg. fram till. 300. f£.: Kr.» Då blev”; det > plötsligt modernt att raka sig, eller bränna av. det som Dionysus i Syrakusa gjorde, . han hyste betänk=.' - tecken + på därför a att oh ER Igonkan FRONT kar: : ligheter. mot barberarens var Kung David i förklarade på sig mera" allmänt blev ; hos sa kniv]; sin tid krig mot ammoniter=.":$ Den” dag va "den unge a på / je gamla; grekerna,. : Sdm” betraktade skägget. som”. | maren för första” ia gånken rasa : kade sig, "vanligen. på tjugo- årsdagen,'; brukade) firas på - Lekr ett festligt sätt. Den' första " omgång | strån "som föll .för = prydligt Fåkade, Ålla korsta- kniven helgades. ofta till nå- rare. Årog skägglösa; åstad 1 gon av gudarna. Köjsar Nero " det heliga, kriget." "Botgörare - vigde sitt; första "skägg åt och - vilgrimer. lät : däremot . . Jupiter. och: förvarade. det; i : en pärlprydd doså av "guld. na . Från kejsär” Hadrianus” til Konstantin den store : :kom -" emellertid : skägget & j . heders, ; - : a och präster,. riddare, ' önder" var ör stråtrövare. och. andra profes- :bandite: "Judarna fanns inga bestärnda” bruk i — denna fråga: Men , så i. vitt > man kan döma av monunient - och målningar var : männen ' åtminstone” under den tidi> " : gare medeltiden i regel rar : kade. "Man vet också att det” " tidtals rent av fanns påbud | som” a uttryckligen — förbjöd : vaj je förekomst" av skägg. tiden åter florera id denna " För ”ålderdorni "och hög: vär- "Han dök. a Dy variant ..upp.. dighet "gjordes "dock "undan- je i cb då "tag. Kejsar, Henrik 'IL. Fred- det sk ar bosja Eget; oc ch efter äpprors- h och Ad ban stadgar > rvokal har gått till mannen i mitten, elsmännen har alltid varit svåga för mustig Ene de som första villkor för Inträde I klubben. Arets SN i föråvafliga Pipsköge. Det > finns "till och :med; en gam» mal grekisk avbildhihg ' en: Venus iméd skägg! . I Persien bar "könungarna : gyllene sskägg: Detta bruke efterapades Jångr Benare av ' hertigen av: Lothringen sörå s pr Spanien : "ra0R : man "lös : skåggén 4 så olustigå at " 1351 åtfärdadé st bud mot falska skägg. : Och ” sen dess återfinrer. vi demj enbart hos jultomtar och | skådespolate. Ve "båg hos damer är Ingen fager n pch förekommer dess bättre så gott som enbart på cirkus. Mas «Filippinernas kust avtecknade ne efter - beräkning. ' Efter några vs - dame Gloria heter den här skön -... beten som för en del år sedan - for omkring , och visade sitt skägg tör pengar, "ur. Alan Gear. som efter nocgrabp prövning bolugpiis-ä krubbenå Jängsta mustascher «16,5 cml vt vr ” ” AMADA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.