bet SS JUF-UNGDOM PÅ 'Fö bundsstämma i Dalarna, Ö + blicken av en hel liten stad. anik uppvisning i slåtter. o "8 v. en finländsk räfserska, born (1, vd i ee RBUNDSSTÄMMA. JUF- ver 890 Utom diskussioner oc; ch ritsning med delta; Den högra bilden visar. ”övärdirekiorar Yytvv Yrtev vy Yv UYVFFFYUFTFU PER Yen YrvYvv RÅ Y YFTE FYFEYFSYYTYVYY TFT ET TE PY Ar N TYYYYYYYFYYTYETYTTA "ungdomar har varit samlade och ” Ny isl överdirektören i dsord: i de samspråk med förb ungdom från hela Inndet I =s da vi tältstaden vi h föredrag i aktuella-jordbruksfr Eri garna hållit :för= Rättvik erbjöd an=. ågor hölls också en På bilden ovan ses bruksstyrelsen G. R. Ytte ka länderna, lant ik "Håller fria. uppfostran PF en diktaturstat är' individens, personliga frihet obetydlig på grund av de överdrivna sociala skrankor som myndigheterna sätter upp. Om : man går till den motsatta ytterlig- heten och upphäver all disciplin går samhället sin upplösning till mötes, "Ett pedagofiskt. experiment har belyst detta problem närmare: I en amerikansk folkskola blev en klass av tioåringar vppdelad if tre grupper, I första gruppen, som un- derkastades : stränga auktoritära principer, pågick arbetet i en atmos- fär av olust, men så länge läraren var närvarande blev ifterna ut- I fysiken heter det att mot varje aktion | Svarar en reaktion. Enligt denna lag, Som accepterats av na- turvetenskapen, har en aktion ten- dens att framkalla krafter som ver- kar i motsatt riktning, ett bevis på att naturen själv skapar balens. Att denna lag inte skulle kunna över- föras även på Psykologin är orim- ligt, inte minst därför att paralleller kan dras när det gäller de s, k. slutna körtlarnas verksamhet, Det finns inget tvivel:om ait rubbningar i den inre (endokrina) sekretioren som regel också åtföljes Yu förda i stort sett tillfredställarde. Lämnades däremot klassen åt sig själv uppstod en så stor osäkerhet ” att samarbetet ödelades, Eleverna var å mycket hä de, men bakom den hämmade ytan kunde man iaktta trots och aggres- siva tendenser. I grupp två fick eleverna själva bestämma sysselsättningen utan att det övades någon som helst press på " dem. Till att börja med utvecklade H "de en intensiv aktivitet, men efter- hand sjönk verksamhetslusten och till slut övergick stämningen i den värsta förvirring. Eleverna gav sig i kast med den ena uppgiften efter den andra, men de saknade uthål- lighet för att -som dök upp. I skulle motsvara den anarkistiska livsformen blev eleverna hållnings- lösa, aggressiva och visade stark notorisk oro, mor Sista gruppen moisvarade vad man kan kalla den demokratiska livsformen, som bygger på jämvikt mellan frihet och ordning. Här in- tog läraren en förmedlande och 1e- dande funktion i det han sporrade eleverna till samarbete och själv- ständig verksamhet. Mentaliteten i denna grupp präglades av tolerans, framåtanda och självtillit, och ele- .. verna verkade genomgående har- moniska, behärskade och uppmärk- samma. ” . Jämför man utfallet av denna test med de studier bland naturfolk, som enskilda antropologer och andra har " fördjupat sig i för att finna bekräf- telse på den fria uppfostrans dug- " Eghet i'praktiken, framgår det att här föreligger en självmotsägelse " som det blir svårt för liberala peda- goger att bortförklara, Resultaten . av dessa undersökningar är så up- penbart motstridande, att närmare kommentarer skulle vara överflö- diga. : i Balans mellan impulser och hämningar För att en kritisk analys skall va- ra berättigad måste man begära att den vilar på en förnuftig bakgrund som verkligen kan ersätta det sy- stem den kritiserar, I detta sam- manhang ' uppställer sig följande Spörsmål: Om man tar avstånd från' såväl den fria som från den 'aukto- ritära uppfostran, vilket alternativ bör man 'då välja? , fören Svaret är att ett sådant alternativ "verkligen existerar, nämligen iform av en s. k, moderat uppfostran som bygger på banlans mellan im- pulser och hämningar (motimpul- ser). ;. ” : Det är uppenbart att hos varje individ finns nedlagd en strävan ef> ter jämvikt,' Instinktivt, den dri- vande kraften i vår natur, har sina rötter 1 den' inre sekretionen som avger energå i form av impulser, vil« - ka är nödvändiga för att individen .och släktet skall bestå. Emellertid finns det' anledning anta att det samtidigt utlöses "hämningar som har tendena att verka bromsande på « de Ursprungliga tmpulserna. Man "2 Orkså utgå från att dessa häm- . är latent närvarande redan I födseln och följaktligen biolo= at förankrade, Detta innebär att > tuppstår mentala rulbningar när stra de' problem jRealitetsprincip och lustprincip jenna grupp som|- "mest påträngande i barndomen, Det av Pp ska. r . Man är också på det klara med, att dessa rubbningar beror på att det utskil. jes för stora mängder av en bi tämd :.Mattet: och "nå mål på längre sikt är det ett ofrånkomligt villkor att vi ger avkall på lustprincipen och ersätter den med realitetsprincipen. Vi måste överväga. olika möjligheter, träffa ett. val -och omsätta ett'beslut i handling, Realitetsprincipen > förut- sätter" att. vi motverkar, eventuellt. hämmar lustimpulserna om vi skall vara i'stånd att genomföra ett be- först efter en tid. D. v. s. vi tvingas att agceptera verkligheten och fnrät-' ta oss efter den, H KR Men vad har nu detta me greppet ra? oc be- ungdomskriminalitet att gö- å lustprincipen dominerar under barndi hormon på bekostnad av en hormon med andra verkningar. Hormonen adrenalin stimulerar affekter och impulser som hålles 'i jämvikt av den hämmande hormonen insulin. Överproduktion avr adrenalin kan leda till total hämningslöshet, men - nen 1 d ar är det ju oerhört vits tigt vilka erfarenheter barnet: gör när det följer impulsen till en" viss handling. Är handlingen förbunden med lust och möter det litet mot- stånd, växer önskan att återupp- repa handlingen. Knytes olust till handti, och tståndet . från "| nande för framtiden, Det är av stör- ”Itioner "grundligt ventilerar denna Jet . Ibrutna' och ä i. foch ini landet med större samman- Jetb annat sätt. . [sammansvetsas, "är marken . mera "I marker där var och en benhårt hål- :]ler på” den egna jakträtten' och an- . Isedan'en del markägare även i des- slut som vi kan skörda frukterna av |.s " Länsjaktvårdsföreningarna = skall viktiga frågan om älgjaktens ord- sta betydelse att alle lokalorganisa- fråga och till länsföreningarna sna- ist insänder sina synpunkter. Som hderlag för dessa diskussioner kan Anske , nedanstående synpunkter ra av ett visst värde; : H ändth ittén. > ben ande nu i höst avgiva utlåtande i dent' ” Hästp i Halmstad :-- « VARMBLOD, Ungston födda 1955 frisedel: Annet, f. A a Tilldelade M Första ”valfi INS enterar: = q £ + 38 Ragnar Jönsson, Bäckagård, Sönd- mediB: Häåvanna, f. Heristal, And. Larsson, . Slottsmöllan, Halm.- stad; Tora, f. Magnet Kyff, äg. Hea- lmst. år / som ” bekant framkallat" en ängd mot varändra stridand åsik- gårdå Egendom, EL d; Annika fo Mhgiet” Kyff; ä r och -yttranden. Läget synes i rt sett' vara att ju längre ' söder man kommer och ju mer: små-' st Odeon, Halmstad] +: oa « Pre ade är, dess större är motviljan mot det- samma under dét att längre norrut hängande marker ser man saken på Det” är "också helt naturligt att tider jagat 'älg i jaktlag) vilka under årens'lopp kommit att mer och mer littradi dr man redan kanske under långa| ;.. + äg. > Torsten". Jönsson ult, . Sundrum; Menuett,..f Lövh pr, Se Tlars Johansson, Bergs- Pansi gård). Kyibillejs - - Premjörägernaa!al il pos; äg Outriar" Larssom. lund]! Eldsbergaäs . >: oc ANDENNER.. | - Unkstöni" tådäln 10557: Fila skåd <perinlåtgt Feritiyy £!-JUPAFULRE lan bv förberedd än i starkt ä, ser varje ingripande i denna som en svår kränkning av enskild rätt, Att sa trakter i verkligheten jagar älg igemnensamt:är en helt annan sak, ty då är' det en frivillig överenskom- melse” och icke tvång. . oc i Nämnas kan att t.ex. i den stora halländska jaktvårdsorganisationen, som nu omfattar 82 jaktvårdsområ- den med en'markareal av 245.055 hektar. och :7.826, markägare, före- ko icke" hetsjakt av något 'slag i stadgarna för något en- jaktvårdsområde! Det är icke att förvåna: sig över att varje försök att. införa gemensamhetsjakt "som villkor för älgjakt i detta län med nödvändighet måste stöta på patrull. Å andra sidan ' måste. bestämt framhållas att förhållandena på älg- jaktens område som de nu gestal- är allt annat än idealiska, ; Ålgjaktskommittén. gör ju en ut! märkt . sammanfattning" av. dessa missförhållanden, varför jag här ie- ke behöver gå in på detaljerna utan | skådépenning; Sophie, P Sverjäsari. Bjällba; Halmistbd! Sara) £.-Pörillåk äg? Hinar' Svenasör Bjälbo Hålmstadt. Sara fi Fotitiåe äg. Lar$'Fohanssbm) Bergsgård! Kyi- bille;, JUnette; f£; Jupard;. äg : Bej, ston och fölston. Premierade | > å istal,: äg |" Ragnar” Jöns- |: , Sördrum;: Ulla; få; äg. Heagårds Egendom |. emierade "med'AB:: Anette; £) , Finsbo; 5: Gullbrandstorp... 03 Ungston: födda: 1954:- Sven! Johansson, Finsbo,. Serinan; Bella, f!-Jupard, äg. Ivar Karlsson, Boarp, Tönnersjö; Malen, f; Jupard, äg. Ivan: Persson,' Mjellby, Sönd- :Ungston födda 1953. Tilldelade frisegdli Julita, f. Jupard,; äg; Gu- stav 'Johansson, Nygård, Söndrum; Ulla-Brigida, £ Jupard, äg. Tage M. Persson, Staelsbo: gård,. Halm- stad; Juparda, f. Jupard, äg. ' Karl Knutsson, Knölen, Halmstad; Bella, f. "Jupard,. äg:-' Richard Persson, Lynga, Gullbrandstorp. : ot Bet, ston och fölston. Premierade med B: Julla, f. Paulax, äg, Knut Knutsson, Kistinge, Halmstad; Gul- laxa, f. Päulex, äg. Karl Knutsson, Knölen,; Halmstad; Florina, f. Pau- Jax, äg. Einar Svensson, Bjällbo, Halmstad; Pasta, . $. Paulax, äg. 2 endast erinra om alla olyckshändel ser, skadeskj olämpliga va- stark hämning av drifter och käns- lor, stundom i förening med total apati. - : . Studiet av sinnessjuka bekräftar också sammarhanget mellan biolo- giska och psykolegiska processer. Det har tidigare antytts att det kan finnas ett visst samband mellan fri uppfostran och domsk imi- upp i den naiva föreställningen att det kan följa sina impulser ohäm- mat senare i livet också, utan att detta får några k k na-uppfattning fixeras efterhand till en vanä, och denna vana blir givet- vis ytterligare befästad ifall sam- hället arens sida är starkt, väcker den liten drift till återupprepning. Om barnet är omgett av få 'ellerl inga förbud, kommer det att växa + Den= pen, avundsjuka beträffande licens- jakt m, m. Mot alla dessa olägenhe- ter söker betänkandet olika bote- medel såsom kontroll över jägarna och vapnen, indelning i älgjakts- områden m. m; Det-är emellertid en sak som jag vill dröja vid och det är k itténs”, lande om den nalitet, Vi skall belysa detta pro- blem i ljuset av två motsatta prin- ciper, lustprincipen och realitets- principen. . Somliga forskare anser att vi alla bär på ett behov 'av att söka det som för ögonblicket ger den största lust. Samtidigt känner. vi en ovilja mot det som kräver ansträngning, vi söker undgå olustbetonade upp- levelser och följer m. a. o. det min- sta motståndets lag, Med vissa re- servationer kan vi nog erkänna det- ta som ett faktum, Lustbegäret är kan inte betraktas som abnormt så länge det är under kontroll, men uppträder det hos vuxna är det ett uttryck för infantil " regression, d. v. s, en flykt tillbaka in i barn- domen, Med lustprincipen menar och 1 lagöverträdelser, ” ungas frihet, utan att detta fram- passivt så att barn faktiskt as till EN okontrollerade och slumpartade av- skjutningen,' vilket blir följden av den korta och hetsiga jakten. + "Det finns. vissa trakter där älg- oss Ingen som har mod att se 'san- ningen i ögonen kan undgå att läg. ga märke till att sådan är dessvärre situationen i vårt land förlnärva- rande. De flesta får väl medge att det sätts ganska vida gränser för de kallar den sociala och personliga inställning som som anhängarna till den fria uppfostran så fanatiskt ga- ranterar, "og fee Rättens hävdande kräver makt : bakom orden Lagarna har ju till huvuduppgift att reglera samlivet mellan indivi- derna "samt att beskydda dem ochå samhället mot övergrepp från för- brytare och andra asociala element, .under 'det att på många andra, män alltså en tendens att fl; verklighet och ansvar. . Emellertid tillåter vanligen inte livet att vi undandrar oss svårigh tér och hänger oss åt ö, J njutningar, Skall vi kunna existera Rn ly från Skall detta ske måste det stå makt bakom rättsreglerna om inte till- liten till lag och rätt skall försvinna. I dag ger emellertid både samhället Ritare utan händer EEE å fa Att en människa, som är. fysiskt handikappad, nte behöver vara sämre stillld när det gäller att ut- föra ett arbete, belystes nyligen på en utställning 4' Paris, där man fick se en mängd av de. moderna hjälp- medel, som finns till invalidernus förfogande, Bland annat kunde man beundra det säkra sätt varmed den= ne ritare behandlade penna och I tta fämviktsförkållande Inte fun- He jal med de mekaniska händer, oh] — ersatte hans riktiua, = oh och mål förstådd hu- manitet efter för barnens nycker. bl, a. genom att anbringa dem på skolhem där inget hindrar de unga från att begå nya förbindel: Att på grund av skadegörelse på gröda m. m. måste nedbringas, främst i de stora skögarna, finns plats för en betydligt starkare stam, Den slumpartade avskjutningen un- der de korta dagarpa ger mången gång fill resultat att på det kanske endast några tunnland stora goda skögspasset i en mark där man kunde ha betydligt starkare stam, faller ett flertal älgar,.t. o. m. kan- ske kalvförande kar, under det att ogynnsamt: väder eller andra' om- ständigheter gör, att där avskjut- ningen borde varit kraftig, kanske inte fälles en enda älg med resultat att man där nästa år får kraftiga mnarkskador och motyiljan mot äl- sen får ytterligåre Näring. ' . Man må ha vilka åsikter man vill om möjligheferna "att ”geriomförå älgjaktskommitténs = förslag, kvar står emellertid," att: här i; Georg A , Hovgård, Sönd- rum; Gudmon, f. Guval, äg. Bröd. Johahsosn, : 'Trottaberg, Söndrum; Ina, f; Paulax, äg, Richard Persson, Lynga, Gullbrandstorp. +, 2; Premierade med AB: Pilla, Paulax, äg. Einar Svensson, Bjällbo, Halmstad; Marina II, f. Maribal, äg. Gunnar . Pettersson, Kolarp, -Slätt- åkra; Britt, f. Guval, äg. Uno Mattson, Lindhult, Slättåkray Jana, £. Jugend, äg. Karl Knutsson, Knö- i äg. Knut Knutsson, Kistinge, Halm. stad. actor fe TN re Premierade "med A:. Floreite, ff, Mangan, äg. Einar Svensson; Bjäll- bo; Halmstad. sal TA a Hingstar. - Premierade med AB: Vamir, f. Jugend, äg. Halmstadsor- tens hingstförening, Halmstad. Holländsk "> 25-åtsplan . Mot vattnet ;. HAAG (TT-—ANP). : Om några dagar sätter. man .- igång arbetet på Hollands stora ”delta-projekt”, som går ut på” até dammanläggningar för 2,400 miljoner gulden skall ras ' sk : i - 5 n 22 - FP. ER sn er | Joha in; Irma, i] Jupajd, äg. Richard Persson, Lynga, "Tilldetade] upard! äg.f. len, Halmstad; Jugenda, f. Jugend, k -)skiljer>sig också från bondeförhi sson tillsammans” med de två huvud= r bår heter ”Det går en väg”, Den är nu färdig' och -förhandsvisades på "bio= graf Royali Tranås härom dagen. Det var en ganska ovanlig valfilms- premiär, En främling; som inte kän. de'' till "filmens ' tillkomsthistoria, skulle ha blivit något konfunderad. Gång på gång skrattades det nämli. gen i salongen på:fel ställe så att säga. Detta hade sin mycket natur- liga förklaring, I salongen satt näm- ligen en massa människor, som såg sig själva eller siria grannar på bio- duken, De såg sina egna eller gran< nens kor och suggor: åkerfält och gårdar., Det var-den' egna: bygden, dess .människor och arbetsliv, som de såg på filmen; Och de log igen- kännande och gjörde sina kommen- tarer, —: Det är ju min bäck! Inte visste jag att den var så grahn, sade någon. AN » Filmen: är inspelad it: Linderås utanför Tranås och en hel rad orts- bor medverkar i'deri; Det var detta som var 'anledningen -till att filmen förhafidsvisades just I Tranås — och att det skrattades på fel ställ dagsman, Torsten. Bengtsson i Jön- köping i egenskap av verkställande ledamot, '. i. bondeförbundets : film- kommitté den talrika" "och eckl drag, 'som han "avslutade 'med, tacka"bygdens folk för det stora; : Bert å publiken väl |”! 8 valfilm Pit Rydwall och Yngve fått del av den ständardhöjning; kommit vårt land till godo, redovisar i'stället resultateri av den politik, som bondeförbundet har va= den utmärkta färgfotograferingen beréder åskådarna en verklig njut- nämligen. Pia : Rydwall 'och Yngve Bertilsson, två löftesrika unga scen- konstnärer, samt Ingrid Backlin och Helge Hagerman, Pia Rydwall och Yngve” Bertilsson spelar : ett ungt par, som gifter sig och startar som jordbrukare, Bertilsson är bondpo, ke från Skåne och för hanom var det alltså inga svårigheter att spe- han var' det...Det utmärkande för hela filmen är just att den är så äk.: omdömet bland publiken var också att det var den bästa valfilm de sett. rollerna, fröken Pia Rydwall och hr Yngve Bertilsson, var närvaran 1 AB Movision och fotografen Sven- a tressé de visat vid filminspelningen öch' för 'all den ;hjälp de gett dels genom "direkt medverkan. i filmen och "dels på annat sätt. . Filmen.”Det går en rg: film... Den. är den första valfilm' färg som inspelats-här i landet, Den i dets tidigare valfilmer bland 'änriat däri "att den inte är 'riågon 'spelfilm i-vanlig bemärkelse, men den är "> gen 'reportågefilm heller, Filmnove- lett är kanske den riktigaste benäms. ningen: Bildt 1 3 av" en muntlig berättelse åv fyra olika speakerröster. Så inte gå närmare in på. Själva hand- lingén;'om ran nu skall tala om > sådan, är förlagd- till nuet; till den derna: landsbygden, mer med 'en för att förhindra att 1953 års': blick" bakåt på 29302 lets svenska ett ärligt. försök att komma till rät- ta med de flesta svårigheterna och i varje fall innebär betänkandets” förslag 'en' avsevärd ' förbättring" jämfört med : nävaranide kaötiska förhålland. , 1 den milda behandlingen 1 form av åtalseftergift och villkorliga domar är till någon välsignelse kan också med skäl betvivlas, Det hänsynslösa förakt som de unga förbryterna vi- sar för sina medmänniskora liv och egendom, det faktum att brottsfrek- vensen ökar samtidigt som ålders- gränsen för lagöverträdelser sjunker faroväckande,. talar ju sitt' tydliga språk. Det värsta av allt synes dock vara att allt detta försiggår' med Nu är det emellertid så att en hel del län har godtagit detta förslag och vill ha det genomfört, "Andra tän' ställer: sig tveksamma, under 4et att vissa helt avstyrker. Det enklaste synes därför vara att under, en prövotid av fem år till 'ämpa betänkandets förslag i de län som så önskar och när denna prövotid är slut med stöd av här- under 'vunpa erfarenheter taga upp hela frågan' till förnyad prövning, K itténs förslag om'en över- y stillatigande ' sam- tycke ris a frest; gångstid om fem år, efter de nya bestä; 1 "ant de : synes Givetvis är det de för den fria uppfostrans anhängare att leda folks uppmärksamhet bort från rea- literna genom att skylla: på trång- 'boddhet, allmän ' brutalisering ge- nom kriminalserier, film och dylikt, men. faktum ' kvarstår inte" desto mindre, Det skall medges att dessa miljöfakt gpelar en bid: roll, men vi får inte glömma, att aldrig tidigare -:t vår historia har barri och ungdom; växt upp under större frihet och aldrig har de heller haft större, möjligheter till. sin dig- position, Man kan därför inte ens med den bästa vilja'i världen påstå, att de praktiska resultatén av denna fria juppfostran ger anledning till någon optimism, =” >. et icke vara av samma värde då man ju här från början låser fåst sig vid förslaget och icke" har, samma möj- ligheter att med stöd av. vunna er farenheter kanske "välja ett hel nytt alternativ. : ..' VS ' Nu kånske någon säget att det är förenat med evårigheter att få oli- ka lagstiftning 1 olika län, Detta, är ytterligare 'ett skäl för förslaget om prövotid 1 stället för övergångstid. Det är ju inget ovanligt att ett-djur- slag är helt fridlyst I ett län men lovligt'i ett annat (t. &x, tjäder, or- re, hjärpe in. fl,' dovhjort i' Hal- land fridlyst I: många 'år' men fick skjutas på lichns), 5: cos ; Beträffande älgen skulle man helt t enkelt kurna ordna saken. så att I de län, som önskar priva förslaget, uppre= | "Pas to eesttn NS . Enligt projektet, som det kommeri att ta 25 år att förverkliga, skall fy- ra väldiga fördämningar byggas för att skydda den, sydvästra lelen av landet mot havet, Man börjar med grunden till.en damm över myn- ningen av delta-armen Haringvliet söder ' om Rotterdam, - Då denna landsbygd med : dess jordbrukskris loch konkursauktioner, och en blick i framåt. på vad som enligt bondeför- bundet återstår att göra för-att:ska- pa. full. rättvisa och likställighet åt landsbygdens folk, Filmén vill alltså visa den. utveckling” som "ägt rum under .de senaste 25 åren och s5-..«t lett till att även landsbygdens folk flodarm spärras måste man. samti- diyt bygga sexton 60 m. breda av-= täppningsslussar och .en' sluss för sjöfartens. =. vC | jagas endast efter av länsslyrelser meddelat särskilt tillstånd — alls helt efter älgjaktkommilterades- fi slag. : ova De DEN På detta sätt undviker man den strid och det missnöje som blir följ-| den av att p bestämd. tstånd. d. e till fö en för dem -förkastlig lagstiftning. De län, som önskar förslaget, får det; under det att de andra får av- vakta. Vidare slipper man ett för- hastat" genomförande av en så 'ge- nomgripande reform som detta för- slag på många håll innebär och får tid att i lugn och ro avvakta resul- tatet av försöken. Vid försökstidens utgång kan man sedan med stöd av vunna erfarenheter komma-fram till ett ' förslag : som kanske är, ännu bättre och 'härlgenpm . säkert får stöpre möjligheter att vinna ett me- ra allmänt gillande, Crn OG Modigh, Ne "oc major." rö ihsjaktvårdskonsulent I Hallands, I åtvinga de län, som är| > genom”sitt försök eri ”Myt : Soclu!demokratiska partiets" "| sekreterare Väniö Leskinen ut< . sattes. på söndagen för etb höjs. > ligt angrepp dv én:annon eds”. lem av -regerinbeny minister Hannes Tialnen, i ett tal i Oti= . Asagtilast sc NR ; > Leskinen » vill: inte längre vara partisekreterare utan eri ledare som; man lyder i partiet, LO, Arbetarnas idrottsförbuhd och andra arbetats organisationer, ' sade 'Tiaineri enligt Hufvudstadsbladet, Då har inte som rtisekretetare har. lyckats uppnå "ställning, inte, heller. .under inistertid, inte .som ÅIF-ord- j . Vv. har. han som pars t betalde funktionär of- gett sig in på en. ny ”my- + : N s ferletst. väg” På det sättet "har Je- dare fötls också förut. :=" =” > fentl ' Partisek en partiet + Vad filmen haiidlar öm, ska vi här |- fram en vaccintyp som kan '- halsregionerna : och : andra organ med polio utan att samtidigt påverka det centrala nets upptäckare, den amerikan-- : ske virusforskaren . bin då den. åttonde internatio- nella barnläkarkongressen fart-" "satte i Köpenhamn på tarsda= 2 GEN st fe "I sitt föredrag upplyste dr Sabin om att.130 perspner hittills har fått ' det nya vaccinet och att det : har 7 kunnat "konstateras" att 'dessa till räckligt snabbt och effektivt har Albert Sa- blodet. Vaccinet ges inte i form av. i - såsom Sal hb inspr i exempelvis mjölk, '. > > tills jorda "erfarenheter 'visar . att patienter som ympats med hans vac- cin inte kan sprida vitus om"de , smittas vilket är fallet med perso- ner som ' fått Salk-vaccin. Sabin- vaccinet anses vidare billigare och påstås kunna ge patienten skydd i många år; kanske livet igenom, -' i 'Skälderviken ” HÄLSINGBORG (TT). - Kustbefolknirigen utmed skälder= kvällen av ett kraftigt ”jördskalv”. Helt plötsligt började husen skaka och i Skepparkroken' vär skaknin« gärna så kraftiga, att väggen till en änhu inte lyckats utröna orsåken , till det inträffade, =... >. satt: nå ledningen och det för den lön som hah får från SJ kulle älgen vara fridlyst, men fål. Gbg o; Bohus h distrikt, .., håll än Skälderviken. . som åtföljdes äv dova knallar märktes även på'andra partiet: fortsatte Tininen,, ->x ; Filmén' är välgörande fri från pos X litiska klyschor och klichéer, Den |: rit med öm att” utforma. Det hela ' inramas av' utomordentligt: vackra”: natur-. och arbetsbilder, som genom | I filmen, medverkar förutom ett flertal 'ortsbor fyra skådespelare, " la bönde,- Han 'spelade" inte bonde, > ta i alla avseenden; Det allmänna : De båda innehavatna av huvud-" till. försök. att få I nervsystemet, . omtalade. pacci= - ” utvecklat 'motämnen mot polio i - utan som droppar , vilka 'upplöses :.” "Dr Sabin omtalade vidare att hit- viken uppskrämdes på onsdags- somimarstiga rämnade. Polisen har. . , « Pormalt . . 170 ORTSTI - Stöd vn "FRAMFÖR: ALLA ;ANDR FFETSTSETVESTERTRFOPEI FÖVETEUPEFIVEFTETETEII FVYFEFSEFLE TE RLFI EI TFIVIT ved i d SÅRA Ä da öndkäte Pad
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.