J AS billigare än VrerYrr Va Ökning av” . meisolering” är givetvis en möjlig-]. "ingen utopi : ;. STOCKHOLM (Press). | . "För 1,000' miljoner: kronor" el= + 'vi svenskar i våra bygga i nåder per år. Och för dennä: 7 Uppvärmning måste vi till över. "| vägande del utnyttja importerat ' bränsle, varigenom vi blir bes ' roende : av utlandet, =. 4 | Hur det blir. med den frams” . tida uppvärmningen återstår att” , 3 framstegen på atomvärme- > + områdets. -Uksom ''förutsedd "minskning i tillgången till fos= ' + sila bränslen är fakta.som' vi ställs inför i: detta samman= "hang. i [| + Nee Byggnadsuppvärmningen i vårt | tand karakteriseras emellertid bl.a, av att centralvärme införes i så gott som alla nya hus, konstaterar Tek- ” nisk Tidskrift, "som låtit ett antal experter ' granska de svenska bräns- Jefrågorna över huvud taget, Exem- "pelvis . var år 1953 42,484 av 42,494 ' nya lägenheter i tätorterna utrusta- de med centralvärme och 9,303, av 9,417 på landsbygden. Som bränsle har tidigare använts koks i stor ut- sträckning, "men nu övergår . man som bekant alltmer till olja. Så små- ningom kommer sannolikt atomvär- met att få stor betydelse, vilket dock förutsätter utbyggnad av flera fjärr- väl nlägg; . Som komplet tering till "fjärrvärme. i tätorterna - kan man Tänka sig el-uppvi rmning . ärskilt av vid gles bebyggelse, mindre byggnader. . . Problemet rörande hur ler det ur el punkt och med hänsyn till” "andra i närvarande märksamhet bland 'teknikerna.: En metod för uppvärmning, speciellt av smärre byggnader, som varit mycket ” diskuterad och som bedöms 'myc- ket olika, är användningen av varm- | luft; Även på detta område försig går en omfattande forskning. + 7 åra byggnader - Het att nedbringa värmekostnaderna totalt: sett men man kän — påpe- Kar experterna av ekonomiska skäl inte driva "denna för långt. Det är "emellertid ganska - sj klart att frågan om atomvärmen till- drar, sig speciellt intresse. Härom säger civilingenjör Ingmar Enebor Stockholm, följande: . Under den kommande tioårspefio- den.i torde -' flera :. atomvärmeverk komma att byggas i Sverige. . För ” nårvårande har man möjlighet” att med atombrär anligt” bränsle” en- dast vid anläggni fekt, som är större eller lika stor som vid våra största nuvarande vär- |: meverk, Inom atomforskningen aär- "betar ;man dock på att få fram kon- kurrenskraftiga atomvärmeproduce- rande” bhheter även i mindre skala! Man torde "dock få räkna med:att ”'Thejtelstora. I +' bränsleeldade ' värmes " fentraler. för bostadsområden köm> mer att byggas även i framtiden ty endast i :'uridantagsfall kan bostads: byggandet! ske på sådant sätt att gande 'av "atomvärmeverk förutsä ter kan byggas i ett sammanhang. För: projektering av sådana medel- stora bränsleeldade värmecentraler ” , sle" producera värme N ingar med en ef-|. STORLIEN i i augusti ! I vintras var det inte utan a jällen kring Enalors—Storlien h Nils Sellstedts bildsvep ch bergsmassor att Sörflyttas. Om förvåning. Det började hända saker och ting, märkliga ting, S ch. tt ec äll andan. litet emellanåt av Pp derifrån. kom geotekniker, ber och annat folk, som vet, hur ma falj kunde se, vad slags' maskin ' in i respektive skärningar, och vi Intill det ståtliga Högfjälls« Hotellet” i. händer ex kontorsbyggnad, som snabbt fylldes med kartor och torde ' påbörjas av H "av alla slag, Här årsverkningsgraden, kulvertförlus- . terna och analys av anläggnings- och driftkostnader för vä raler ge " dryftåde "erfarna väg- och vat; tenbyggare” framforslingen av. 3.8 ” ett: förbättrat underlag för ekono misk bedömning. ,- 24 )skott till vårt riksvägnät. - . över frusna : vatten, . förstärknings-" . och ., bärlager, urgrävning av myrar och. sprängning. i fjäll, avtäckning av markvegetation, stubbdragning,' ingsarbeten, installation av rörlig radiosta= . nom skogs- och fjällterräng. Det gjordes upp noggranna organi- sations-'och schaktningsplaner, på vilka man så småningom i de-. : andra förnödenheter man hade; /.. områden av den storlek som anläg- Storlien reste "vana och in bygger en rejäl väg tvärs ge er, som bäst skulle kunna sättas '- ilket behov av otor, bränsle och : andra, som a blir 55 m., vid En On keni.. Den andra: etappen" -— str kan. Storlien—norska gränsen — väntas vara genomförd till hösten 1958 och gäller en 45 km. lång väg. "Skicklig utstak ing av vägen . ” Vägprojektörerna här strävat ef ter att i möjligaste. mån förlägga vägen i av skog skyddad terräng. Det har fordrats en skicklig plane= ring för att utstaka' vägen så att tnad: "för - snö ” blir tion för' i tion "mellan männen på fältet, uppförandet av: reparations- verkstad för. den behövliga maskinutrustningen och ett modernt väglaboratorium. "+ v " : 2,1 mil autostrada Det var. upptakten till den efter- Jängtade ”och . länge ;. dryftade Trondheimsled Denna bli autostrada i last och turisttrafi- kens tjänst blir ett förnämligt till- Den : nya . mellanriksvägen, ' som EN blir: 21' rnil lång, är ett omfattande], ; | entreprenadobjekt och belöper sig på ! närmare ' sju miljoner kronor. ingående . prövning av de Etter svenska ' och ' norska ”entreprenad= anbuden ansågs Skånska Cement- gjuteriets anbud vara det för sta- ten förmånligaste, Det antogs i slu- tet av oktober 1955. "vid gr : kamraterna, att, inte "tiänstens slut. På de: värnpliktige sär målet ställa upp vid tällning efter den ordinarie tänstens slut. E fiiden ses den nu anlända ti behandlades. DA ägen blir gm. bred | Ti att vli Ihatmeloden I överkomliga, en förutsättning för att vägen skall kunna hållas farbar även "under bister fjällvinter, - . Det 'är inte små mängder "myr- sar på bilden överst t. h. från högé -l oländigaste fjällbranter.-: mn land ut öres av Ci : Cementgjuteriets högste chef Anders; ”Atter: aari a rchefen Mauritz Rahlén. I bakgrunden två arbetare i färd med att montera en av vägens Jättetramn med icke erdanrd och m erg "imeters genomskärningsyta:- Överst t.'v.: Borrning med s. k. Tabergsmatare i fjällstupet ”Lilla helvetet”. ;två gånger i veckan äter sig ned i. berget med ”storskott”. på 2,000 kg dynamit fördelade på 600 skott, vilka lossas” i nästån omärks [liga intervaller. I mitten: en fascinerande: bild av: sprängningsögonblicket. Längst ned till höger: En av d 5 rerna påskjuten av en bandtraktor.:Sammanlagt kommer. för Trondheimsledens -byggande en halv-miljon > kubikmeter myrmark; send tänker sig denna massa lastäd på ett enda tågsätt, skulle, detta väcka frånStorlien. Kryl bo till Gä i "Storlien, ; där, man: vanlig e od Det finns bara grad koholism och övriga narkomanier, » vilja, att fatta föresatser om och ske tar. bort 10 proc. av ror et - v +, STOCKHOLM (TT) + Det finns knappast någon "sökt att sluta röka — men förgä bara en kronisk förgiftning, rar dr H, Koralus, Norrköping, la skillna ffRökningen är narkomant: a Nikotinist: kan ej sluta "att släta röka? Att röka är inte en vana eller ovana, är inte' att röka är en, narkomani, sva« i en artikel i; > Läkartidningen? : Men om nu en sådan nikoti- ist verkligen och på allvar + vill sluta röka, då är det utan tvivel läkarens uppgift och plikt att för- söka hjälpa honom, Hos : läkaren. fordras det, att han själv är en ”lövertygad ickerökare, Hos patien- ft ten fordras det ovillkorligt två der dt fi och als Att fortsätta röka emot sin om igen och misslyckas lika Sanningen är, att en riktig a stånd att sluta röka. Det över« | ofta också hans omdömesförmåga. cigarr= och cigarrettrökare,x es garrettrök brukar" ha en : aktion," som gör halsblossen ' särar sv skilt lockande, cigarr- och piprök reagerar alkaliskt och den inhale= tas mera :sällan, Även bland ci- : garrettrökarna finns en:liten del som bara ilåser röken genom ägl energi, J för att inte säga fanatism, och ett minimum + av - intelligens för att : begripa, ” att det gäller 'en sjuk- dom och t. 0. m. en så farlig som en narkomani. . Vill man -bli av med morkfinism och alkoholism, så -| gäller. det. inte att inskränka, gif- tets användning utan att.uteslua giftet radikalt och för alltid. Pre- cis detsamma gäller för nikotinet. änka antalet cigarretter,” att å (filtercigarretter,' som kan- ikotih och inte .inhalerär:. djupt - i lungorna. Bara . en lungrökare kallar dr Korallus för ' hikötinist, Man skall akta sig för én skräck« och vid diskusst av risken för lungcancer. skall man bara hålla sig till de hittills. pås visade och oangripbara fakta, Det sig något resultat av tvångsåtgär= . der som förbud, ransonering . eller. skattehöjningar. Sådant leder bara till" att, befordra. rökandet, Vidare behövs det : en del” upplysningsi; verksamhet för et göra sbekan$ för" rökarna, att «lt prat om röd Inte” Heller, finns det” nikotinfri to- kan: orsaka; Det är cnästan omöj- ligt"att sluta 7 "röka," om inte” alla familjemedlemmarna” t. | kandets' "| bara är inbillning; Det älst de: inverkan på känslan” liksom på. hungerkän: emot; trötthet och” för god. den kroniska förgiftninged" siter kvär;i: kroppen. Ingen .rökare kan ana hur friskt och rent det käräs att vara: ickerökare och hur fnåtist sori äventyrar resultatet. Man skall därfö för. gärna” börja kuren vid: en nar i < och”, "veckorna" ändå: en- svår prövning. Begäret. efter: den. van- tillstånd ”av- nervös oro, som är I ytterst. svårt att bryta." Man kar här få stör hjälpsav 'smakfördär- vande medel, men "man im; te ha U hn . dhet. chef för Norra vägavdelningen, ci- vilingenjör Mauritz. Rahlén; :plats- chefen ingenjör Anders Attergaard, chefen för schaktningsarbetena, in- genjör Axel Myraeus och chefen för: bergarbetena, vägmästare Man- fred; Danielsson. Störskottet i i Lilla Helvetet Sträckan Storlien—norska grän- sen”:kommer att erbjuda vägbyg- garna : hårda tag med den öppna fjällterrängen, . Moderna ' metoder och 'moderna resurser biter både! bra 'och hårt ifrån sig även på de äelörs att Riksgräns om tre:år vara helt utbyggd liksöm vägen Ti mellahriksvägen över, Storlien sarit den; för ett par sedan "byggda vägen Enafors— Det: fåder” i varje fall icke något tvivel « att vägen” ”Ann-—Östersund icke tål: träfik av fordon' med 10-tons axel- | > tryck; , vilket Trondheimsledeti”ut- bygges för. Den är'i sitt nuvarande skick överhuvud. taget: icke för "den starkt ökade. trafi kan "väntas. - och ära "nytta av de mycket” storå belopp, som är: beviljade för "Det gav Cemen is fo "et övertygande .' belägg för häromda- gen, då semesterfirare. och ortsbor fick ' bevittna, hur man lättade. en del på det för alla'Storlien-besöka- re välkända fjällstupet ”Lilla Hel- vetet”. Det var en ”gruvlig salva” på 2,500 kg dynamit, som lossades i nästan omärkliga intervaller .i' 600 skott. Dylika ”storskott” kommer att lossas 1-2 gånger i' veckan. De |" rationella 'arbetsmetoderna gör, att lastningen och transporten av berg- massorna : kan: ske oberoende. av mark, sand, jord och ber som. måste förflyttas vid ett väg- bygge i de jämtländska fjälltrak- terna. Sammanlagt uppgår massan till åtskilligt över en halv miljon kubikmeter, Om man tänker sig att denna massa kunde lastas på ett enda ' "tågsätt,” skulle detta räcka från Storlien över Ånge och Kryl I För att. hinna genomföra ett . så krävande bygge som Trondheims- leden "inom "föreskriven tid har Skånska: Cementgjuteriet insatt en imponerande maskinpark värd sina modiga" 4,5 " miljoner kronor. Att kunna göra detta på en 7-miljoners- entreprenad -vittnar om företagets för, svenska förhållanden tämligen enastående resurser. : Denna ganska fantastiska "meka- -| bo.till Gävle. ' i ” ]nisering har kunnat nedbringa den lagd rkan, :inbe- 8 m. bred, varav 6 m. beläggning och förses med två stycken en me- ter breda vägrenar. Den nya vägen kommer att byggas i två etapper. Den första blir sträckan Enafors— Storlien, som beräknas ' vara klar till- hösten 1957, Till denna del av vägen, som blir ,16,5 km, lång, hör två broar. Den ena byggs i 3 spann " vid Enafors och blir 63 m. lång, den räknat arbetsledningen, till ett 70- tal man; Om man i fantasin vill göra experimentet att försöka tänka sig hur mycket folk det hade be- hövts på--den tiden man byggde vägar -' med,. hjälp av spade. och skottkärra, . torde ' det.. allra i minst ha ' behövts tusen. man för att er- sätta maskinerna, >, -. H a Tedningen a av v vägbygge ä z Ä + ; betena, ”Det borde, stå klart för "envar, att det ur Tandets synpunkt är det utan tvekan förmånligaste att an- förtro de stora vägarbetena. åt. ett fåtal större entreprenörer i bran- schen, som har reella förutsättnin- gar ”att' fullfölja arbetena på :ett vederhäftigt sätt”, framhåller. Ce> mentgjuteriets avdelningschef Mau- ritz Rahlén vid ett samtal med tid- ningens medarbetare., ”vid de stora vä jekten ' kan mel drivas :' mycket.” långt , och maski- nerna utnyttjas på ett, helt annati. sätt än på mindre arbetsplatser. Övergår man till stordrift, har man möjligheter att med tillgänglig ar- betskraft utföra ett betydligt utökat vägbyggnadsprogram "och till lägre kostnader ö än vad. nu" fallet”. Även vägen: ”Ånn-—Östersund. behöver utbyggas pa | Vid ett besök på platsen gör man]. gärna den .reflexionen, att det må- hända ', hade , varit ' möjligt att nu påbörja ombyggnaden av riksväg 14 mellan Ånn och Östersund, om man beaktat . Norge, ; nya" avvänjningsmedel. Dr Ki ””Fsflus trör inte; att någon” m dicin kan befria en nikotinist - från det sjuklig: bi 7 hjälp, så bär de att 'dra tankarn; ån 3 problemet: "att vär a 4 å i 4 AN "anmäler :;sig särskilt. när ' patienten a fö de rater. Man” måste vara tillräckligt ntelli- gent för att begripa att en "enda cigarrett' eller bara" ett enda hals- bloss omedelbart leder till återfall|" och” gör hela 'mödan ' förgäves: I Det är en stor skillnad mellan o]stående apor. Möna" Lisa Englund;'en gång ”Årets” idrottskvinna” och flerfaldig svensk: mästarinit; anlände” härom dagen mbord på” "Kungsholm till New: Cork CA ba Salt.Leke City, där hon: skall lära ut svensk gymnastik vid > i universitetet, , - Hatt: hejda a den: ständigt ökande in flationen, -.- All prisförhöjning förbjöds, ve d på. Jordbruksprodukterna efter åretg,.. örd. Löneförhöjningar som följd 4 Få böjt prisindex uteblir, och lönerna skall i fortsättningen rätta sig efter örisindextalet. slag Som bevis för sitt påståeride an. HPs h de; ' förde han att. människans oci I; högre ' däggdjurens - kromosomer uppvisar stora likheter. Han peka-. de också på en del förkistoriska fynd. som han ansåg tala för att männi- skan utvecklats ur en Jas av högt-; nllend Professor Heberer, pehöll sig. vid de tidigaste kända + nänniskotypernas kindtänder, pann=. ,; vinkel, bäckenform och tår, under- - strök särskilt att människan enligt" hans åsikt inte är någon kusin. till +; de apor som nu existerar utan ut=.+"> vecklats. ur .en isolerad grupp av »-” .. Bpor som lärt sig att gå upprätt... stordriftens fördelar" och | möjligheter. .. Som det nu aa är plan nera kommer. a 'FJÄRRSTYRD. BIL. Frånsmannen Albert" Ducrocq har "slagit den "militära världen med häpnad genomi att. konstruera en fjärrstyrd... bil. Det är visserligen bara en. modell möén efter att ha demonstre=. rats, för den militära sakkunskapen ,; i: Frankrike har den tilldragit sig stort intresse i både Amerika 'och Sovjet, som.skyndat att för= har kostat konstruktören. 6 miljoner francs. Den är ” och Kan köra fram. och b vända -och följa varje order som | + konstruerats av mekanodelar med de: mest moderna tillbe och kan köra fram- och baklänges, Ducrocq ger 'via radion... Bilen har och har en "iniatyrradio, utrustad "säkra sig om den. Bilen är 80 em. "lång, 15 bred och väger 4 kilo. 0 jessa apor hade inte orangutanger=,i.s" -och gibbonapornas långa kläts ; terarmar, utan levde i busksnår ochså 4? på slätter och upptäckte att: man sprang fortare på två ben än på fyra.) Efter ett ”undermänskligt”. stadiunz kom ett stadium mellan djur och änniska och så småni ”Homc erar , hör. Här d nare : Te tan NEIL sitt : ” khan talade om den felande "länken, sapieris”, sade "professor Hoeberer, ” som ansåg att det var precis” detta som Darwin! egentligen monade, pär | <a - iTaholms. Tidning t är oersättlig so som: Ni annonsorgan i 'sÖ vt da <ln dra Halland Det lönar :s kh räcker.-Inte heller kan man vänta . . vr i. i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.