> som bäst förtöres i goda vän- ners lag, då augustimånen, röd och gyllene som en blodapelsin, gjuter sitt milda skimmer över Ssensomma- rens landskap, bör ha invandrat till Sverige redan under den äldre sten. åldern, den 8. k,; Ancylustiden, då Östersjön var en insjö med sött vat- ten och södra delen av vårt land” hade ländförbindelse med kontinen= ten, Våra kära förfäder hade alltså redan under den nat ordna små animerade kräftka.- las, om de så önskat, men att de inte Ejorde så, bottnade nog i det ända -till vår tid hos allmogen 'ingrodda föraktet för kräftor som' mat. i” . — Äter farbror kräftor? frågade författaren en gång en landsbonde; RS rna ""-Nähä, dä krafte' Nä , då sa en ha gött om ti', svarade den sträv-' samme odalmannen med en förakt- full fnysning, ” allae "Det är först under Vasactiden vi hör talas om kräftor som en efter- "sökt delikatess på furstars och her- remäns bord. Dock —= Gustav Vasa åt inte kräftor, Men hans; son, den praktälskande” och: utsvävande. re- nässansfursten Erik XIV, tycks där- .emot' ha ' satt desto störré värde på ett närmare umgänge. med Astacus fluviatilis nobilis, den ädla foldkräf- - tan, Enligt en i Riksarkivet förvarad handling skickades nämligen den 21 "maj 1566: Lasse Eriksson Drabant från ' Svartsjö till.. Häringe ”efter Kreffeter till Kongl. Maj:ts behoff” ärför' betalades 2 mark. "När Erik genom" Johan. III:s för- . Sorg blivit satt på en något enklare diet, i vilken enligt en något oviss tradition även ärtsoppa ingick, full- följde brodern de tidigare kulinaris- ka: traditionerna vid hovet, Johan » var en'stor älskare av kräftor. I ett brev "till , ståthållaren på . Kalmar slott, ': daterat Svartsjö den 3. juni 1574, befaller han sina ”trogne männ och tienare” att från Tyskland in- förskaffå så många så många levan- de karpar. som möjligt, Men detta var icke allt, han fortsatte i brevet: ' ”Såsom ”och' wår: gunstige. wilie oe är, att I uthi lijke motto --schole - bestelle e effwa ' kräwetor som i kunne koirime till Kräftan, detta sällskapliga djur, i. grå forntiden kun= DN Det är «et dags ott plocka fram de kulörta lyktorna. Men för att kräftpremiären ska begås med den rätta andakten och de läckra skaldjuren vederfaras all rättfärlishet är det inte ur vär gen att vili 7 ”"t om inte bara hur mon äter u.us vr man kos kar kräftorna — och tes. = =2 got: konversationsämne aå sr här några smådrag, ur kräftans kungliga historia, EVS V En: kan: bliffwe leffwandes behol- Jens 27 ” NG Två år tidigare hade konungen befallt; att en trädgård skulle an- läggas utanför Söderport i staden — stadsvallen var vid denna tid än- nu ej uppförd. I denna trädgård låg det ”trädgårdsdike”, i vilket karpar- na och kräftorna skyndsamt skulle släppas. I ett brev till ståthållaren på Kalmar slott, Bengt Ribbing, av den 29 mars 1579, befalles denne att från ' Tyskland, synnerligast från Stettin, införskriva karpar och an- nan fisk att släppas i de därför 1578 grävda ”karpedi na”. : t kräftan > dess historia och godhet . Häri anförs "fullständiga "matsedlar, som Gjörwell icke uten skäl kaliar ”ett märkvärdigt Stycke uti vår Svenska Yppighets Historia” Från början av 1600-talet och gott - och väl tvenne århundraden framåt nedlade man stor möda på kräftans anrättning och kokböckerna över- flöda av recept på ”fyllte kreffwe- ter”, ”kräftor medh Ättickia” (fy håken!) ete. etc. ”At giöra Kräft- 7-'ra” Ivder en anvisning i Reine- = > ons: 1726 utkomna VILDK äss 23k, och den in- nehåller så många ingrediensor och. kryddor, att- man efter lisninzen undrar vad de stackars kräftorna egentligen ' har i kakan att göra. Cajsa Varg har recept på en ”Kräft-Såppa” och ett annat på ”Fin Rägout ef Kräftor.” i ' När började man koka. kräftor med dill, och när började man äta . dem kalla? Även på dessa frågor är det möjligt att lämna svar, om man : i E 2 på ye studerar kokbokslitteraturen. I Gus-. . sr tava Schartaus ”Franeka kocken”, 1825, sägs att kräftor skall kokas - med vatten och ättika, varefter de läggs i hög på en servett och garne-" ras med persilja. Tolv år senare ut kommer 'i Uppsala ”Den". svenska kocken”, som rekommenderar dill till: kräftkokningen — såvitt man kunnat utröna första gången denna Även ' längre upp.i landet fanns det kräftor på Johan II:s tid, sä- kerligen icke införda, Ar 1585 ut- färdade nämligen konungen ”full- macht för Peer Erichsson drabant att haffwe inseende medh the kref- fweter som äro uthi Upsale åå, så att ingen skall fånga dem :' uthom Kon, M:ttz willie.” I. samma skri- velse hotar kungen även 'att förfara med stor stränghet emot envar obe- hörig som fördristar sig att i nämn- da å idka kräftfångst. : . i : i De. övriga Vasa-kungarna” gick; d Johan III:s kulinariska fotspår. .Den kungliga taffeln under denna tid var minsann icke att förakta, I ”Nya Svenska Biblioteket” för år 1762 anför Gjörwell,.”de' lärda mödors patriark”, 'en '”Förteckning på de Rätter, som en Vecka äro anrättade kong Gustafs Adolphs Bord Anno 1623.”, vilka han hämtat ur en ung! " wägho?"Och' schole I thess emillan '. sarnme; Fisk bliffwer her infördh, adelsmans dagbok, förd vid hovet. på - Hans Högstsalige Kgl.' Maj:st| tomordentliga kryddväxt nämnes i detta "sammanhang. . I :Hagdahls "”Kokkonsten”, 1896, säger ” denne framstående kulinariske expert, att kräftor skall kokas med dill och kan serveras både varma och kalla, is- kalla fé. ro Lå Vad först själva anrättandet , be- träffar, så tillåter vi oss här att lå- na den store kulinariske kännarens Bullen Berglund recept, sorh lyder: : Man' sköljer kräftorna” aritingen i rinnande vatten i diskhon eller - också få de promenera i'en balja, . där man byter: vatten ett bar, tte — gånger, Av vatten och grovt berg- salt (en näve salt per två liter vat- ten) samt krondill kokar. man ett spad och då det sjudkokar, tar man upp dillen och lägger i kräf- ”torna, 7 10-12 åt gången, så att . vatinet inte avkyles för. mycket «och får sedan komma i'ny kok- ning, innan man lägger i nästa "10—12. Då alla kräftorna är ilagda, lägger man över ny krondill,: och räftorna har t. o. minuter men inte längre! Man slår genast upp dem i sitt spad i sten- krukor ' eller: porslinskärl och i dessa får de stå och dra, > Till kräftorna serveras inga andra drycker än brännvin och öl — det är löjligt och stötande för en verklig kräftätare att nämna rhen- vin och dylikt pjask i h i m. använte som argument i striden för och emot N "i ispritförbud, men nog kan man äta kräftor utan brännvin. i ”sedan får kräftorna koka i 12 å 15 det till en ' kult, så torde det vara vars och ens ensak. Och nog lig- ger det något av en hednisk-religiös fest i Erik Axel Karlfeldt rader, som vi låter avsluta detta från fle- ra olika håll kompilerade ”krafs om kräftor”; sooca mh Se krögar Autumnus för fram sina fe H foror, fladdrand, med |den kokta ädelkräftan. ”Man kan ge' kräftan renat som sällskap”, säger én av våra främsta kräftex- r.;”Man tar bara en kvist ren- fana. det är rena rama allvaret och ingen vits — stoppar den i Rey- mersholms-litern 'och låter den lig- ga där i cirka 24 timmar, Så har man ett improviserat kryddbränn- vin, som kräftan trivs i” För öv- rigt serveras endast rostat bröd och smör, efteråt ost och smör, helst nå- gon kraftig dessertost, schweizer el- ler 'en' gammal Stockkumla — ”om . man så hava kan”; sade Cajsa Warg. Kräftätandet' är en verklig, en äktsvensk tradition, och vill man — såsom ' många för sed hava — göra |" och borden bek 8 av f . KR « Floror, det dukas" i lövsalens :- högvälvda Rooevilk:a TUM, . ol och lyktorna lyså och kvällen :är RT EE > ljum. i nöt Det susar i 2 låkerns mäktiga kro-: . ert Vi snor RE och kräftfaten rågas med romstinna a vo stl > honor > (Ur ”Dryckesåret”), " "Karsten Wimmermark, M Må ; ilvisa det väntade barnets blodtyp ;|dern alstrar. Härigenom - kan man : tenskaplig rådgivare "hos - USA:s + | atomkraftkommission, ' har under ”Ifödda av japaner som varit utsatta -. första atombomberna mot. Hiroshi- . | företogs för att samla material till "Ide på ar » lå andra sidan har man dock vid ITreåring'drunktad 4 KÖPENHAMN (TT-RB). "lärver bärnet sjukdomen? | Svar ges efter 12 veckor, ..s"" Den kände isracliske vetenskapsmannen de 1, Sachs, som deltar i den no första inter pd m Ark tUghetskorskarkongres- sen i Köp på I "veckor av ett forsters liv har möl - att belastas med ärftliga siukdon : Enligt Sachs kan man också på- och därigenom har man fåt möj lighet att se vilka antikroppar mo- avgöra om kavandeskapet bör av- brytas på ett tidigt stadium för att undgå dödfödsel eiter födelse av barn med delormiteter, . : Professor J. V. Neel, som är ve- åren 1946—55 undersökt 50.600 barn för radioaktiv bestrålning från de ma och Nagasaki, Undersökningen studium av atombombens inflytan- rsdagen att man redan efter 12 ighet all säga om barnet kommer MAT. TBC-patienter från Grekland till Sverige STOCKHOLM (TT) Pn delozation från arbolsmarks nsCsstyrelsen ” under ledning av ärvarande I Östers” rike för att välja ut yttarligsre ca 100 flyktingar, sem i hört skall få slå gg ner i Sverige, Från Grek- land skall väljas ut ett total tbes fall med anhöriga, nten Ingår I de a. Den dmf; 3 undersökningens resultat blev att det inte finns bevis för att den ra- dioaktiva strålningen från atom- losionerna 7 har framkallat all varliga ändringar i arvsanlagen — försök med djur och växter kun- nat konstatera möjligheten av: dy- lika rubbningar, = : : "Den franske professorn R. Turpin, som har gjort en un- d ölnå av nd. SUN 4 lade patienter, ' har kommit till det resultatet att det i övervä- ". gande grad blir manlig avkom- . ma till: en man:som har fått : " röntgenbehandling '' kring bic.+ ' ”kenpartiet medan det mest blir : flickor för en kvinna som bar fått samria kehandling. - En treårig pojke, Mikael Wallin, son till ingenjör Yngve Wallin, Väl lingby, Stockholm, anträffades på onsdagskvällen drunknad utanför en brygga på Rönnskär,' Sandarne, Gossen fördes till Söderhamns lasa- Den nya k beslutat att Svorixe skall ta emot från huvudsakligen Österrike un» der detta år. De första 690 är re= dan utsedda och en del av dem har anlänt till Sverige, + 00 I mitten av augusti kommer näs. ta transport och i slutet av måna= den ytterligare en. , » Juin avgår . PARIS (TT-AFP), ' önskan att få lämna posten som Centraleuropa, , enligt ett meddes högkvarteret I Paris; S . Till Juins efterträdare har Utselis närvarande fransk paktens repr permanenta. der det andra världskriget generals tahbschef rett, men alla örsök var förgäves? "2". sö Den lille försvann vid 19-tiden, och när man sökte honom efter en kort stund, "återfanns han flytande nedanför bryggan. ' > Ingenjör. Wallin' var "> '$ maka och son: på tillfälligt be : hos sina ärföräldrar, som har ti sommar- dering till Indokina, a stuga.1 närheten.'av "platsen, « Agda Rössel bes: 1.000 flyktingar som regeringen . A-paktchefen " har beslutat tills" mötesgå general Juins uttryckliga ..' befälhavare för A-pnktstyrkorna 4' lande på torsdagen från A-pakt= H general 'Jean-Ettenne Wallu$, för Do i utskott . "I Washington, Han, tillträder sin nya | post den 1 oktober, Valluy var uns 3 - hos gencral Lattre do: 'Tassigny och fick sedan kommen«= F En liten: vv "elska? Även om. man inte planerar en tripp till Kina härligt ogrammatikaliska kan; det ha sitt nöje att studera detta originella och språk; | "Vad. betyder : pidginengelska?: Ordet pidgin är kine- i siska . och betyder affärer, det hela kan alitså sägas - H betyda affärsengelska; När de första engelska och ame- . - rikonska affärsmännen en gång i tiden besökte Kina . > märkte de snart 'att' språket utgiorde den verkliga ki- : + nesiska' muren. Ingendera'” Parten var hågad att lära Ksig den" andres” språk: och enda sättet att få igång rul- |" . ”jansen. var att . engelska, "" q Hundra engelska ord, använ- da 'och uttälade på kinesiskt" sätt; det är högst förbryllan- . de. mångtydigt och charme- " rarnide oberoende av allt. vad ginengelska 'talas överallt i Kina vid samröre med utlän- ” ningar"— turister och affärs-,' ” män'-— men även av klneser-': va "De otaliga dialek< : | Den som, inte ät så: hemmastås efta förbluffa nt gå halva vägen var — det blev pidgin- | - 2 Språket består: av ett par: inde gott. olika att språket I'ett distrik - är ”rena kinesiskan” för en " landsända: härvidlag tar mån . SOM HELST . Är man en smula bemmå- stadd i-riktig' engelska reder man sig'förbluffande bra med Pidginengelska, ” gester ': och dåd med den dialekt ed" pidginengejska, :det her människa » lektion i-pidginen år vi komma "med en liten lektion i pidgin-eng- » terna i landet är varandra så som hör hemma i en annan; . till pidginengelskan. SRA syntax och grammatik heter, ” :.- . 7. Och det är användbart. Pi4- "".s ANVÄND. ORDEN HUR” som ' dessa" handelsmän från västra Kina talar - a grimaser får fylla ut luckor- "na. Och örat vänjer sig: myc- ket snabbt vid det egendom- liga idiomet; efter någon tid :.: bland kinesiska kulis och af- färsmän börjar man: till och ' med tänka på pidginengelska — och" därmed är”hela ens mödosamt inlärda ' Ilska a nedsi da engelska - orden får alltid en liten -släng av ee på slutet: catchee (fånga; "äga, taga, m. m):Walkee (eg. promene- ra).begagnas om alla tänkba- ra former av. rörelse. : Be- longee (belong = tillhöra) kan betyda ungefär grammatikkunnande' statt 4: hopplös "upplösning. Ty pid-. ginengelskan "är språket" där man kan använda 'örden' hur det så i början: «2. . mångtydighet; samma ord och olika saker, "beroende på hur och "när "det" sägs.” My (in) (mig), "mine (min) och we (vi). . . . ", My savee (min veta) bety- der alltså både jag vet, vi vet o.s.v." Hawee är lika med kingssengelskg . handels= som helst. I varje fall låter” "Ett typiskt kinesiskt. drag : hös språket är dessutom dess: uttryck kan betyda en' mängd” används både-för I (jag), me » our (vår) "har? i alla dess former. De ' på pidgi | . Re have catchees one piece Avife, ..ordagrant:. han hava Några hundra engelska ord, be- handlade . efter - kinesiskt kynne och! med kinesiskt uttal = det är pidginenhgelsko; ett sällsamt men användbort tungomåt utlänningar och urinvånare emellan i Mi rike, : Men i fånga ett stycke fru, betyder helt enkelt ”han har gift sig”. "Side (sida) är ett viktigt ord i pidginengelska. Alla di- mensioner beskrivs med det- ta 'örd som hängs på vilka rumsliga begrepp som helst: topside .. (ovanpå), > backside (bakåt, baklänges m. m., fore- side (framåt, framsida m.m), .downside '(nedanför, nedåt 2 OSV eran ee »På ett hotell kan man höra hotelboyen anmäla” följande: . two piece man downside, one « belong lady, det vill säga, två "styck människa" nedsida,. en tillhör dam. Härmed vill boy-' en helt enkelt tala om att':en " man och en dam väntar där- nere... > "Den som genting vet om språket i Mittens rike'får ge- :' nom smakprov som .dessa in- tressanta aningår om: huf den kinesiska grammatiken fun- " gerar, om skillnaden" mellan ” västerländskt och österländskt i sättet att tänka och uttryc- ka sig. fo se es KA JA ÄR NEJ ÖCH TVÄRTOM "What side you belong bety- . tyder inte ”vilket parti till- : hör ni?”, utan ”var bor ni?” Can do (kan göra,. är det . samma som yes — men med . fråga - I -tonen ' betyder” det , en tillh vad som helst -: ”' sammanhang och kan lika väl - betyda ”det struntar Jag (vi, - " bra”, m.m. >: 4 dam ”.'no, och när han gör. det 'me- | nar han vanligtvis motsatsen ” ”till ordens betydelse. Sh -"- Frågar man: Master inside? (är herrn -hemma?) kommer ' svaret: Yes, men följt av iv- ? riga buvudskakningar, vilket tillsammans är auttytt: ja, han- . har gått ut. Close ssooooga oå ". Looksee' (eg.. tittasej är ett . typiskt | pidginengelskt ord, använt om titta, :se,, betrakts- 0.5.v. Ordet poppa är iden-! tiskt med engelskans proper » och "betyder riktig; snygg . » "Ett ord: som > maskee an- : i . vänds 'i de - mest "skiftande: ""de) i”, som ”allright, det Nu besitter vi tillräckliga insikter i - detta fntressanta språk” för att: våga oss uti det myllrande livet på en ki. " nesisk 'affärsgata” Vi stiger ' ut genom hotellet och hinner + ”knappt- visa oss "förrän ”en' MM ! I "hetta och enhetligt tryck. Sakkunskapen håvdar' att av plast är tio gånger starkare än sådana av trä eller alomi- kärrör (rickshaw är: det ur- ” nom. Alla risker för läckage elimineras och skrovet kan Inte - . hord "av rickshawkulis 'kom- " "mer : galopperande 'med sina ” åldriga transportmedlet 1 Ki- na som först i dessa jäsande ; 'dagar håller på att: ersättas , år. et för sig” och dylikt, : ' Kinesen säger sällan yes och ; -> gluten plast för bå ar ” H arktisk kyla som tillverkas nu I USA. Glasfiberski BATSKRÖV AV PLAST i ett siycke, avsedäa för nöjesbåtar, ne röven gfutas under tryck $ en Intensiv 700. med / 1 angripas av röta eller korrosion. kh: båtskrov Användningen av högtrycks-. åtts av prov i såväl z tropisk betta. ” med modernare fortkomstme-, del)..Den som kommer först 5... ” får förmånen att lotsa éns ” svettiga, vitklädda: lekamen till önskad adress. Men man bör .veta vägen, annars' rän- "ner kulin 'runt star i alla möjliga krumbukter : för 'a kunna plocka : resenären "på en" ordentlig taxa. 'Man för präntar alltså gata och num: "mer, kompletterar med fing- ervisningar och gester och s - ger: = Mere "—Cando?t: «soon: > — Can do, svarar den. gri- nande gulingen och sätter "fart Men snart nog märker - man: att det bär av åt galet . håll. och följande, dialog ut- spinner sig: Toa et — What side y - (vart kör du)?” 7 : '—'Ploppa side, missi (rätt . ov Avenue Foch j , 2 SE : HH walkee >: AE AA fel — My no savee (vet inte), I detta lägg brukar det räc- ka med att man levererar et antal' genvina pidginengelska kraftord — de är många och ', expressiva — för att spring- - aren skall komma! på bättre. ; chellies.' .. Bartendern begrep inte. i No savee. ', Dö t tankar och ta en genare väg: "TVÅ PIDGINENGELSKA KÖRSBÄR . . .. per) har uppstått genom” ki- . nesernas -oförmåga--att -säga-. r-ljud. I själva verket tror han att han'artikulerar r, när -- « han säger L Felet tycks allt-= och röt:: - - så sitta lika mycket i örat som i tungan. ot SS | . Ett lustigt belägg för detta får man åv följande historia, avlyssnad 'vid Kalees bar i Shanghai, > Ett ord som”, ploppa (pro-' till, långsammare. beklagande 1eende. cherries, ..v upp i ett förklarat grin. "En herre ville ha en mar- : tinicocktail. med två körsbär " (cherries på korrekt engels- ka). För” ått göra stg bättre . ' förstådd sade han til! den ins? födde bartendern: ET Im One martini with two "Mannen försökte en' gång — Martini, two enellies, '' Huvudskakningar” och ' ett - Då tröttnade gentlemanne — One martini, with two or Bartesderns ansikte sprack : - — Ah, two chellies i"; LUND RQ Kristoffer. -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.