| XY « - + MN : > Onsdagen den led AUTISt 1088 ta , 4 , Fronkrike har firat stora triumfer I ”konståkning” tog den tunga fran. r Frankrike de fyra främsta platserna med Jean Marie mästarna i en elegant sväng under ärevarvet, i a OFF EFT T vid NE kaper på vatt syskan Jacqueline Keller damernas ;titel och i herrklassen 'besatte Muller som europamästare. : Här ses de båda på d så i Danmark. S venska rästeställen: -& Vadstena —'en > Av Ingvar é När man reser runt i sitt land måste" man i varje landskap sålla + Ut något som man vill se och upp- leva. Det går inte.att resa från plats i till: plats utan att mer än lukta ” på : sevärdheterna. Då blir allt bara till småplotter. Man hin- ner glömma det mesta. Nej, någ- ra platser som särskilt intresserar måste man se ut. Själv far. jag in- te gärna till de största turistorter- na, de välkända platserna, Ibland kan bara ett namn locka. På resan genom Östergötland var det fram- för allt en plats som lockade — bara för namnets skull, Det var " Klockrike, Det lyriska namnet ly- 1 medeltida pärla Wahlén . man lätt för att i fantasin åter- kalla blir det nästan en historisk. kaval- kad, Under susande trädkronor ut- spelas här ett rikt liv. Så är ock- så fallet med den heliga Birgittas kloster som nu är sjukhus, En sär- egen stämning råder inne i Klos- terkyrkan” Den är byggd helt ef ter den heliga Birgittas anvisninz gar. Här är allteå ett av hennes allt som. en gång skedde vsverk, Religionen har alltid haft stor betydelse för människorna, många ränkspel har utepelats med ter mot en från skapets mitt gillande, många man ser luffaren Bolles grå gestalt »ch minns så mycket från hans fär- der. genom landet, från 'upplevel- lena med den ensamma , bonddot- tern och till nätterna vid kalkug- ” harna, Klockrike är ju 'nu en ort som andra,' en leende jordbruks bygd som tjusar ögat. ä Det finns också ett annat namn |” I Östergötland som den historiein- blodsdåd har haft prästerna som ledare, men här finner man något av det bästa och vackraste. Man möter. den heliga Birgittas kyrka med vördnad, och minns mycket av vad hon skrivit och som ännu kan läsas med stor behållning. Hon er ägde en sällsam makt som speglas hennes skrifter. . oe Vadstena är en av dessa städer tresserade inte kan fara förbi, Det är Vadstena. sor Vadstena är historia. Här har en gång endast legat ett kloster, här skrev den heliga Birgitta sina le- gender och sägner och. här gav . bon i tryck skildringar av sina "sällsamma syner. Men hon är inte ensam "namnkunnig. Engelbrekt Engelbrektsson satte färg -på ett berremöte en gång, gerLom att gri- på en av de närvarande dansk< + sinnade biskoparna i kragen och släpa - honom till fönstret och visa bonom den . uppretade folksamlin- gen utanför som skulle vara snar att ta livet av dem som ville hålla Danmark som moderlandet framför Sverige. Gustaf Vasa kom också från denna stad då han började sin frihetskamp och här firade han oröllop med Katarina Stenbock på sin ålders höst. Man tycker . sig kunnå se alla dessa festligheter draga" förbi. En liten glimmande särla är denna stad invid Vättern, Få städer har ett vackrare läge aller en vackrare omgivning, Över- allt möter oss historiska händel- ser, Karl XII har också varit här, det var då han efter det olyck- saliga ryska kriget och kalabaliken I Bender återvände till fosterlan- ået och Kär träffade sin syster, den sedermera. vordna drottning Ul- rika, Vadstena slott påminner nå- "got om Uppsala slott, men är gär- dat av vatten och ligger underbart vackert, Vadstena är överhuvud- taget rikt på tinnar och spiror, med tanke på stadens litenhet, här finnes endast cirka 4000 innevå- nare, Det känns på något sätt hög- tidligt att gå omkring i 'slottets som aldrig slutar att tjusa en där- för att här finns så många minnen som man kan mata sin fantasi med. För att riktigt kunna tänka sig in i en historisk episod bör man nog vara på platsen där det utspela- des. Har man intresse, för svens- karnas historia då kan man i mån- va sig tillbaka till flydda tider och uppleva många spännande äventyr. ga dagar ströva i Vadstena och le- | Ökenblixtarna''. . «ur klar himmel . En expedition av franska meteo- reloger har i dagarna avrost till Sa- hara-öknen i syfte att få klarhet om de gåtfulla fenomen som endast fö- rekommer 'i Sahara, den stora ara- biska öknen i Saudarabien' och i Kalahariöknen i södra Afrika, I des. sa ökentrakter har sedan gargmalt observerats blixtnedslag som -obe- roende av väderleken ofta kommer ur "klarblå himmel. De: gåtfulla blistnedslagen träffar alltid samma platser 'och missar målet högst ett dra meter. Nedslagsområde- llan större än 1.000 meter il diameter och åtskiljs från varandra genom många, kilometers ökensand, Ökenaraberna I Taudeni och In Sa- lah i norra Sahara kallar dessa blix- tar för ”eldstrålar” och fruktar dem, då de återkommer oväntat, när som helst och som sagt oberoende av vä- derleken från klar himmel, Blixten slår ned i människor, i träd. eller också i byarna. Under ledning av professor Christian Perfidél har meteorologer» flera år sysslat med fenomeret, De hoppas att nu kunna lösa. gåtan. 1 dessa alltid mulnfria trakter uppstår stora höjder. Magnetiska fält på 50.000 meter över jordytan och där- inflytande på väderleken och knap- past någonstans leder till'blixtried-' slag. I ökentrakterna emellertid, och bara på vissa ställen, möter.var- andra två eller flera spänningsfält på 'olika nivåer, på höjder mellan 10.000 och 60.000 meter, Spännings- fälten råkar stå på vissa platser pa- zallellt ovanpå varandra, vilket an- =0$s leda till blixtens utlösning, Det! "anderliga med dessa - gulröda eller vländande vita och underbart vack-]| ra blixtar är att de endast slår ned på små och avgränsade ytor. Pro- fessor Perfidél anser att det finns elektriska fenomen i stratosfären vilkas egenskaper är okända för ve- na i Paris och norra Afrika under| elektriska spänningar på. mycket |” ” över har på annat håll inte direkt')' YEEFTYTFET FP EF Er ytp vev FRAN AN SAGT och : — Vad anser jägmästare Wippe- rup om den där Suezkonferensen? , — Jag förstår inte varför landet kring den bördiga Nilen ska 'be- höva delta, bero cesgur sn . Vood KAR DE MUMMÅ;'j Han snubblade någon gång ver sanningen men reste sig snabbt och skyndade därifrån som om in- .genting hänt, + >= Mö : CHURCHILL, | . Genom att studera 'hur folk kör sina, bilar kan: man sluta sig ti att de flesta tror på Gud, :; ; ";. OKÄND "FILOSOF, : D i fn upphovet: till ' ;brott o. .omoral ; Iskogen bör fritt få förvärvas av. de D” mest brännende frågan, vid vårriksdagen . blev till sist skogspolitiken; Efter ' en lång ;för- handsdebatt, där förvånande nog en fackföreningsledare / . Oreserverat ställde sig på storbolagens sida i den genomförda lagen: méd' förbud för, bolag” att: förvärva bondehemman alltmer värdefulla ' skogen. : Jorden kan. nog bönderna få behålla, men stora -kapitalstarka. bolagen" Alltid finns' det skogsägare i små omstän=; digheter;" som - lätt” kan: Iockas av höga köpeskillingar. Så skulle det ena bondejordbruket efter det and>= föll åekund. : eliektivt Is. Ett ansett och I bokförlag förbereder en 100-årsfest till minne av utgivaridet av några typiskt "victorianska skrifter under åren 1856—57, Bland de hedrade i böckerna finns en h om fint sätt och där heter det bl. åa: ”Den perfekta husmodern bör nog- grant akta på att placera skrifter av manliga och kvinnliga författare på Iol dbok bokhyllorna åtskilda från varandra, 'i helst i olika bokskåp. Det är emel- lertid förenligt med god sed och vi- sar riktigt omdöme om verk av för- [nom tid: skulle. väl även. 'bolagshi farna, som nu så entusia: - Persson, inse att de : — spekulzrat fel, ty det kom; me nog inte i diskussion, som aldrig helt avslus. ' tats sedan den på Carl Lindhagens ” initiativ! : i ,seklets första årtionde, ;kom till, Nu gäller 'det förstås inte > jorden, som ofta anses mer som en”? tyngande börda, utan den med åren,” ra försvinna. och landsbygdens av- : JAN kt: stö-, & der ihr. NYngve | entimt id rs.”agrovlek. oc) per hektar.uppgår skogarna" till: 97. och , garna till 94."-Sockeninventeringar-| nac visar ungefär samma produktion] > komplettering i ning från det "e berättigad. Helt I endast I hr Svensson i Ljungskile, v som rubbar förhållandet. :s tiges. Det mest ”gånerösa” ke, synes ' böra nedläggas, en genom. skogstilldel. större skogsbruket naturligt kan detta "gälla i begränsad omfatt= Ning? 30 des oc Folkpartiet . har, särskilt genom v Upprepa= de. gånger förklarat att det inte kan vara med om någon. komplettering, n E mellan. de I nuvarande ägarekategorierna, Den. . na 'ståndpunkt torde inhebära,. att. « ' vv ofullständiga jordbruk endast skul -" le få kompletteras med bondeskog, -" Höger står som. känt är sedan gammalt på bolagens sida även om. detta nu i valtider omsorgsfullt förs | serbjus : dendét från 'det hållet härrör från " högerns jordbruksexpert, hr Hegg. : I blom, som kom med den luminösa” ' ex. i” bolags- i bondesko-| idén; att lantbruk na skul le "ordna" skogsodling på igenlagd odlad jord. Med dylika skogsodlin= jgar, som kan väntas lämna avkast- ';, ning om några årtionden; skulle. de ofullständiga "jordbruken. få komi. pletteras,. Det gamla ordspråket att medan gräset växer död kon år tyd: ligen fortfarande fullt aktuellt, ; När det i den offéntliga debatte gjorts gällande, att bondeskogsbru- gång I bolags- sot hahdig > sista En. av de springande punkterna i diskussi har varit. påståend . längden att stan- |i bonde och lagsskogar, En ap- Ad na vid bondésiPproximat; kning med stöd, av] eh « Över- skö | samma let ;pekar d,. och fattare och fört: i gifta med varandra får ligga sida vid sida med varandra och på sam- ma hylla? vv Fö En annan bok som den celebre förläggaren anser "som typisk och talande” om den 'victori tidens som : är vatt bondeskogsbruket skulle vara jefterblivet, men kontentan av den diskussionen. när den kommit upp på det sakliga planet har blivit; stt vi för närvarande inte har tillräck. liga grunder att bedöma vilken &å 1; tt. det a Brydért: »öch '. konstigheter ' handlar om rakningen och heter' ”Raknin- gen, en onaturlig, obegriplig, oman- lig, gudlös .och fördärvbri; de gark ori, som tuellt sk skogen bäst, Det var först omkring sekelskiftet; som man blev, mera allmänt medveten om att skogstill. sed bland de kristna”. Förfåttaren, en dåvarande akliv major i,drott- ning Victorias grenadjärregemente, anförde talrika exempel på att rak- ningen och rakkniven varit upphov till-brott, omoral och allehanda ose- der.” ”Detta tre gånger förbanhada och av Gud förkastade vapen, en- dast det och ingenting annat, har förstört vårt jordiska paradis. Som upphov 'till det förkastliga modet med slätrakade manliga kinder främjade rakkniven de sju dödssy n-iendast de bästa träden togs ut me= dan resten fick stå kvar. Denna dernas utbredning inom kristeni ten .ogh:över. hela jordens alla föl” heter det bland annat'i denna be” synnerliga skrift, blott åtta. Pressen, så gjordes där inget påstå- ende” å 3 gens” skogar «generellt ; skulle . vara: bättre skötta än böndernas. Huvud- vikten lades, :såvitt jag fattat moi tionen rätt, vid önskemålet om ko | ti ig ”änställning för skogsar-; betarnå "jämte reformering av den! a.år gamla skogsvårdslagen.; Reservation får emellertid göras för; Ten å | Hmännes och. bola-! inte var liga. Larm . jordbruket .—-. skogen "skulle få ket' betraktas "som en.'binäring, tilt ”subventionera” : jordbruket.” är detta en tankegång som måste bestämt. tillbakavisas,' Frånsett” att. jordbruket lika ' ofta är. binäring till skogsbruket .som tvärtom;.så hör jorden och skogen ihop. Skogs= bruket . behöver .. jordbruket .: som stöd inte minst med hänsyn till, bes arbetskraft och jordbruket behöver i större delen av landet —— tänk p: klimatet! -—. skogen . som" komple ment för att kunna existera, ;3;" slogs från den dåvarande skogsve. teriskapens .. företrädare. . Den ena spådde att skogen skulle vara slut om '.30. å 40. år, den andra trodde på "något ; längre respittid. Ingen skall kländra' dem :' för- larmsigna- lerna. Tvärtom;: Att bondeskogarna' vid denna tid :var. de värst miss- handlade är troligt. . Bolagens och 1 1 n sn verkningar ' på ', skogar hade' haft en fö; dande verkan,; då rovdnift tog emellertid ' ett hastigt slut i och med. 1903 'års skogslag och 'skogsvårdsstyrelsernas' inrät- tande. Även om denna lag främst syftade till skogsodling av kalmar] ker: kom skogsvårdssynpunkterna na sålts på 1, i mo-! , då tionen, kanske inte oavsiktligt, på flera punkter, går fram och tillba-j ka, vilket inte”bidrar till tydlighe- ten, , Skogsägareföreningarna, : som] nu arbetat mer än ett kvartssekel och uträttat ett storartat arbete, har även. den: kontinuerliga 'anställnin-')- - gen på sitt program, men skillna- den är att föreningarna i ordna "arbetet" genom mindre sam- lutningär går fram” på frivil- ligheten3 väg medan hr Sköld del-' vis ville” lita till tvång. Hr Sköle| : går också för långt när han som] exempel -på:-svårigheten för de min- | - dre”'skogsägarna att skaffa arbets- kraft anför att i Gävleborgs län har. förra. åre två. tredjedelar” saluavy syfte att på hå är inte: bara..medel utan även .mål för produktionen; - Den satsen, 'som på sistone börja disk i band med autom tionen inom industrien,: gäller även för jordbrukets. och skogens" folk, ; hovet: av kontinuerligt - tillgänglig” :' oM c SeYLITTERATUR skildras av Owe Husår i hans ny- utkomna roman ”Tre hjältar”. För- fattaren kan :verkligen berätta en; historia, så att den fängslar. från början till slut. Händelseförloppet lr ett fiskeläge, glär tre unga män inte blott är beroende av varandra i yrket. De t o. m, förälskar sig i samma flickor. När en av kamrater- na omkom en stormnatt väntar man i Läget på en förklaring från en av. de båda kvarvarande inför den 'omkomnes unga hustru, till vilken 3 4 att snabbt göra sig gällande' vid av- verkningarnas planläggning. I rätt-, . [visans intresse må påpekas, att 'st kogsbruket vid samma tid inte hel. ler alltid var inhe på de rätta vä- garna. Därom vittnar än i dag bl. a. följderna ;: av. okritisk "import av plantor och frö från sydligare be- lägna länder, .. an Vi bondeskogsägare av r ingen anledning dölja, att det var den "första skogslagen och 'skögs-, vårdsstyrelsernas " tillkomst, a dag-har . Sork alt, bönderna ”alltså "icke haft ar betskraft att avverka sin skog”. Det. >] har traditionsmässigt gått så till om , vissa delar av Gävleborgs”lä — liksom .också i andra: trakter a landet, — att bönderna utbjudit na.av skogsvårdsstyrelsens tjänst män gjorda stämplingar till: ning på rot. Så länge -hästbestån. det hade normal storlek; -fördela- des Utdrivringsarbetét" normalt så att ortens skogsarbetare skötte om: huggningen medan bönderna kla= rade körni Längre upp i Norr- medförde en av för. det mindre skogsbruket,..men det tog lång tid för skogsveterska-, peåns företrädare att sätta sig en:i de nya förhållandena. Ännu så sent som vid skogsveckan 1925 ansåg sig go tällni land vardet söm bekant" vanligt] att den som hade hand öm körnin- gen även formellt stod. för det öv-' rig: , arbetet och därför kom'i nå- d, " Det är lika klart ätt det intérna=; tioriella intresséPsom "alla tjöfärande nationer har av att kanalen hålles öppen måste tryggas.. Vårt land har naturligtvis inte så stort inflytande i inter la frågor i allmä . men man skall inte underskatta be- ' tydelsen av att vår röst tillsammans '”” med andra gör sig hörd för fredliga N sorts - d g. till-h ar - , ett förhål- en av de efterlevande I länge hyst varma känslor. . Skild- ringen rörande mötet mellan kam- raten och den .omkomnes hustru är fasci de och visar förfat- Oemsttaglig! Bryderi Lilla Eva är med. mamma. på kafferep och följer uppmärksamt damernas konversation, På hem- väg möter de en neger, och mamma berättar, hur varmt det är i Afrika, och att man mestadels inte behöver ha några kläder på sig där. Eva tänker efter länge, | — Inga kläder på sig, frågar hon |. sedan, ' När ' tanterna kommer på omgivningar ' under” kvällen.. Har kafferep, vad pratar dom' då om? tensk och som i öknen bättre än annanstans kan studeras och utforskas. — AEP. , po tarens skarpsynta psykologi. LT:s förlag, häft, 18:—, a Ingen tobak, inget halleluja är titeln på Erie Lundqvists bok, med vilken Bonnliers Folkbibliotek inleder sitt ”jubileende".,tlonde år. Förlagets första bok under jubel- året är, förenämnda originalroman, Ji vilken missionären "Algot Svens- son diktat in det rika verklighets- stoff hän samlat under många nu ren är fylld av respekt för de mis-' sionerandes gärning, men döljer in- te betydelsen av att uppnå själar- nas frälsning genom gåvor till lär- jungarna. Det är många svårighe- ler och frestelser den vite mannen har att övervinna under sin sär] bland krullhåriga papuas. Författa-ir ;gar. Många av uppgifterna torde "ha hämtats. vid hol sad. n f kunna h att e hondest äck na.l stor var utsatta för rovdrift och att are- alen av välvårdad bondeskog knap- past var större än av vanvårdad bo- lagsskog. En annan professor gjorde i ett föredfag vid 1930 års skogs- vecka gällande ' att till "husbehov användes högvärdigt virke, : som därigenoni undandrogs industrien, Det 'har varit bekvä på.rot, men skogsägareföreningarna har länge arbetat på att få en an- nan ordning genomförd, vilken skul- 1e kunna .ge' bättre kontroll över utbudet. Scm bevis för skogsägar- In Inas brist på arbetskraft är syste- met. helt och hållet missvisande, |lande som inte alltid var idealiskt. t att sälja och T j: av mande problem. :.4 «a. Det är tråkigt. att efter detta in- ä ie med hr:Undén i London '+ Det årliga bortfallet' uj 6 vill cirka en miljon kubikmeter. 2 "Kritiken: ' mot byggde mest. på för and och antaganden; Resultatet av de första iksskogstaxeringarna ' hade vissers ligen framlagts inom flera län, men eflersom de olika” skogsägaregrup- porna icke redovisades var för sig, saknades underkig för bedömandet av tillståndet 1 olika slag av sko- och nings utö de, här me både Ironi och kritik i den verk= — Ursäkta, men” det är” absolut förbjudet att röka härl 5 avi ligt festliga söderhavsromanen, Häft. 2:90, + SOK Vida , så går det väl ofta till även i våra dagar !'när- framstående fackföre- ingsledare skaffat sig 'kunsh aterna behöva ta avstånd från: hr Undén i Kristianopel. Utrikesministern ut- tryckte där sin förtjusning över det - svenska flottbesöket i.Riga. Jag vill tvärtom beklaga att ett svenskt be sök av detta slag gjordes i'ett bal- . tiskt land och att' de tal som brukar jämte 'den folkpar- tistiske ordföranden professor Os- vald. Bondeförbundet . kunde inte hetter godta utskottets mildare for- muleringar utan .vidhöll sin kända stundbunkt, vilken innebär att bon- deskog icke bör överlåtas vare sig till bolag eller staten. och att de enda förskjutningar 1 ägofördelnin- gen "olika kategorier emellan, som bör medgivas är de som: föranleds av strävandena ätt förse 'ofullstän= kaltades | "Den: sköldsk urvattna- | utväx!as vid sådana tillfällen kunde des. kraftigt' i tredje.l sk leda till fö, d rörande sven- Då |. där . majoriteten utgjordes av .soci-|ska folkets känslor gentemot de urni- dertryckta baltiska nationerna. Jag är säker om att det stora flertalet svenskar hyser en livlig önskan att den dag skall randas då de baltiska folkén återvinner sin frihet. Det:är betydelsefullt att.denna vår inställs ning blir känd bland dem," om skogsbruket. . Om jag för att ta, et sig y it exemp diga jordbruk . med skog. Vidare ni underströks . av utskottets bonde- el | förbundaré, bakorn Vilka-hela riks- et | dagsgruppen' stod. enig, att.jord- '1|— Gävleborgs län:— så ' uppgår där I] hektar, Denna areal är fördelad: på ; Trädslagsfördelningen. ; som belyser det nuvarande läget väljer. förhållåndena' i min hemort hbondeskogsareålen till cirka 600.000 I runt tal 12.000 hemman, 1942 års riksskogstaxering, anger” ett virkesa förråd, som kan: beräknas ' till "98 kubikmeter per hektar, Den: andra stora : skogsägargruppen; . böolageri, har 102 kubikmeter per helctar,'men [bolagen har 'något', bättre” mark, i visar , att 'bondeskogarna '; har. något ;-merå jbarrskog än bolagsskogarna. Grove leksfördelningen | visar inga störri bruk och skogsbruk utgör en myc- ket lämplig. ”och i många fall 8 re ' .klockringning - ss mitt i natten -VETLANDA (TT). . Klockringning vid kt som kl 23 å en så ovanlig dkom en viss olikheter. mellan bondes och bör pa havari kan. t p | komst genom verksamhet” utanför det egna I delar, som inte re tillgodoses, i Socialdemokraternas dp i kompletteringsfrågan var inté helt negativ. I motionen. uttalades bl” a. Se dét båller br på annat sätt kan, ordb ks tion, värige- nom bl, = såväl jordbrukets som skogsbrukets arbetskraft: k bätt- ta | ståndpunkt ta); idelse ” bland vet på söndagskvällen.: Många 'slog' på radion i tron att.nu hade det brutit ' löst i'Suez,: men dessbättre visade det sig att klockringriingen i stadens kyrka hade en annan orsak — det var regnet som orsakat ett överslag et: men. detta ic- och utlöst mek a Kr å a +" ANNÖNSERA | ok i . , ; TE -annonsor LARSON gan: YTYTT YT ETT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.