VrrevvveerrettTFevevre TY Tyvv vrvrerYv , v D . mer Horsåagdn der sö ofönsli 1058 i: Yrevr vv "”" LAHOLMS TIDNING 73 ryYYr —=1IT: Landsbygdens. komnunikationer "Folkpartiets största tidning, Da: gens Nyheter, har; "begått en ledare 'om SJ, som kan vara av visst in. ' tresse' även utanför- der storstads: ets som tidningen vanligen vänder sig till, Tidningen förordar helt en. ” "kelt en ”radikalaré politik i fråga ' om nedläggning av förlustbringahs . idé linjer” och menar att ”; slentrian, . missriktad" spårsamhet och bygde- : Ipolitiska intressen i allt för hög grad . präglat statsmakternas politik gent- emot Spears | : Det är. beklagligt att man på" ett bådant sätt kan förleda sig till:ex ” Tenodlat och isolerat tekniskt-eko.s nomiskt resonemang, när det gäller "en för hela, vårt folk så angelägen ' "Fråga som komrmunikationerna, Visst är det riktigt att t, ex, ali. "DEN 30, 9, AUGUSTI” 1956 LT. = men man mäste också ha klart för " sig, att även 3 om bilismen komme "av tillgången på o ” nikationsmedel, . Osökt inställer si på ett rimligt sö inte uppmärksammat detta 1 till Täcklig "omfattning, "Särs me skilt" gäller "ken på en del linjer går med förlust -och att den på andra, större linjer | går med vinst, Men en radikal ins ' : dragning :på til' synes förlustbrins . ' igande lirijer kan åstädkomnia förs : Fust” även” på de större. Om intef> SJ:s kommunikationsnät når ut även + till de mindre orterna och ur stock= ; holmssynpankt mera avlägsna byg- - : der, kommer att följa en nedgång &,. resandefrekvensen ä även på' nu eko... nomiskt lönande linjer, '. 't' Vidare är det felaktigt att fram=, » ställa denna fråga ur enbart före= | tagsekonomisk” ' synvinkel. Hela” svenska folkets Järnväg är till för ; hela folket, 'Ävén de som bor i'en' avkrok har rätt att kräva någorlun- da hyggliga kommunikationer. och "förht delser, Sedan må landsbygd: belackarna gärna ta till uttrycket” bygdepolitiska väpendragare,". Det ' behövs sannerligen en motvikt ll: denna mäktiga falang, "CA telnisk 1 > även: landskommunerna söka : lösa . .tionellt tänkesätt och lägga snöda na, "Ett skolexempel i dubbel” bemär- ”kelse härpå finns i kommuner, där "man för ätt måhända kunna Spara en eller annan. tusenlapp om året överfört. skolskjutsarna 1 kommu- nens. regl, Därmed har man ryckt undan. .en väsentlig del av grunden för droskbilens' existens — till förs fång för många människor. i byg. den, En utveckling . i rakt motsatt riktning är önskvärd, Givetvis kar kommunikationsproblemén i' egen regi, men det är ingalunda' den bäs- ta vägen. Här. liksom, på många andra: områden behövs en samver« kan mellan kommunen: och företa= garna, dvs, droskbilarna, Ett exem- pel på hur detta skall kunna gå till I finns I skolskjutsarna," På många håll torde dock ett mera direkt stöd), 5 och förutsättningsskapande vara bes fogat, Att låsa fast sig i ett tradi- . Den utv har "fört många goda ting med sig — in-: "te minst för bygdernas folk; :- Men den har också sina "nackdelar; Bis . lismens expansion har även” med- fört problem, inte bara för SJ utan - också för många enskilda,” Ui derlaget för buss= och järnvägsl " fer och även för droskbilarna börs jar svikta i många bygder. Den för måriga ' människor hårda åtgärden i > linjeindragning har ibland tillgrj its —: kånske väl ofta, 'Det finns risk för -att det mångenstädes kommer. ' synpunkter på proble- met låter sig inte göra, Då har mån glömt bort människorna Å samman= hanget, Och att bygdens kommuni- . kationsbehov faller inom ' den kom= munala | kompetensen . torde vara " WAS utanför varje diskussion." ' Bedan kan det med fog invändas, "mt. många : kommuner med lågt "skatteunderlag tvekar inför: att ta på sig ännu en uppgift, Den frågan hänger dock mera samman med be= vel av en statlig skatteutjämning Få "förmån". för de: skattetyngda :- Dagens situation på skö Mycket” jäktig skördetid. förestår... för de sydhalländska lantbrukarna def on 3 al? |. . oc Laholms Tidning ställer , Bror Håkansson, :r ec, Vad. beträffar havre + för. länge löper den del av spillo. " hur svåra dessa äro vet vi kvarnarna, > ska lantbrukarna att gå till . fatisen om man inte redan . brunröta — men det skall tar hr Håkansson, -. : .blir — så glöm inte att det nu är dags att blastdöda po- frågan till. fordbruksinstruktör ss — Om vi skåll FA bärgat den” otvivelaktigt: mycket 1o-. - » vande skörden måste vi ha. ett bättre väder och framför " allt måste vi ha torka och slippa storm. Vetefälten och de skördetröskmogna kornfälten tar mycken skada av stormen så uppluckrad som jorden just nu är av vatten. är. det klokt att skörda den . med bindare. så ojämnt möger som den är, Väntar man allt skörden, som är mogen, risk att : - ' stormhärjas och i sämsta” fall kan halva skörden då gå till — Groddskador finns det "redan, särskilt på råg, men inte förrän de. kommer till - — En mycket iäktig skördetid kommer de sydhalländ- mötes men hur jäktigt det än har gort det. Risk finns för vi tala « om en annan gång, Shi Drätselkammaren : in Takolm har . haft ” sammanträde , under ordförandeskap av bokhandlande Einar Lindgren. En hel del ären- den stod på dagordningen, dock inte några större: sådana. t: -: Några mycket gamla och obe- tydliga skatterestantier avskrevs. Frälsningsarmén erhöll / ett. an- slag på 50 kr till skolhemmet dsgården. Nykterhetsnä dens ordf, erhöll 250 kr i bidrag för en bevistad socialvårdskurs, i Kalmar." Laholms : stads- " och landsförsamlings : » föreläsnings- förening erhöll” "för .verksamhe- ten under 1956—57 ett anslag på 500 kr samt'ett extra anslag på 200 kr. - Hörselfrämjandet hade begärt ött anslag på 100 kr men detta avslogs då. staden redan antecknat sig som medlem i det- ta mot en årlig avgift av':100 kr. Ärsavgiften , till' Svenska, Stads- förbundet; 1.637 kr, godkändes. "Landstinget ' kade anhållit: om att stadens bidrag till lokalkost- nadernä för folktandvården måt. än med angelägenhe= att uppstå ett Ikationslöst : proletariat, . Till viss del kanske. det: > ten av att något göres för att lösa d bil ionist föblems - dir fråga om en övergån te höjas från nuvarande 1.500 kr till..2.00 kr, Det: förra beloppet hade "avtalats '. då - polikliniken Liljerågen .omlägges = Störgatan”-- | får ny större” dagvattenledring ett if endast sysselsatte tre. tandläkare medan" det numera fanns fyra. DK. beslöt att gå 'med på 2.000 ben 'uppginge: till fyra, I enlighet med centralt fräffa- de överenskommelser beslöts att höja "timlärareatvodena vid sta- dens yrkesskolor med varieran- de belopp mellan ec öre och 2:70 I samband med den föreståen- de omläggningen av Storgatan med '; smågatsten . hade - stads- ingenjören föreslagit att en av- loppsledning för dagvatter borde ordnas mellan Vingesgatan och Kyrkogatan med sådan dimen- sion: att dagvattnet” från Danska vägen jämväl kunde inkopplas på ledningen. Arbetet hade kost- nadsberäknats till 6.100 kr un- der förutsättning att 12 tums Höganäsrör kom till använd- ning, DK beslöt tillstyrka hos stadsfullmäktige, .Stadsingenjö- ren hade likaledes föreslagit att Liljevägen' mellan Rosenvägen och Blomstervägen ' "skulle om- läggas i samband med” omlägg- ningen av den”; senåre "gatan. K kommönalfullmäl tig Veinge på -. fredag - kväll. träffar samman 'har ; man: ett, än vanligt” brännande? pro-" blem att ta ställning "till; nämli- gen frågan 'om' stö ar Textil" verken I Geneyad i'en eller an- nan form. Att det varit rätt he-' svärligt för såväl denna industri ' - som. större deleri av textilindu-: | strin i hela vårt land är ett all- «> bekant faktum '; mer vi det. ser - glädjande nog ut som om 'Tex- : tilverken . skulle” kunna;': klara . krisen, Att det behövs mer kapt- - tal är - dock ofrånkomligt men ' var skall det tagas ochivad skall . "man kunna göra för sin indu- . strå från. kommunalt . håll? :La- : - holms Tidning 'ställer: frågan till kommunalfullmäktiges ' ordföran- de, . förman Ivar Larsson, Gc o qoxtilverkon vill "avyttra ; dels en del böostädsfastigheter, dels den stora” sockerladan för att. på det sättet få nytt kapi- i tal, berättar. hr Larsson. Det är, en . god, väg för industrin ; och då anser: :jag, såsom: kom: + munalman, inte föratt jag: är i anställd vid Textilverken,” att H kommunen. bör. "träda" emellan. e Det bör för det första vara ett kommunalt | Intresse att till- d . handahälla bostäder" — det «dock 'en god :väg vi slagit. in på då vi uppfört. ett bostads- ; hus r stiftelseregi mast i ln Men: den gäken här Ante! sa förfärligt, stor betydelse Just” nu som frågan: om. den stora socker- - "ladan. Denna ligger helt: för Hg ” själv-och "behöva : inte för :Tex- tliverken, ; Den: "omfattar . 1800 framåt. skall vi känna förverk- liga” de. stora” Projekt i fråga om vatten-. och. avlopp” och :F fråga om skolväsendet, som är. "före-] slaget, så . måste” M. också. ha nya. Industrier, och: ”nålla. Igång den -vi hår, ; - " Larsson.,, Något Konkret för- ; slag! finng'": det inte men jag -. skulle : tro, att . köpet av soc- kerladan skulle gå löst på ett par hundratusen kronor. :, Sar ken : har : varit före i kommu- nalnämnden som inte. har kun- > nat enas' om något utan bara . föreslagit, att fullmäktige skul- Je följa frågan med uppmärk- | "samhet och uttala. sitt intres- se för densamma. Och nu får vi ja se hur det går med den- a ” oerhört : viktiga fråga på mil. ist kan. jag Bara näm” na, att Textilverkén kör för fullt utom. . väveriet, '.som står stilla. Men 1 ”spinneriet. har "vi ökat ka- paciteten. från 11 till: 20” ton ; pr månad . och : . tryckeriet kör. för fullt. "med, full arbetsstyrka, slu- tar hr Larsson. i adén Uppgick till 'c:a 9.000 kr'och även : detta ” arbete till :Istyrktes varvid kostnaden skulle bestridas av allmänna” investe” : | rngsfonden, ; : MN > Ett tri Ibyte av jä e ] för vatt förskaffa” sen” tandläkare . | vid folktandvården en för denne st [tillräckligt stor lägenhet ”god- var Trafikdöden ökar.: Slarv: och dåligt: väder : orsakerna Dödsolyckorna [ AN ökar åter orovä 1 "antalet ÄrA olyckstall, som man i år, har inte stått sig. Under juli och augusti har' nämligen | > 188 personer avlidit vid trafik- olycksfall. . ; Orsak. till, det ”storä antalet. olyckor. anges vara dels det dåliga vädret, som gjort vä- Igarna oberäkneligt sliriga samt nedsatt sikten, dels också hän- synslöshet hos de' bilförare, som enligt statistiken vållat eller va- korna, sr kr pr'år så länge tandläkaresta- +) ..datt det a var s.: ko månadstorg- | t dag i Laholm. Som vanligt fanns det gott om slöjdalster. Svenska äpplen av sorten 'Transparent Blanche kunde man köpa för 75 öre och 1 kr pr kg, . ett. offer för tisdägsstor- mens härjningar, en bil som med fullständigt '" intryckt tak stod och väntade på "reparation: vid en av. Laholms bilverkstäder: ">, + svsatt” Sveriges minister 1 In- dien' fru? Alva "Myrdal gästade stan”. tillsammans. smed; gin make, £. händelsmihistérn (Gunnar, ; Pa- ret som besökt en annan f. d. mi- nister;, Ernst s MNViBtorssn , övernat- ot Vid tio-tiden. på "kvällen att polisen, i Laholm: jagade, och tog hand om. några ynglingar, som de senäste kvällarna har»buskört in» ned "staden och's rt nattsö kunde skönja vid halvårsskiftet | ' rit inblandade rv de flesta oy]. . J| SENASTE NYTT: =— > "Svenska, ämerikallnja” här: kostnader varjämte Amerikat för vad tredje part kan kräva. sr en - 3 Trota att det bsra är en ”"vädrets händer: klara soliga " åtskilligt, tMalmö. i dag), Stämning uttagen mot Doria äg Betornas. sockerhalt: är nu Md? RSA förbundae' . domstol tagit ' ut stämning . på det Italienska: fartyget Dörlas ” « ägare med begäran om 2 milj. dollar för krocken för någon" tid sedan. Av skadeståndet uppgår hälften till reparations« injen också begär gottgördse ' (Newyork i dag. Tr) No "månad kvar till årets betkam- Panj börjar på de skånska åkrarna och sockerbruken, sor det » Inte alltför lovande ut för det svenska sockret. Betorna håltor, "som en följd av den kalla och regniga sommaren, en ovan- Nigt låg sockerhalt även om betvikten &r normal, Allt ligger I eptemberdagar k kan Njilpe upp LSE ie SR SR SE Ungdomsfrågorna . Det var) "politisk ungdom . lan 'ssU och unghögern.. NA ” Inte ens" var, halysatt, Några : -'hellör aldrig. upp till diskuss eko av den ' hu "Ppågäöndo val ss ÖEN le. glvetvis”; inte diskutera ungdo- men så ymycket "enär Partiet vär lat. skära ned anslagen til ung- domsvårdande ' verksamheten, . I . oj stället .kördes det hårt med skat. gen, - demokrati och rädslan för socia- Hseringsspöket. Nu var också de tre socialdemokratiska debattö- rerna; alldeles för hemma 1 de po- litiska: frågorna för att unghö- gerns representanter med 1'flera avseenden mycket vaga begrepp kunna bjuda ordentligt motstånd, Ett par poänger bör emellertid räddas'åt eftervärlden, I sin iver att försvara högerns skattesänk- ningsförslag;.! tog — unghögerns Jandsbygäsrepresentanf helt. av- stånd från det statliga ekonomi- ska stödet", tll samlingslokaler 'med följande motivering: Är det . riktigt att när en kommun . fått sin samlingslokal färdig, samma kommun skall fortsätta att skat: ta. för att grannkommunen skall få en» samlinglokal, + hast a ång trodde. man ss tinhörde en förgången tid, Nägot "Unghögerrepresentanterna : vil) ölömdes hört. . : vid ungdömsdebatten i i Laliolm sdebatt I går kväll I Låholm möt. , got större ÅÄntressg, bland ungdo- men för. de politiska frågorna tycks Into råda, då Ordenshusot äv ungdomens 7” spörsmål togs ton. utan debatten bjev' mest” ott rörelsen, ne > dad Ua gott för landsbygdens, el koml mor, knappast äv. sådant tänkan: ” de, Samme: man "fiägåde också ” vad det finns för eklil I att:socis alisera skogen, men mäste på so- .eialdomokratens. direkta fråga | medge I att det int fann nikgon» ting, £ Skölds skogsmotion som talade om en socialisering, - | Den socialdemokratiske Inleda« ren ställdes mot väggen med on fråga om väd som skulle socla- lseras härnäst, men svarade fullt . sanningsenligt att -det kunde 'han | inte svara på eftersom han hade mycket litet att säga tl om r det sammanhanget, : Unghögern krävde svar på rd gan om soclaldemokraterna kuns de tänka sig gå med på folkoms- röstning, men blev själv Bvarot skyldig när 'soclaldemokraterna Pförst ville ha besked om vilka politiska frågor som skullo föras > ut tjl folkomröstning. ' Ch "Inledare, för högern var Svens Henrik Christlansson, och för gBo- claldemokraterna Sven' Persson. - Som ordf. satt Roland Pålsson. M SN . kändes på vissa "villkor. DK be- slöt ' godkänna av. förvaltnings- nämnden. ' för' medborgarhuset upprättat " förslag ' till hyro detta: inbjudan” till "ett 'drät- selkammarmöte ” i , Kungsbacka accepterades, En hel del av ar- betsytskottet (fattade beslut god- kändes, VV : : Hallands: läns ; : Iihodlareföre- ning hade begärt att få förvärva c:a 730 kvm av staden tillhörig mark" på stadsäga 897 C vilket tillstyrktes till ett pris av 3 kr pr kym' .mot staden erhölle ser- vitut” för i” och -över- området ; | framdragna ledningar . samt -att verket anordnade annan utfarts- väg. än den, . som nu: löper över området, Beslöts att av handsk- makare Gösta: Jönsson förvärva ett. mindre ' tomtområde "samt av Iinarbetare Hugo. Hellsten 2.300 kvm, av dem tillhöriga. stadsägan 872 på Altona Tillstyrktes även anslutning för' den senare -till 7 intensiv: trafik. av: utländska : ; hand då rikstvåan;— lagt m spediellt ; ;reflexanordningarn :' våra egna till' alla /delar.- Vi mmar med : fordon på' våra vägar — i första ärke till att bilarnas utrustning, a, .. inte « överensstämmer . med kräver. av våra motortrafikan-' dni ' skall. ha - ett - visst ”. ter att: pelvis : reflexan minimimått 'och dessutom:'h — Nej, det; har: vi! Vinter Ipp- lyser överkonstapel > :Per: Carls- son, Laholm,- De internationella tillståndsbevisen” går: över i våra :kym golvyta 1: tre' våningar, har bra läge, tillgång på vatten och . stickspår, till” järnväg . och månD- gar andra fördelar. Min. tanke är att - komriunen skulle tförvärvä - den och. sedan hyra:ut den till hågade mindre industrier. så. att kommunen finge -skällg förränt- ning.” Det finns nog :många'” -in- Hur utrustningen skall vara grundar sig på Paris- konventionen - av 'år. 1926, till vilken de :flesta länder: är .an- slutna. Vi.har emellertid, fått en senare , konvention, ; grundad : i Geneve år 1949, men till :denna är än så länge få länder anslut- na. Sverige : anslöt «sig för sin dustrier, som värna . vill hit. men dö Har ”Inté kapital alt Inves erå del först år 1952..1 Pariskonvén- tionen står-t ex. ingenting talat 1 byggnader, Skall: 1: gå om: :refl ry: vilket: detås a vissa givna "Placeringar på for”. donen. Borde vi: då:iinte.h a möjlighet” att kräva seat !'av. utländska bilister som: trafikerar; våra vägar? > däremot” gör i den seriare ”kon- ventionen,'. men ' så: länge. alla länder" inte är' anslutna till den blir det en viss förbistring. Upp- fylles bara” det egna. landets be- stämmelsér räcker det för inter- nationellt tillståndsbevis. ” — » Förbistringen" är : kanske som "störst när ran ser på kör- korten. -Det. finns fem olika ty-|, per som är godkända, men man får förmoda att det även på det området ' en' gång i framtiden skall bli en enhetlig bestärmel- se, slutar 'överkonstapel Carls- tad ' vattenledningsnät trots att kostnaden uppginge till 2.400 ”Brandsynenämnden hade” 'pål gamla tvätthuset numera använ- |: :Ides till. garage för; traktor ' och väghyvel '. måtte förses + med brandhärdigt innertak. Koöstna- den hade av. stadsingenjören be- räknats ' till 1.700: kr och till- styrktes "enhälligt, : Beslöts att anslå 1.000 kl. till kostnaderna för turistpropagan- | da 'i första hand för utarbetande av "en turistbroschyr. "med enj: enklare kärta över staden", '” Värnens' avloppsförening hade erhållit. statsbidrag på 17.600 kr vilket : belopp , motsyarade .21 proc. av den verkliga kostnaden. Det "beslöts aft arimoda före- ningen .inkomma' med fullstän- 1 dig redovisning för företaget åt- följd av.begäran om erhållande]: av anslag. till täckning av upp- kommet underskott. . >? för de. förhållanden, söm” råder i den internationella trafiken. son sin: intressanta . redogörelse = Heman.” MEL a |fordrat att med. hänsyn till. att j8r2v! ock ot stora vita passagerarbåten sol och; vindar: tämligen gistna träkajen 3:t. George på Ber-|; muda. Utanför. det obligatoriska plåtskjulet; en liten bit. från fö töjningsplatsen rådde det liv och rörelse,” Bilar "med vita soltak tävlade, med" åsne- och hästeki- page om vem som skulle locka t. sig ide, flesta: > vita, "turisterna ”made, in USA”, till en liten, tur längre in mot, ön . eller till. någon badplat- ser, 'som denna paradisö alldeles gratis har fått sig till skänks av den. store vite guden och skapa- ren av allt här på jorden. bo Förr ; i : världen, för. många, många år. "sedan; hade det fun- nits. andra gudar: här på Bermu- da som den färgade mannen och hans kynna; tillbad med all.den itet de vär mäktiga. Ja, de .m; offrat ett och an- nat av sina husdjur för att blidkå "I sina. då och då v undanskymd plats långt inne li någon av: öarnas många -korall- grottor;”. där :den' vite mannen, som” trodde på en -annan gud ej så lätt kunde finna den”... ; > , Ett år hade det'varit mycket svår torka och källornas" vatten hade alldeles sinat ut:Palmernas blad :. hade gulnat och apelsin- och banan träden hade stått där som livlösa skelett. Till slut hade det' värit . svårt att, skaffa sig] - födar ty, även fisken i-den storä oceanen hade dött och låg mass vis uppkastad , på. stranden,- där den i sitt förruttnade tillstånd )Fans spred: en förfärlig” .odör: öve : Det var r vid detta tillfälle, som ex "mycket gammal man i en dröm hade fått en uppenbarelse Vv darna, att det enda som MN hindra den annalkande| vi hungerkatastrofen var nya blods- offer.” Denna gång hjälpte det emellertid. ej med getter "och i låg förtöjd vid den,” 'genorn] I Å Denna ' kolonisation började på . .|mersöarna'' efter, dess : senaste från en vit man eller kvinna". ; Det fanns” gott 9 vita, både män” och kvinnor, på öatna. De de kdmmit dit österifrån "för hundratals år sedan. Det var en sbänjor vid narin Juan de Ber- mudaz,. som ' i. spetsen för sina vita krigare” först hade landstigit där. Det . Var: en mycket sträng vit hövding, hade man hört be- rättas. De spanska krigarna drog sig så. småningom söder ut och Pia öarna var det åter Iugn och frid. : Lugnet varade i många lyck: Iiga år eller. ända tills den dag ett engelskt amiralsskepp led skeppsbrott och dess befälhavare, sir Georges Somers, steg i land méd sina mannar samt upptäckte ögruppens .-stora naturskönhét och. dess ” milda, hälsobringande klimat. På initiativ av sir. Somers sakte.” nu l igång här'de första tunga rekndroppar- ha började :falla jublade folket och täckade sina gudar i djupet , älav sina hjärtan, De himmelska slussarna hölls öppna I över elt' dygn och när skyfallet upphörde och den varma solen åter kasta=' de' sina, strålar över landskapet, dröjde det - inte länge förrän grönskan åter, började spira. Det som varit dött fick nytt liv och såväl människor som. djur såg nöjda och "belåtna ut, : : Men i den lilla oansenliga trä- - kyrkan, som var helgad åt de vi-' tas gud, låg fader Pietro på sina - knän och tackade sin himmelske .A skapare" och jungfru Maria, för . att hans böner om regn äntligen hade blivit hörsammade, Set ' Unter årens lopp köra det mn nya s perioder med torka och svå- fa stormar;'som bröt sönder trä-, den och förstörde fruktodlingar-" na, Man försökte på nytt blidka sina gudar" med att offra djur. Människooffer fick 'ej förekom- med kolonisation > i- stor skala. 1600-talef.: 200 år senare använ- des föarna som departationsort för. i moderlandet - mer - eller mindre "inte önskvärda individer. " Ögruppen fick nu namnet 5o- ”upptäckare”. Tidigare. hade denjö blivit” döpt till Bermudazöarna efter Juan de Bermudaz, Georges Somer ,var .en populär.person och den lilla. staden St. Georges har bonom som sin namne. + > , En spanskättling, som bodde : på sydsidan av ön, och som var känd för sin grymhet, för- svann spårlöst en vacker dag. - anhöriga. sökte honom länge och väl men utan resultat och till slut inställdes efterforsk- som ningarna. 'Strax efter den vite mannens mystiska. försvinnande skedde undret: . Svarta moln fornade upp sig vid ' horisonten och drev: med vinden allt närmare och närmare de 'nu alldeles förtorkade öarna. Befolkningen tittade upp på den höns, :nej,. det .måste-vara. män» ma, ty fader Pietro hade sagt att” hans. gud, den store vite krist skulle utkräva” en fruktansvärd - hämnd om något sådant skulle '-- förekomma, Ja, det såg verkligen ut som om de' gamla gudarna ha- 2 de tröttnat på sina tillbedjare,' kanske hade de blivit förtörnade- över att fler och fler av öarnas befolkning brukade besöka fader - Pietros, gudstjänster.” Det fanns . till och med många som hade lå- tit döpa sig och som-nu helt tjär nade den vite guden... > voor Fader Pietros gud måste vara + mäktig, ty. många : sjuka - hade blivit botade genom prästens un=" dergörande mediciner, "=> : - Den från början tämligen illa" d kristna församlingen började nu' bli stor och livskraftig och när: Pietro en gång hade sagt att 50-; len skulle mista sitt sken om in! . te alla Jät sig döpas, var det in-" gen mer: än.hans egen trogna" lilla skara som trodde honom." Några dagar efter det dessa: ord hade blivit uttalade i 'kyr-i 2 kan, inträffade just det som mån ” allt-mer-mörknande-himlen:ock -Forta&- nästa.slda
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.