-zaride otillräcklig, Folkpartiet före” ” slog en sänkning: med 550 miljoner " é LAHOLMS" TIDNING. > Kommunal: d ckatlesä inknin jen 'R regeringens förslag vid: " årets riksdag genomförda ig ing möjlig Arsinkomst, på 10.000: kr: 652 kr a statlig i katt och: 925 i i kom” Ben av den statliga beskattningen med 375 miljoner kr har starkt kris Vtiserats av oppositionen" såsom var och : högern gick betydligt längre och föreslog först 825 "miljoner, en ' . summa som dock körrigerades med ” ..100 miljoner då den ansågs orim- .": » lig t o. m, av högerns egna. När bondeförbundet" motivera; 7 anslut-' ningen till regeringsförslaget sker "detta med den bestämda meningen; N vatt sänkningen av den statliga skat «ten "inte får bli. så ' stor. att 'den & dragsutredningen” om att en sådan i omöjliggör” en efterföljande: sänk- ning av kommunalskatten, sor. i munal, Alltså ä kommunalskatten mer betungande för denne medbor. gare än den statliga varför beho. vet av en: kommunal « :skattesänk- ning framstår klart: Upp till in-' komster. på 18.000--20.000 kr , utgör. kommunalskatten den” mest känn= "bara" belastningen, "Bondeförbundet har' också i "sina strävanden att . bringa ner. skattetrycket fäst stort avseende vid hk Iskatten och '" kommer : givetvis: att-i riksdagen "kämpa för att så 'sker. Enighet lär” råda” inom: Ortsav. , . Teform, som den här relaterade, bör vaken 'och att kommunarna får full ion' under de "många fall är mer k de för sådan skattesänkning synes' där« ”emot oppositionspartierna vara min- . - dre" intresserade" av, vilket. möj! a gen "delvis kan :förklaras med att : skattesänkningen skulle göras He den stora frågan i årets valstrid och därför en större statlig skattesänko : "ning blir mer gångbar i val ropas . : " 'gandan, i | I går blev de första tecknen från: 4 Hetand " dénna kompensations storlek i i fort. +» Däremot är meningarn: ” delade om sättningen, Härom " torde striden "komma att” stå. Utredningeti kom- "mer att göra slutarbetet just i des- ];- sm dagar i Tylösand, vilket forde . ånnebära' att näst års riksdag koms mer att få' ta. ställning” till. refor- men, Man kan på. goda” grunder förvänta, att bondeförbundet- kom- mer att göra allt för att åstadkom- ma en välkommen Kommunal skat= » telättnad så snart. som möjligt... Den åttliga sänkningen av statsskatten ” den. sk or d; redningen. synliga, En förutsättning Mför sänkning av komnvinalskatten”: ls nä li; att. de n Hä - är. ”ortsavdragen höjes,' så att: kommu: "nerna får kompensation för det ins . komstbortfall, - som .. drabbar dem genom lägre kommunalskatter, Nu . a, In torde också 'ge :möjligheter. därtill van att statens inkomster venty= Mu bör tiden vara inne ' met, "har ' bondeförbundsledaren |” Gunnar Hedlund hävdat i en parti. synes : or - ha kommit. till enighet om, att kom=" munerna bör få full kompensation ii för det "inkomsthortfall, som” ” sval rar "mot. en höjning av de kommun! nala 'ortsavdragen Hill nivå med de . "statliga, Detta betyder att statskas= "> san får betala ut 526.5 miljoner år= "| För "att" belysa: det kommunala « icke minst just vid Hall . Hasslövs "kyrka. Brunckman var . att klimatet var: mera hälsosamt HA dalar en gift inkomsttagare med en” igen till komminerha. Detta bör ge rum för nr ganska äinbar och - mycket .. efterlängtad kommun: skattesänkning. ;” - skattetrycket i förhållande till det. - statliga, återges här ett exempel i ” från en kommun i ortsgrupp 3 med en utdebitering av 122 kr. Där. bes vc Systemet. kan självfallet: inte & ava vju i Dagens” Nyheter, [Dyrortserupperingen « vn missgynnar em som bor i' glest befolkade byg | iden, vilka räknas till de lägsta dyr. |' orterna. . Människorna här får göra . mindre awdrag vid den statliga och "kommunala; beskattningen; samti: digt :som "det allmänna har. mindre I..:' i "möjligheter"; att ge:dem: förmåner .som andra medborgare får; ” vad det gäller skolväsendet, skaffas på en-gång, man får ta det i etapper.” Och nu. bör tiden” vara mogen. för .- nästa krympning av spännvidden. : mellan - högsta 'och lägsta. dyrort; anser hr Hedlund. Det skulle varg intressant att hös ' ra hrr Ohlin och Hjalmarson ge sis. na meningar tillkänna i denna fråga > lika klårt som hr Hedlund gjort — vilken nriktaing de' än Bår, f "att avskaffa grupp i i dyrörtssyste- - ; har avlösts' av: tacksamhet över [som överförde båtlåst efter båt- Nn : trakten i går kväll lämnade : i Polisen. fick. flera telefonpå- ringningar från folk i trakten med anmälan, om bilens farliga framfart." När. polisen efter en stunds . sökande fann bilen och den höggradigt berusade föraren visade det sig att bilen var. för- sedd med -både bucklor och gräs-"' Rattfull laholmare me "VINGLIG FRAMFART I KNÄREDSTRAKTEN En rattfull ”Iakolmarés framfart | på småvägar i i Knärteds- mycket synlig a. bevis -efter sig. "Hans svårigheter att hålla bilen kvar på vägbanan avspeg- . lade sig nämligen i i nedmejade mjölkbord och brevlodor. strån som minne av den vilda framfarten. Laholmaren; som ti- digare straffats. för rattfylleri, fråntögs körkortet. Blodprov togs på mannen, som kan vänta: sig|- ett kännbart straff för den livs- farliga körningen. Veingebo site "Veinge, hittad torsd funnen död i dike: i Företedde” inga yttre. skador ”61- -årige : "svensk Junerikarien John. Gustafsson, Kapplet, död i ett dike vid vä- ': Halvannan timme innan Gus! tavsson - hittades' död : av: Karl- Erik Andersson hade dennes fa- der kyrkovaktmästare Ernst An-: dersson : hälsat ' på' Gustavsson som då, cyklade f ) sons fastighet. ont - John Gustavsson, s som var r född NE Skogaby; Veinge, emigrerade. i unga År till Nebraska i Amerika, där. han i ett år arbetade på. en på gen mellan Veinge kyrkby. och Bölarp. Gustavsson hade sin ”eykel under sig, men ingenting tyder på att han varit utsatt |. "för någon olycka. Det troliga är tt dödsorsaken var .hjärn- i blödning ; eller: en hjärtattack: | New York; där han innehade o- lika anställningar, bl. a. som träd- gårdsmästare och betjänt hos to- bakspresidenten' G. Allen. Efter ett 20-tal år återvände han till "| Sverige. och köpte, det hus på É Kapplet,' Veinge, som han inne- hade :till' sin. död. : Under sin amerikatid. var G.. livligt verk- sam: i föreningslivet. Han efter- kimnar inga anhöriga. rn a. - ” M it, 's Yr | LS a , ' 2 > a [ KK) el vs ejade ner mjölkbord:; Farlig omkörning :| SENASTE NYTT: =: Ö . omt av;spritpåverkad. Stol or. fabriksbrand i Hälsin hö dansk i I Geneväd Hälst gs ”betongh hålstensfab ik är till onde - den. Branden, som utbrö vid midnat ev. mycke dansk bilist I berodde. inte en- bart på ovana vid vänstertrafik. (Hälsingborg i' dag). hördes över ; hela staden, | : » Skadorna beräknas" uppgå till 200,000 kronor, Statspoli: som st de dan. skens. farliga färd på rikstvåan ade snart att till Laholm där blodprov. dogs. "Dansken, som” ined sällskap] - var. på väg mot Göteborg, för- klarade, sin: manöver, med att - han försökte undvika påkörning av: en 'framförvarande" bil som befann sig långt.ut på körbanan. Sedan blodprovet klarats' av teborg med billots, .. A Fågelsångs festpiats anordnas stor idrottfest i mor- gon kväll av Våxtorpg Bois, To- nix orkester svarar för musiken. Som ' vanligt + finns -det många trevliga basaranordningar,- 2 Se annonst . - a På bio. '$' Knäreds biogra' visar i morgon lördag” västfilmen ”Vilda -:hi n tjusig färgfilm fylld av”s ärefter” flyttade" han: till | en isande chocken vid" nyhes ten » om. » kollisionen” mellan spänhingén "under "de " morgontimmarna «; den! 26" juli då man ännu trodde att 'Adrea' Do=; ria skulle kunna hållas, flytande, "att: olyckan : begrärsades? i-:sin omfattning . genom: ett makalöst räddningsarbete och". gott : sjö- mansskap 7 hos.” de ;besättningar. Segt I Di prästen I Aa i I Hasslöv har:iman hat flera berörnda präster, mest känd. är . Linnélärljungen prosten Osbeck, Han hade emellertid en synner= Ugen'duktig företrädare på 1600- talet, Anders Brunckman, som var. född 1621 : och dog 1698. Denne” Brunckman levde "under den svåra 'och besvärliga tid, då. snapphanarna - härjade bygden, Kr nlers kula ; "I vidstående artikel berättar teol.: dr Bror" Jansson om kyr- koherden ' Anders Brunckman, 1600-talspräst i: Hasslöv,' som inte" bara var. sin församlings själasörjare utan "också deras och många: andras läkare. Han var också en av sin tids skick- ligaste botanister.. - .+.;- i Ännu efter 350 år har man en del minnen att berätta om herr Anders, som Brunckman bruka- de kallas av allmogen. Uppe på sluttningen av” . Hallandsås . Vindrarp lät han'bygga er liten stuga, där' han hade. en” väldig : god utsikt över ' slätten.” Under de svåra snapphanetiderna kän- " de . han: sig säkrare: på” denna plats än nere i prästgården vid också väl bevandrad i läkekons- ten och. till stor. hjälp. för sina sockenbor, På åssluttningen kun= de han plocka örter. till medicin, som han kokte ihop. Han ansåg där. än nere 'på slätten, .--',"." Den : gamla ruinen : "efter den Brunckmanska' prästgården kan +» man. ännu få se på Hallandsåsens sluttning, En tämligen hög fot av "stora ; stenar ; utgöra grund till byggnaderna på hans torpställe och är ännu kvar. Kring sin jord lade han också ' upp ett högt stengärde, som- vittnar om :hans stora idoghet. Torpet, brändes en gång ', "ned ' för' -Brunckman, och Han miste därvid största "delen av sin-kära boksamling, men stu- gan byggdes, upp igen och" han "vistades på åssluttningen ända till sin död den 29 oktober 1698. Sedan fick torpet så" "småningom . förfalla, och då prosten Osbeck dska Illa. r 210, på ås. sluttningen, .'. Endast :: murarna från stugan fanns då kvar samt en : del; körsbärsträd "och ”krus: bärsbuskar;" som Brunckman en ilgång planterat. No Om Anders:Brunckmans per- son:känner vi till en del genom Osbecks anteckningar. « Brunck- man var liten "till växten, och fetlagd . samt. hade grått skägg. Han var omtyckt för. sina goda predikningar och hade: god skriv- still Då han. under så. lång tid som 51-.år tjänstgjorde . inom pastoratet, lärde han: känna 'sina församlingsbor: tadé .honom också. som .läkare. Det berättas, att folk kom ända från Danmark och sökte.bot hos honom, . Liksom. senare ' Osbeck |" hade han stort intresse för. väx- ter, särskilt medicinalväxter, som han kunde ha nytta av till medi- cin,' Hans .svärfader kyrkoherde Augustinus i i Ränneslöv hade lärt honom-en del inom läkekonsten. Det hörde f. ö,. till.att prästerna vid-denna tid kände till en del Ek så. satt de Kunde hjälpa 2 3 . Brunckman ' dog . 1698, skrevs" ett begravningsbrev ., i folio, ” vilket . trycktes och även]. Detta visar också, att Brunck- man räknades som en betydelse- full person, Gravskrifter för van- . besökte . platsen" i:-rslutet av 1700-talet var det icke mycket, som « erinrade om; sden Brunek- Md liga präster. var' något sällsynt vid denna tid. Han fick sin grav- ' kan" utanför altarringen på ko- rets södra sida. » funten: i Hasslövs kyrka" upptas :namnet på en dotter.till Brunck- :dopfatet skänkt till kyrkan av : Joh. Jakobsson och: Kirstin: An- två ; andrä ' gravskrifter utgavs. sofa Ör livesg murad grav. Den ligger: säkerli- : gen orörd och fanns i gamla kyr- She På, ett. mässingsfat . till, dop- man, Enligt” inskriptionen : är dersdotter. Brunckman.. Troligen ha de donerat även den: gamla vackra” "dopfunten. : i ; Kyrkoherde ' Brunckman ; skaffa en ny altartavla till Hass- lövs . kyrka, » Denna ' altartavla framställde - nattvardens ;instif- telse, men . då . Roslin på 1750- talet . målade en "ny, togs. den gamla bort och hängdes på an- nan plats i kyrkan, Denna gamla altartavla 'har sedan förstörsts.'. : Brunckman "hade planterat en del av sina medicinalväxter :på själva kyrkogården, ty. där fick han "ha dem bäst"i fred: Osbeck nämner också en del av'de väx- ter, som han hade' ditfört. Så- lunda fanns där senegio jacobeoa, |: ålandsrot 'och agrimonia. >>.” Av .. prästerna i. Hasslöv och -- Brunckman, som fick erfara kri- gens hårda framfart.” Kyrkoher- de” Dahiel, Lunnéus, . som var präst” i-Hasslöv i 17 år, skriver, att han blev överfallen av. ”de danska ' strövande.., trupperna år 1709”. Han blev ” "mycket blottad och illa medfaren": och detta or- sakade - honom "svår "sjukdom. Denna : sjukdom ' kom. också att leda till hans tidiga död; Är det: Ditt barn havs inte.-blev en'ny- Titanic- Våxtorp var 'det. inte ”endast|: KRING. OLYCKAN. :AV.GÖSTA HALL: last ned verlevande : från den dödsdömda, italienska. atlantjät- ten... i Ännu har vi inte fått "der 'sfut giltiga rapporten. om; antalet om- komna; men vi "måste ändå "vara tacksamma för att tragedien tilll” historia.. Vad skulle inte kunnat hända; om fartygen varit längre ute till” havs, 'om "vädret: varit svårt och om inte så många f: tyg varit i närheten? ' Och: ändå frågar man sig hur det hela kan ha gått till. Speku- lationer "över; orsakerna - hjälpa föga, om man inte har. tillgång till: alla : tillgängliga fakta: Sjö- förhören » kommer, att. ge "dessa uppgifter och först. därefter kan man.få en klarare bild av, vad som verkligen hände den "ödes- digra natten vid Nantucket. ” Jag har hört många teorier c om ”den -- mänskliga faktorn”: och dess "olyckliga inverkan i det ak- tuella fallet. Vi har alla sett.dia- gram och skisser över hur ”det kunde ha gått till” och löst vitt- nesmål om, varningar -före kra-|]- schen. Det vore emellertid fel att dra några Konklusioner. om skul- den'på så lösa grunder. Jag an- ser att kapten Gunnar Norden- son, på Stockholm, gav det enda tänkbara. - svåret på frågan: om ansvaret .; för "det. hela,: när han vid båtens . ankomst till New York ansattes av hundratals frå" gor vid en presskonferens. Haän svarade . lugnt : och - behärskat: ”Jag anklagar inte någon!” Det var ett klokt svar i ett;ögon- blick då känslorna, för eller emot - och äventyr. Barntillåten, ' ; .andra omdömen" om hur delar av, "Andrea Dorias manskap och be- fäl'uppträdde' eft? olydkar/Mén "inte heller ifråga om detta skall man” generalisera. 'och fördöma: Det fanns säkert åtskilliga bland Andrea Dorias besättning som ble sin. post. 'och visad att det: på de svönska" f. ygen finns män som inte tappäde fatt ningen, inte..ens när & É som denna händer på: -håve "Det skrevs inte. bara. ett, kapi- tel i'sjöfartens: historia den dag! då Andrea Dotia gick. till. botten. Det skrevs också - ett ,annat ka-] pitel'.; om” mod, .självuppoffring, beslutsamhet. och omdöme, och det... är. fastslaget. att.män, och kvinnor från. Stockholms. besätt- ning på 215 personer gjorde det kapitlet ärorikt. SER bekantåde :sig "med staden un- der" ciceronskap av LIF-aren. Rolf” Persson. Staden "bjöd på lunch - varvid: "kominunalborg- mästare Torsten . Dufva hälsar de "välkommen: aGästernäs” täck framfördes av. ledaren ; Buchhilz,. / luktade sprit; varför han fördes)" fick sällskapet fortsätta till" Gö- : Fr] skadades 'af.; lär der?raskh E tvänné;, hästar Kl | påstå att Skånes Fagerhult har södra : Småland och>'södra "Hal- askin. Föraren av personb Köllistonen inträffade i "den, tvära. kurvan "strax väster om Bröd. Stenssons mek. verstad i oe Elestorp. Bilarnas framparti hade passerat varandra, . men - sedan höst” lastflaket tag i personbilen "Vid en- -våldsant” kollision vid Elistorp' i går totalhavererades en personbil hemmahörande i" Huddinge a medan den. bil den kolliderade med — en lastbil från" Skoga- Uby kunde repåreras på platsen och köra därifrå om hän fick omsedda på sjukstugan i i Laholin.' emiddag OM AN n för egen —.. ilen fick en del mindre skador: a « i som slog i "såväl. vägbanken som lastbilen. ”' Personbilens . högra framparti. blev. totalt söndersla- - get, Bakaxeln försköts och kar«.=- danaxeln drogs ur kardanknuten 3 på lastbilen, NN t NONE 0 , vb år: Skottorp:. =) "Ur ett ”Extra-blad” till” Lar holms" Tidning . .den: 15 juli år 1884 har vi hämtat följande: : Stor eldsvåda, uppkommen ge- nom ' åskeld, ödelade sistlidne gårdag vid 5- tiden på aftonen 4 större uthusbyggnader vid Gamla Skottorp., «=. MV :Askan nedslog ; uti höst- och ; | kostallängan der en del folk, med | | anledning af höinkörning var för- samladt,. och antände ögonblick- | | ligen det derstädes befintliga hö- förrådet jemte .takredningen, så att det stora af gråsten uppförda | ' '] huset på en otroligt kort tid för- vandlades till” en rykande <ruin, omgifven af tre större i full brand vårande byggnader? "Det: är: rent förvånande. att ej någon af” dé. närmast, antänd-' ninsstället, för att, taga ordres af inspektoren; samlade personerna "likaså | Jästa och öfriga kreatur räddades un- dan .Jågorna rägmärkningsv fvo dock lågo Hås rof i jemte &n bandhund, hvil- ken dog på sin post, ty! han kun- de; icke. annat, ,emedan,. kedjan; sedan" åskeld härjade Gamla : yra: byggnader : brann | qvarhöll honom, vid den. brtria ' nande kojan, . .” u "Förutom 5 å.600 "läss hö för- stördes en stor smängd nya och tidsenliga ' maskiner ' och : åker= bruksredskap såsom :lokomobil, skördemaskiner;: hackelseverk ” '4 samt kör- och åkerredskap istor sr mängd af yppersta beskaffenhet, så att egaren herr Adolf Möller. torde, . oaktadt han naturligtvis haft .såväl hus som lösören få säkrade, göra; en vätt stor för=" lust, ec ""Tvennre af de nedbrända bygg-' SS naderna äro försäkrade uti All. männa, brandförsäkringsverket AM för byggnader å å landet. samt dog båda andra hos bolaget Skandia; . dock är försäkringssumman för i oss en .hemlighet, hvilken egare; af obekanta, skäl ej velat eller ' kunnat yppa: ESR RS SE so Från alla håll och kanter till. yndade,. hjelp, med brandred-= , skap, men. den rätt. friska vest='. "vå FJ I ;)j liga ;vinden samt förutgående ;' långvarig torka gjorde alla släck. - nihgsförsök fruktlösa och var det méra'-lycka än konst.att ej tven= -' pe närbelägna större - höstackar'" nn Skor folkfest ; Karnevalstest; Att : Skånes - "gagerhults” "IF:s Karnevalsfester, på .de 5 år som 'arrangemanget > årligen" återkom- mit, har växt sig stark som folk- fest kan man "inte undvika att märka, , Man kan utan överdrift blivit, ett . Norra Skånes ”Dom- FIF... står! nu inför sin sjätte karneval, som det arbetats med sedan" äng?” tillbaka.” fra - Miss karneval + Som. ett'led'i Karnevalsfesten ingår-sedan några år, en. Miss- Karnevaltävling. Som framgått av annons i .denna tidning, har Na flickor! 4 - nordvästra . Skåne, «: upprättånde av ' deklara- tionen frågar nämndeman: Torp- August, om "denne verkligen inte jf har ett öres: behållning 1 sin upp- ställning . men får till. svar: ” . sf Nädå; både "gumman "och jag och ungarna letade hela da'n i'går:1i' både 'skåp och skafferi och. ficker,' "men inte. kunde ' vi upptäcka ett enda öre — så det är nog riktigt, de dä J älven. blefvo lågornas:irof, '- land” inbjudi 8. utvalda »présenteras; på Trollnab-- ben I morgon: då även röstningen sker." Allt : har gjorts för: -att ås ÖM LEWI! [I PETHRUS;: som hö- gern -invalt. I ett: kulturutskott skriver :. 'Svenska -- Morgonbladet ' som är. organ. för. de friveligtöta” . i landet: nr Hjalmarson” har” ”uttarat, att' det är, ”respekt för de tidlösa : sanningarna' som 'uttryckes ges": ; nom "detta" utskott. Då får man «3 vara i I försiktig; eftersom pastor :. Pethrus ' politiska 'sanningar bé- visligen inte lever mer än 20 år: Hans: kultursanningar : är 'kan- ske något tidlösare, men servera inte för mycket av. dem före va- let! Någon, kunde. börja . funde- ra, "huruvida, högern verkligen är s att dita på”. hos många I tatorer r vilser ledde. sunda förnuftet. - . T Det har också " att Stockholm, dess befäl och besättning visade rik- tiga takter under det svå- . ra räddningsarbetet, : : Stockholms 'livbåtar ' var ' de första" som nådde. fram. till den dödsskadade” italienska båten och | : det "var besättningsmännen från Stockholm, som svarade. för det : största antalet evakueringar från der sjunkande Andrea Doria. In- alles togs'570 personer — därav 245 ' besättningsmän — ombord på Stockholm, och när Ze del" France anlände på olycksscenen - Hörde Stockholms livbåtar ytter-|' "ligare några hundratal över tilll. henne; Alla hade endast lovord]: för den svenska besättningen. z Under Grand Prix-loppi sin svämmade vil nen Övertä som släpps ut för tidigt på plats inne i Hasslövs kyrka ienl' . cykel i trafiken? : Däremot - har det ju uttalats i | 3 en'hel del "dramatik under det! hek" " tiska depiarbetet. Vår fotograf fångade den här bilden när Behras tagn slo; og r. och rann ned på de glödheta bromstrummorna' och p « Läktaren ovanför den brinnande -bilen var fullbesatt av" pressfotogrifer som hals över huvud fick fly undan TVigorna, Endast två man stannade kvar eld under tankning... Ben- ett "ögonblick svar racer- 20
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.