: | rev tervevtreveserevePETETETT FEFTETST TTT YTEYTFTTTYTANTPET Ver ter a z i i : vr i ed ” > : ” i Fredagen. den: igusti : " enn ” den 17 augusti 1956 - : : ' - Ior at rn A ' " . ' a a - — 2 > ! s 5 L Fr ansyskor na änkor tidiot ISTATSRADET HEDLUND: | Le ee | As REN : "geho oe äni oe dr ck > ch st Vie if cs rar re 4 : S RE mm - e77: wo " gehom männens dryckenskap/ Stämningen bland våra väljare + + |: Tolvskillingsoper > BeEnom männens dryckenskap/Stamningen bland Våra väljare + & |: +OWSkillingsoperans ; :s: Sifferkarlar och stand. liserinat dålig sö a H - Nta ND i mes : - ” NM så : , N Ssariar . ardisering | dålig .sömn, vilket emellerti, etta re on ” 2 TA ” ] MN h AM : fr allt större inflytande över mon- | ske inte skall tas alltför ordagrant ” a AR NS Mi AOL EET Ör ”-. - S iapare ar avlidit VT «slev Durand, den franske Medel-(Den'stora majoriteten ev fransmän. | 10 Of Vad et d tite . an na Onsih a a + cooodA ” med fe under ett par århundraden | nen av båda könen föredrar äkten- ” mt sla Aa : py SS ve : NS s : oa . NE "sök ok an motsatt sig alla'för-|skap som hade ingåtts på grund av Iaf fe Fa 6 Ser -.. BERLIN (TT-AFP), NN | , Sök att bli åvklädd sin ingrodda och | förnuftiga och ekonomi ä Statsrådet Gunnar Hedlund FN | e : äs Ren tyske skalden och teat; | mm envisa: individualism, Den franska inte på grund av nförälskola na 2 kan i år fira ett jubileum, Han; "=: oc rn : NS : & ar Tolvskillingsoperan och andra verk, har avlidit. enligt sega HN agg döalismen smälts om i den |tredjedelar av alla män 'öch kvin-|-: Er nämligen sin femte: valrö- "7 : >: (I 20 dl dei Östberlins radio. - - gt e meddelan- erna”tidens .degel. Därom får |nor i Frankrike uppskatta; relse som bondeförbundets 1e--.- | "> Brechi ädd i 1898: - | | man ingående informationer då man |na och välståndet högre än Härleko- dare, Den första var 1948, då och då föad | Augsburg 1898 ,Tolvskillingsope ran" är "Den kau= läser en nyutkommen bok, ”Den |lyckan, 'vilket emellertid inte inne-|- han som bekant fick rycka in ' ver ade i Mänchen under tiden kasiska kriteirkeln”, spelad bl. a, | . Oberäknelige monsieur Durand” av |bär ;att'de inte skulle" &ö "efter Bramstorp, som insjukna= -. efter första världskriget, 'Interna-|På Göteborgs stadsteater, och "Mor y , g jä ulle "önska att HE c ” Ål ; ZON > ov chefredaktören Georges Rotvand i|dessa' båda främsta godsaker blan-| de På sommaren nämnda år. 1. - tionellt. berömd blev han genora| sou Sc» som har sin tillkomsthi= den stora franska tidskriften ”Rea- | das till en angenäm cocktail. > +: lördags inledde statsrådet Hed- Tolvskillingsoperan — — = ”Drei storia förknippad med Brechts be= ' lités”, Denna tidning och dess re-|- Fratsmännen Äser me lund denna sin. femte valrö raschi » > där Ku 6] kantskap med den svenska skådes = > H .daktionsstab är de mest ”ameri- än -andra folk, detta mera böcker . relse, Det skedde inom' hans : svarade för usik roar Veil | spelerskan Noima Wifstrand under ; + xt kanska”, eller kanske mest "evon Fr FA a Är egentligen] - eget Jän, -Västernorrlands,' och -- de vn musiken, Operan fade BErechts vistelse 1 Sverige. På :sin > i :oovska” bland F | -J . d är man ganskal 7 dess äld: a premiär I Berlin 1929. . egen teater, Theater am Schifi ! a”. ble rankrikes många imponerad . då man "erfar tt det) ' en av dess äldsta kulturbygg-= - Året därpå sattes Brechts ” kl fbaur= : "4 skickliga" publicister, De försöker |statistiskt kan bevi att det! "nader nämligen Sättna,' Miljön sti rechts ”Auf-| damm på gränsen mellan Öst. och - moa fäkna allt och tale Då Jörsöke s stiskt bevisas att 23 procent]. för dette upptaktsiaöte var den | s jeg und fall der stadt mahagonny” | Västberlin, drev han långtgående i "ring i statistikens fåror. Iysyttr. dottar lösningaa Ar år upp-|. bästa tänkbara: en bondgård ' : AR Feipaig NN nazisterna provo- | experiment med en egen trofa,: valist es : äs som den: mest. a: ut . cerade oroligheter vid premiären. | teatergru ”Berli a . Monsieur. Duran d är 1,70 ieter älskade friti dssysselsättningen, Näs- a gen am och föra Brecht emigrerade efter. Hitlers Hans tooterforn, beste br samble . lång och väger 645 kilo, berättar |tan' lika många, 22 procent, väljer! : och förvandlats till en björk- maktövertagande — via Danmark, |håndli seen förfat; : 2 i -enb väljerj lövsdoftande möteslokal :: - i i s ark, | ändlingen stannar av på scenen förfa taren, Madame Durand är 1,62 radion som den mest givande käl-| - .,. est : Sverige, Finland Sovjetunionen och | för att inskjuta fristående nummer, fång ock väger 59 kilo, Både mon- |lan' för rekreation, Teatern .. står Tidpunkten för detta. valmöte: - Persien till Förenta Staterna. sånger eller diktrecitationer sk ul > ""sieur och madame har under de |främst på 'nöjeslistan för 19 procent |Y2r inte lika lämplig, vilket dock «| , Ffter kriget reste Brecht 1948 tillj kunna peka på vissa sammanhen '' senaste 50 åren -vuxit i längd med och bara 16 procent. anser att fri. inte var arrangörernas fel. När, ti nn Östberlin där han skattadss högt av li det mänsklige livet och varlgo= 2:26 timet Frankrikes delson | tidens" > stunder är. de den för mötet bestämdes räkfade regeringen trots att han inte alltid | nom de politiska och sociala fukto- . «lever 64 år, hans hustru dock -69:år, isom går "under sällskaplig samvaro| "22 > nämligen "med att slåttern följde partilinjen utan betraktades rer som styr våra öden blottställs .. , vilket är en större skillnad mellan mellan vänner, släktingar och. be- le Ta avslutas I normal tid | ! som i viss mån. oavhängig, och analyseras, Denna direkt engas ' . de, båda” könens resp. livsförvänt- | kanta. '68 procent. av fransmännen |SCP 2 vara undanstökäd innan a er PR at a EN Bort Brecht var mycket omstridd | gearnde tealorfo i ör ho- . |. ningar 4 -endra kulturländer, För-|utövar' ingen idrott, vilket omvänt mötet, Men så blev det inte, Slåt- för TE BV bondeförbundé och kortsiktiga fördelar i form av rös- | både som författare och teaterman | nom' själv att han fick - mycket . . | ""fattaren tror. sig med siffror kunna | innebär att 32 procent idrottar, en tern. hade blivi on Alternativet till "koalitio 1-2 | ter, men i längden är överbudstak- | och' för' sina politiska ställningsta-|utsaft position, Inom den konsinhra | ' ." bevisa att den franske manrien dör |överraskande hög siffra, 8 procent nad; och just mötesda Var dett a kan ju i te -koalitionsre- | tiken ett dåligt vapen. Den under-] 6ganden, . Bortsett från detta' var|liga teatervärleea betraktades han i . + 5-år för tidigt på grund av över-l|uppskattar cykelsporteri högst, in- ett strålande grant höbärgningsvä- oppösitionen ] övertar : rören att | gräver . förtroendet > för dem som | han' "under efterkrigstiden ett av |oavsett sina pritiska ställningsto= | s +, måttan. + elkoholförbrukning. : Har | gen annan idrottsgren. kan i Frank- d er: Arrangörerna Var därför litet makten. Alternätive t ställ IR hsamm och; vad värre den europeiska teaterns mest upp-)ganden som et: av efterkrigstidens HT . + dricker nämligen -9,9 Nter:vin:-pr|rike räkna med liknande. p ängsliga för att det inte skulle + ivet är i stället en |är,' den » ver" förtröbnädet | märk d dels genom | stora' namn med tradilion i det ex- ” "dag och från och med sitt 15:e Jev- ” nadsår, Resultatet. av den tidiga dödligheten : bland männen är att fyra'av: tio gifta fransyskor blir än” - "kor före fyllda 50 år. 7 cs 5 " Fransmännen ” känner sig: inte 35 lyckliga, vilket öde de uppenbarli- : gen! delar -med hela mänskligheten, e. opulari= tet, inte ens fotboll, .+ -«--., sf Att fransmännen älskar. fred och säkerhet, ' bekräftas av' Georges Rotvands siffror, Det är emellertid lika klart att majoriteten av den franska allmänketen icke kan och icke vill finna sig i att Frankrike inte längre tillhör de ledande och Bara en av tio fi känner sig litick : "lycklig" utan förbehåll, Åtta av tio och franska "medborgare klagar över rkester, mmåvs TT i G DOM; SGU. som är samlad i ess" telev STOCKHOLM (Press), isionstornen. andskapsbilden: st DN rat. Här var det endäst.t män. från bygden; > som -inramade |'fö .| föredraget -med-. taktfast. fiolmusik; serverades. "kaffe. på |! komma så mycket folk "som" mar hade räknat med. Men denna ängs- jlan! visade sig vara, betydligt över- "driven. När klockan" närmade sig 19,00 började folk strömma till från valla: håll. De kom i bilar, .på cykel och till fots. Trots: höbärgnings- brådskan och trots att programmet inte lockade med vare: sig helikop- eller :”stjärnartister” ' fylldes den rymliga lövadé' logen till sista plats och en del fick stå utan + ”En glädjedag för bygden” net går, alltså att” samla fo! valföredrag utan någon stor. och ' efteråt gårdstunet. "Och ändå blev; det ett synnerligen .vällyckat och! trivsamt rén'” 'socialdemokratisk "regering .| Vad borgerligheten skulle tjäna på en" sådan förändring begriper 'inte jag.. Men oppositionspartierna tyc- ker väl att det skulle vara behag- ligare för dem om bondeförbundet ginge ur regeringen, De borgerliga partierna bleve ju då mera likställ- da: alla tre bleve utan inflytande. ; "— För det andra, fortsätter stats- rådet Hedlund, tycker jag att stäms « | ningen bland våra väljare är bättre inför detta 'val än inför någon tidi- ”Tgare valrörelse som 'jag varit med om; Hur: jag tror, att. valutgången ill | kommer satt bli vill jag: inte yttra -det intresse 'och den | "bondes just nu "gör att jag ser rsikt mot den 16 septemi - Årets valrörelse "är den tredjé sedan -den -.nuvarande' koalitionsrer valmöte, och landstingsn Richärd Hesgslefors,.', somi.t på "sin ' tid-: var SLU:s "ri dsmar, kon" gen kom till.: Men första gån- gen, bondeförbundet ; kom .att ha e "också att: dagen; var en äg. För det första hade myc- unnät bärgas under tak och för: det andra” hade" bondeförbun” dets ledare. kommit: till. bygden, för r inleda bondeförbundets val- e. ' Han” tackade. statsrådet fdbrukets "och: landsbygdens och rmed - till. . hela landets fromma och: för den fasthet och bestämdhet ; | varmed han avvisat: attackerna mot bondeskogsbruket.:,— "Statsrådet Hedlund. är" ju :västernorrlänning i som;de allra flesta 'av,;oss här, sade hari,' han, är bonde som..vi i I'känner, honom, vet att vi: kan lita i.och vi på. honom . och .. vi-är glada och primära i hela anläggningen! And .. I sinom tid ko + S- tornen att ge sin accent"och signatur ” även åt det svenska landskapet, De- ras byggande bör innebära härliga tider, strålande tider för tekniker- na”inom skilda arbetsområden. Men kommer! formgivningen att ä; behörig. uppmärksamhet? + :v v "os: Det: kan gå bra om man :går vårsamt .. fram. Ett televisionstorn +» kan bli en otäck missprydnad om ont det vill sig illa, det kan också bli en "estetiskt och arkitektoniskt värde- "full tillgång för: stads- eller land- skapsbilden, säger civilingenjör Kurt Månson i Svenska byggnadsentre- prenörföreningen.' Han har ägnat denna tekniskt-estetiskt betydelse- fulla fråga stort intresse. . : -" Ett: gott exempel på hur lyckat resultatet kan bli när ”stilkänsligt' + folk.— det gäller både tekniker, och " "> arkitekter — lägger manken till er- - bjuder. TV-tornet i Stuttgart, upp-| "te fört ”åt> det privata Säddeutsche ' Ruhdfunk,” säger ban. Detta torn inspirerades av dr.-ing. Fritz Leon- «+ hardt, i'teknikerkretsar mest känd ov för: sina smäckra brokonstruktioner. 2 -.Den här gången lät han bildlikt och bokstavligt talat sina färdigheter. så 1 höjden; det av honom konstrue- rade Stuttgart-tornet är en ur;sa- 'väl teknisk; arkitektonisk som”ut- " nyttjningssynpunkt intressant ska- pelse. Några data i all korthet: "+ + Tornet, uppfört i betong, är:ber läget på en 200 meters höjd. Det tnöter 158 meter från mark till över- kant. ”vanpå betongkonstruktionen . reser .sig:en 52 meter hög stålmast. Vad som 'speciellt imponerar är tor- nets linjerenhet (slankhet), den tin- s ga fundamentplattan samt den sto- "ora ”påbyggnaden” eller mastkorgen som tyskarna säger, belägen 136 mer . ter över marken och rymmande så- " väl sändarrum som restaurang, 1 mastkorgens undre våning finns Noni : | sikten, fortsätter med hissen till nå - gen upptas av restaurangkök, luftkonditioneringsanläggning - och toaletter;'T tredje och fjärde våninz garna är' restaurangen belägen med plats för 161 sittande gäster, s , samt- liga vid föristerbord, LS "Den, sum endast vill njuta av ut- gon av utsiktsplattformarna en vå- ning högre; de rymmer 300 resp. 120 besökare, Totalt kan alltså samman- lagt 600 besökare rymmas i mast- korgen "och 'av dessa en fjärdedel i restaurangen, "0 ooo0 oe eta Man kan 'fråga: Varför har då tyskarna, som älskar stålkonstruk- tioner, byggt ett betongtorn? Orsa- kerna är många. När Leonhardt i juni 1953 fick höra att man avsåg bygga "en 200 meter hög + stålmast för teleyisionssändning föreslog han genast att man i stället. borde ut-, föra konstruktionen ' i. betong- och förse - tornet med utsiktsplattform r första hand att göra det torn, som skulle byggas och som. kom;'att -sy- ati det inte bara skulle framstå som en teknisk nödvändighet-utan även som en tiilgång för Stuttgarts stads- bild, Detta. skulle inte'lyckas med utom kräva" kraftig stagning med stor åverkan på den vackra boksko- gen, 'Vid den fortsatta planläggnin- tongtorn skulle möjliggöra inbespa- ring av dyra kablar genom att sän- darutrustningen kunde placeras up- pe: I tornet nära antennen. Samti- digt uppnåddes sändartekniska för- delar i form av ökad verkningsgrad av upp till 30 procent. Se Nu står TV-tornet i Stutigart ett rågax, Maximala svängningen id kraftig storm har beräknats uppgå till 30 em. vid övre plattfor- men, mer det är en sak som inte TV-anläggningens sändarrum, som « tillsammans, med den på: tornets = topp monterade stålmasten är det besvärar tornets besökare. Anlägg- kH] tacksamm. och restaurang, 'Hans tanke' var i, nas på långa avstånd, så utformat[ . = en stålmast.:En sådan skulle dess-t. ten framkom vidare att ett be-l " färdigt — och vajar för vinden som) a över att få höra honom, vi öd itik är ingenting "Innan. 'mötet fortskridit så långt/ hade: svi" emellertid: fått en prat- slund med /'statsrådet Hedlund. Ef- tersom han nughär inledde sin fem- te 'valrörelse föll det sig naturligt att fråga honom hur han bedömde den politiska atmosfären nu ij förelse med tidigare valrörelser,: Är det-någon större skillnad? + | ”— Ja,:det kan man nog säga att det är och då' särskilt i) två. avse- enden,' säger . han,. För : det ' första tycker : jag. att. iti är Hedlund för. vad han" uträttat tilll; ge insvar var, 1936, och under de 20 år som" gått sedan. dess har rege och" aktningen för politiken 'över huvud tagét.' Den skadar 'demokral sc Jag tror på samarbetets -bety: delse inom politiken, säger” stats. rådet Hedlund till sist. Olika grupi per : inom” samhället. måste” ta" en viss hänsyn till varandra” Föruti sättningen. för. att vi själva skall vi lyssnar. till även andras.önske- mål och tar hänsyn till deras, bes rättigade krav..." "3 quinslA a » Så är det tid för statsrådet Hed= lund att gå upp i talarstolen, för att; inleda ”bondeförbundets , valrörelse, Den: hjärtliga applåd . varmed .han hälsas av, publiken vittnar vältaligt - sd, sina dramer och dikter, dels som teaterledare. > " I Hans mest kände skådespel utom : Svenskar ser HÄLSOVÅRD f | Skolan perimontella 20-.vlet, Svensk radio«- publik kände hunom genom flera av hans bättre radiodramer. i bör ge. > uppfostran”. ; "> och lärdomar safnmans' med fyra :kolléger besöka Sovjetunionen föratt studera häl- om: att han är "I Med detta' valmö y statsrådet Hedlund '; avverka första av dé omkring trettio drag, - som. han: komme : under"; årets valrörels a nöjd med "started, od han. all anledning att vara. Di se. Sn och” , rika publiken och det stö pårtiet' haft, del i rege el i inte mindre än 14 år. Vilka resul tat har vunnits: genom n "rande koalitionen?” Än Resulta f "av. samärb politiken Till de viktigaste resultaten räknar jag att jordbrukets inkomst- läge": kunnat väsentligt förbättras, svarar” statsrådet - Hedlund.” Vidare har ett viktigt steg tagits' för: den orättvisa 'dyrortsgrupperingens. av- skaffandé, och” det. gäller nu att gå vidare.:på den” vägen. . Beslut:. om sänkning av statsskatten har fattats av riksdagen både 1952 och 1956 och [till nästa år förberedes en sänkning av. : komminalskatten, -' Detta sist- nämnda betraktar: vi inom bonde- förbundet .såsorå mycket viktigt, ef- tersom kommunalskatten för flerta- let ; inkomsttagare är, en" tyngre börda än' statsskatten.' Men. vi har också kraftigt hävdat, att kommu-; edraget;' bådar. gott. 4 leförbundets "del" - önköpingslän t Boådeförbundét Ir går", vid. höstens ”andrakammarval kandidater: 'x': Riksd n. Jol . nå Norregård, Sävsjö + shared Riksdagsman Gustaf Svensson; Vä, 3. Reftele i Ryttmästare Nils Björköby =” Nee R Berg; Rödjenas, ör dre nerna måste k av sta- ten .: för ;'/inkomstbortfallet vid -en 1 «2 Nörregård, Sävsjö höjning av de k ortsav- dragen, och härom; råder det enig- het inom . regeringen. Folkpensio- nerna' har. väsentligt förbättrats, ett 5 22 de - skogskonto har införts och attackerna mot -bonde- skogsbruket : från . såväl- fackför- ingshåll som Långgatan a ', Funck;,: Y Theodor " " Väcklinge; aggressivare nu än vid tidigare val- rörelser sedan koalitionsregeringens tillkomst.', Vad; det kan .-bero' på? Ja, det, är väl närmast det att man på ;: den kanten' med allt .oblidare Lan skogsindustrin '-har kunnat avvisas, ==. fn ten " Detta är bara några. exempel på betydelsefulla resultat som vunnits | tas $'slutet av september eller i jan av oktober. På. resan ”medf fram-med fyra listor.. Dessa upptar]. på. de tre. första' platserna. följandej. d: 3 Resan skall” Fö sOvär medieinalrådét Ivar Frostner, övers läkare Justus, Ström på epidemis sjukhuset , 'i." Stockholm; professor | pd Tr). fo s N .. ;Tjugulörsta seminarlelärares +. + ter har inbjudi inal yrelsens | « id med ttt anförande av : chef generaldirektör: Engel att till- |.. professor "Torsten : Husén om . skolans mål I det-modernpa såm- hället. Hand främhöll att menin< garna,” är. dblade om" skolans ; uppgifter dels som" .skapsmeddelare, del: fostrande funktione; Ng Dock ansåg Kan 'ett samordnar= de av dessa moment naturligt, Fit stäridigt gågåenda revideringearluta» de Axel Ahlmark vid Folkhälsoi tutet”öch "professor Bror Rexed vid "Uppsåla universitet, =. - 6 ilrådet Fröstner skall stu- ården, på a inr dustrimedicin 'och yrkeshygien samt professor Rexed. läkarutbildnings- frågor med särskild hänsyn ti jetunionens "enligt uppgift "uti efterutbildningssystem, 2 bon Fäta ås riset på vete och råg med ti rk. per kilogram ' samt en". höjning av medelriktpriset på . fläsk från 218 till 220 mark per "kg ' under ''skördeåret 1956—57 . föreslås i ett betänkande, som ; . den s. k. prisnämnden för Iant=. . bruket på onsdagen överlämna- de till jordbruksdepartementet, ' "Vidare föreslås att. medelrikt- Priset ' på ägg fastställs till '215 ' mark” per" kg mot 189 mark skördeåret' 1955—56," 4-0 -" Nämnden, :som, tillsatts av rege- ringen; skall enligt lagen om lant- bruksinkomsteri årligen före den 16 augusti till departementet inlämna beräkningar: och 7 förslag rörande lantbrukspriserna för det följande skördeåret. fet NE Nämnden föreslår ytterligare -att nslaget till stöd av mjölkhushåll- p 1 degat; .:- Dalsl 1, Jönköping genom: : den ' samarbetspolitik som deförbundet har" fört och som ögon .ser att bond håller sitt inflytande i svensk poli- tik medan man själv inte "har något sådant. Det: är . rätt naturligt och mänskligt att man tycker så. oc — Men vad skulle oppositionen kt på det :bibe-|b inte 'skulle ha kunnat vi detta. samarbete. . -. :— Och nackdelarna med koalitio- nen? RT — En innas utan koalition "bygger fu på dslösni vilket inne- v;inna ur borgerlig sy å en Under det låga ”toket på en: lövad loge Snledde statsrådet Hedtund ningen har kostat 2,1 milj. D-mark. , I bondeförbundets valrörelse, > I bär att båda parter får göra vissa eftergifter. och ta vissa hänsyn till "| varandra." Dessa ' eftergifter gäller dock inte "respektive parts'grund-| åskådning. De eftergifter som I öv- rigt har måst göras har mångdub- belt uppvägts av de resultat som vunnits. Nackdelarna. med koalitio- nen — i den mån man kan tala om några sådana — ligger på ett annat plan. Vi har befunnit oss och be- finner oss i samma läge "som alla andra som star ansvar: vi får ta kritik. I den mån denna är saklig är det ju ingenting att säga om den. inte behöver riskera att bli tvun- gen att ta ansvar, att uppfylla sina vallöften, blir. kritiken tyvärr säl- : Han saklig, Det finns ju färska ex- empel att peka 'på. Man hänger sig ohämmat åt överbudstaktik.. Vi kan och det sörjer vi inte över. Den ärd inte mycket att stå efter. Med den Men i vårt land, där oppositionen | inte använda oss av den taktiken, | | RR TG - be Partierna och demokratien var titeln på nblicket förerslaget.:Fr. v- Landstingsman - Albert : Karlssön, «+ Rödjorna, Bottnaryd : ME Kyrkoherde Carl Lindsté '' [ningsproduktionen i norra-Finland, de östra gränstrakterna och. yttre skärgården'skall höjas med 640 mil- joner. mark... set "| sättningen fann talaren nödvändigt,» -" "kläm: dén nuvarande: skolan, samt "t "Jangrep -konservatismen — på, ” då det gäller :den pedagogiska mål= >" Som - grundläggande " principer för ' vad som' bör .vara målet 'för skolan nförde' hän: personlighets=;. ekono= isk; socialX"och medborgartöst- fän, Professor Husén .gisslade ten- denser ått orienteringsämnena fått . 1; breda ut-sig: medan” färdighetsför.' "| värvandet betänkligt kommit 1, . boksförfattandet område, Han, | komrienideråde en revidering av vad "vårt allmänbildnings- tt ideal .som blir al "att "upprätthålla ju mer eläget kunskapsstoff som höpär sla. vid Husqvarna vapenfabrik tal direktör Thure Öberg om närin livets synpunkter på der obligatg! riska skolari' dan delgav sin upp fattning av hur han som industri man : skulle vilja se'skolunderviss ningen uppbyggd och genomförd, Han :ironiseradé bl. 'a. över en för " långt .: driven " specialisering ino skolan med ”halva människor "oc fackidioter” som resultat, Å Till ordförande i seminarielä föreningen : omvaldes rektor Börje Svensson, Jönköping, ” + "7 Kd gärderna innebär för lantbruket en ''” kompensation om" drygt 5,8 'miljar= der mark under skördeåret 1956— . Nämnden 'har uppskattat eXxpor= ten av smör fram till september nästa år till 9,5 miljoner kg, av.ost...” till i2 miljoner .kg, av ägg till 2. miljoner kg och av fläsk till 1,5 miljoner. kg. :Exportpremierna -för dessa kontingenter uppgår till sam- TF LÄ , De; föreslagna .pris- och stödåt- lagt. 'sex miljarder mark. 7 > +. gården, Broaryd + få kan man på sin höjd vinna vissa graferats ögo —demar Svensson: (fr); Harald Rubinstein (k) oci sntedand Idebatt. i radio. Dell 2 na har här foto- å den i Lars Eliasson (bf), försvarsmini h prof. ister. Torsten Nilsson (3), Wal= . Elis Håstad (h). or 2 "Lafolms. säpvasaa AI . Ae9r b I Tidning är. oersättlig sö potter BOGAEEET a 2 1 JA om. annonsorgan i södra. Halland De . JARAMA | oa: ut " oc bor ; "or iu ' SDB BÄ TLV At AVE VN FRV t lön oM att annonsera i LT Musta ”SAJKS bOrvgAT a såm ERAR Ah KKR a fps mn nns
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.