NEW DELHL (AEP). rr | Religiös sekt dirigerar tibetans - Enligt de nyaste rapporterna som nått Indiens huvudstad från Tibet s den r mv Tevererevv Tyr ee nn nn SYYTYTTFOTTYYTY Ler KF I NR ka upproret ner r nedgjordes nästan till sista n man från i bakhåll utplacerade Upprors- enheter. Kineserna lyckades dock för någon tid sedan få tag i tre le. dande 1 som fördes tll mot k na re: dets otillgängli -"' Nå, av en teligiös lama-sekt som Under namnet ”Mimano” hade or- ganiserat de fattiga libetanerna och samlat 'de”från' byarna 'bortsprurig- na männen till gerillaförband i lan- trakter. Revol tionens' huvudkvarter håller till i :. Provinsen Golok, i nordöstra Tibet. ; "” Golok -är sedan gammalt en halv- autonom stat som regeras av.lama- präster som varken religiöst eller politiskt anser sig lyda under Dalai Lama i Tibets huvudstad Lhasa, Goloks "invånare tvingades visserli- gen .sedan ' århundraden .' tillbaka Lhasa och dömdes till döden, Un- dödsdömda från fängelset, bara få timmar innan 'de offentligt skulle ha avrättats. Endast en 'av lama- prästerna bi”e7s på torget i den” tibetanska huvude's . Längs den kinésiska g Tibet har reguljära k'nesiska ” trum per: sammandragits, Det väntas att. den" nya. straffexpeditionen. inom kort skall injeda sina omfattande | rensningsoperationer i landets nor. Ta och rordöstra delar, ” med. växlande f; å till. betal ' " ning'av avgifter och skatter till ti derligt "nog ""försvänn två. av” "del om met . - Ekonomiskt. och - politiskt är del Nas herra-|- 4 tsstund till minne -av-d ” förlisning hölls härom dagen på minnéstal av en sjömanspräst sä ej Tcksplatsen.” Andakten' hölls fr . sorbåtar, ett systerfarty e -omlkoiana vid bogserbåten Tyrs Stockholms! ström. Jfter ett kort , nktes; kransar." ned '- sjön vid åk en av Transportbolagets .bog= g till den sjunkna Tyr. i I välde över Tibet 4 fullt" ch helt fygl gåt.) Mi Tyggrad är betanernas: andliga ” och . överhuvud, Dalai Lama, men Golok | "betraktas av: sina primitiva inbyg=]: H gare som ett fritt samhälle. Golok- prästerna :har under de fem åren sedan Tibet erövrades av de kine- siska kommunisterna. lyckats knyta förbindelser till lamapräster.i tret- ton övriga provinser, Motstån relsen har under : det senaste. året fått allt större' omfattning och. re- voltmännen kunde under de senaste | deni nya landsvägen på 7,000 kilo. meter som förbinder det" egentliga Kina med Lhasa och som byggdes runder dé-senaste" åren: ined "stort uppbåd av tibetanska tvångsarbe- tare, Vägen kan till och med anses som en sorts autobana, då den un- a der; normala, förhållanden : helt: är användbar för transport av trupper och: bilkolonner: Längs. landsvägen lad nya flygplatser som är het. Starka kinesiska . månaderna till.och med |: pr med, kinesiska vapen. som togs i byte vid systematiska överfall på 1 kinesiska posteringar längs huvud- uppgift över omkring 5,009 väpnade män, vilket 'knappast är tillräckligt - för att under längre tid få bjuda| - motstånd mot .de kinesiska styrkor som under de senaste veckorna fått flygénheter ' med ryska MIG-plan och snabba tränsportplan' har sta- tionerats där. En annan landsväg från” Lhasa till Sikkim har likaså ? nyligen tagits i bråk: Ytterligare en stor landsväg på 800 "kilometer är urider "byggnad i i Sydtibet och skall Shi ö är! 'kinesérnas "ställningar byggda "ock praktiskt gintagbara de idåligt” utrustade och ”prim ivå det,. stora förstä från h V Visserligen "' misslyckades ” sernas upprepade försök -att slå ner G - PR Upprorsmännen:.. ?Under”. detta års löpp skall'den första järnvägslinjen genom Tibet byggas. Den kommer att förbinda Lhasa med det kinesis Tre” trafi ska j jär ska då kråka; eller hässja aac | s vi det arbetet till vintern. komma till". finns ,torkn eftermognaden i säde av olika slag. Men arbetskraften” är , [Nu ska si i skörda J I år ska vi försöka göra. det bästa möjliga av skörden, som j hittills ser rätt bra ut i fält: Allk efter . tillgången . på. arbetskraft skördar vi med biridåre eller med : skördetröska: "Bindaren ' får” "ännu på sina håll skära” en god 'del äv grödan. Vi ar och en. på gam= en -jmalt beprövåt. m manér — och sedan "ska kärvarna” köras in till omeö delbar tröskning eller också spar v Om det är så att vi har skörde= tröska, så får vi inte glömma bort - - bindaren, om grödan mognar o- jämnt eller. om den är ömtålig, som ju fallet ofta är med frö av . olika slag. Bindaren bör" särskilt heders om det inte ingsmöjligheter inoni- hus. Den jämna fälttorkningen och ax och vippor främjar i hög grad en god kvali tet. Detta gäller "både" för" bröd- och fodersäd aamt särskilt för utr går mera” lättvindigt att. körde " tröska. Den” rya metoden. ställer . stora krav" på våra , växtförädlare, Sorterna måste” vara - styva ' på strået, '' kärnorna - får. inte dråsa,/|c inte gro i axen, om skörden för- |» + dröis av dåligt väder och inte ex- ponera groddämnena. för : mycket, axen får "inte brytas; kort" sagt: hållbarheten —i' fält måste vära större "nu än tidigare, ' Men det' är inte bara på sor- ” terna; som det ställs stora ford- ringar, utan också på lantbruka- rens eget sätt att. utnyttja möjlig- heterna, Vattenhalten bör särskilt med tanke' på torkningskostnader- na vara låg, vid skörden; vi får alltså ge 058 till tåls; Säden måste vara jämnt mogen, Gulvita eller gröna 'kärnor' kan hålla 40 proc. vattenhalt eller. "mera. . Otorkade medverkar . sådana omogna kom- | ponenter till en snabbt 'uppkom- j mande och intensiv andning i säc- karna, Innehåller den nytröskade säden sådana kärnor måste vi ab- solut torka omedelbart! . Le : É Var noga med inställningen, : .!' Man kör ofta med en och sam- ma inställning på tröskan hela sä- songen' oberoende av om : det är vete eller råg,. korn - eller havre. Vi måste först ge oss tid att prov- köra varje gröda, Axen ska trös- " kas ur helt och hållet. Är det kär- nor kvar i halmen, , ska. skon läg- gas åt mera, så att bättre nötning > erhålles, Först om detta inte hjäl- Per, får varvantalet höjas på trösk- cylindern, Vi ska alltså' inte göra så :att vi först-höjer. varvtalet för att sedan , skador öka 'skoavståndet, : om på säden uppstår: Nöt- ningseffekten. får vi. inte på det sättet, Däremot slås en | kärnor. mängd sönder: " vid "onödigt Högt varvtal, Är det korn eller råg vi tröskar, "går. kärnorna av, på 'mit- ten, havsen' skalas lätt och vetet klyvs ofta på längden. Avrens- förlusterna ;' blir ansenliga, : Vad värre är: vi skadar groddarna på många - kärnor, : i värsta fall slår vi bort dem helt och hållet Det är inte så "mycket bättré, om rottip-. pen slås bort eller om vi tillfogar embryönerna :/ allvarliga . invärtes skador, Det är inte alls ägnat för-| våning att sådana kärnor inte gror ellér att :de ger” upphov”. till ab- 11 - Fettförbrukningen i: land "har ökat avsevärt under fjol- Västtysk- året "och . utgjorde: 24,6 ' kilo." pår person. ' - Motsvarande : siffra från tiden "före kriget "är 21 kg. ök- ningen' sedan '1954 utgör fyra pro- cent,” 'Margarinkonsumtionen :: en- sam. steg från 8 kilo före kriget till: - 12,4 . kilo 1955. Medan :'1954 smörkonsumtionen ökade . med : 12 Pproc,' margarinförbrukningen . där- emot endast med 3 proc., har för- säljninigen: av: smör. trots oavbru- tet, stigande köpkraft inte: blivit större, ' Margarinh i där- Te gfifon iSOnt . stigit med” e:a Lå Proc, Särskilt anmärkningsvärd är den. 2 exportökningen till doHarländerna, |; som -1955 "var 45 proc. högre än|! 1954. Exporten” till. USA steg med 25" "proc.: Trots / detta :- - är -Japans|: ekonomiska." svårigheter ännu -inte |: övervunna.' Exporten " av > bomull t ex. en av Japans viktigaste ex- i pörtärtiklar, har ännu inte upp- |; nått örkrigsnivån,. I stället expor- li teras 11. allt större utsträckning järn- 'och stålprodukter, Framför allt kan Japan inte klara livsme- delsförs foningen ensam, Trots en ;|.emot. ökade. återigen "med 5 proc. 'vilket bekräftar. den gamla. erfa- 'ränheten, att. 'en högre. levnads- standard .i -och” för sig nte -be- ring, av. matvanorna.. , ? Jordbruk och Industri i Sovjet 21955 fanns det 50 milj. personer sysselsatta i det sovjetryska jord- bruket, medan 48 milj. var syssel- satta i'det övriga näringslivet.: An- talet. industrianställda. var '17 milj., samma "siffra som i USA, där en- dast 6,7 milj, har sin inkomst ge- nom jordbruket, kf orhällandet el- lan" > industri och jordbruk! USA sju till. tre och i Sovjet tre till sju, alltså rrecis omvänt. Här vid bör: man dock kormina ihåg; att -industriarbetarens" produktivi- tet i Sovjet är bara en fjärdedel av den. amerikanske arbetarens, «> . Spannmålsskördarna i.USA - och Sovjet var -under åren 1934—38 ungefär - lika stora (95 - miljoner ton). 1954 låg USA-skörden en- dast 5,4 proc, över Sovjetunionens, varvid man ' eriellertid måste ta måste ta hänsyn till skillnaden i befolkningsstorleken och .framför allt i förrådshushållningen.;, Även skillnaden i den tekniska .utrust- ningen visar, att det kommer «at tå lång tid innan: Ryssland hunnit app den amerikanska. -produk= tiviteten.. Sålunda har” USA &'n. norma; livs Som” regel” finns det. ingen or- sak -att "tillgripa det högsta varv- talet, utan 26—28 m/s är fullt till- räckligt. När det gäller ömtåligare grödor som tidigt sexradskorn och ni bör gå ned till 18—20 m/s. I För att få fullgod urtröskning ställer man" då sko- avståndet vid bakre ' spalten till c:a 5 mm, Utsädesodlare av alla kategorier ska hålla rent från inblandningar i maskinerna, I, högre 'utsädeskva- liteter : tillåtes endast "2 stycken ärnor av - annat sädesslag per kilo (s.k. skadliga gagnväxtfrön). Tyvärr har skäördetröskningen med- fört att det ofta slarvas på den punkten -—' till ren för det" eko- nomiska , spibytet, : UD-samtal med Bohemän: STOCKHOLM (TT) + : I De : svenska beskickningschefer, som tillbringar semestern i Sverige, brukar alltid besöka utrikesdepar- tementet. för samtal, upplyser UD på förfrågan, Den omständigheten att . sändebuden på. några viktiga europeiska poster och även ambas- sadörerna Boheman / (USA) och Jarring (FN) råkar vara i Sverige samtidigt på semester har gjort att man har tänkt sig: ha- ett tanke- utbyte med dem gemensamt röran- de aktuella löpande frågor. ' ”Utrikesdepartementet förklarade på torsdagen på en fråga oni Sveri- ges ställning till Egyptens nationa- s 4,1, milj, traktorer, medan” Sovjet endast förfogar över. 0,6 milj, ”så- "Den amerikanska nationalinkora- sten har under 1955 uppnått den fantastiska : rekordsiffran . av "387 miljarder dollar, varmed 1952 års rekord har överträffats "med 'sex proc. Även den amerikanska be- folkningens ' "personliga ' uppgifter uppnådde med” 252 miljarder dot]! lar. ett nytt rekord,' Sedan mitten av år 1949 ända fram till mitten äv detta år beräkas USA ha givit 31 miljarder dollar i utlandshjälp, dels: i förm av ' ekonomiskt stöd, dels i form av. försvarsbidrag, - - Den: senaste officiella sovjetiska betfolkni från år 1939 och "anger en - befolk- ning av 170 .miljoner människor. Befolkningstillväxten."geriom anex- ionen anges med' 23 milj., medan 120 miljoner lär ha: omkommit ge- nom kriget.' Emedan ' nativlteten är tyder: detsamma som en förbätt- . ” måste 7. 20 proc; av risbehovåt täckas : genom import, vilket” Betyder en tredjedel av sepans. SR varuinförsel,s. la. ;" Folkkapitalism, 0 Fn Karl" Marx har: "profeterat. fel: miedelklassen i "USA blir allt stör- re' och mera välsituerad, Både an- talet : mycket. fattiga ' och mycket rika är.i avtagande, Den. ameri- kanske ” stålarbetaren . t. ex, för- tjänar ' vid .40 veckotimmars' ar- betstid 500 dollar i månaden, För tjugo :år : sedan tjänade. han wid 60 'veckotimmars arbetstid knapp hälften. ' C:a .115. miljoner. männi- skor (70.proc. av befolkningen) har tecknat livförsäkringar till ett såmmanlagt värde av 73 milj dollar, 70: imiljoner äger egna. "konton "och "8 . miljoner, är; aktie; ägare, "Det är tydligt att. USA är på: god väg: mot: det; klasslöså samhället. , Allt flera; arbetare blir Ae - Har” du dina” skolböcker, Mats? — Ingrid, du måste ha en mössa på dig! . Det är tre grader -L. kallt. Du får .öroninflammation | och ännu värre saker, om du gär barhuvad i kylan, — Låt bli att kladda, Britt! — Mats, nu glöm- mer du böckerna iana fant” Adjö imed er! ” Och stoppa” nu inte : Mössan 3 fickan igen, så "tort au hinner Tunt' hörnet, Ingrid! <= Britt, kladda inte, sa jag upp smörgåsén 1 stället för att] ja med den, Och rick din svav INGA LIND - ätr d lade väl inte r TILL NÄRIE PRIS fet, det insbg hob nog.” Men det var - inte "enbart hennes neller. Nog. försökte hon Ibland att rycka upp bäde sig själv. och äktenska- pet. Ake; kanske gjorde ”detaara- mål Felet var väl, att de aldrig försökte." salntidigt, - ”över” nuvud taget: gjorde de Ingenting samti. digt... När den ena .koPpradg, By, arbetade den” andra ville roh. sig, a in vara" ra ”Hiränignot: Nr de ad rig ville samma saker. . De hand- R Mep skulle de Aoktorn” -— to minuter, hög; men för dem en skräcktylla tege het, + Hans dom: kanske tang , för livet, om hon får tevar Vilket "var det minst onda av de två alternativen, om hop nu inte kunde bli frisk igen? Lena .: var tacksam, att det inte läg 1: hennes — eller i människors -—" makt. att avgöra. der valet. , se Nu satt då här. 1 ovisg västar — an pch hustry förenade ) sing org" töri barnet. Lena var inte längre "ensam, Ake stod vid fOrga sida, En FNS Kling la” gy; ”samtörighe t Dr ck = ar > under vardagen É Och Sikt RI: av; alt — vad sung hända deras barp?- ;. > - så,. men Ti ng gick. plog dagar "som inte låta bi." Förresten blev: ihon trött av sitt eget tjat.” Det; var "också. det enda som ae Annärs var hennes liv sä enfo: migt, att hon, kunde. säga måna: ger, 1 förväg, hur. en" viss dag skulle gestalta. sig, "Egentligen börda hon! väl vara tacksam, att. det Tal 3 inträffade några” tråkiga ' förändringar i deras lilla värld. "Men det kunde" väl hända nå, I got roligt; något ' oväntat,” bara” en enda gång! - Någonting, som" lyste Upp "vardagen — som kom henne att känna stig ung och tills dragande ågen, nej; ännu — nå<' got, som hon sédan kunde gömm: som ett vackert minne att plocka fram och glädjas. ät, när livet tycktes henne alltför grått. Ort Britt, spill inte ut mjölken! Se dig fört” Ls: oo God morgont. Har. du vak- nat på fel sida i dag, Kna” för mån? j Ake kom in, utsövd nyte; ad Kalla mig inte gammal snäs- : te hon, ' "Han" klappade henne: på axeln. Så satto han sig vid frukostbor. det och; slog: upp' tidningen... Då [-- och” då. växlade "han "några ord méöd Bitt. —' Lena” suckade, Hem, hem '—— ljuva hem; , Hon gick ut och lyckådes' mot- stå frestelsen” att slå igen dörren. ha: "pärt," "Lika gott att hon” tog itu med bäddningen genast.” måste” "göras, och den' blev san- CR delägare i de stora :föret Dy de jobbar., Med sina sparpengar, som. utgör jätteförmögenheter blir de '— delvis: genom investment- sällskapen — till kreditgivare av stor ' samhällsekonomisk betydel- se. Folkkapitalism kallas ; i USA denna tredje väg mellan kapttalisma och. kommunism, <= ar USA: s bossar? ? en' ' officiell amerikansk statistik tjänar direktörerna . i 80 USA-: "företag" årligen mer än 100,000 dollar;' :20 företag betalar sina che- fer. över 200,000.-och 12 kancerner innehar "rekordet. med "löner över 300,000 ; dollar: I spetsen för stor- förtjänarna ; står Harlow H. Cur- tice, generaldirektör / för General Motors, som' 1954 fick en lön av 686,000 dollar pr år, På: andra platsen kommer Eugene G, Grace, som är: ordförande i Bethdehem Steel Comp. och. samma år tjäna- de 590,000 dollar, Henry : Ford. II fommer med ”endast” 457,000 'dol- långt " efter, Att de ledande amerikanska" handelsmänneri « trots sitt myckna: guld inte är: "riktigt glada, beror' på skattelagstiftnin- gen, enligt :vilken ;alla ' inkomster över ,300,000, dollar beskattas med 90. proc, ' Sålunda fick ”den min- sta blarid de stora”, 'C.. M. White från Republik” Steel 1954 endast behålla 76,360 dollar av sina. 300,000 medan är Curties '686,000 dollar sammansmälte till 112,280: De båda Ford-bossarnas sagolika” inkomst nom penslonskassor, ”Uvförsäkrin- "inte roligare av att vän. ta,' Om hon skyndåde sig, kunde'j; hon' bli färdig, innan Ake gick, och då" fick, kän vara i fred för Britt den här stunden åtminstone, "Hur hade "livet kunna! bli så göra. något ; Mångt 7 e SET bakom Jåg: en: - Bvsikt att: inte Bs kanten;' krama de. sin ;tärväta näss duk 'och : upprepade orden" — tll = > Nekor = — 7 Pinkå J höga reducerades till, 91670 dollar. Ger] grått och "trist? » "När! Ake 'och hon gifte sig' för elva år " sedan, hade de lovat” "varandra att för |] söka göra livet ljust och glatt. Alärig" skulle deras äktenskap bi så vardagligt: som andras; Natur- ligtvig') hade de varit” på det klara med ; att” -.smekriånadsromantiken inte kunde” bestå i "evighet; Men lindå 4 Och nu "hade deras äk-' tenskap blivit precis. som Tånga Bndras — och det”. var. dubbelt. tragiskt, , rför att det” .var just deras! Inte 'var det-bara Akesi- ” "Aldrig". skulle hol glömr gesten,;: iom. grej -henne; när Lillans boll. hade” rullat ut: på vår gen, "hon: hade sprungit efter den och biten hann inte stanna. —" Sedan” den Jänga väntan : på ert 'minné att plocka fram" och IT gladjas ät, om' livet än en gång NEW YORK; (TT-Reuter) . SS — Det är inte otänkbart att' . sovjetledarna nu gör ”sig redo att avslöja” för ryska folket att Stalin blev mördad, heter. det i en artikel" i tidskriften Look av. mn den kände amerikanske j journa=" listen Harrison Salisbury, som. "vid Stalins död var ; Moskva? 2 gar och olika slags tioner försöker de ledande indu- imäs att i möjligaste" mån hög, kattar man -.i. all den nuvarande ryska befolkningen till” 220. milj. '. isk Men amerikanska ' vetenskapsmän ' har på sistone "kommit till.ett annat resultat. Till. grund för sina :'be- räkningar, har de lagt ett uttalan- de' om stålproduktionen' som gjorts på 20:e partikongressen. 'Denna har, . sades det, sedan" 1940 ' stigit med 138 proc. per. invånare. Enär stålproduktidnens absoluta siffror är kända, (1940: 183 milj, ton, |. 1955: .45 milj, ton) ansér:ameri- kanerna det sannolikt, att” Sovjet- unionen .f. Nn. har en. befolkning på mellan : 202 och 203 " ie lisering . av 5 laget, att man från svensk sida: Uppmärksamt följer - utvecklingen” i. avvaktan på ytterligare informationer, innan lä- get'kan rätt bedömas, Sverige är den'. åttonde i storleksordningen Av. en "nyligen publicerad ” bok . över den: japanska. utrikes- handeln 'framgår; att Japans ex- bland Suezkanalens trafikanter, minska .Fkattetrycket, . : < Hollywood" planerar : film om sjöolyckan I Hollywood har man planer. på att göra en; film. "baserad ' på kolli-' sionen mellan det italienska. lyx fartyget Andrea' Doria och sveriged fartyget” "Stockholm, De "som står bakom dessa planer. är Sam Katz- man i Columbia. Pictures. och Free Tance-producenten ”Abuer' Greshler, Som namn på den eventuella fil- men' har föreslagits ” ”Ec ollislon utan=- för Cape Tod"; ”F livbåtarna” och port under, de senaste X två -åren . Islöjanden tom partiledaren: Chrusj= för att man skulle kunna förhindrå dent : till :.New York > Times, : "Mycket. av de stalintlentliga av- tjov på sistone har kommit med sy- | mes vara" ett. försök 'att övertyga ryska folket om "att 'Stalin måste dö en blodig. utrensning inom; kretsen arbetare”, skriver Salisbury.” 'Sälisbury citerar Chrusjtjovs ut: talande om att politbyråledarna vär medvetna "om" en omedelbart föres stående , utrensning + och: skriver: motiv. och tillfälle att döda honom, Men” vilken". driven" brottmålsadvo kat som helst skulle i sin försvars- talar; på ett ,övertygande sätt 'ha kunnat hävda. att" mord Tf det här fallet var: fullt berättigat” "och att Stalins närmaste män”: dödade ho- |: Å "mest signifika : kännagivet ' - Iso rysk > ”generalstabschef;- varvid i handgångnie mä : försvann. Sjtemenko: ur offentlighe- av hans främsta rådgivare, o' 'h med- - ”Männen kring. Stalin hade både |: händelse, som fö. regick Stalins död, var ett.icke till- personbyte på posten Sergel 7 Sjtemenko,, en 'av Stalins ) Talk silij ” Sjukovs'. kij, en av; ärmaste män. Därefter tens” rampljus.> Detta. är ett av de stårkaste' bevisen för att någöt sär- skilt och "alltjämt fördolt hände, i Moskva strax före Stalina död. Ry: ska genéralstabschefer / rsvinner inte spårlöst utan goda skäl”. rsattes med Vas-| / un Norg - skådlig framtid komma att. få” en fäst opera, om: ett förslåg ” som på torsdagen framlades . ett teater” joch orkesterälskött 3 stitution” med, namnet ”Den norska' opera” skall" upprättas. och ”få till uppgift att ge operaföreställning2 ar:på sådana platser 4 "landet. där ' > Utskottet har vid förhandlingar - shed teatrarna i Oslo funnit" att dperari bör samarbeta med, folke=' teatret och , hyra teaterns scen en, viss tid av året, Den dagliga led- ningen bör, utövas av en operachöf, och vidare bör en kapellmästare, en. balettmästare i och en. viss ad ministrativ.: personal oa Dessutom " bör operan upprätta en ensamble - med tio fasta. sång- splister, en: operakör och en. ba= 1 ble, även 'den . da med tio fast anställda '. 71 ett budgetförslag för 1957—58 anslår :" utskottet operans samlade utgifter. till 1.645.000 kronor och inkomsterna . till :740.000 . kronor. Underskottet bör, täckas med an- nom i självförsvar. Den” kanske slag: från "staten / och Oslo : kom- i Utskottet" föreslår att en ny ins FT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.