. D > skördetider nu: I och man ställer sig frågan — hur , skall det bli: Att skörden kan torrt väder är en självklar sak — men gäller, detta. även linet? Laholms. Tidning .ställer frågan till instruktör, Gunnar Nils- son vid: Hallands. läns. linodla- ” reförening; : en — Linskörden år är faktiskt hygglig, man "kan, väl närmast kalla 'den riormal eller rhöjligen en god; 'medelskörd, förklarar hr Nilsson, Detta gäller då kvanti- teten och åven beträffande kva-. liteten ser det ut att bli skap- ligt — än så länge. Vi hade en mycket . god... linskörd år” 1954 men dén regnade" totalt bort och man "vet ju inte. vad 5 som: 'kan händå med -årets.+" ov Z— Det "mesta linet: i Halland odlas. i södra Halland samt: mel- |” lan Halmstad och. Falkenberg på mullrika.. jordar. .Dessbättre. har vi inte:så mycket lin kvar på de lätta jordarna. Men det lilla som. finns lider ju lätt av torkan, Se- dan många år ”står "det ju klart; att linet är”en' röda, som . en- - dast går, att odla på bättre går- > dar. ,. ee Praktiskt . taget allt. lin "är nu skördat men står kvar "ute på fälten." Nu "gäller det ' för odlärna att inte bli nervö- fån Sa inför den: opålitliga väder- d bli hygglig om det båra blir] got så när både, moget och torrt innan det tas in. 14 da- gar med normal torka brukar man : räkna: med: för att både "frö och' tåga skall vara tjän-/ lig :och jag vill uttala en all-' varlig maning till alla" odlare att se till, att linkärven & är torr - allt igenom; : - = Ryckningen av jinét sker ju 'numera "så gott som hundra- procentigt med maskin; Ryck- ningsmaskinerna har ju förbätt- rats avsevärt och den handryck- så mycket; för, har ju visat sig ring 'sker ju 'genom- "linverkets försorg, äveriom det finns före- ningar, som"äger sina: maskiner; Men det är ändå linverkets' folk; som sköter dessa." i Halland dominerar nära nog; den '" holländska” sorten Viera. Den är stråstyvare än de sven- ska 'Svalövssorterna varför. ris- kerna; för! ligglin minskas. Så- dan finns nämligen på "Hallands mullrika jordar om än det inte är så farligt i år. Men skulle jag till. sist ha en önskan, så skulle] det vära att'vi nu finge ett torrt] och fint bärgningsväder, Det be- övs både för linet och för alla "Broder: ”slutar hr: Nilsson sin intressanta: redogörelse: . 2 I samarbete med landets I Je- : dande torrmjölksfabriker" kar B. Folke Ljung i Hälsingborg [. lyckats få fram 'en ny artikel Sveriges > pomologiska ör "ning > "hår fått rapporter: från "för att göra kalvuppfödi -än' merå lönsam fi åväl liv? | som: gödkalva gödkalvnäring är en nyhet "för-+Sverige;. men”. redän |- brovad och - mycket "använd. i USA.- Skummjölk tillsatt. med -animaliskt .. fett är huvudbe- ståndsdelarna.: Vitaminerna ” A "och D,: som bortfallit vid smör- fettets” separering har : på "nytt tillförts i samma mängder, 'som finns i helmjölk: Bakteriebekäm- pande ' antibiotika" i" form "av : Terramycin ha' dessutom inblan- dats för att” förbättra ' hälsotill- ståndet; hos”. kalvarna. Betänk, att enligt uppgift : 65.000 kalvar årligen dö i: Sverige av: diarré. ”Erfarenhetérna från USA. pekar " på att kalvuppfödning på mjölk med. animaliskt fett ger bättre lp: resultat ”orginalmjölk. : Upp > obetydligt -fi sommarsorter höstsorter . ”frädgår y från föreningens -medlemmar ja "och från Sveriges: yrkesfrukt-. - -odlares. riksförbund om årets . fruktskörd. De tyder på endast skall bli något-över medelmåttig och - avsévärt.s större än föregåen- : de-år. Det. verkar också som om kvaliteten skulle" bli bättre än normalt.” För -husbehovsodlingen |: redovisär man. följande indextal med siffrorna” för. 19557 inom par « 3,6 (2,4) ».3,6 (2,4) tidiga ”vintersorter :...:-3,2-1,9) vintersorter senere 3,0 (1,9) till 20 Iz > större tillväxt har kon- ”-staterats efter de första 8 veck- Orna. pe - Forts. å sid. Dn CI tabellen ä .graderingen satt efter . följande inorm: 5 mycket "god, 4 god, 3 medelmåttig, 2 rin- ga, 1 mycket ringa. : LAGA EDRA VÄGAR Det. blir i längden, dyrt at! som flyter bort med regnet.” ning, som det förr pröpagerades i —'Av de sörter, som odlas här: JOEL” "HENNINGS; ON: ge "Knäred Hellre: överlåta än. stå" utanför -- : "organisationen D agens jordbruk : och vi som brukar 'dem,. ej' minst skogs- bygdens ' "jordbrukare | är så be- roende ' av-att vara organiserade il ens "facklig : "organisation? att jag ej kan” tänka mig stå: ;utan- för RLF. Det är i dagarna '25 år sedan” jag. var med när en :av- delning : av vägarbetareförbundet bildades." Jag.” tillhörde .avdelnin- gen :under de'tio' är jag .arhbeta- de. i facket. ” När jag sedan in- ett jordbruk, begärde jag mitt ia. da ide det så sluter: avtal - om, priserna i på! vår ra produkter; bevakar - "priserna, lämnar "mig. biträde; och: hjälp, i jordbrukets, röst QR utåt, & upplyser :. -konsumenterna |säkringsfrågor, vilket. torde spar ra” mycket" pengar Fält" jordbruket. +Lika självklart som att en .arbe- tare” kommer” till” én | arbetsplats, och" då. måste vara. organiserad, lika självklart. måste det" bli att en: nys jordbrukare . ansluter” sig på,” att. dét sitter kvar litet. av det gamt j . d och vill inte veta av "ordet soli- däritet”..” Jordbrukarna + är inte heller'så lätta att samla till! av- delnitgsmöten,. där problem” och frågor" kan diskuteras" fritt: Ofta är det så att det går' lättare" att b med BÄSTADSBERGGRUS 0. BÄSTADSBLANDNING' använda ett äglagningsgrus, Laga därför. Edra vägar med vårt berggrus och vår special”. blandning; sol stannar, kva även efter ett slagregn. AB Båstads. M akadämfabrik Tel, 70844, "singel; "väggrus fr ån lager. i Pl an ägg nu höstens och; i med LJUNG” s JU. kalvnäring med terramycin och fett! är san tillyäxtfakto; 'för såväl" göd-, Ilv« 'som -gräskalvar,' Förhind- liväxt'per kg pulvér. med ' 2,5 '& . fett, Jämförande försök visar, att LJUNG's gö' . med -originalmjölk. ' lysningar kan Ni erhålla dessa direkt genom oss, « ” ' V:a Hamngatan, under ättar kalvur snabbt verkande ; . Få) pftektivt diarré och ger. r | i ke gödkalvnäring upplösed i 8L ljummet vatten. Härav er«, '| . hålles 91, välsmakande mjölk kålvnäring är arbetsbesparand'' de och ekonomisk I Jämförelsa : Önskar Ni ytterligare upp- vv från Eder foderhandlare ener : SEN "AKTIEBOLAGET FÖLKE: LJUNG. Tel 197 66 — 197 65. 'ppfödningen vintems kalvup ppfö ringa dföranden el- ler kassören, och meddela att ”nu går jag ur avdelningen för det a komma till mötet och där ta upp problemet till diskussion. + ."r. + Något: som ofta diskuterats är i, .s skillnaden" mellan stora och små "jordbruk, . se och. :slättbygdbönder; ”öch det. an- I . Ser vag var mycket viktigt. Ber -A mellan + ,skogsbygds- greppen" klarnar; - och man får ;ufastslaget: att vi jordbrukare sit- i "får så mycket betalt för produkter så satt, vära Jorg- ödkalvnäring ' : HÄLSINGBORG ' etter. årets ”hönsräkning. är, får räknats 7,473,000. ”Nedgi ingen berör främst. yngre höns och den är märkbar i de 'allra flesta Jänen:- Uppsala och Kopparbergs” län utgör dock. un- dantag, 'där noteras ökning. med c:a 10 proc. I Hallands län har 'hönsens. antal sedan. i fjol våras gått” tillbaka: med 1,1 proc. till 1794, 430 varav 524, 950 utgöres av yngre höns. och 598, 520 av kyck- "Inga 2. NM eller det är galet” istället för att | Vara vo erg ”Vartör. är jag RLFare? Ja, "på den "frågan kan många svar I ges "Alla, understryker de döck ” det 'ofrånkomliga faktum, att dagens. samhälle är Organisati- + Onernas, Inte utan skäl talar i idag om Organlisations-Sveri- ge. Alla yrkesgrupper | blir mer och mer "medvetna om att det - är endast i samlad och enad skara som" resp. yrkesutövare |; har en möj ighet att hävda sin ställning.” . med närin gens utövare, Gösta ' Göransson och "Joel :" Henningsson, två entusiastis! ; RLF-are utvecklar härintill ” na synpunkter på frågan . Vvar- för 'de är RLF-are, synpunkter, i m ger en god bid: av RLF:s ”fter dagens. nde, tar en liten funderare” på våd egentligen : uträttat under en "ar kl skördetiden,' bara . vårt" "eget "personliga jag som har tjänat på att man kän- ner sig så där alldeles slut.' Sva- ret blir givetvis nej... Vi är visst oa "v (Forts. å sid. 7) Aktvellt-.. etsdag ' IHar Ni-sett nya iv |: Volvo: T15 :KRABAT. i "arbete; sett” "hur / KRAFTIG ova - . EKONOMISK: ' vn RJ I ÄNDAMALSENLIG och t LÄTTKÖRD. den är. | Vi demonstrera gärna Volvo T15 Krabat hemma 'på Eder egen ' gård, Kontakta därför . Vallberza LANTMANNAFÖRENING Tel. 162,52, 100,' 152 Vallberga a SEENSSVETETYTTYN Filial "Våxtorp, tel. 50 och 195 i NYTTEVTI . -När RLF. en gång för ärygt M ett kvartssekel sedan startade "sin verksamhet mottogs den största misstänksamhet, främst av dem "som" rörelsen ville värna: , ; Ingenting kunde . dock . hejda ” de . entusiastiska pionjärerna, Krisårens oerhört tunga slag "drabbade ' I mycket stor: utsträckning jordbrukets : utövare, Att' något måste gö- ras för yrkesåren stod kdart . för de framsynta ” män som ; "grundade ELFy, en i dag utom- ordentlig: tillgång - för / moder rdet vi > Rost torp”. RUF:s :S. betydelse för jordbrukarna. blir, allt större. Jo, några av "skälen jag är RLF-arg, och varför jag även anser att alla isvenska' lantbru- kare" böra: vara detsamra' vill jag redovisa med bl. a. följande:. . Vi: har, sedan en del år till- Handlingsrätt ” gentemot " ”stats- ka si-.j ningen på våra produkter; samt beslut på ”ätt' vi ärihgsö Hivet. Huruvida denna likställig- leller iq menande. är.. det för åtskillig : grupper; lantbru- kare £ r sto; läntbrukaré- D dagarna träder 4. Här:a ser. jag att "RLF viktigaste uppgift." "Men" det. finns” många” "andra uppgifter för RLF. Den enskilde lantbrukaren” kan” offa'komima i situationer,. som! han :har"svårt att: på :egen hand :klara ut; det kan t,'ex. gälla tvistegoi för- ha. sättning vid "framdragånde av d ;;| kraftledningar, vägbyggen 3 och annat. . Det. kan - då : :vargstryggt att kunna vända sig till:sin egen organisation,” : vilken" förfogar över" den sakkunskap? - : ning och omvandling "inom jord- baka lyckats Atillkämpå oss föra |” makterna -. angående: > prissätt- |. i samband därmed 4 fått" riks: agse | Thet för närvårände. ä uppnådd NS I en-av mig publicerad under- sökning över det mindre .Jordbru- kets : åriftsekonomiska och socia. lå problem fästes uppmärksam- het även på den s. k. Inre omsätt- ningen på 17 bokföringskontrolle- rade mellansvenska mindre jord- bruk, vilkas medelareal upgjorde 13 ha jordbruksjord. Med inre omsiltning förstår vi- 1 detta sammanhang skördens 'använd- bruksföretaget till slutprodukter; "Av. hela. skörden — utsädet frånräknat . . användes inte mindre än d0 « som foder i djur: stallarna. Endast 8 4 försåldes, medan 2 & förbrukades I hus- hållet. "Siffrorna utvisar sålunda tydligt, vilken” ofantlig betydelse förädlingen av växtodlingens als- ter till djurprodukter. har 1 det mindre" jordbruket, ' "Av ett visst intresse är att ta del av, den totala fodervolymens fördelnng på olika: husdjursslag: Såsom man kunde vänta. sig spe- ade - mjölkboskapsskötseln den utslagsgivande rollen, i det inte mindre än 69 96 av hela foder- Om skördens användning 0 cv opåde mindre jordbruken" | 5 H oo o— Av professor" N. Westermarck, — ös Häststallets andel utgjorde 14 & svinens 11:56 och hönsens:6 <a 4 Mjölkavkastningen Pr ko på stus.. diegårdarna uppgick till 3. 451 kg och äggavkastningen pr. höna tin I 157 stycken, Hästarna' användes | 1 medeltal 805 timmar Pr års: så "I genomsnitt åtgick det 0,9 $o:” derenheter. pr producerat ' kg: ” mjölk, 5,4 fe pr kg fläsk. (slakt vikt) och 4,5 fe pr ett. kg ägg. - Desna siffror överstiger 'det' av! - utfudringsexperterna beräknade ? teoretiska behovet, :'men får: sin förklaring därav, att man sältan .: + 1 dot praktiska jordbruket kan - framställa produkter så effektivt som dot är möjligt att göra i ver ? tenskapliga utfodringsförsök, Lia i kaså bör benktasg, att i mjölkbox” skapens liksom" även 1' hönsens foderkvantil ter. Ingår ungåjua rens foderfö örukning. up på har Här anförda sifferuppgiftet.r får .,anses vara «tämligen repre? sentativa för den inré råvaruom- sättningen på 'småbruk, vilka rä, ga om produktionens effektivitet. ligger över genomsnittsnivän rr hela” landet. skörden åtgick i ladugården, 1 talen mn mnullrika jorden” har" dag" " gett bara litet kväve, men på de-an- dra, jordarna har jag gett. mer. Men det ö är ju' inte bara kvävet, i: LSCEA 130 miljoner. ; FR sIland och. Da där. |. - det tydligt” visade sig, att kvävet Ii gav..största skördeökningen,: :om skogsplantor > To från utlandet För 'studier i av, plantskol skogsplantor och milj. skogsplantor för nästa års . behov besöker ji dagarna byrå-' chefen” w. Plyhm. Forsholl- pch Wi Tys amanuens L.-A, 30: "milj. plantor: i granplanto det säkringsfrågor, 'om intrångser- . ; [århundrande. ”- klarare .än just nu, Därfi auktoritet, "som ; "är : erförderlig för vinnande "av. ett rä tvist. sultat. ss +. ovat ”RLEF': medlemmar jud möjligheter att sätta” "sig in i:de aktuella problemen; dels: genom tidningen, dels geriom; stämmor kl. i Gör det du, det kommer att sforden, ska [Er sik med” kvä' olika näringsämnen ”i jorden:” Det är väl bäst att man tar reda på vad som finns och vad som fat- tas i jorden. I ju ;hört "talas, en|: - del om det där samspelet'mellän I Fordson Major, "Diesel löna sej" bra.. Låt markkartera jorden, det har du ju inte gjort tidigare,” - - rle 2 . - Nord. : "Sign: Nord! = rektor M. Oo. Nördenborg, Joh ' Richardson” fLYGAREGATAN 12 Di IP US: TEL VÄXEL 18040 "Filial I FALKENBERG, tel ex” MO HÄLMSTAD. CN och "andra komster,: där |. lantbrukarna. kan komma: sam= man och oberoende av" storleks- klass ' eller ” "Politisk" inrikt; ing, fritt 'o. gemytligt "disku aktuella - problem, fv Vi. lever ' i; organisation "Aldrig förr "har sanningen i det; gamla-: 'ordsprå- ket ”Enighet ger styrka” stått dét vara självklart för alla jord- brukare att efter bästa förmåga medverka i -vår fackliga” nisation, så att den på b Gösta Weibulls 4: : sr här ' skickat ut en, praktfull blomsterbukett med ' sfn 'om- fångsrika katalog över blomöster- lökar både för trädgård” och bo- ningsrum och prydes av. ett hundratal utomordentligt vackra färgbilder... .Planterings-':- och drivningsråd ' åtföljerr :beskriv- ningarna. Katalogen upptar ock> så rosor och perenner, jordgub- bar samt recept för det perfekta gräsmattan. ” AAA : Annovisera i 1 ÅT: : 3. rade 2 ”" konstruerade 'stenavvisare förhindi - a potatisupptagare | för r skonsam upptagning utan spill — Cl DETTMANN. har. extra bred elevatormatta bybgd på slitstark cisionsrullkedja. ”Elevatorstavarna . Bred 2-delad bill ger”100-procentig. upptagning. Rymlig genojn = gång på maskinen "gör att även kraftig' blast utan hinder: I passera. Potatisen avlägges åt vänster i en väl samlad, smal strän; ; Ingen efterplockning!” Inga skador! 7 :. Till upptagaren kan även DETTMANN fånskiljningsbord tila ; kopplas, varifrån sten och blast börtsorteras och potatiben! av: levereras i lådor, korgar eller säckar, Sr : > ter m. m Tillverkas även a 2-radigt utförande.” se "Laholmsortens Läntmannaförening > Tel, 25, 425, 465 . vo et äro parvis : utbytbara. ”N: rar sönderkörning” och stop FIFESNSYTTTTYVSYETSFSTYETEI stR tt ARR AR AAA : 4 ij NTYFTYTTV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.