Av >X TS SK : / / > » Ad ; vryvreevrerreryrfreepet TT M FESSET verveveverererYYTFTYTEYYTTY Fr rverereverrervvvvYYTEPPSYYTYPFTTY TERS FYTY vv TYYYYYYFFYTYr Fer ET ETT YRORY TTT OYYYYTYT v " ff SN ” Soc : i - i . > : i | ch [Å . ” - a. ”v N i | | / : IS TIDNING . = id pe ; Fredagen den"22 juni 1956, | :, | ”"” LAHOLMS TIDNING | = of 4 , LI j | . MARKARYDS-BYCDEN. Laholms Tidnings Iokalredaktion: Markaryd, Villagatan " Redaktör Sven B, Jönsson, Tek 10150 " ör semesterresan har vi stor sortering av RES- . - VÄSKOR i' äkta läder, galon : m ff. kvalitéer. . . Bags -— Portföljer — Daraväskor ">. Paraplyer få . . AS Gå till fackmannen då det gäller - ft et . - reseffekter. : ; >> S. H. Svenssons Eftr. - SEN nd - Sven E. Persson =... - Tel 10436 " MARKARYD Tel. 10436 Hembygdsfesten. SR oder fre ..i Markaryd 14-15 julis 200 [0 | FÖDELSEDAGAR - . 85 år ' fyller på söndag f. hönseri- ägaren . Adolf Fredrik Olsson, Lejeby 2, Laholm. ; Jubilaren vistades i unga år i Amerika men: återvände för .ett 30-tal år sedan till Sverige och star- tade då ett hönseri vilket han drev några år. Numera är han bosatt i Lejeby. O. är en sköt- sam . och , redbar person, 'glad och . gemytlig, varför han är mycket omtyckt av alla i sin omgivning, och trots åldern är han alltjämt vid ganska god vigör. on 80 år... fyller s morgon f. lantbru- karen = Bernhard ,' '. Larsson, Kärr, : Våxtorp. - Jubilaren är född på den gård som han allt jämt innehar men numera dri- ver med hjälp av en son. Han har varit en duktig jordbru- kare, som helt ägnat sig åt sin gård och i skötseln av den- na deltar han alltjämt åldern till trots. Personligen. är han en snäll och gemytlig man, 80 år oc fyller på måndag fr. Alma Jönsson, Hov hd Nsbys” H 20 år aa fyller. på. söndag ”Jantbru? . . År : Höstnadsavktion . Onsdagen den 27 juni 1956 kl. 3 em, låter lantbr. Karl Nilsson, . Gällareböke, genom auktion för- sälja årets växande grässkörd. : Markaryd den 15/6 1956. + AD. LUNDIN, Hembygdsfesten i Markaryd " kommer I år att äga rum den 14 och 15 juli varom annons meddelar i dagens tidning. . : ; Penstonlirshemmen.” " , Bostadsstyrelsen föreslår rege- tingen bevilja Markaryds kom- mun 9,250 kr. i ytterligare stats: bidrag till pensionärshemmet i Timsfora .som blivit dyrare än beräknat, 207,870 mot 168,000 kr, Det sammanlagda, statsbldra- get kommer härigenom att utgt med 51,250 kr, : : a Komm, sinnössJukhuset CS i Markaryd. har senaste året kostat 28,770 kr 1 drift,: medde- lag till medicinalstyrelsen, Kost- utgjort kr 8:52. Beslut har fat- tats att så snart ske kan nedläg- ga anstalten. Under 1955 har en- dast kvinnliga patienter vårdats- Av dem har tre avsetts att över- föras till sinnessjukhus och övri- ga sju till anstalt för" lättskötta sinnessjuka. karen Johan Henrik Bengts- son, Ysby. Jubilaren, som är född i Hjörnered, förvärvade i unga år en gård i Ysby, vil- ken han brukade tills han för någon tid sedan överlät går- den tilil en son- Han inköpte då den villa i Ysby där han nu är bosatt. B. har varit en skick . lig . och dugande, jordbrukare som -försatte sin gård i hög . kultur. Han har även innehaft kommunala 'förtroendeuppdrag och har bl. a. varit ledamot av kyrkoråd . och fattigvårdssty- |" relse. I den mån hans tid med- givit har . jakten varit hans hobby, . . : : A 720 år fyller på söndag "fröken Arn na ' Gustava Johansson, Östra Karup... Fröken J. har under många. år innehaft hushåller- skeplatsery'; vilka hon skött på ett” förtj änstfullt och samvets- naden pr deg och patlent, ha. 1005 | (ND (MD (EB [fin [Gm | fs | | 05 | amn | ms | änn Jäs Jä fn textilbranschen är lika goda kälsupare när det gäller att ge sina varor fantasinamn som är mer eller mindre för- bryllande och . vilseledande. . Namnfloran — är 'tillväcklig, och 'man skapar bara oreda .. &enom de hemmagjorda varu- namnen, skriver SBM-tidnin- tan dagligen nya namn: för varor, som inte längre är någ- a ra nyheter men som man vill ge skon av att ha nyhetens behag och lockelse, Man tror sig tydligen härigenom kun- na skapa något av gloria kring produkten, Men på läng- re' sikt blir resultatet oftast "det motsatta. Även klassiska textilnamn och termer bollar man med och röjer sin bristande kun- kunnighet kan det väl into vara när man gör sig skyldig till direkta felaktigheter. Än- delsen. ”-poplin” exempelvis "anser mänga fabrikanter vara en garanti för att varan be- står av 100 96 bomull. Poplin- - har emellertid ingenting att "göra med råmaterialet utan med bindningssättet, 1 detta fall en så kallad tvåskaft. —2ngens goda råd: " Repor på polerade möb- ler blir mindre synliga om man gnider dem med linol- ja . - Textilfolk avslöje ar okunnighet | vare, ” konfektionärer, gro= alster ,och dotaljister: inom ' I reklamen uppträder niäs- . skap. För något annat än o- . Tweed är på modet och 3 vänds i många felaktiga 'säm - manhang — ”silketweed”: och '' ”jutetweed” för att nämna ett Par exempel, ”Kamgarn ' och ' helylle är några av de mest missbrukade . textiltermerna;, men den största namnförbist- ringen återfinns dock hos de nya Vextilfibrerna. St "> Säkerligen är man i många fall ovetande om att man an- ., vänder fe! benämningar. Man,” bidrar. det till att minska all-' mänhetens förtroende om man : fortsätter att fantisera ihop "namn, som inte har en saklig . och riktig. grund. NOEN GUMMIPROPPEN. I PARFYMFLASKAN / som hjälper till att bevara den ädla dyrbara doften” är” ofta svår att få ur. Har man - bråttom avstår man från den ” lilla droppen på örsnibben - hellre än att besvära sig. Nu har vi praktiserat ett råd som . vi hittat i en dansk tidning. Smörj proppen med en aning vaselin. Samma gör man om man har parfymen i en flacon "med glaspropp. Vaselinet hjäl- Per till att bevara doften! En annan sak att lägga på min-" net är att parfym aldrig får stå i solsken'som är ödeläg- | gande för doften, >. a Köttsallad Några rester stek, skinka eller tunga blir en bra mån- , dagsrätt. Skär köttet i strim- 2 MIDDAG Hélstert lök på 1:or mera än man vet. Tyvärr ve : vatten. Lät dem rinna av och ; Måndagens ' LUNCH: ,Köttsallad . :risbädd.' vå Krusbärskräm Mr ir "Helstekt lök på risbädd med : iSvampsås , cv. i 2 ar risgryn 2 msk smör 4 äl vatten: , salt ' + 8—12 st lökar - . vatten, salt ” margarin till stekning salt och socker Beredning Smält smöret i en” kastrull: och häll i det torra "riset, Låt ris och marg. bryna litet tilsammans och häll se- «dan På vattnet och saltet. Ko- ka det i 18 min, under tättslu: : tande "lock; Förväll de skala- de lökarna 5—6 min. i saltat , bryn dem't margarin tillsatt med en aning socker. Sockret' Ber löken en vacker färg och den blir "mindre hårdsmält.” Salta på löken och Iåt den ef- - tersteka i litet lökvatten någ- ra minuter. Lägg upp riset på ett fat och" Placera lökarna o- Vanpå. Servera rätten helt ve- getarisk tillsammans med . Svampsås. tor, 6 potatisar och 3 tomater tunna skivor, grovhacka 1 "saltgurka. Varva alltsammans i skål med ett litet salladshu- Vud skuret i strimlor. Häll ö ver' marinad av 6 msk olja, 4 "msk vinäger eler citron, litet senap och salt. Gnid skålen in- nan med vitlöksklyfta och gör naturligtvis salladen strax in- nan den serveras, lem SYTIE Eg FYSSKETEN 50 år Lövgren, Traryd, och hans ma- Ister Sture Wallefors. : Öxna- ingsförhå d ä de inom Örkelljunga Då denna sak givetvis är av o- erhört stort intresse såväl för all- mänheten i Örkelljungaorten som minst i södra Halland, har LT mer” intresse avvaktat det svar byrå i Stockholm kunde komma med; Kommunalfullmäktiges ord- förande, ”häradsdomare Werner Danielsson, Örkelljunga, kunde: i går informera LT om hur Tele- styrelsen ställer sig till: proble- met. 3 ningsförhållandena, - säger "Tele-! styrelsen, beror : huvudsakligen i på att det under senare år ting kommit 'ett stort antal utländska rundradiostationer, som i strid mot gällande" internationella ö verenskommelser sänder på eller i närheten av de svensska statio-) nernas : frekvenser. Detta ' har medfört, att stora områden ilan-| det, som tidigare haft acceptabla dessa betydligt försämrade, . 1955 angående införandet av :ett andra program i svensk rundra- dio, innefattande bl."a. att tele- styrelsen enligt” vissa” riktlinjer skulle för statsmakterna. fram- lägga en plan över utbyggnaden av rundradionätet. Av ifrågava- rande 'plan, vilken framlades i av "Jandet. — funnit ' det ' vara lämpyet att:anlägga ett nät "av "k.FM-stationer: Sålunda kan nämnas, att en "dylik station är avsedd att installeras i Hörby un- der år 1957 eller 1958 och att den- samma beräknas ge god mottag- ning. : : IHfrågavarande station': avsedd såväl för sändning av pro- gram 2 som för förbättring av mottagningsförhållandena .... för riksprogrammet. ' SN : i "Vad trådradloutbyggnaden. bi lestyrelsen, områden, som ligger utanför Pp nerade FM:ståtionernas' ” täck | nibgsområde, nämligen stora de- lar av Norrland, Dalarna; Värm land. och Småland. Trådradio radio har "installerats inom Markaryds och mottagningsförhällandena. varit dåliga, men nu är" dessa genom trådradion utmärkta. för radiolyssnarna i övrigt, intel som Kungl. Telestyrelsens 'Tadio-|' . De påtalade dåliga" ; mottag- föl mottagningsförhållanden,. nu fått ” Det riksdagsbeslut, fortsätter : Telestyrelsen, som fattades våren : | tröstar, skall denna, tillägger 'Te- endast - omfatta de ; där F: INy hö rbystation gor god: mottagning. | även för s. Halland och Örkelljunga Örkelljunga kommunalfullmäktige beslöt vid sitt samnianträde den 8 maj ij år att ingå till Telestyrelsens ' radiobyrå med en framställning om, att trådradio måtte komma till utföran- r mycket dåliga. Samma: är . « för övrigt förhållandet inom gtora områden "såväl inom norra Skåne som södra Halland. Tråd- . Även där har stor "ÖRKELLJUN GA: Storbygge a om S Genom" att bevilja” ett stå kring -20,000 kr. säkrade ör vid sitt sanimanträde i mån byggnadsföretag på i runt ring mellan” Gästgivaregårde genom - kommer samhället a " Samt,.sex affärslokaler, . >. i ; Sammanträdet hölls undér ord- p- av ' härad re Werner Danielsson, vilken person- ligen nedlagt ett stort arbete för realiserandet. av detta, för sam- hället och kommuriien, så bety- delsefulla ”byggnadsföretag. Kom- munalkamrer. Assar Pålsson gav en utförlig: redogörelse för Ppro-' jektet. - Kommunalnämnden hade | vid. sin behandling av ärendet yr kat bifall. ":. Nämndens ordf, herr "Andersson påpekade att det är av vital bety- delse "för: samhället och ortens ' | Fullmäktige + 50: lägenheter ende räntefritt tilläggslån på om- kelljunga - kommunalfullmäktige dags kväll tillkomsten av ett ny- tal 1,6 milj. kr. i kvarteret Be- n och Örkelljungahus nr 1. Häri- tt tillföras 7 50 nya: Kigenheter . ställas” "tin förfogande samt fram- höll även vikten av.att detta kan ske snarast möjligt. Riksdags- man Svante Kristiansson, pres- sare ; Ernst : Johnsson, pressare Rune Karlsson m. fl. instämde : i kommunalnämndens : förslag, me- dan handlanden Tage Johansson,, Asljunga, . uttalade betänkligheter mot att” kommunen på detta sätt beslöt att bevilja lånet vilket är liktydigt med att utveckling "att: lägenheter” kan gångsättas. . .. subventionerar bostadsbyggandet. detta stora byggnadsföretag med det :allra snaraste kommer att i- Närkespatrullens fem ungdomar tog tävlingen för hemvärnsungdom avs "shetades anför Stockholm. Som lön för mödan fick de ur vikshem= värnschefen överste Per Kellins hand mottaga prins Bertils 5 silver= bucklor. På bilden ses de båda seg= rarna I den individuella fältskjut- ningen, 17-åringarna B. Brodén, Gö-= tebora. och A., Wägeroth, Uddevalla, + Är det Ditt barn - som . springer. blint och vs plötsligt över körbanan? | Annonsera i LT september 1955, framgår att man |. i, — särskilt för de södra delarna |. ”E- midsommartider, - a orden står brud Nordanlanden, då mar- ken: gläds; då källan hon springer, då ängens blommor 'stå raka och fåglarna sjunga, det var: då som. +: Så börjar ,; Strindbergs vackra, byggnaden kommer alltså tills vie dare icke att ske inom de områ- den, som ligger inom "räckvladen för den planerade FM-stationen. Å Hörby. 0 or 60. år "fyller på söndag” fr Signe Gustavsson, maka till f.' lant” brukaren ' Hilding Gustavsson, Hishult. 0 år cs fyller på måndag fru "Jenny Nilsson, maka till fiskhandlan- de Johan E. Nilsson, Genevad. fyller i. morgon textilärbe- taren: Johan Folke Andersson, Trädgårdsgatan, Laholm. : Jubi- laren har tidigare varit lant- brukare "men är numera an- ställd -på Linverket, GULDBRÖLLOP. CoM oo firas på midsommarda- gen av f. byggmästaren &C. I. ka, Alma, 'född Nilsson” och bördig från Hishult. - : VIGDE : — I Öxnåbäcks kyrka kor- respondenten Rolf Angelstedt, Göteborg, bördig från: Marka- ryd, Öch textilstud, -frk.. -Inge- borg Strömhäll, Göteborg, dot- ter till lantbr, Anderg 'Anders- son och hans maka, Strömma. Vigselförrättare var kommini- bäcks sångkör " med sång. medverkade DÖDSFALL - Emma Johansson. I en ålder av nära 80 år avled i onsdags kväll till följd av en hjärtat- tack fru Emma Johansson, ma- ka till framlidne handlanden och kommunalordföranden Jo- sef Johansson, Hishult. '. . ” Den bortgångna var född i Söder-Össjö, Skånes Fager- hult, men kom till Hishult | -i samband med sitt giftermål. m besjälade väsen, som kunde hjälpa, men diga saga ”I den Med dessa få ord ger han ' » komprimerad, 'intensiv- stäm- - ringsbild av den nordiska naturen, Sådan vi uj sommartid, Denna känsloupplevel- se "blev för. våra förfäder en reli- glon; som tog sig uttryck i tron på er. besjälad. natur.. I träden bodde a. ägnades "en "särskild minne av den kulten lever -kvar i majstången — så be- nämnd; därför att den ”majas”, dvs, prydes" med: blommor, och grönt, Även markens"örter troddés vara dlad. , om man beh denr så som de mystiska föreskrif- terna "bjöd, De kunde också hjäl- paj människorna : att skåda in i framtiden, Än i dag är det ju mån- ga-'unga flickor som på midsom- marnatten' plockar nio slags blom- ster' och lägger under huvudkud- den för att få drömma om sin till- komrniande. «= » Vilka nio? — Ja, det finns mån- ga att .välja bland vid denna års- tid, men varför inte välja just. de, äl u V ipplever den vid: mid- I ke £ dd vs NT 55 : ” Midsommarnatten är uhdrens. tid. Örtetnas Helan= de krafter. 'veriar,, starkare än å in. . Och nio bl un=, der "ungmöns : huvudkudde” får henne att drömma om sin till- kommande, Och nio'av de mest mystiska — midsommarblomster, som växer i svenska bygder; får ni läsa om i denna artikel, sätt . om” man” har. ett" modernare tak — och skriver begynnelsebok- stäverna ' till : pojkars: och ' flickors namn på golven under dem, så blir paren ett, om stänglarna "växer mot varandra, i motsatt fall icke, I Shak ”En' mid: Hattsdröm” uppträder Styvmorsvio-| len (Viola tricolor) som en slags kärlekens symbol, och under namn med erotiska ' hänsyftningar 'före- kommer den även i Frankrike, Den är en medicinalväxt, använd ”åt- minstone sedan 1400-talet söm blod- reningsmedel, för att stärka hjärtat och mot hudlidanden, Legenden be- rättar att styvmorsviolen, som mest växte i åkrarna, I väldoft överträf- fade alla andra växter, Människ . soppa och av blommorna kan man "bereda ett lätt bordsvin av rehn- ojäven , : .| Bräkne 'med mera! Ormbunken har , " "| ischias, '] som' små ormar”. ' Dessa uppgifter . . Y” och i Frankrike ”pise 2alit”. Men faktum är att denna . serkligen styvmoderligt behandla- : de växt, är av stort värde. Den Har avsevärd medicinsk använd- . ning — taraxacum betyder ”botar grundligt ögonsjukdomar” — bla« den ken 'ge'den' läckraste sallat, ätterna användas till grönsaks- vinstyp, Under medeltiden använ- +" des den " dessutom som” skönhets- . medel," oo : - Glöm inte - heller ” : Ortbbunken ' (Dryopteris eller Polystichum eller -:" Polypodium ' filix mas); på svenska .' kallad .. Träjon, . Ormjäsk. — , stor betydelse i folkmedicinen bl. mot: brännskador, reumatism 'och Om ' dess : blomning och kraft på midsommarnatten berätta- des på. 1700-talet följande: Den ” blommar: kl :11,'.kl "12 är frukten . färdig och kl 1 faller den av. Om <. den strykes av i ett kläde kl 12 och "| förvaras i en väl täppt dose, duger . deri att bota allehanda sjukdomar med, "Frukten är levande och 'ser a. är, hämtade ur' Albert Eskeröd Årets fester” see som, "> Eöllekan ' inedförde Europas legoknektar än« da in i nyare tiden i sina ränsla som medel mot yttre och inre blöd- ningar och diarré, och timmermän- nen hade den alltid till händs som bloästillande medel, Därför kalla: den i Frankrike ”timmermansört”, Den kallas där även ”drömört”,'och när "barnen gått till sängs, lägger. de ett röllekeblad på vart ögonlock ' för att få vackra drömmar. I; Da- larna har den förr använts för at! göra brännvin mera rusande och fick då "namnet ”galentårta”, ' " Bra med tanke på framtiden kan det också vara att taga med Kamo- mill eller Sötblomster (Matricari chamomilla), som: under : antiken des som lindri del vid .: modersmärtor, Därav har namnet ”Matricaria”, av "matrix", som be- . tyder livmoder, kommit. Den är : även nervlungnande och har: flera andra läkande egenskaper. Under medeltiden -ansågs "den kamomill som insamlades under mid n ren, vara den läkekraftigaste, Sist nä vi 'Dagegk (AL na ville därför gärna plocka den, men' trampade härvid ned säden, som enligt folktron är b Bg med särskilt märkliga egenskaper. Vi. börjar. med Johannisörten (Hypericum perforatum), även kal- lad Johannisblöda,. Enligt den gam- malgermanska : ' sagan ” växte den upp där Odins blod droppade ned på marken, då han en gång blev sårad under en vildsvinsjakt, Däri- genom skulle. den. ha fått sin röda saft.” När man sedan firade: Odin under solståndsdagarna den 22 ju- ni, kom örten till användning, Ef- ristend, Snföran a Då bad sty O, heli- ga trefaldighet, tag ' ifrån. mig den goda lukten, för att den kära säden inte . skall förtrampas för min skull; Den heliga trefaldighe- ten "svarade: För att du inte är högmodig, , skall du slippa dofta mer, men i .stället skall du' bära vårt namn, Och så fick örten heta trefaldighetsblomma. : - Så var blommans uråldriga n namn, som den bar ända till början av 1800-talet. +” ' chemille + vulgaris), även kallad Daggskåll De gamla germanerna ', helgade den åt Freja, fruktbarhe= tens och kärlekens gudinna, och när denna avlöstes av Jungfru Miä= ria, överflyttades hyllningen' på henne,. berättar Hewe i den ti- :' digare nämnda boken, Daggkåpan har en högt uppskattad läkekraft, . Tag även vara på de kristallklara daggdroppar . som glittrande ,hän- ger 1 örtens blad! Ty på midsom-" ., marnatten har daggen liksom träd . , och blommor — även många utom att just vid den tiden kring Johannes Döparens dag denna växt står i sin vackraste blomning. ' I samband härmed uppstod en serie kristaa legender kring . den. Johannisör- ten ansågs - vid midsommaren ha särskild förmåga - att bota sjukdo- mar. . även kallad Midsommarblomster, S:t Hansblomster, Horsafibla, Häst. fibla och Hästros samt liksom den föregående Johannisört, . ansågs särdeles läkekraftig om den insam- lades på midsommaren, . En växt som absolut inte bör saknas i ungmöns blomstersamling mi sommarnatten är Kärleksörten (felum Telephium). : Med dess hjälp kan man också spå på ett event ot Stidbar pan Hänslnrna > Forts, å sid. 8. två ccu nu orken tai Vu a karna - — Her på något liknande s Slåttergubbe (Arnica montana), . del och kallades därför i Tyskland]. ter hel-| Mask (T offielna- | dergörande förmåga både att brin= gades solståndsd. åt Jol le), vilken "i gamla örtaböcker| ga hälsa och lycka ' och skärika .: Döparen; kanske bi d äl såsom urindrivande me- | ljuva sanndrämmar! . ” Olov Carleson 2 Dansen går kring majstången hem lagségeri när den första riks= " (Achillea millefolium) ve de här nämnda — en' sällsam; un= ">
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.