, Jo Onsdagen: den I augusti - 1956 - - flesta andia Barns SC : fAlltid redo! . Så är de scouters taspråk Och hur de förverkligar det får vi ofta se. Ungefär mitt i Småland, inte så långt från den gräns där de tre 1ä- nen i Småland möts, finns €n' 5oc- ken, som heter Ramkvilla. Man kan säga att den ligger ungefär där man « tänker sig att Smålands hjärta slår. Öch just nu pulserar det med vär- - me och kraft i denna bygd, som är en av de vackraste Gud skapat, Där , ligger ett ovanligt scoutläger denna vecka. Scouternas stora insatser för blinda och hörselskadade barn är kända av alla. Denna 'gång har de ” tagit "hand om apatiska ungdomar, öppnat sin organisation för dem och "tagit dem med sig ut på läger. I and- ra länder har man gjort mycket för de apatiska barnen, CMR-bärnen, "som de rätteligen bör kallas. Eng- land och Amerika är föregångslän- der här. Men i vårt land har det också gjorts en del. Det finns för- äldraföreningar i några län, sorg- ligt nog inte i alla . Föräldrarna till CMR-barnen har bildat dessa för- , eningar bi för att få kontakt med andra föräldrar som har' samma problem och för att kunna göra nå- got aktivt för de handikapade och skaffa dem den utbildning, det mänskliga kamratskap och de fram- tidsmöjligheter varje människa be- höver. : 4 Många av barnen är svårt förla- made, har talsvårigheter, är besvä- rade av spasmer eller balansrubb- ning, men i allmänhet är. de nor- malt begåvade, eller på vissa områ- den överbegåvade, Förr ' överfördes ofta sådana barn som obildbara till sinnesslöanstalterna och blev in- stoppade i ålderdomshem och kro- nikerhem! Nu vet vi bättre. Redan före Jerrings strålande födelsedags- apell arbetades det för CMR-barnén här. Det-'har inrättats skolor. för dem, de får behandling på sjukhu- cen och börjar betraktas som män- > niskor. ' Men .den propaganda som fördes i press och radio vid Jerriags . födelsedag aktualiserade dessa för- ut glömda och förbisedda barns pro- blem, . f Ingen, som känner CMR-Barnens svåra utgångsläge, skulle för några år sen vågat drömma om att de kunde ta del i scoutarbete. Men var- för skulle de inte kunna” få den glädjen? De har samma lust för knep och knåp som andra barn och samma aptit på livet. Deräs behöv av gott kamratskap är större än de r att de ofta är så ensäffimé de ta rer. Scoutlägret i Ramkviila är ordnat i regi av Sveriges scoutförbund och med stöd av föräldraföreningar- nas riksförbund. Några av deitagar- na har, efter den behandling de fått, inte så mycket men av sitt lyte att man märker det, andra är mer » eller mindre besvärade av rörelse- svårigheter. Någon måste föras i rullstol. Det berättades att en pojke skulle komma någon dag senare, han måste ligga i sin säng. För de klenaste 'barnen finns det förlägg- ning inomhus i skolan, de andra har tältläger och framför tältlägret finns en vacker plats med mjukt gräs där det inte är så farligt att falla om>- kull, där man kan rulla sig på maår- ken, leka, slå :knopar och sjunga lägersånger. Nog är det ett rirtigt scoutläger, det ska alla veta. Men det finaste i lägret är de friska scouter som kommit dit för att vara till hjälp för sina svagare kamrater. De är så att säga rågan på det hela. De sätter till en del av sin tid för kamraterna, de lär dem sina knopar, lekar och lägersånger och tar upp dem i sin gemenskap. . Det måste vara en upplevelse för ett barn fött på livets skuggsida att få komma in i scoutgemenska- pen. Men utbytet blir inte bara bar- nets. I vår tid har människor så Trögna sitt.+ Va Ispråk "> Av Märta Leijon kte tid för de svaga och prövade, var och en jäktar och jagar för egen räkning. Men här möter de kamrater; som med tapperhet och gott mod gör svårigheter och lidan- de" drägligt för sig själva och andra. De flesta tycker det är ruskigt att men det kan också vara en upple- velse atf få göra det. och vilka hu: ti gladast på scout: 7 de Sf råkäms parnas, är Denna, gång" - pojkar, Jaa hoppas att måtte få sin d: glömda. Och man fund2rar på hur även de svagaste skulle kubna få vara med, Män kan ju tänka sig att en frisk scout blir fadder åt hågon av de svaga och tar hand om ho- nom eller henne personligen som vårdare och hjälp under hela läg- ret. Det borde kunna gå när man får de ekonomiska resurser som behövs, Nu är världen sådan att vi alla behöver lära oss samlevnadens fina konst och den godhetens ta- lang som kärlekens evangelium för- kunnar. En färd till Ramkvilla scoutläger för CMR-barn kan inte alla få vara med om. Det skulle störa för mycket. Men det kan vara roligt för alla att veta att det finns hopp för, stora och små även där det ser mörkt ut. Och föräldraför- eningar för spastiska barns föräld- den saken tvekar man inte nu, Fd :Välbeställt med = : förlossningsvård |: 1 Hallands län "STOCKHOLM (Press) "Ätt föda barn i hemmen blir alltmera sällsynt även i Halland. I fjol förekom endast ett 20-tal hemförlosshingar konstateras i en räpport som bitr. byråinspektören Astrid Andersson avgivit till me- dicinalstyrelsen över företagen spektion -av barnmorskornas tjän- steverksamhet i länet. På förloss. ningsanstalterna råder på en del håll överbeläggning. Den nya ob- stetrisk-gynekologiska avdelningen i Halmstad med c:a 39 BB-platser är därför välkommen. "I södra Halland synes. én sami- ordning mellan närliggande för- lossningsanstalter kunna ske för undvikande av överbeläggning. pi ” dr ade k : ringsförhällanderi synes i” sett, vara goda, Sedär även an- stalterha i Laholm och Falken-' berg fått vårdera ytterligare en änstältsbärnmorsketjänst syries be- hovet av tjänster för den slutna vården anses täckt. Vid inspektio- ner framgick, att kvalificerad vård händhäves överallt 'av barnmor- skorna själva beträffande mödrar- na och i viss mån beträffande barnen. - . Tale Värdtiden i sluten vård är i re- gel. 6—7 dygn, på Halmstads 1a 'sarett 5—6 dagar, förlossningstiden ej inbsräknhad,' . När det gäller den öppna vår- den noteras, att tre distriktsbarn- morsketjänster blivit indragna i år. Det kan ifrågasättas, om stats- bidrag kan utgå för mer. än två distriktsba: sk i Laholms- området efter år 1956. En tjänst i Falkenberg kommer att vakans- sättas tills erforenhet vunnits om en tjänst är tillräcklig här. Lands- tinget har för att främja den före- byggande mödravården ' anordnat ett stort antal bärnmorskerriottag- ningar ute i bygderna och sam-= 'ordriar bar tjänstgö- se en sjuk eller vanför . människa, del Eckså och inte bi rar måste det finnas,i alla län, om | > "DEN NATIONALISERADE "SUEZKANALEN . om intervention förklarade egyptiska ambassaden i "Suezkanalen, nu i den; skall hållas öppen för allé f i London. under söndagen. liti; centrum; "> 2 föranleda hi 1 Härovan en bild FR La > StöcKHOM (Press) | Y Totalindex har: stigit med "Å: "åtta! enheter: eller 6,1 proc. se- dan juni 1955, enligt socialsty- relsens indexberäkningar, Un- 2 der ,samma tolvmånadersperiod '; steg Tivsmedel med 14 enheter; (9,9 proc), 'och båstad, bränste "och lysé med 15 enheter, ä2r2 Proc.). - Gruppen ' inventarier och' husgöråd. utvisår em ök > - ning med två enheter, 1,6 proc, ”öck diversegråpgek nicd 4 cå- . heter, 3,1 broc;. INGeSENÅT för” krider och skor Sant för al . "kolcihaltiga drycker och tobak hår gått dpg oh enhöt. utder periolert Mår 68 fos i .. Konsumeritpristidex ör fömbhar av socialstyrelsen beräknats - till = Ner sammma tat sont för meg år; Med, två SFS Are index” 32 40 Tr RE Ir | STOCKHOLM. av. Till biskop i Karlstads stift utnämndes i tisdagens konselj d Gert B ' Karlstad, från 1 januari 1957. "och till biskop i Luleå stift" domprost Ivar Hylander, Växjö, från 1 oktober i år. fd Vid biskopsvalen: domprost ' Borgenstierna, och kon- traksprosten G. A. Danell, Tida- holm, de. flesta rösterna. Prosten Danell rummet i Karlstad, röster i Karlstad. Närmast uppför des för första gången på biskops- förslag docent Stig Lindholm i Upp= sala med 81 röster. Prosten Danell prhöll 78 röster, » - I Euleåvalet fick prosten Danell Biskop Gert Borgenstierna, : 101. röster | mot 920 för den ny- Ivar Hylander, Växjö, och 80 för dom- prost Ragnar Askmark, Göteborg. - bick stad: HM i: Karlstad . . respektive Luleå, den 23 "maj fick kom . dessutom på tredje s Domprost Borgenstierna fick 238 H Å han blev fil kand: med har: nu bakom sig närmåre förtalet arbéten, .. + Den nye biskopen: i Lula stift; Ivar Hyletider; är född i Nörrk arit en n flitig författare och | å || Lindriga skador I "MALNIG: (TT) «lod A F. finansministern; mksdags” N man Per Edvin" Sköld, skada? , des” sent.- på ' måndagskvällen,' då han föll av. ett persontåg : på Tjörnarps station, Han för-..: des, i .medvetslöst tillstånd i tad till Hässleholms lasarett,” Riksdagsman ” Sköld hade komi nit med ”Skåningen” från: Stock vålin till Hässleholm, där han tog persontåget. mot Malmö." I.Tjörn=- arp skulle han: stiga av, för att fortsätta till: gården i Norra Rö- zum, Av "allt att' döma har tåget inte hu.init stanna innan Kan öpp- nade dörren. Han; slungades uf ock" slog huvudet i perrongen, Tillståndet var på tisdagskvällen” tillfredsställande + veten vw -J Av livsmedlen” har inte ”mjölva=- favadsrupper & är ifidextalen än indrade. vn i ÄV. , visst intresse kall vara att Åetalihandelsprisergia i kronor för en del varor, d. v. & föränd ringar f. medeltal för 70 oniräden i landet. under epril—; uni månader, ror”, ost,: smör. och margarin ge- nomsgått. några ”större” prisföränd- ringar under. de-; tre. månaderna, Däremot... har ; bl. a. nötköttstek ökat i pris från-7A7 till 7,87 kr per" kilo . medan andra köttvaror blivit ” billigarE "exempelvis :göd- kalvstek sjunkit från' 9,83 till 9,01 kr per 'kikld" ock soppkött' 5,76' till 547 kr. Apelsiner h har. blivit hela 51 öre dyrare, CH pr kilo i "april « Koksen harstigit kraftigt i pris, 8,73, kr pr. hektoliter Å (april och 9,26: kr i juni, 1 1000 Liter i'april' mot Sveriges" utsädesförening hade på tisdageri årsmöte” i Svalöv. Där- vid högtidlighölls 70-årsminnet av föreningens - bildande? AR . 200) 1900; Han "kom efter.studentexamen sin födelsestad till” Uppsala, där Nilssons födelse: Arsmötetsöppna- Sömmärniaten 10 procent si dyrare nu än juni 1955: kostade sålunda en herrkonfektion 209,80 och -en damdräkt 196, kr medan . motsvarande kläder och priser i jfini var 213,30 och 209,37 kr. Att sko sig, d. v. s. halvsul- ning : och klackning av herrskor kostar också lite mera i juni, 14,20 kr mot 13,97 kr i april. Trampa cykeldäck kostar också mera — men det gör kanske inte så mån- ga i dessa bilismens tider — eller - 9,01 kr.pr däck mot 9,87 kr fapril, Men den i särklass kraftigaste plisökningen under de tre måna- dérna svarar . dock . hårfrisörerna för. En herrkligpning kostade sås ledes i april 2,88 kr och i juni hela 88 öre mera eller 3,76 kr, I det; avseendet är andra "nöjen” adgjört blygsaimmate ur” prishöj- hingssynpunkt, Att gå på bio, åka buss och dricka pilsner har såle= fe endäst blivit ett öre dyrare ände nd. april-jönt, d. v, s. de ”avgifterna” vår I 'april i [respekt sf 2,27, 1,97 — för 15 km, åkning — 2 ke och 1 juni 228, Tax och 1 ER Överste . Hamud. . Yunes, som ut= nämnts. till ny direktör för det av ' president : Nasser nationaliserade , |[suexkanalbolaget, På bilden ses han =. på silt tjänsterum blicka upp mot > . 1 185,41"kr i juni, Att kl; sig är. lite Jan stats-" j äskande fint lett porträtt av presidenten och en i karta över kanalen, AG "ITALIEN HALLER . '- FYRA EM-TITLAR - I. PRO-PROXNING : ROM, «oc Italiensk bosmingssport håller” ett å.-grund äv j.|-måstes den sedvanliga. vandringen Young Martin (Spanien), .bantam=' över. ;föreningeris försöksfält och yjkt:-Mario: d'Agata. (Italien); -fjä-. des av. styrelsens ordj de. gre-' språk som huvudämne 1925. 'Teol, kand, blev han 1929, teol, lic, 1931 och teol, dr året därpå på en av- handling i Gamla test; exe. ve Raoul Hamil Strö, som häl- säde landshövding - G, ”A.” Widell och f. talman.:Johari Nilsson väls kömna tillsammans med»bl a re- sbutian pre för statliga ins - tik. Fan utsågs till docent i detta &'1932 och prästvigdes samma . Därefter var han lärare vid Sig- tunastiftelsens,” I iska. läro- ntr och : liga isar kas. Det blev. i stället korta. anför ränder! inom i d "lienar odlingar - inskrän-.d, titlarna ägs av ita= Listan över. 'europamästare' "> följande "utseendet :Flugvikt: vikt: Fred" Gallana (Spanien) ättvikt:s 3 Duilio Loi (Italien), wel- tioner jämte ' företrädare för jord- bruksnäringen. Även D var verk kill 1935, då Kär övertog före- för. lek där. Under” åren 1938—39" var han litteraturchef.; i ' diakonistyrelsens bokförlag, . Han blev kyrkohörde i Norrköpings S:t Ölai MTill..ny ledamot i: styrelsen för 1956—57 utsågs. riksdagsman Olof Pålsson, Lit och till suppl. efter honom dir. N. E. Sjöborg, Kalmar, Parentation hölls & över de bortgång- e E. 1939 "och" domprost i' Växjö och kyrkoherde i Växjö och Sjaby för- samlingar 1943. " Biskop Hylander vai väder åren na sty von Hofsten och förvaltare Gott- frid Carlsson." - Därefter höll tf. "talman Jokan Nilsson Pögtidstalet. till . hundra- t N, Hj 1933—34 Uppsala dentkårs oörd- förande, v.' ordförande i Sveriges förenade ”studentkåter 1934, ordfö- rande i Sveriges kristliga gymna- | siströrelse och generalsekreterare i ASP:s centralstyrelse. Hari har bak- om sig ett stort publicistiskt arbete bl. a. som” redaktör "för Svensk Den : nye - i K: stiff, Gert Borgenstierna,' är stock- hol "till börden och född 1911. ring i öppen och sluten vård. Ge- nom att distriktsbarnmorskorna fått ökad arbetsbelastning kan de numera ej liksom tidigare utgöra ”Åpplåder och hurratop de president Kekkonen med maka Syl- vi när de anlände med inspektion sfartyget Turku till ett flaggorytt Mar iehumn, Det var: det första presidentbesöket: på Aland på 23 år. Han blev teol, kand. 1933; teol' lic. 1939 och teol' dr 1942, Till kyrko- herde 1 Björklinge i Uppland ut- nämndes han 1942 och 1948 förord- riades-han till docent vid universi- Sveriges kristliga gymnasistförb d, 1 Upplands 'Brästsällskap och i är- sommaren 1951 har han varit dom- prost och.kyrkoherde i Karlstad. Biskop Borgenstierna var ordfö rande” F' den sakkunnigkommitté . |sori i, slutet av maj i år lade fram $ .Isitt förslag till ritual för dana gudstjänster som ej regleras genom kyrkokandboken. Han "har: sedan han 1942 gav ut sitt första arbete från trycket, ”Om Kristi person och 2 dn jon" resérvikår vid sjikdonstall för. den slutna , vården, ' varför denna, i regel -måste skaffa" sig vi- karier på annat sätt, / inna Någon eftervård "av nyblivna mödrar”, var vid sinspektionstillfäl- let ännu. ej . införd, men .lands- tinget , kommer ' att vidta åtgärd när läkarna gör framställning där- tetet i Uppsala Hari beklädde under| ' sin. uppsalatid ordförandeskapet .i|' kestiftets ' bildningsförbund. Sedan: Kyrkotidning och Ny Kyrklig Tid- skrift "1937-41" och för Svenska Kyrkans Årsbok 1938—39, : 100. 000 dollars: sj jöskadeståndet ” NEW YORK (YT — Reuter) Det första skadeståndskra> i vet i sambarid med 'kollisionen mellan ;”Stockholm” och ”An=" i drea Doria” väcktes 'på' mån- | dagskvällen ” av amerikaskan i - Nancy Leo som var med om- "hord på der italienska atlant= > jätten, Hon begär 109.009 ,dol- lar i ersättning av de båda re- i "derierna, Vid kollistonen ådrog 1 mänhen' "En av "passagerarna rå amerika-. liniens' ”Stockholm”, den 6-åriga ru : Mathide . Åndersen,. kom på från New York, Hon' sade” att så vitt hon Kunnat märka hade de el, rätt : som. påstod att om. "Anslutningen till den före- byggande mödravården har. ökat, och. ytterligare ökning synes vara att vänta efter "ac ””kådrea Dorias” de första sö nigick i båtarna. Det var inget. tvivel, om att det var be än från, det italienska, « centraler. vid sjukstugorna. i Lo- holm och Kungsbacka, . ” fartyget som först kom om! hard vå ”Stockholm”. . . första” privata. as " yngre jordbrukarna, Han vann... fesuliat soml: Lätt Fanna igen hösättnings: ” måndagen till Danmark med flyg” besä tning var . 1 Nilssons födelse. Han hyllade den: ne som den store föregångsmannen inom den 'svenska' växtf en; Professor Nilsson "upplevde": " fattig barndom men : fick än- dock ägna sig åt de vetenskap-'" liga studierna. Itan kom 1888 som assistent" till Svalöv som » han sedan ägnade sitt livsverk - intill dess han' 1924 avgick och 7 lämnade till efterföljande en" stor. och blomstrande Institu- tion. te Han fick under åren & en: vikande stab av: medarbetare "och "kunde visa . på. förbättrade skördar som resultat äv verksamheten,' Han hå- de också, det nämnde tal. personli- gen, en: lyckad. kontakt med de - Han och hans medarbetare blev kända . även utanför landets gränser, ' Dessutom intresserade han ste : för trödgårdsodlingenis höjahde, för vården av parker, för lågethustrågan ock för organisa” tiönl äv "frököntröll Han var en d no om ::« T'Växtförädlingen och vårt jordbruks utvec kling”; Han berör- |: » de bl. åd; differ; nom alt. ställa nya eller bättre an=|” pässade kulturväxter till jordbru= kets .förfogån H lingens « ekoht Kallåmän" här svåra "I 'värefter "docent Olle" Tedin' Höll fett sa vikt: CEmilio, Marcani. (Italien), dsmän är def" dövstumme Mario ata; som är både itallé ri: fager d definitivt Moote-Paterson NEW YORK. : Den 5 augusti korinet Flövd Pa- rekord då fyra äv de åtta: | tt öka vallod- . id de. pågående. terson. att "undergå: läkarundersök= - 7 7 jel- ”ning' rörande sin :skadade höger. Först efter denna :'dag” skall. Jim v Norris, IBC:s smarte direkför, av=' . göra huruvida matchen. mot Moore falbard namnet Buleimalivelei”” skall äga rum i september eller. kalbugirmmainavavalekebalau, .De uppskjutas: ytterligare, Moore är = " Engelska hallåémännen var sj fylld "av tillförsikt som vanligt: ”Jag ställer upp den dag som IEC "klart förtvivlade” tills en äv Ta tär en man, fri bör det klangfi ; bestämmer” een + dions reporter hittade en utväg - . ur kälamiteten, Han. fick näm- + ligen "veta att cricketspelaren Dagens fotboll : . lyssnar till förnamnet, Lazarus... - M ALLSVENSKAN- g e å bilde så Tyckats" Tyfta '- katast. bussen, v Sö ma färja bar på bilde mit Finland. Broman År ben : de när. bussen ade sig färjel äget. och körde med g0 T i färjan. YE genom de tjocka sä kerhetskedjorna och rätt ut i vatt us t rna: lyckades. endast sex "personer, somi - chéu före TE ok komduktö en apr ur bussen, som hamnade på om . kö a förstä Uibjgrnad av vid: företliigen. Detta 2 kring fem meters djup. - : et oböst rt US TIDNING os Nu kallas han. å räpporterna Hammarby-—Västerås SK SM. Lazerus' » "vilket går lika ' Hälsingborg—Melmö FF. SN N . f ' ” S : nde s ; mA. mv rv srdka vi. dh, JA, SN J NESEYSPN Jä ”- dl Fr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.