aa aa a + , I H i ko H Hd H H kn i I åh LE - fina samlingar blev även före- : borgs slott, . domkyrkan och i ett "av storstadens varuhus. Aterfär- .hemkomsten till Timsfors. Fär- vYyvevrerV YTerysT ET? Ytrryeeryryve rv KON YyvveYyfYeYr YvyYYYFYFFoYYvE vryvv YTreryevryvyv a MARKARYDS- BYGDEN | Laholns Tflfngs Iokalrvdaktiorn Markaryd, Villagatan Redaktös Bven B. Jönsson, Tel, ' 10150 Barn från N. Haghult och Timsfors. på. givande. skolresor till Danmark «. Skolresornas tid är nu inne och för ett par dagar sedan &-| terkom klasserna 5 och 6 vid Norra Haghults skola efter en tre dagarg utfärd med besök bl. a. i Danmark, Resan startades från Marka- ryd med Lund som närmaste mål och där besöktes den vackra domkyrkan. Kulturen med sina mål för studier. Färden ställdes därefter till Malmö och där blevår, det en båtfärd under Malmö bro- ar. Övernattningen ägde rum På ”Ungdomens hus” i Malmö och nästa morgon fortsatte man fär: den in till Köpenhamn gär man besökte Zoologisk Have, Runde- tårn och naturligtvis Tivoll. vernattningen - ägde . rum på ”Danska. ungdomens härbärge”, ett nytt vackert vandrarhers på Bellahöj 4 Köpenhamn; Den an-|7 dra dagen 1 Danmark användes till en bussutfärd med besök i Hilleröd där slottet Fredriksborg begöktes. Därefter gick färden till Helsingör och Kronoborgs slott. I Helsingör fick barnen ä- ven tillfälle att gå ombord på ett krigsfartyg. AÅterresan till Köpenhamn gick via Strandvä- gen med besök I Danmarks stor-|: a akvarlum som ligger i slaj Fr besägs. Efter till Charlottenlund, fr gjordes besök ; på FrNstlans- den till "Markaryd gick va Mal- mö, Danmark var även huvudmå- let för klass 6 vid' Timsfors sko- la som under "ledning av sin lä- rarinna fru Tekla Magnusson gjorde en resa som varade 'i he- la 6 dagar. Pengar till resan ha- de mar fått genom att samlal” papper och ordna skolfester och av de 20 kr som var och en av barnen betalat till sin resa fick man hela 15 kr tillbaka efter den gick först till Göteborg där man under en clcerons' ledning flck reda på det mesta om'Göte- borg och dagen avslutades sedan på Liseberg. 'Tidigt nästa' mor- gon reste man med ”Sessan” till Fredrikshavn och därifrån .fort- satte man met buss till Aalborg. Här gjorde man en uppstigning i Aalborgstornet. Nästa”dag gjor- de man en rundresa med buss ö-!p lundborg samt därifrån med tag till Köpenhamn där. man bl: såg ' på Zoologiska museet och där man upptäckte ett litet få- gelbo med fyra små ägg och på en lapp vid sidan om boet: upp- lystes att' detta hämtats från Gällareböke, : Timsfors och var det således rena hemlandstoner för barnen. I Köpenhamn hann man även med besök 1 Runde- tårn m: fl. platser. Resans sista dag. ägnades . åt 'Malmö och ' Vi: gratulerar: Herr Sture Johansson, Halm- stad, med maka Siv, f. Pers son, Hannabad, Markaryd: = Foto: Träff, Markaryd. . >. KÄNDE DEM. .,. Bonden O. i en socken i väst- ra Jämtland var starkt religiös, något som man inte' med bästa vilja i världen "kunde säga om de . hemmavarande sönerna och gårdens övriga innevånare. Hände sig . en. gång att 'O. skulle göra en större utbetalning till J. som kommit på besök,': O. hämtar: fram bibeln och plockar fram: hundralapparna mellan i si- dorna. J. uttrycker sina farhågor . ö ver" att ha pengar. förvarade på ett 'sådant ställe, men O. :svara- de spetsigt: :— Je tror på de e liksom - sekrast. jymstener här: på med besök vid Aalborgs Zoologi- gåln härri bibla. vr re L ska Have,:Aalborg-hallen, dori- Ho . eller :uggla slår den. ihop. A det kyrkan, 'rådhuset samt 'Aalborgs OSKYLDIG." 2 > pj knogarna över ' ryggen, så deti. slott. På eftermtddagern! tog man|' Domaren: > Har ni stulit |kjatscar skarpt och hårt i Stills tåget till Arhus där man besök-[n&'n gång förut? A v och an kretsar fågeln te.”Den gamle by". Resan fort. Tjuven: > Aldrig "så" jag” buitt heten. sattes: sedan med båt: tillKa-- straffad" förlet," 'domarn, Nusa kommer - med svalka jöch dagg efter dagens kvalm. Ge- nom : skymningens grånad över sydhalländska . fält och backar drar :hundkäxen sina matt vit- lysande band av blomskum. Mid- narbl nas hektiska dun : dagrar långt ut över, fält, dungar kelglöd stryps däremot nästan helt av dessa skuggor, som sipp- far nere ; i " dikesrenarnas gräs. Ekarna står så "tysta, seklerna tycks i de' runda kronorna dröm- ma den . nordiska midsommar- nattens. eviga dröm, Men” aspens löv darrar lätt, liksom väntande rmorgonrodnaden. Ovanför land- skapet breder en mild himmel ut Här och var svävar ett Men "det finns ock- så en förnrosandning kvar från solnedgången. Den speglas i vi- kar' ute på öppna havet, i säv- kransat åvatter. inne bland slåt tervallarnå. Från . samhällena glimar. tonfragment ur radioap=( parater, hd FIRE ar DA ornsyvalorna är ännu i farten. |5 Det är, som om de inte "kunde förmå sig att susa ner till vilan i redena, så länge en enda reflex av 'aftonrodnaden dröjer högt däruppe i de översta klarhetsbäl- tenä.' Eller :om de Kelt enkelt först ville ana soluppgången.:De smala vingarna virvlar i rörelser som av paddelåror. Det bär i vi- nande skär genom mjölkdis och och skogar. Skriken är till brist- ningsgränsen mättade. av glädje” yra. Djupt nedanför fåglarna lig- ger den gröna: :jordeny' ”höljd - av sin skymning som 'av ett gråge- nomskinligt vatten, : dagg. Ekkronorna- liknar små moln, som. tyngs ner kring åk- rarna. Utåt..kusten: förtonar' ha-' vets fjärilsglöd. Och över :hela denna sommarnättsvidd ilar des- sa "outtröttliga :tornsvalor. Än svarta, än bruna som brons. - - I nne i "skogen flyger tornsvalans gråbrundunkle : och storögde' frände? nattskärran, Likt en vråk på sin ”myggjakt. Ibland Latjälpen en naturliga uppfödningen för "varje däggdjursunge är dess. modergs mjölk, . Man vill därför gärna tro, att mjöl- ken från olika djur innehåller do näringsämnen, söm just de- ras "ungar behöver för att - växa och utvecklas på bästa sätt. Detta kan vara en teleo- logisk spekulation, men efter- som erfarenheten visar att na- turen faktiskt är ganska vist inrättad, ligger det närmast till hands att också för männi- skans del' modersmjölken skulle” vara den . idealiska spädbarnsnäringen. Bröstupp- födning har tidigare varit ett livsvillkor för att ett nyfött barn skall kunna klara sig, men allt eftersom näringsfy- framåt, har det. blivit allt lätt- are och enklare att uppföda barn med komjölksblandning- ar. Konstgjord uppfödning har nu blivit så riskfri, att flask- barn har praktiskt taget lika stora utsikter att överleva som t bröstbarn. N Modersmjölken 7< bakterietri | sVarför arbetar ändå barnlä- ve ningen skall uppmuntras, och varför lägger . barnavärdscen- traternas sköterskor och lä- kare ner så mycket energi på Dagens goda råd: Sätt ett märke på lädans kant med en färgkrita så vet Ni alltid hur längt den går att dra ut, slologin och hygienen har gått ' karna så ivrigt för att am- - att så mänga, mödrar som möjligt skall amma? '' Amningen . medför . mänga. ” fördelar både för modern och barnet. Mjölken är alltid färsk, : «alltid lagom -varm,' och- är « praktiskt taget avvägda' mängder (med un- dantag för vitamin D och i viss mån järn.) För både mo frn och barnet betyder am- vingen fortsatt intim kontakt, fär barnet känner trygghet coh värme. 'Allt detta dåter ut: ”närkt, men ändå sjunker am- ningsfrekvensen stadigt både i städer och' på landsbygd och 1 alla socialgrupper. Omkring 90 $6 av alla mödrar kan am- ma sina barn första tiden, och "c:a 80 & torde kunna amma 34 år, Orsaken till att så många mödrar slutar att amma trots amningens fördelar för både moder och barn är till stor del att mödrarna lever 1 en , ständig oro att mjölken inte skall räcka, att den är för ”svag”, att den inte passar för barnet m. m. Det"heta bottnar- ofta i :en viss motvilja mot - amningen, som bidrar till att denna nedlägges. Följden har blivit att många mödrar re. | dan på ett tidigt stadiom ö- ' vergår till konstgjord: uppföd- ning, Är det Ditt barn som släpps ut för tidigt på cykel i trafiken? : bakteriefri. ;, Bröstmjölken innehåller ”ant : lätt, rulla ihop dem en och en vad barnet behöver i lagom 7 och fäst ihop dem med trä- ”. gryta, gärna serveringsgryta. MIDDAG: Skärgårdsgryta: - Jello med frukt. N st Skärgårdsgryta och «5 Skölj "ungefär 6 hg små fiskfiléer (eNer större som . skäres i lagom bitar), salta' stickor. Lägges i en låg vid Pressa 1 citron, blanda saf- - ten med:1 dl vatten och "häll .dennå blandning över fisken så att varje rullad, för. en H- ten dusch. CE ÄRE Skala 8 små eller medelsto- ra gula lökar och förväll dem 5 min, i kokande vatten... ' ” Skölj 5—6 inte för stora to- mater och skär dem i klyftor. "> Lägg lök, tomater och hac- kad dill eller persilja, gärna . båda delarna, över fisken i grytan. Lägg till sist:på 2 or- dentliga msk smör. Lägg lock på grytan och koka det hela” i 15—20 min, eler tills fisk och lök är lagom kokt. Servera kokt potatis till. ! "> Jello med frukt (4 pers) 1 pkt Jello (citron- el.'apel-'" sin) +: 2 apelsiner. 4 2 bananer " Beredning: Lös pulvret enl. + anvisningen på paketet, vispa "väl så det löser sig. Låt bland- ningen kallna och stelna litet. - Skär bananerna 1 skivor och ” apelsinerna i tärnigar och blanda ner i jellolösningen, : Skölj en hålform med vatten, häll i blandningen och låt den stelna, Doppa formen hastigt i hett vatten innan den stjälps. ett hav av]. uninatt Ai södra Halland den halvt runt i luften. Det är något egendomligt slängigt och mjukvingat.- vacklande . i denna jaktflykt,: Efter: en serie volter faller-s ärran i en glänta, Ligger på. marken. i denna, orörlig, med vidöppna ögon, liksom njutande av: daggsvalkan, En hemlighets- skepnad" i'dessa blonda sångfå- gelmarker.( Över gläntan går dim- det -i en bäck: En. uggla skriker hest från en grandunge. Och !lilr- sont, en':-kästvind roterar en grå fjäderhamn : :upp' ur gläntan, så lyfter : åter”. nattskärran.. Den full; nästan fossilartad avvikande | mornas :älvdans. 'Avlägset' sorlar! landet - På i Tollare folkhögskola har 60 lä rare och poliser från hel samlats för att « disk pri vinglar” "rakt "inåt gransi Strax. därpå genljuder. nejden av denna starka och oavlåtligt svir- rande hymn, som skärrad ur ett urtidsartat . fågelgap av ålder varit det sagodunkla komplimen- tet till den ljusa nordiska nattens hägrin - : MI genom Tymden. Och den sydhalländska .marken vilar där. i sin midsömmarnattsdröm, Land- andskap sträcker den ip] ljusets” hela: skala in överrdef.snölysande: nejder, där solen aldrig gått ned utan rullar sitt nattbländade klot bortom tin- nar. och:krön, Och långsamt höjer sig detta klot så högt, att strålar- na når ända ner :till oss. Då är de korta nattimmarna redan sin kos: Kanske var det blott en i syn- villa? ale en. som visning. På bilden ses fr. v. A. Orräng, Stock- > holm, Stina Helberat Storuman, och B. Svensson; Klagstorp, bekanta | . : sig med omgivningarna runt Tollare. ” ”kvalifet på. Smöre:- Under fjolåret deltog samiinan= lagt 337 mejerier:i smörkontrollen, därav 374 regelbundet enligt vad som framgår av "köntrollanstaltens lagdå ättelse, nu Ér Ifråga om såväl lukt och smak som Jonsistens ;var 'det . bedöma smöret av synnerligen hög kvalitet; Sedan år 1951 har det aritmetiska medeltalet ökåts med ' 0,19 poäng. Smörets ' .nedelfetthålt "var . 82,54 proc.. och medelvattenhalten 15, 19: Proc. sy tra De" svåra. | smörtelen oljig smak och jä:tsmak har ytterligare trängts - tillbaka och” förekommer numera | hos endast 2 "Prot, åv provsmöret.” Även andra fel; såsom bisrriak, oren' smak, gammal smak och kokt smak: visar 7 påtaglig, minskning. Konsi-- stensfelen har haft ungefär samma omfattning som tidigare medan dä- remot andra brister ifråga om smö- rets beskaffenhet såsom färgtel, lake och mögelväxt- gått ganska starkt tillbaka. > | Under år 1955 exporterades sam-, en ännu I drar ”fornsvalan s sina | > kapital STOCKHOLM (Press) . Det måste ligga i samhällets intresse att våra grustillgångar ; - ransoneras så att de bryts suc-:- cesivt och rationellt. Det grus: - som finns i Sverige måste be-... traktas som jämställt med våra 'malmfyndigheter ' och" kan lika ' litet som malmen räcka i evig- - het. Grus är en. kapitaltillgång ': som aldrig. går alt förnya och " - måste därför vårdas: Speciellt då vi numera använder 20 mil- joner kubikmeter grus för vä- : NG Gunnar S Inbrott ' i: Vv inge, . M Utöver , det inbrott i' kiosken vid Veinge .station, som omtala- des i gårdagens nummer av La- holms, . Tidning;. inträffade ytter- ligare; ett inbrott i. Veinge sta- tionssamhälle :” natten. till onsda- gen, ,, Därvid ”tillgreps hos tunn- bindåre' John Johansson; som bor strax vid stationen, en . del verk- tyg.. Vidare stals; en" damcykel i 1 ge. Simskolorna". "börjar ? måndagen den 2 juli "med "upprop i. Antorp kl.10:och i: Mestocka kl 12. Barn från ,: tjärbydelen av distriktet samt: Kärarp. och "Skogaby öster om: Skogaby "skola: kan hänvän- da" "sig till "Laholmg landsh : "munernas' tidskrift; Tänk gar, h m. m, varje år. : Denna Jarmsignal mot missbruk äv landet rustillgångar framförs av' redaktör Bo Rosén i i Tandskom- er" srusås mellan Stockholm och Malmö med tvåhundra kvadratmeters 'ge- nömskärning,« säger. han, ..På "sex år skulle" denna väldiga grussträng förbrukas med nmivarande takt. Det är, fantastiska siffror, men de: blir initu "obehagligare om man känner I. den. snabba: stegringen” de 'se- te 'deciennerna., : Före 'andra värrldskriget var landets förbruk- ning sju milj. kubikmeter grus år- ligen, efter. kriget men före: 1950 var vi uppe. i-nästan tio 'miljoner och nu är också 'denna siffra för= dubblad, Dessa siffror kommer helt säkert också ått ökar = yEE' .gon överraskning att det statliga vägväsendet av de 20 milj, kubik- meter använder mest eller hälften. muns .; simskolor ;,. 1 Lilla Tjärby samt Kattarp, . vilka: börjar den. 16; juli:. Se Anon. BIGGEST: a” "Miljonären ' "och hans: pärlom- kransade” "fru :genömsusade Itali- en. vt ö Nu far vi, genom Rom, dar j inte” i detaljer, sa hon. 'Vilken: världsdel? . F örétagsamheten d i Forts fr. föreg. sida, Nilsson ' anser "att de förslag Bondeförbundet : (alltså inte jag) ställer för att ge småbruket hjälp verkar magert som utvecklings- möjlighet. På detta vill jag bara hänvisa : till" ett reportage i Jordbrukarnas" Föreningsblad vid jultiden,; från några orter i Bo- hudlän, vilka just genom” låd- fabrikation ökat sitt skatteun- derlag högst betydligt och detta utan kostnad för kommunerna, Beträffande kronoskogens styck- ning 'så är det väl inte många jordbrukare som inte anser det lyckligt att kombinera" jord och skog. Många av våra småbruk, men visst inte alla, har skog en- dast till husbehov 'eller inte det. Främst dessa behöver väl kom; pletteras: med :skog från statens domäner, äs ot sd '" Nilsson påpekar: också att det är svårt för en småbrukare att få en kvinna som vill dela hans mö- da, Detta är mycket riktigt, men beror, detta inte:till stor del på just! småbrukarens låga. inkomst och därmed åtföljande oförmåga att” modernisera hemmet? Att kvinnorna . skulle , tänka så klart och så långt att inkomsten inte räcker för en blivande barnkull verkar däremot litet egendomligt. Även::i: arbetarhemmen i städer och tätorter måste ju barnen ef- ter hand själva skaffa sig arbete. Så bleve väl även här om vi e- ventuellt skulle få sinnessjukhu- set förlagt: här Det bleve väl närmast fråga om en befolk- lyttning. Det är da säkert att bygdens egna ung- domar, skulle gå över till sinnes- sjukvärden.: "AX KA—B.E, ' Fullmäktige tar f. ö. upp frå- gan till ny prövning 1 morgon kväll. och då får man väl anta ite ett geripitivt avgörande träf- ed- "detta: Inlägg får vi anse diskussionen avslutad. Ayggnadsindustrin — behöver. åtta milj., städer. och köpingar för väg- ändamål. lite över miljonen” och SJ lika -mycket; Det värsta är att: det knappast finns andra malerial som: kan er- ätta gruset och det kommer att dröja länge, innan våra vägar per- manentats i så stor utsträckning att vägunderhållet kräver allt mind- re-”grusmängder. F. n. är bara 10 proc. av allmänna vägnätet 'perma- nentat. Med motorismehs våldsam- ma utveckling kommer också sli- taget av kvarvarande grusvägar att ständigt ökas, Förutseende affärs- män "handlar" också in goda grus- ploatera dem vid kommande byggen av stadsdelar: och vägar. Den elake iakttagaren påstås "ha konstaterat spekulativa inköp med sikte på det omdiskuterade brobygget över Öre- sund, Där finns säkert störa perigar att göra. ' Gruset, liksom: malmen. . sn n | som blivit ett offer för 'släpskopor- |. "Det kommer säkert inte s som 'nå- | förekomster för att i sinom tid ex- |" att ransonera Jekogspartier som obönhörlig följd. Antag exempelvis att en. hel ås jämnas med marken, Den har kan- ske hindrat vindar från att härja på den odlade marken, bildade ett per- feki vindskydd. Så -:raderas åsen ut, vindarna kommer i stället, skör- darha dör bort och markerna öde- lägga +. Redaktör Rosén: g ger. också « en del exempel på planlösa och farliga in- . grepp för att komma åt gruset. En- bart i Eskilstunas härmasté omgiv- ningar finns det hundra grustäkter | - och... längs . riksvägen .13 mellan Stockholm och: Gävle; skulle :man säkert kunna räkna lika: många. Väldiga hål.gapar i Stockholmsåsen näs, ständiga: karvarde. och kring Tranås > äter ' sig ” grustagen fram.i en' cirkel runt staden; Den tiden är inte” avlägsen” när "all. naturlig vec getation runt staden” skälåts 'av”i ett "brett ' bälte; "Märkligt. nog är ett "par av "grustagen kommunala, Som ett faktum kvaärstår därför, | vi måste” göra något åt gtusexploa- teringen. Först och främst.borde alla grusförekomster i landet inventeras? och en plan upprättas innan exploa-7 tering sker." Detta är "absolut nöd- vändigt i i södra och mellersta Sveri- ge, en bra. bit upp i. Norrland: och lä till samhällena; : Holländarna: har: H världens | mest ”Världsproduktionen = jö, stadd 'i stigande; meddelar FN:s livsmedels- , och jordbruksorganisa- tion' FAO i sin senaste: ”Yearbook of Food and Agricultural Statistics”. Världens samlade : produktion (Sovjet dock inte medräknat) av alla ' slag -av mjölk var 1954 253,2). miljoner fon eller 14 procent mera än åren närmast före andra 'världs- duktionen var 221,3 miljoner. ton. 225,2 miljoner ton av produktio- nen ' 1954 härstammade från kot,| 15,5 miljoner 'från bufflar, 7,7 mil- joner från getter och 4,8 miljoner från får. Så gott som hela stignin- gen i förhållande till: förkrigstiden kommer på komjölkens del, Pro- duktionssiffrorna för annan mjölk För att undvika missfö d bör är sägas att naturskyddet har' den största förståelsen för att det behövs grus för den samhälleliga utveck- lingen. Naturskyddet vill inte spärra utvecklingen ' men förhindra oba- lanseringen, vartill man får räkna överdriven och oförutseende ex i 5 av gr Grusåsarna känsliga "för ingrepp. Grusåsen som sådan kan ha stor betydelse' för dem som' bor i dess närhet. Våra finaste källförekomster dyker upp vid foten av en ås, där vatnet silats genom skikt på tio- tusentals meter sand och grus. Men kapar man en ås tvärs över, vil- gör ett ganska litet ingrepp, så kan det vara tillräckligt för att helt rubba vattenströmningen i: åsen. Grundvattennivån sjunker och en vacker dag sinar källorna, En annan följd av ändrade grundvattenför- hållanden är uttorkning av växt- ligheten på själva åsen. Skogen för- störs, torkar ihop när vattnet för- svinner, och vindarna får fritt spel- rum med uttorkning av andra "I visar en ökning på 17 procent till ket sker alltför ofta, eller kanske | kriget till 4,3 miljoner, d. 'v. s; 79 Största” stigningen uppvisar La- tinamerika och Afrika med om- kring 40 procent. Av alla världs- delarna har Europa i dag den stör- sta mjölkproduktionen, 114 miljoner ton 1954, d. v.'s. 10- procent mera än före kriget, Nordamerika upp- 63,8 miljoner ton. Holland låg 1954 högst i fråga om genomsnittlig mjölkproduktion per ko. Siffran är 3.890 kilo om året, Belgien har siffran 3.760, Israel det- samma, Danmark '3.560, England]. 2.900, USA - 2500 och Frankrike 2.050. ON 2 Nästan fördubblad ägg- ”" Produktion i USA I" Produktionen av ägg i världen (Sovjet alltjämt ' inte: medräknat) var 10,25 miljoner ton 1954, d. v. s. nästan 46 procent mera än före kri- get. Under perioden 1934—38 var produktionen - genomsnittligen 01 miljoner ton.” Största stigningen uppvisar Nord- amerika, från 2,4 miljoner ton före Procent. Den europeiska äggpro- duktionen hat under samina period stigit med 26 Procent, från 2,5 mil i 80.fall beskaffenhet i övrigt.” kriget, då, den -genomsnittliga. pro-| - igt 3,689 ton sinör. För export- kontroll , uttogs 9,189. prov” som" i 211 fall föranledde makulering' av ' runmårket . på .smörpartier. om -till hopa ”1,752 drittlar och kartonger. : Anledbingén" till maktlerink var i 110 fall:smörets lukt. och smak och De Å 'smörkontrollen - deltagande mejeriernas produktion uppgick till ' sammanlagt: 83,387 'ton ' runmärkt smör. I Hallands län deltog 33 meje- rier i. kontrollen" med en tillverk-" ning av' 5,258 - ton runmärkt smör. De i smörkontrollen.: deltagande mejeriernas produktion uppgick. till sammanlagt 83,387''tön runmärkt” smör. I Älvsborgs län deltog 23 me- jerier i "kontrollen med en tillverk=" ning” av 6,599 ton runmärkt smör"; Flera. "protester". OCK konkurser ', STOCKHOLM. (Press) t : 2.594 växlar på sammanlagt 4,199,.178 kr, Det är något mer än samma tid i fjol,, då antalet växlar 'stannade vid :'2.490 och. totalsumman. vid 4.125,.713 'kr;' Av :de-tre' storstäder- na. visar såväl Stockholm och. Göt kan konstatera en avgjord minsk- ning jämfört med i fjol; I Malmö - 'protesterades sålunda i maj i år 87 växlar om 117268 kr mot 145 om 297.276: kr "1 "fjol, I Göteborg steg. däremot. siffrorna: från 142. och - 165.589 : i. maj i. fjol: till. 181 och ,; 290.788 i år. För Stockholm" noteras” 1579. | protester om 875.634 kr i Lår mot” 466 "och; 803.339 "ki..i maj. 1955. I : landets övriga. städer ' är ' ökningen > "| däremot ganska obetydlig, Där öka- des antalet - protester 'med.. 10-: till - 1.747 och protestsurman med cirka . 56.000. kr till 2.916.288 kr. ' ; Antalet, konkurser. visar en pro : . "I centuellt "större ökning, såväl när" det gäller 'rmaj som: hela perioden svarande, tid i.. fjol. : Sammanlagt. uppgickiantalet konkurser ' under : årets "fem första -.månader till 733 « mot 565 i fjol öch '439 år 1952. Un- - 110 i fiol och 77 år 1952, ved 2 års s-utredning "för idrottshall: KARLSKRONA (TT) ' Efter" utredning . i 2.år föreslås Karlskrona nu få en idrottshall. Den/ av stadsfullmäktige tillsatta stiftel-' sen förordnar att anläggningen skall kombineras. med folkbad och sim- spel i tennis och ishockey byggas, En del idrottsgrenar såsom bowling, - bordtennis, brottning och tyngd- lyftning ' placeras "enligt tidigare Pprojel:t i ett skyddsrum vilket även får lokaler för ideella' föreningars Detta arbete utföres nu med huvud- sakligen statligt bidrag. Idrottshallen föreslås rymma 2. 850 åskådare med .2.000' stå- och 850 sittplatser. Simhallen beräknas kun- na ti 720" åskådare, oe na på haven. LONDON (TT — AFP) +. Omkring 5.000 statslösa sjömän är tvungna att färdas” på haven i åra- tal utan rättighet att gå iland i nå- gon nations hamn, sade FN:s flyk- tingchef .dr.van Heuven Goedhart vid en Presskonferens i London på tisdagen. Han upplyste att åtgärder har vidtagits” för att ge dessa sjö- mänt hemortsrätt-i det land under vars flagg de ty at i tre år utän Beträffande "flyktingoroblemet i allmänhet "sade dr van Heuven Goedhart att flyktingarnas antal i Euröpa har 'reducerats från 1.600.000 efter Man hoppas att samtliga flykting- joner ton: till i det- "närmaste 3,2 milioner. Jäger skall kunna stä gas före 1958, Under maj månad. protesterades . teborg ökning medan man i Malmö;- januari” — maj jämfört med' mot- .. er maj i'år var' antalet 137, mot hall.' Dessutom skall banor för ute=., avbrott; ee... tok? kriget: till' omkring -250,000. . Flest sydhaltänri NEYVSTEYTEYN an. änningar 3 når r Ni med .e en: annons i: iP
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.