Zz GJ M bl ANSI: vervtveTvr FreretvTTrYTET Fet TTYPEV roa e LT:s i > Sen för sitt arbete igen... Han H: åkan anträdde hemfärän, hade emellertid "skaffat en in- med tungt hjärta. Det ve suektor, som dock inte var den hon varit hemifrån så I - Viola hade blivit stora damen TU, och hon berättade ivrigt för har vi midsommarafton, en dag för . tidigt enligt den "nyord- ning”, som infördes i almanac- te på ängen växa midsom- marblomstren, "Deras fäg ring förnöjer ögat, Med välbe- hag inandas vi deras doft, Det är något säreget just med de » vilt växande blommorna. In- gen människohand har kom- - mit vid dem, Mänsklig klok- « skap och uppfinning har in- > MIDSOMMARDAGEN: Av komminister Gunnar Levén, Christinae församling domsliv, allt försumligåre i . sin helgelse, Det vittnar om att Guds Ande, som är livets ' Ande, släppt sitt tag om de- - ras hjärtan, Men vad är när : turligare än att .den, som dagligen lever sitt: liv. inför : Gud, . också växer andligen ” ; 2 en dyster tid somm låg framför arbetspådrivare . dem nu; - när han och barnen : skulle : vara ensamma, och 'de visste att Margareta låg och - plågades, .Läkaren "hade förbe. ' i rett: honom på att det skul. : le bli ganska långvarigt ' om : det - skulle ' bli någon bättring. för Margareta. Först > fu" när Håkan inte hade Margareta hos sig, kände han hur - mycket hon betydde för dem. 2 Barnen rusade mot honom när han kom hem, och blev ” mycket besvikna när inte de.. ras mamma var med. Viola smög -sig upp i hans knä och SÅ | viskade: + > — Du fär inte låta' mamma dö för oss, pappa. Håkan brast i gråt, och bar nen. blev "mycket förskräckta, - i Det Hade de aldrig sett förr, pe — Jag skall försöka att va-. ra både mamma och pappa för er när inte mamma är hemma,' men ni får också lov att vara a snälla, och. "lydiga, så att vi in-. Hd . te får det för svårt. ' Håkan insåg själv att det in te skulle bli lätt för honom atv ersätta Margareta, eftersom 3 han alltid förut hade stött” bar-.; . £ vänt all deras kärlek. till Mar- gareta,' En "hade lovat att. varje dag mot . rörliga; men” läkarna försökte att bättra på det med massage, men till det fordradeg mycket tälamod innan det kunde bli något.. resultat. : En specialist 'ger var hon betänkt på att ge ; älskade: honom så mycket så henne, och en gång fick: Viola. "reta att Hon var ofta räda för att bar-. + nen, som Håkan ville ha. Håkan som själv vill arbeta undan allt så fort som" Möjligt kunde inte tåla att se” något arbete stå silla. Inspek- : forn fick dock, stanna 71 kvar, då Håkan inte kunde vara ensam med allt arbetet, när han hade : barnen också ett tänka på. I iden var r oändligt lång för Margareta, - Hon: kunde ' al- rig slå bort tankarna på sina barn och Håkan. . Hon var ofta, ” rädd för att han skulle tröttna C. o. Nilsson - Hishult 7 på henne. nu. när han inte alls fick träffa henne. Många gån- honom fri, för hon trodde al- + drig hon skulle bli-någon : rik-'- 7 titg hustru för honom mer. Hon offret var Inte :: för stort för henne bara hon fick se Håkan lycklig. Hon hade ' alldeles för- nen ifrån | sig och på så sätt ; lorat hoppet om att någon gång . mer kunna "ben. Vad skulle Håkan väl med. sköterska vå lasarettet! ; henne ; kunde reda” sig själv.' Över ett" ; är. hade. hon legat på: lasaret-.. tet, märktes ' inte alls! stå på sina egna. till, : som inte en” gång ” men . någon, förbättring”, "Håkan brukade ofta besöka ' ölja med. Det gladde Marga-' se" sin. äldsta dotter. : särskilt de minsta, lätt Margareta hur mycket hon ha- de lärt sig av husföreståndarin- nan. Hon berättade också hur vanställd hon var i ansiktet, och Margareta drog en lättna- dens" suck när hon hörde det. Hon hade ofta ti sin ensamhet varit orolig för att Håkan skul- le bli förtjust i henne, men nu " fann hon det otroligt. S: småningom började läkar- Da. märka en liten förbätt- ring. Tårna fick tillbaka något av sin rörelseförmåga och be- : nen började kännas varma. Nu kunde de ge Margareta hopp om att hon kanske skulle kun-' na bli återställd igen. Efter ett Par månader kunde hon draga benen till sig, mem förbättrting- en fortskred sakta, så det dröj- ' de ett helt är innan hon kunde komma ur sängen. I början nes kade benen att tjänstgöra, men efter lånng tid med mycket trä- ning" kunde hon taga, sig över - golvet med hjälp av käppar. ” . När hon- hade. varit På sjuk- huset i tre år, ansåg läkarna att hon kunde få åka hem till - Norråsa. Håkan och Viola kom "och hämtade henne, och efter ' 'en lång och tröttsam resa kom . så Margareta äntligen hem, Det ” var med stor rörelse hon trädde in i sitt hem och mottogs av > bårrien. Tre ärs längtan refter "dem fick nu Margareta sin be- löning för, "då barnen; trotg den långa tiden, kände igen henne och. blev överförtjusta när de- ras älskade .mamma kom, :En-' rast. två åv barnen: var ännu hemma, :.de "andra? hade, redan ' börjat . skolan. näst: och. Margret, den ä ick för prästen, iola" vår ju hemma ' och » hjälpte till med, husets skötsel. (Forts.) . derleksprofeterna kan för några år sedan. Tan- ken var ju att folk skulle få en ordentlig och sammanhängande ledighet just £ midsommar och det är ju nog så tacknämligt. Men å andra sidan har ju alla . människor numera en så pass lång semester att ändringen” knappast blev- så av behovet påkallad som meningen : var. Men gjort är gjort och nu får : vi bara "hoppas att det blir vackert väder och lite värme, så att det går att hoppa i La- holmsbuktens 'svala böljor. Stu- . gorna börjar” fyllas med bad- .- gäster och nu går det inte att för något pris i världen få hy: ra en stuga i juli — däremot finne det nog en rel del att få i augusti, som åtminstone en- ligt vårt eget bedömande är den - allra bästa semestermånar- den, VACKERT VÄDER : midsommarhelgen onsdagskvällen och det får wi väl hoppas slår in. Följden blir naturligtvis en massanhopning av motorfordon på alla vägar. Vi får hoppas att alla kör or- dentligt och hyggligt, så att vi slipper allt för många rubriker om folk, som blivit dödade och lemlästade t krockar. . c I ALL MIDSOMMARGLAD- "JEN bör man inte glömma bort : många . ingripande att vi inom Laholms sads hank. och stör har cen verklig. pärla, som nu står i fagraste sommar- fägring ' och "verkligen lockar till. besök och det är Stadspar: ken. Tyvärr är den rätt - bort-, 'glömd :i vår goda. stad men främlingar "söker sig gärna dit till den idylliska nå- -turpark, som utan allt för stort av - människohand ” var tillkallad "och skulle snart, komma. argarét Möav- 'förestått hushåll och det var inte lätt. för tj i - - steflickorna att klara sig när ingen sade, vad de skulle göra, nh så Håkan fick se sig om efter > en husföreståndarinna. ' Tfter mycket besvär fick han en ge” nömpräktig kvinna. Hon vari - femtioårsåldern, och hade'ett hjärta av guld, men, hennes ytt: re var mindre tilltalande, I. ung- domen .hade . hon härjats av > kopporna som hade lämnat fu-: la ärr i ansiktet. och -vanställ det en gång £å vackra ansik-” tet. I-början var barnen rädd för att komma för nära hen- ne, men hennes hjärtegoda sin nelag gjorde att barnen -snart » kom till henne. Hon skötte husz hållet. på ett ypperligt sätt, och. var som 'en "mor för barnen. . Särskilt Viola fäste sig mycket vid henne. "Viola var mycket intresserad av hushällsgöromål a och lärde sig mycket, Håkan gick med stort intres- Yr å et . ” hade ju än id då Långfärd | på styltor” s Sitt ; fransmannen Henri Rechatin arran- 3 4 skulle glömma: bort henne när eget ””Tour de: France” har erat. Han har nämligen fått för sig. tt göra en färd på 4,000 km. på” tor. Han startade den 5 maj och - räknar att ha fullbordat färden på fyra månader. Här ser man den lappre styltgångaren och hane led=- gar bil under, ihållighetsprovet. " skapats i den gamla bäckravi- : Nu seglar jag ut för sommarens vind " Och glädes i strålande väder Och sträcker mig fram mot den öppna grind Från städernas stenar och bräder : Mot havet som blånär till. vågornas sång . ! Och fyller med fingtan, min landtrötta gång. ; Wrote . Som spelar omkring. or dagens Pris + > Blås ut, mina "segel, föe vatten : | Mot viddernas' blånandaparen till pris . De ljusaste" sånger Skande natten I. .-Och räds ej den stundss sin mollstämda ton nte Som "viskar om. tystnad och eviga ron. oe «to oc Dock ännu jag seglar i-solljus dag NN "Och njuter min sommar "med glädjens behag. za Hilding ' Strandh] É : Forts. t i F FT r — Fort mr Dunn! Hjälp mig alt få honom i säkerhet. : > "Jag » skyndade till hennes Allt detta virvlade genom - min hjärna under den korta se- kund, som jag behövde för att LT:s FÖLJETONG -FOR-UNGDOM - nas : överraskande utrop. och samtal, då de påträffade de två medvetslösa "männen. "Men vi över - lovade : vä- "1 radion på” tet med dem att skaffa, Du kens" frukter bliva mer och till, 'så att trons” och kärle- | nn "kan icke peka på 'dem och mer synliga, - + a säga: ”De äro mitt verk, . Utan att, själv veta det , | Nytt. och Flytt jag har sått dem, jag har sprider blomman vällukt” oms. drivit areP dm Blommor- — kring sig, När Gud. fått ö- , ; na på ängen tala om Gud. vertaget över människan," Dagens namn; - > De förkunna , Hans vishet, blir. hon . en lukt från liv i Solen går upp kl. 3.1 4 och " godhet och makt. Och .de sä- . till "liv." Själv finner, hon : ned kl. 21.14. ga till människan: .”Förhäv mest skröplighet. hos sig. Ilon i : > dig icke, du är själv endast har svårt » för htt fatta, att : Morgondagens namn "0 ett blomster! De säga med. Gud kan. finna något gott ' "ADOLF ' "Guds profet: ”Alt kött är hes henne. Men Jesus säger: » Selen går upp kl. 3 och gräs, och all dess härlighet "Saliga är de som äro fatti- + ned kl. 21.14, : " såsom "ett blomster på mar" ga i anden, ty dem hör him- N : :-ken.”' (Jes, hålla . fast Söndagens namn” 40:6). JOH:S DÖP:S DAG Solen går upp kl. 3.15 och ned kl. 21.14. icke endast om vår förgäng- : Måndagenes namn lighet, utan. också om vår sn bestämmelse, ' DAVID Ar ; Blomman vänder sin kalk » Solen går upp kl. 3.15 och "mot solen... Mot solen, vår ned kl. 21.14, nen. Vill man titta på något intressant, så bjuder den .'gam--" la ryggåsstugam på mycket så-. dant .och tant Emma visar gär- na rariteterna där. Så kan man läska sin strupe med gott käf-" fe och en hembakad väåfflå på " den trivsamma Stadsparkspavil "jongen, ” MIDSOMMARDANS plir det + - 1: långa banor på' olika dans-' : ställen i södra Halland och sä- -, kerligen blir det fullt hus övers "allt. Midsommarafton är 'en "sår vissnade själar? för "re . drift man "mot solen: "de vända dig till Honom dan dag, då man skall ut ”och vad han: lovat. dig. Detta dansa och dessutom bjuäs ” det " skänker andlig hälsa ; och på "många fina attraktioher' "ät. ”friskhet, > Hällaborg” och ' Fågelsång och många andra ställen, Vill man så äta en bit mat i lugn ioch ro”: hälsar direktör Carl "Brodin välkommen = till Strandhotel Så. nog - finns det möjligheter att roa sig alltid — det är bara, att "studera Laholms ' Tidhings, annonsspalter" de senaste där" pd « Forts å& sid 8B.: nas, himmelska: rike, ww Bot. allt. Låt oss vid den bilden, Den har något att säga Oss, Gud "och Frälsare, 'borde vi älla sträcka oss. Varför finns det så gott om andligen för-. Därför" att nådens sol icke får lysa in att de ”älska mörkret mer än ljuset.” Av egen in- vänder sig blom- När Guds Ande driver dig därtill, bor- "de du 'vända dig till Honom "1 stilla bönesamtal och itro- get bruk av ordét. Du bor- ” ånger och bekännelse, i tro. "på din Frälsare, i väntan på Blomman : växer I i höjden, ” ;.den-- utvecklas, ' den'. fullkom- På samma. sätt borde 'du,. som kallar. dig kristen, blomstra och växa för Guds - Det är. nå-. onaturligt, när. männi "skor, i. vilka Gud begynt ett Bott verk, med:åren. bliva + melriket till” — (Matt, 5: 3). Och utan att hon själv mir : ker till ett sändebud i världen. Genom sitt tal, sin vandel, sin umgängelse blir hon ctt vittne om den Gud, som kal- . sitt underbara ljus, : Blomstr-t på marken ”står endagt en ;iten tid, När som- maren är förliden, är också ; blomstringrUden But, Då « vissnar, blomman. Den faller av. Men nästa sommar har den vaknat upp till nytt liv. och ljuvlig, kanske härligare än förut. Såsom blomstret'. på mårken skola vi människor en gång dö. Men för den som har liv : i Guds" Sohs tro stundar' cen i stus, — ”rättfärdighetens sol” på evighetens stora dag går " upp,.- ekola ängarna i Guds paradis vara fulla av de hilr- -ligaste blomster, " bliver uppstår = oförgängligt; "vad, som bliver, sått i ringhet, det uppstår I härlighet; vad som bliver sått i svaghet, det a uppstår i kraft.” 15:42, 43.): Amen, ' hv "svagare : 1 sitt: kristen” td ae det, gör Herren henno ' "Vad På sått förgärigligt, det ' (1 Kor, et; F rån: SLU: s riksting. Det ståtliga nationaltåget, fräter, då .cirka 2,000 ungdomar från landets alla provinser iklädda sina färgrika st drog genom centrum av Örebro, väckte berättigad beundran "från de väldiga åskådarskarorna. Hä van ett avsnitt från det kilometerlånga fået. -— etta märke betyder? ni pelpnang pow Bujussoy vad "esuilalet av Napoleons. sista seger odae : N "Jat henne från mörkret till ; : I r i a ny blomstringstid, När Kris Den står där åter lika: frisk ännu . ma a vne Moe wa I For tsättningen uteblev på [ .grund av den fart varmed hän- > hjälp, men, hon gav ifrån sig "åter vända mig mot den plats; hade ingen tid att stanna och ; delserna med ens utvecklades: ; » > Den minste av de tre hade just hoppat åt sidan för att undvika | : | en våldsam stöt och omedelbart ? ; därpå '. gick ' han rätt igenom» I den. störres gard och träffade . I " honom rätt på hakan. Jättens' : armar föllo ned, och han tog .ett par. stapplande steg. Med : H | dragen kniv rusade den ardre H vapnet glimma till i månljuset, . "då jag sprang fram för att hjäl- : pa den lille.. Men det var för. sent, Kniven sänktes. och be-" gravdes i hans sida, just som min. knytnäve med en smäll. träffade knivskäraren på hak” : - spetsen, Jag svängde runt på : då. han skulle kasta sig in i" striden "igen. , Min. knytnäve. i 2". träffade honom mitt i mellan- ' gärdet... Han ' vek; sig dubbel. . stönade av smärta och föll som : en stock. : Flickan lutade” sig över den' | . sårade; Hon" försökte dra'cho- ' nom mot, vägkanten, och under: tiden sökte han med sin näsduk stoppa' det häftiga blodflödet klacken och mötte 'den andre; ; : rade mannen kunde flyttas. | ett 4 varningsr op och pekade iv- igt bakom sig. Mannen, som rest kniv, hade återhämtat sig och kommit Jupp på knä samt > gjorde svaga försök att få upp : en pistol ur fickan. Hans lång- '-samhet rädda mitt liv. I sam- ma : stund som jag svängde runt,” måttade jag med ena foten 'en” spark ' mot hans ansikte. Min kraft tvärs över tinningen; han ” föll framstupa och pistolen bra- "kade, av rätt ut i luften.- Just” då han föll, uppfångade jag en skymt av hans ansikte i mån- ljuset, Det var kapten Kingsley.” Den -andre låg fortfarande > kvar, där hän fallit. Men Pistol" .sköttet ' hade. väckt ”uppmärkå. i samhet bland de, intill förlagda "-soldaterna,' vilka. i tro' att det gällde ett. plötsligt överfall "nu kommo springande åt vårt håll. : Jag : kunde; höra ' officerarna "skrika ut order, då männen ” kommo rusande. Men ännu var det långt mellan dem och, O8S,. och vi hade ännu tid att. sätta oss i säkerhet, om bara den så- där hän fallit. Flickan hade re- .dan hunnit hjälpa honom ' på' - fötter. Trots det djupa såret visade han' intet tecken ' till smärta, där han stod vaggande fram och åter av mattighet, un- der det han höll sig fast i hen= +: nes arm för, att inte falla, I Spring, Norma, . mumlade han. Rädda dig själv. "nog på något sätt klara mig. ur den här historien. ; På ett tecken ' från flickan lade- jag. min ena arm runt midjan. på honom och hjälpte till att dra honom bort från vä- gen, Fötterna släpade i marken, då 'vi hjälpte honom, och han försökte att ta, ett. par stapp- spring, till kamratens hjälp. Jag såg . tåspets träffade -med oerhörd” Ditt rykte är i fara. Jag ska lande /steg.. Tätt invid hade” vi. ett sockerrörsfält och hon pe-: kade ditåt. >> 2 Vi kan "gömma oss där inne, sade hon, Jag hjälpte den sårade över '. dert öppna platsen och in bland de fullt utvuxna plantorna. Vi kommo i sista stund in bland dem, ty väl inne i fältet kunde jag fuilt tydligt höra soldater- lyssna. Med ena handen tryc- kande fast näsduken mot sin sida, försökte den sårade som en verklig man att ta sig fram-. åt, på allt .sätt underlättande vårt arbete, ” —: Den här vägen är: det! hörde jag en röst vråla. ' ” Rören rasslade i utkanten av fältet, då de togo upp förföljan- det. Blodspåren måste stå klara och tydliga i det starka mån- - skenet, visande vår väg i det vita landsvägsdammet. Kings- ley ' hade tydligen återkommit till medvetande, ty vi tyckte "oss höra hans barska röst ta” befäl över styrkan. - Vi skyndade framåt utan ett ord, så mycket som möjligt sparande våra krafter. Hela ti- den kunde vi höra trampet av deras fötter -komma 'närmare. (Forts) det är jag "det, "säger engelsman,” Vid SLU:s riksstämma i Örebro. fi ick redaktör Ernst Dahnberg, Fal- kenberg, som HN tidigare ttaga Patriotiska pr kapere medalj av första leken samt en för sitt ar! ete till förbundets fromma. Förbundsordföranden Johannes Antonsson ad "lade Dahnbera som pioniären, vännen och kamraten. Här en di från medaljöverlämningen. sen George Balcombe, som arbe- tar gom arkitekt i Köpenhamn, Fa- miljen Balcornbe vistades på. St selena under Napoleons fången- skap där och 16-åriga Betsy Bal-l.. comhe blev då 'så intim med kej-! zaren”att resultatet skulle ha bli-,. vit en son, Till historien hör att Betsys far var en ”naturlig” son till engelske kungen George IV; Den 29-årige arkitekten i Köpen«| hamn skulla alltså härstamma bå- de från engelska kungafamiljen och Napoleon. ; 1818 utvisades familjen Palcombe från St Helena, misstänkt för att ha befordrat ocensurerad post för kejsarens räkning Vid ankomsten till Brighton bade Balcombes med sig en liten pojke, som enligt präst" betyget var son till fru Balcombe men enligt ryktet till dottern Bet- Å "| sy- Mah har bara vågat viska or den saken i familjon Balcombe men för ett halvt sekel sedan skrev Os- car Wilde om Napoleons sista er-. övring. Nu tänker George Balcom- be efter gjorda forskningar i sar ken skriva en bok om sina anor och om det historiska pikanteriet kring 2en seger som den besegra- de franske kejsaren till-slut vann "va sån över det engelska kungablodet AV RTL DRESS ER RAR AS RA stas sag N oi SA NVRER Jöreer ve > san 2 mura
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.