Halland? ">> : | Prenumerera då på ortsorganet "LAHOLMS TIDNING . kontakt med 1 södra mr - Annonsera då (UU LAHOLMS: C- SÖKER NM Halland? 1 >. befolkningen - I ortsorganet.: TIDNING J: NN gåva har tio kontraktsprostar i | teril ölaget; Priset blir. 75 öre: flas- "GÖTEBORG. ' a : Förre, biskopen - i Strängnäs stift Dick" Helander : har som gåva fått mottaga ett biskopskors i guld. Det "ären gåva från ett stort antal präs- ter och Jekmän, huvudsakligen i Strängnäs . stift. . Guldk har finansierats' > genom 'en' insamling. Vid sidan av denna personliga vän- Strängnäs stift” tagit, initiativet, till en riksinsämling, vars resultat ännu chauffören bötade: tDen falkenbergschaufför | som i en kurva blev omkörd av en "tysk bilist fick sin dom "på" torsdagen; Domen löd på 20 dagsböter å 3 kr och dom- stolen konstaterade, att chauffören . brustit i varsamhet; -genom att icke å tillräcklig grad; haft uppmärksam- | > hete riktad på den omkörande tra- fiken, Olyckan inträffade den 6 septem- ber, på vid . avtagsvägen TOCKHOLM. Koss - em- starkölssorter som det intet, värit någon större efterfrågan. pål' realiseras fr.- 0. ms lördag av. Sys- ungefär hälften av Der fem rmärkena är tt. belgiskt, två "tyska "Det vackra och av så många turister be: > anblick genom den svåra översvämninge kta Zillerial i Österrike erbjuder : n där, Floden Ziller "har stigit våldsamt över sina bräddar, . Personer har omkommit och man har varit tvungen att sända livsmedel med helikopter till många t NH . .rister,' som sitter, kringflutna. i turisthyddorna.:" dessa dagar. en ” sorglig och ett "skotske och kommer i fort så + STOCKHOLM (mn) ill" sig, Renhåll =": 'gsproblemens mångfald om-" vittnas av en lång rad experter ch skribenter. På sina” "ställen: et bl. a. föga hygieniskt och - : damålsenligt . ordnat. när det < ; gäller ' en så viktig detalj: som - i "Nu bjuds de Sveriges ol olympisk I é "de på. ”onsdagskvällen” önskar 3 meddela att inget specialför-. bund ännu till kommittén ins Jämnat ; namnförslag - på: sina : e i Melt Iho a Ia delta emellertid en praktisk 3 tl sning i en på det problemet. ”Lätth a. 7 stora 'framsteget. på renhållningens område, konstaterar expertisen med ledning av de ex; it som ny= Arb har Fålunda ej haft" anledning dis= - kutera eller ta ställning till nå= ”gon enskild ; idrottsmans kan- sta träde äger rum den 28 sept. Då räknar man med att kunna faststäl la vilket antal platser som kan 's las till resp. 'specialförbunds” för- fogande. Första anmälan, s. k. na- tionsanmälan, i vilken anges i vil- ka grenar; sinom respektive idrotter vederbörande nation. ämnar ställa upp, skall vara organisationskom- mittén i: Melbourne" tillhanda JÖ0 okiober. . Namnliga uppgifter skall föreligga i Melbourne mellan 8--15 . november. Dagen beror 'på hur ti- ligen gjorts på. olika platser, bl. a i Munkedal "> sv or Ia - Idén : att. använda päpperssäckar till detta ändamål lancerades först av stadsläkaren i Halmstad, med. dr Bengt Lambert. ” . Det var som ordförande i i en ren- hållningskommitté i i Boden 1952 som för problemet. Han fann att de tra- ditionella metoderna inte dög och. att de var allt "annat än tillfreds-, ställande ur hygienisk s npunkt « och blev för dyra. "— Att ersätta de ohygieniska" och tunga soptunnorna av plåt med pap=- kar är ur alla kter ett framsteg, 'säger dr Lambert. I 'en plåttunna stannar. alltid rester och + digt på "programmet vederbörande ”ädrott kommer. ' . - 1 stället för ohygieniska" och tunga - soptunnor av plåt, är. det senaste” dr: Lambert började intressera. sig & vid- tömningen i sopbilen kän alltid ; "och di "derna betydligt lägre" > — Som transportgods sms skör Papporskäckar, 3 rätt u' 'made, ä är lätta att montera, . fullstän- digt täta. och utesluter "störande :morgonskrammel... Bakom. den' nya Munksjö-säcken "ligger mycket ”ar- bete, inte minst belastningsprov :och dersökningar av” ningstid. En lämplig hållare för säc- karna har också utexperimenterats. TI Munkedal har' man 'nu er tids erfarenheter av det nya sopsysteé- met med papperssäckar i stället för "plåtkärl, — Det ä är inte något tvivel om öv "I ohederlighetens STOCKHOLM (TT) Vetskapen att det vid snattori bla om en a utvecklingshämning vinner me "bab ler land barn och .ungdorå rör sig rt och, 'mer.' mark, "men den ” - är 1 i gripligt sätt förklara, skrive Tr. dr, Bertil :. tin” å en artikel om ”Medici rT | Söderling i i ”Nordisk medi- lätt att på ett praktiskt be M Pp nets ialisering med. ut på bar " Med uppfostran menar man, säger |. en socialisering av barnet, en, anpassnin; ' g "till "och samhällets krav och för samarbetet in och Törståelse för till stor delen. anpassning till: :verkligheten sådan den ter sig i den Mä vuxna sociala världen. -— Alltjämt ' ri sig ”många med," -ärftlighet "ler med dess syndfullhet (enligt veder-' taget tionde budord) och dess ödes- bestämda fortsättning in i vuxen- ålderns | tjuvnad : och kriminalitet. Man bestraffar, avvisar .och stöter bort det 'arvsyndiga, '”besmittade” barnet." Genom denna moraliseran- |: de och misstroget bevakande attityd av "dej kan jag inte lita' på längre” eller ”nu är det bäst man låser in sina pengar” eller'”ja; ja; det bör- jar med en knappnål och" slutar med en silverskål”. etc. skapar man just den: risk :: som mai vill -undvika. Tvärtom är prognosen "god, ja, myc- I; ket god, om -man i stället. behånd- lar barnet som"ett utvecklingshäm- mat barn och gav det. den särskilda emotinella omsörg,' som ett : sådant behöver för att restitueras. För: de barn,' som månad, från månad, år från” år. utarmas genom |. att aldrig! bli k aldrig I y; ct från & : han, till 'en viss; betydande ärad. om dess gränser. Detta blir 7 Lv De är ett faktum, at att många. hen, som” inte förmått, konkurrera ut denna asociala' tillvaro genom att ta vara på och rätt leda barnens ak- tivitetsbehov, drivit barnen ut i en okontrollerbar, asocial tillvaro med snatteri, rymning. och, fantasilögner som följd, » Fantasilivet, 'dagdrömrmen, Tåtite- ken, spelar stor roll.i snattarens till- varo.:I själva verket är. snatterierna hksom -rymningar, skrytlögner -och liknande :ofta . ingenting. annat än företeelser i ett. fantasiliv, Det. för- intensivt fantasiliv och ett allt- långvarigt kvardröjande i ett så- dant : med hänsyn deny krono- logiska åldern utgör ett tecken på otillfredsställande socialisering och handlingar som nu beteckras som asöciala.-> « > [na för det, ”tillåtna”, vilket är fö ner. sig synbarligen så, att ettallt2 13 utveckling: med åtföljande risk för]. efullt'sa ina livsledare' också t för att barnen i förtroeni arbete" med ; skall" förstå” = lära känna gränsel utsättningen för hänsynsfull sam levnad. ' Barnets drifter kan enda : ledas i möt andra härlsynstagande , [banor om det samtidigt får: aktivi- tetss ; och , kontaktbehov tillfreds= - ställda: och får känna. framgångens sötma, .då det, inlär tt samarbets villigt "och socialt beteende... ”Tusen. och, en småsaker "måste iakttas, såsom. att;passa: måltiderna: så att mamma Inte får. extra arbete" att” inte, sätta. en' sparkstötting ; r trappan. så att gamla: fru? Patter=:' kvist hindras komma fram, "att dnte' i garaget lägga” "spikar som kan're= sa på sig och genomborra bildäcken, att vara någorlunda ordentlig så att. ch X bd man vet var man har sing sake: slipper besvära” andra. etc. "Men det; är inte blott detta.- Utan. där. följer ' också” slora huvudlinjer 17 i"det so-. ciala 7 samarbel t, och; då . betyder. j och. känslomässigt, förstå. : högsta. "grad... till ar ' en 'samlartendens. i barnet kominer "il av” de" vuxna, och: med äg de rnå "de: vuxta som de själ CS " Det Kliniska ]få sin! ”affektiva: hunger”; tillad, ligger "det nära till hands att. ett misslyckat. : kontaktssökande-s. till oförstående människor omsättes i ett intresse för saker, vilka: lydigt Iå- ter sig kontaktas, ägas och manöv-. reras, En "normalt förek klart; , differentierad skillnad, där |. verklighetslivet blir. allt, större på bekostnad. äv fantasilivet. , Mer och social känsla 'ersätts också, då den blir: ”bortsvulten och av isad, ästrade. och - Ä dli- ga, habegär med; kortsiktiga" till fredsställelser "av njutningstyp. nisk-psykologiskt möter oss här fal- len av överdriven tumsugning; onac ni; omåttligt .snaskande,. senare ili- vet rökand ickände,; snabba och svårb i- både: ur ekonomisk: och hygienisk - 1 växlande sexuella förbindelser m,m, h It. 4 kamrer E. Lundgren... Säck ten att bilda djupare och trofastare ti Sv hållfasthet är större än vi blir t; pappers- säckarna rena leksakerna,: säger hr Nils Thuresson i Munkedal.- Vi-las- tar omkring, 200—250 pappers: ickar . på en lastbil som. är byggd för 36 plåtkärl. , Det innebär . följaktligen. att den sammanlagda färdsträckan blir 8—7 gånger kortare. Dessutom går själva. tippningen, 2-3" ånger fortare, ;,. " M -"Renhållningsexpi tis” från skilda delar av landet har påpekat. ått pro- ven har visat papperssäickarnias lämplighet i stället, för 'plåtkärl, i fastigheter med sop ä kast, ' Systemet är tidsbesparande och underlättar hämtningspersona- lens arbete eftersom de slipper de tunga ' plåttunnorna. Vid provväg- ning av ett lass 'med enbart säckar blev genomsnittsvikten per säck en- dast 26 kg. 7 es vit lfärd” på seg RENNES,- Frankrike" (TT -AFP) hn 52- årig bonde, Georges Au- "bree, fick' på. onsdagen vara med om en bilfärd som han säkert inte lömmer i första taget. ”Aubree och hans 22 år. yngre fru "st bade, gröjat "ofta på. senaste tiden .w och slutligen kommit överens om att 'x skiljas. På onsdagen. råkade. de . ,emöllertid” i gräl: igen, derna gång :om, vem som skulle tillerkännas bi- len, Bråket blev, allt häftigare me- ln "dan bilen skumpade fram på den gropiga vägen, men avbröts när Au- bree stannade och steg «ur för att ppna en grind. ' Den. uppretade ev" sen flyttade "kylaren skilsniässoargument sig kvickt ti förarplatsen och styr- de med ett ilsket motorvrål.bilen rakt på maken, Aubree klarade sig emellertid genom att hoppa upp på motorhuven. Där klängde han sig fast och bad bevekande sin' lagvig- da att hon skulle stanna; "= > Det ingick: emellertid” inte "alls i hennés 'planer, 'I "stället" trampade hon gaspedalen i botten 'och lyckaå- |” .des få upp den gamla' kärran i 80 km" Då tvärbromsade hon”så vatt Aubree "slängdes 1 körbanan: ' Just då kom en god vän åkande. .AFru Aubree förklarade lugnt att de . Mör ä än han' orkade med »57-årige " ungkarlen John". Stan- koleit från Hoboken, USA; gifte'sig för några veckor sedan med "den 44. åriga . våckra och "eleganta. från: skilda fru Henriet, Tre, dagar se- nare anhöll maken om skilsmässa, Fru Henriet medförde i det nya hemmet 25-årige Cyrill som hon ut- gav 'som sin son, men som vid, när- mare påseende avslöjades som hen- nes frånskilde make, vilket "John Stankoleit tyckte' var mer: än: han kunde stå ut med, svagt tra varpå hon körde hem till gården för att hämta två katter, " Därpå startade ' hon :igen, gången med Paris söm mål, i: l ; Så långt kom hon dock inte, Hon den ;n I blev 'tagén av polisen" och' satt i hälte som 'misstänkt för mordförsök på sin man. Aubree' själv blev förd varit utsatta för en 'olyckshärdelse, till sjukhus. MN at Greta” Garbo om ve ..kvinnans jämlikhet: : : med, mannen Det händer sällan att Greta Gar- bo figurerar, i spalterna med. utta- landen och det är' därför överras- kande och 'måste stå för tidningens egen ' räkning vad Chicago News' hollywoodkorrespondent ' kan för- tälja sina läsare; Där: berättas att Greta Garbo häromdagen varit på en tillställning och blev ganska upp- rymd .. samt: debatterade .könens jämlikhet med kvi kskvinnor i Hollywood, Då sade ”den gudomli- ga”: ”Inte blir kvinnorna jämställ- da' med männen förrän de accepte- rår att också de blir kala på hjäs- san, Så länge en 'kvinna inté vågar visa sig offentligt utan hår är ingen kvirina likaberättigad red mannen”. Rapportören: tillägger "att ingen av de närvarande vågade fråga Greta Garbo hur det egentligen stod till med hårväxten hos henne 'stälv. +: |het hör: också till bilde varken kroppsligt överger ungarna är typisk. Rastlöshet, bristande kon- centration och - bristfällig ”uthållig- i Hos den; ecm själv-så dåligt tått uppleva mer betydande känslobind- ningar; har inte heller etablerats va- re sig förståelse för affektionsvärdet i.en av, andra -ägd sak eller. med- känsla för den som ägt men ”förlo=)" rat saken, En viktig spärr till and- | ras egendom har utelämnats under uppby det " av' Snattarens förutsättningar . ligger alltså "ganska ' klara; ' dels genom överbindning till. sakerna i tillva- ron, :dels genom oförmågan att för< loreaktioner', are 3 stå : andras kä ägodelarna. / l BARN KAN OCKS. a i-; STÄDAS BORT, så . Viktig och vanlig är den typ av barn .som i hemmet saknar: stimu- lans för sin lek-'och' ”rörelseaktivi- tet. Livet saknar spänning, "tillvaron blir tråkig. Vare sig föräldrarna en- ligt vuxna begrepp älskar. sina barn eller inte, så kan” denna situation uppkomma i hem där den vuxna tillvaron och' livsföringen' allt intel, överensstämmer med barnets.” "Än rör det sig om fall. där mamma och pappa är för mycket” borta, Än förekommer det hem,' där en pe- dantiskt mamma eller' pappa helt enkelt städar och polerar bort bar- nen, Hemmet blir ett utställnings- hem med välskött heminredning: än ställs vi inför fall, där föräldrarna eller är särskilt pedantiska, men där ;y till. och förståelsen för barns aktivitetsbehov saknas, Man förstår inte annat liv än: den-vux- nes. Den vuxna tillvaron blir. för tidigt och för ensidigt modellen för ed la klara. bedömanden me eniotionellt utvecklinsrabbade. bar i'de åldrar då socialiserinj OM: inträtt, en skyddsmékanis 3 tflutna. och - man: utgår. från dessa för 'att ta itu med det till- kommande, En lagom förköjd an-« nekär utveckling a till vefkliöhetsbetonat "högre. stas med graden äv Hampäng eller miss- lyckande tidigare, För mycket eller sva vavir Errdast- genom bättre känslokonte'ct; intimare "och mer up] frar I rtagande och barns, aktiyitetshehov, il ning "och socialis X Snattaren” demons för Iitet, dvs, för lätt eller för svår uppgift" tidigare, 4 beskär utveck: lingsmöjligheterna, "resp. saboterar dem helt. Inför en, alltför svår upgr gift: ger. barnet upp och löper risk i ex, fantasiprestationer med önske- tänkande, | ty. på något man hävdar sig ändra! OY 4. M : Socialiseringsprocessen hos : den växande människoungen är en in=- lärning från förebild, en identifika- tionsprocess. Därför- behöver. för- att. utveckla. försvarsmekanismer, i j förklarligt nog inté äldrar och ka leva nära varandra | 1 och det utgör syo Samma; vålssstningar komstbeti set kan d kologiska symtom; värk, magsår, asjma; HALMSTAD. AD Rättsrötan - är ..en psykisk sjukdom ' med periodiskt för: "lopp; Den härjar svårt i folk- "partiet vartannat år, nämligen > före valen, -yttrade justitiemi- Xx nister Zetterberg i Halmstad på : : torsdagen. Bland våra ' domare och tjänstemän finns det. na- « turligtvis, liksom 1 alla yrkes- > och i enstaka fall t, 0, m, grova > nerligen - inte av sådana. drag. Var och 'en som har kunnat föl- ja arbetet I svenska domstolar : och ämbetsverk" vet. att. verk- : samheten där präglas av nit och redlighet, av Arbetsamhet och » rättrådighet, " ” 2 -' Säkerligen kan - den Svenska kåren väl tåla en jäm- ppf: Det med den- na grupp presumtiva snattare är att stimularsen till viktig och utveck- lingsmässig aktivitet saknas eller att fantasilek, materialbehov inte till- fredsställts vare sig detta beror på . den. vuxna omgivningens bristande skap om barnets värld eller på . | förstår den inte alls, Det uppstår en "else som söker sig andra lösnin- Igar. eler mast oförmåga att tillgodose denna, Den verklighet som de vuxna här önskar att barnet skall anpassa sig. till är |” Ge förelse i moraliskt hänseende med sina kolleger i vilket annat land som helst, fortsatte hr Zetterberg. Den svenska förvaltningen är mera fri och oberoende av regeringen än vad fallet är utomlands. Vi har också en, större grad av offentlig- het och öppen insyn i förvaltningen än i andra länder och för några år sedan fick vi en av 'de mest liberala tryckfrihetslagarna i hela. världen, nom dessa anordningar har vi nämligen. något helt obegripligt och därför oantagbart för detta. Barnet missanpåssning och en otillfredsstäl- Då lockar den sociala tillvaron på ett mycket begripligare sätt för den verksamhetslystne 9—10-årin- gen, Han glider in i en liga eller ett gäng där man rör sig snabbt och handlar .dådkrafsigt och- uppslags- ligt stora möjligheter till fri kritik och kontroll av landets Rättsrötan psykisk SS + grupper, försumliga människor ' a ; . brottslingar. Men 1. det stora hela utmärkes denna kår sans. : blev det I år. Men den fria diskus= sionen bidrar lika regelbundet till att avslöja insinuationerna och: att klarlägga hur liten grund som fanns ' År för alla de stora orden: : tillit och uktning i stället för tslet om ' rättsröta. så 'kan reglerna för dess verksamhet förbättras och £a> rantierna för de enskilda medbor- garna förstärkas, Ett omfattande lagstiftningsarbete pågår i" detta syfte på olika: områden. Vad mn [ år. varit "mest aktuellt är sk d ade, styrelse och förvaltning. Detta är av största värde som garanti mot alla 'slags missbruk, Mer det är inte. säkert att kritiken” alltid är sanny" inte ens 'om >den : upprepas act Jämna mellanrum vartannat nr. oc . Någon tid före varje val tycks rättsrötan nämligen bli akut inom folkpartiet och dess press. Så var rik és Jdet för två, år sedan, och likadant d. v. 8 omhändertagande av sin=" nessjuka; alkoholister, vanartade barn m. fl. På detta område'arbe=. tar seden flera &r en- kommitté. just för att. förstärka rättsgarantierna. ' > Till ordförande har utsetts härads- hövding ”. Erik Alexanderson som . inte bara är, en framstående do= mare utan också riksdagsman för. folkpartiet, on vite , >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.