2 i'våras. D. Vv. 8. . ” För. någon + Svenska Dagbladet i 'en' replik : till | . Btatsrådet Persson, att” det aldrig , "stått någon strid om de grändsatser - beträffande enhetsskolar.s framtid + Som uttrycktes 'i riksdagens beslut även högern skulle” i under: hela tiden, från 1950 ha vari : ned på, att: he dkpunkren ih sl Ån me Ng . :digheten -av detta .steg' från andra utgångspunkter? Detta är onekligen "av visst intresse att; få klarlagt. "Högerns Iojalitet I mot beslutet berör nämligen säkerligen " en-hel del-på om dess : inställning - -dikterats av ;taktiska spekulationer «eller av "saklig inställning, Nise föl Dagbladet" har inte gjort bordesr utmynna i = nioårig skola, :”Oklarheten" om' var högern står i ' denna fråga har. den åberopade tic-.' oc "ningen kraftigt: bidragit till: och det , fortsätter.: :den' med: Den 20 augusti : kommenterade” den' sålunda radios + N intervjun med! bondeförbundsl n: obligatorisk” något "för att. senare' skingra dim... + morha, "Tvärtom." Der" 27 ” augusti köm- tidningen åter i å "skolan på ett sätt, "som ”ytterlig ökar förvirring . Det heter nä ligen, så här: när toå " : ren;” iellt med « från den: fråga" statsrådet Hedlund: fick om "folkhögskolan följ ande - "Avsiktligt e eller inte har den tur= + Ordning 'som hr Hedlund talade om ” blivit följande: först. berövas Järo : Verken sina utveckl + ”Enhetsskolan, dennä den: sitlan- de.r ke, bygger i' » den: form, , som socialdemokraterna! sedan flera år har förfäktat, på ett' slags. socialiseringsidé”,; > ':., : + Man':. bör observera tidningen. sätt att understryka, att enhetssko-/ lig "lan" är: den . sittande regimens : kungstanke”, ,; Får man tolka : detta » därpå inriktas krafterna på att så ; hastigt som. "möjligt tvinga. as " enhetsskolan.: Först i .sista' hand, ; "+ långt efter detta: blir det tid att ' > fundera "över: den - demokratiens skola, som edan, finns; fo Ö; " skolan”, : ” "trätt läroverken” berövas” sina ut) | vecklingsmöjligheter syftar förs imodligen på, att regeringen: föreslog! 2 - och riksdagsmajoriteten ' (inklusive folkpartiet) beslöt att förbättra ins , tagningsmöjligheterna' 1 reålskolan ' : de genom, att göra: denna "skola tré=" EF . : 1879 är ett; Öl i men. det . var först under 1700-. - ten och. därmed också blev. var- a eka bergen. Han sökte” förstenin- Fa folk och Häiälarar. läroverken inträdes-sökande . stol årskullarna tog sig som bekant de + fgendomliga - uttrycket ' att parti röstade mot den. reformen, d : "I När tidningen sedan talar om en? : - hetsskolan bibringas "läsaren otvi- = velaktigt. den uppfattningen, ta : > tiksdagsminoriteten,'i detta fall hö. gern, spelat rollen av frihetens för" svärare — tidningen: talar juo åvång!” Var "det" detta tvång,” som" "gjorde, att högern i ism reservation ; årig. Högerns omsorger om de Jå .så, att tidni anser, att högerns : ställningstagande i i våras skedde av. någon :slags undfallenhet gentemot ” "eftersom :-man : måste juta in, denna bestämning? Tså I, verkar det som om man tagit ; te' för högtidligt på Svenska" Dag " bladets ord i november förra året, här tidningen. skrev: ”Att icke i ”allo tjäna enhetsskolans "syften räknas numera till de oförlåtliga 'dödssyn- derna, Samtidigt får väl anses faste slaget, att -enhetsskolan ' helgar medlen”. Men har den” inte sRjort "det för högern också?:M. sl 0 . Kanske hr Hjalmarson menar att Kanslihuset är värt' en mässa och därför, . åtminstone för syns skull, anser sig kunna hugga bort några av de gamla högerprinciperna, vila ka hade väldigt lite” att göra med ”den nuvarande". regimens kungs. . tanke”, att jämha vägen till utbild. ningen för alla" ungdomar :i' vår, 'samhälle. Kan en sådan omändring är partiet hjälpa hr Hjalmarson .så har Li; hö överhet in-' : ade sig vara äv den a , all . den ” obligatorisk” | ordanisklortk; > sammanhållen 9-årig skola? FEiler : var det av övertygelse om nödvän- ' öksverk ” som var att lita på? "te" burit sitt "svärd. förgäves... Mer hur går det med tesen om -partied ör + hundra. är sedan v var det | lättare; att skriva om :förhi- storisk onst, än det :är i dag, helt: "enkelt ”" därför att.; man då: inte : hade någon vidare känne- 'dom .om sådan: - " Man' har. alltid "beundrat . "Greklands konst: Arån dess "guldålder omkring : före: vär, tide knings » | "talets sista år som man fick upp ögonen för den: egyptiska kons- se att den grekiska konsten haft ” förebilder 1 , denna.” Vad var då naturligare ” än: ” antagandet att "även Egyptens. "konst haft. sin förebild . och "denna" förebild. själv "en annan o BV: " ända” tillbaka till mänsklighetens barndom; märkesår- T-kons- .tuola företog en. vandring” genom ”nordspan- : " Altamiragrottamn', ir "gar (fossil) "och hade” t git. sin HHa "dotter med? Barnet tyckte” att - det” var” roligt att tränga .så långt in i den "mörka "grottan som möjligt "och fadern följde ”méd. ' Det. blev mörkare .och- mörkare, :men de hade, jus smed - sig och rätt som det ' var, tas. de höjde, Tjusen: mot klipp” - väggen, . 'upptäckte' de, underligt :målade djur" på denna.” Den för- sta upptäckten av, förhistorisk konst hade gjorts. Den blev dock Inte obestridd. -. Mårkisen anklär 'gades för bedrägeri. och: svindel. Han hade — 'sade mån — ligen Jejt : någon 'konstnär,' som " målat bilderna för att markisen |: skulle, bli berömd som ”upptäc- kare. Men så var det inte. Mål ningarna var. äkta "och AL upptäcktes likartade ferotsntt ningar i Dordogne I sydvi a Frankrike; och sedan har ytter ligare sådana upptäckter gjort 1 . Frankrike, spanien och Itall- en, men däremot inte "4 norra Buropa eller England: Nu har en fransk vetenskaps . "man .J. A Mauduit sauskorlsk massa . rön om om förhist konst 1 en rikt illustrerad bok med: + titeln: 4000-åråg - Moor, konst. . Titeln ' ger, ett. hisnai A "perspektiv bakåt, men : ock genom ' begreppet. ”modern” on anknytning till vår egen tid, varg konst ju" hämtat mycket”. äv den återuppväckta ' nalvlemen och förenklingen från "primitiv" tya-]. plivit en ihtressant "bok 'f Som är" spediellt / intresseräde” av de problem; författaren försöker bena upp. "Men "slutledningarna som ' döljer mänsklighetens barn- dom -— helt naturligt vaga ' och nägot riktigt grepp om ämnet —L sådant" som skulle komma även en . lekman att :med förtjusning anamma boken ':— har författar Fen inte mäktat 'med.; ? ill 7 [AHOLM : fock ” I motgon: kväll kommer en trevlig herre, känd som en' av riksdagens absolut slagfärdigaste ledamöter, till Tahölm, "Mannen ifråga är högerriksdagsmannen James Dickson), som berett sina kolleger ;i', andra , kammaren många glädjestunder med sina dräpande repliker: Med sin be- römda : humor 'i förening med stor "kännighet "i "de: "politiska frågorna kommer han säkert att ge dem som'infinner sig till hans föredrag på "Stadshotellet i mor- gon kväll en trevlig och upp- lysande stund..5Se annons! SR att - skördemaskinerna var. 1-gång till långt ' efter, mörkrets, inbrott på fälten 1 Laholmstrak4. ten," allt medan hotfulla. regn- moly' tornade upp sig vid” hori-' gonten. Regnet dröjde, men kom” vid, midnatt, varför skördesitua-' tionen, som under några dagar tett sig ganska Hus, . nu åter förs Det har sämrades. a .Jom arbete och knalt om pengar "| den : Chicago: Vi träffar. honom '|hos "hans broder" och svägerska & - tilleriet: I Afrika fick mitt kom- : när ri turen kom till Italien; blir Spå grund av det. mörker |” : de, en liten . italiensk; stad, lå; - och vi fäller en anmä king just -Jom den, saken... « Ibara "folk," "som varit ot jobbet tälas ju "bara ' "engelska verige är ett fint land, hä har 'ni "det -alla tiders nu. Hade det. varit' så när jag reste för 29 år sedan, så vete. katten hemma. Men då var det knappt och det stora äventyret. locka= dess oc "Den som Berättar" "både detta ; Joch 'mycket' annat är hr Erik' Svensson från den stora sta- i.Trånget i Hishult där han just det vackra: sensommarvädréet får. "pratstund. med hr Svenssö på broderns veranda,” EN «Jag är 50 år gammal fu, det fyllde” jag i december; och är" född i "Trånget" just på denna gården, : som "min broder här hu, Vi var nio syskon hem- ma och "det gick inte 'så lätt att reste till Amerika, På 29 år har jag inte: varit hemma- men nu! tyckte, jag ' att det skulle. vara roligt att se hembygden. När jag kom -till : Chicago "hamnade "jag på :-en fabrik, "som "gör" instru< ment, däribland kopieringsappac sedan' «dess. ”, Jag trivs' sutmärtkt och skall:dit igen när jag kom" mer tillbaka. Fabriken är:inte så stor— "den sysselsätter bara ett par. hundra man —' mén jag tjänar 80 å 90 dollar i veckan. Det .är. ju inte: så ”illa.: Jag är inte gift det finns så gott. om fruntimmer 'i Amerika ändå, | = I över tre år har jag varit med i: kriget och det var ju en | spännande tid. 1942 blev jag ini J kallad : och låg på ett. utbild. ningsläger i Oklahoma i; fyra månader.” Sedan: kom jag till Newyork där vi fick ligga” och vänta : till vi överskeppades till Afrika 1943 där jag kom på ar- pani' inte "vara "så mycket med i elden men desto 'värre' blev det : Neapel och: var: sedan. med staden, 'som då” i blev" mycket förstörd, . Tyskar: 'och italienare "satte . sig : till” hårt : motvärn, "kulor" och granåter :vissläde kring ' oss, : många av mina .- kåmrater stupade: men ”märki ' ligt nog klarade jag mig utd en "skråma = LI Ängis eller. något lilnan ee vi i "hela fyra månader 7 och väntade,” Vägförhållandena.' på vintern. var så dåliga ätt : tanksen inte kunde gå fram "och då kom de tyska flygmaskinerna på nät terna. "och på "dagarna. överöstd kanonerna oss, Det var inte pre- cis så" lustigt då : tyskarna låg uppe på” bergshöjderna' och vi nere'i en dal" Det "var: också många "av ” amerikanerna; ” som strök: med, Men så småningom ' [lossnade ' det > och i april 1944 gick vi norröver mot Rom och som” bekant lossnade. det åtskil-, ligt sedan. v F rån Italien fördes. vi sedan till: södra Frankrike men": där hade” vi "det ganska bra; Värre] blév "det: när! vi på hösten 1944 marscherade ' in', i Tyskland, Då blev det "ju. Mite slagsmål”, då: och' då men inte värre: än att klarade det — fast” många strö med fick jag aldrig én :skråma.: [Sedan låg vi-kvar på bevakning, men. nog kändes; det: skönt att. komma' hem "igen. till | dobbet på hösten 1945." : : Talar. "utmärkt "svenska - Hr .Svenssoh talar , perfekt svenska. trots de'29 åren där ute par/år; som har gl den. På men''annars' finns” det gott om Chicago, och vi bru- ;a 'specialtillhåll. , ”, "arbete har vi 'ock= arbe e. får. det också. Fast det finns ju,en allt för stor kategori, som -inte..vill arbeta utan bara går omkving-och tigger. Rätt bra har: vi; ju också fast inte'så fina sociala förmåner, som här i Sve- rige.' 'V4' har ju pension men då jär all "SA frika : Ttalier | om jag inte hade stannat här nu är hemma: och" hälsar. på. I: vi dvs. vännen Valter: Janners-: son och undertecknad, en - trev-: skaffa sig arbeté, varför jag 1927 Fin rater, och där har jag varit allt |” om vilda "strider " kring den i ITvå Går Snart Fgrbi, Sin Bigriar | Malin” Gamal' Ble, Sin. Är: "där 1Ude Mäd Al Friiori? ” : ' Halmstad. "Genom, välvilligt till- telsen | . a i Satans pr addera sig utän skrämd genom. slag "Frankrike; Tyskland 3 ofta. flera stycken om de sedan inte "ens -har kläder ' på kroppen, Parkeringen : är därför ett” stort' problem.” Varje” fabrik måste ha parke ngsplatser ; för Da I Hur det går. med presi- dentvalet? : ; Eisenhower "blir absolut vald om han bara är frisk nog att ställa: upp. Han han är utomordentligt populär ” krig på nytt. för England; ” alla "kretsar medan man inte |: e år, ” Re ARNES tycker om Stevenson, Den breda massan tänker inte på|. "partierna; mån väljer: mest ef ter: person, Eisenhower är. lika |. populär som Roosevelt var på sin:.tid och det var "dock: han : Som ' satte Amerika På fötter, för arbetarna; ert :.— Hur! det går i Suez — "ad "blir inte : något av den” saker. nxv "Han gjorde oorhört mycket , SENASTE NYTT: SE . FR BEEN kd ; Svår ol Ku Kulvärldsrekordet | ;, en. guldgruva i Johannesburg” » hur många grav: arbetare, träffade Då 2700 meters djup ycka i i guldgruva. En: ny svår KOUvDly 'cka hår, som -förolyckats! nu "över 19 meter. i natt inträffat, denna fång ä | 1 Sydafrika. Man vet ännu inte Explosionen in- i Robinsöngruvan,” söm är. den ' Det är bara 1 såk, "De startade -kriget; men kunde inte sluta det,'de lånade: pengar :av USA som -de aldrig betalade igen och nu försöker de dra in USA i sitt. krig. Armerikanarna är inte rädda för Tyssarna, men inte tror jag att de går: i något -— Visst -har.ni det fint här i Sverige, men hur : "det-nu är så längtar. man" tillbaka ', till: USA. Det skulle" nog i té vara så lätt att börja: jobba” här nu: — men jag är. visst. inte främmande för tanken på att. komma hit' och slå värd. tid innan han definitivt slår sig medi ädernebygden i Södra” Hallands "MiFavda” ning" hade: på höstmöte 'i "Våxtorps 'Or söndagskvällen 4 I nas. i' Veinge. med föredrag: och film, Under .dagarna 29—31 okt; förb s ”riksinstruks som samlat en ganska stor pub: Nk. Fjorton nya medlemmar in: röstades 'och.därmed är avdel- ringens "medlemstal. uppe: i 107, att avdelningen fått : 47 'nya i medlemmar. iår. I en : landsomfattande tävling om medlemsökhing”: ligger nu" avdel= ningen på andra plats i sin gröpp, Frågan om damklubb inom avdels ningen diskuterades 'och en kom; mitté på tre personer fick i upp? drag. att . utreda. frågan..: Valda fruarna” Gretas. Eriksson] tör. Hugo Wernmo på besök : och skall ha trafikundervisning i då skolor'som inte hanns med unidér våren. Prisutdelning: för den vill 3 orientering som "anordnades av avdelningen ' den 10 maj förekomi Tävlingsledare -bilskoleägare ml "Andersson ” "överlämnåde Prisen”och. avdelningens ordföran- de tackade 'hr Andersson” "och ae övriga ” 'funktionä; lingen. "Prisetha ade”skänk a HP. Efter mötet f ekom vi ning Svensson so stämningen med. klämmig Idragspelsmiusik:” Södra Hallands: | hembygdsförenings ; änläggni igar: har .> med över 2000,' utan även ' i get, På "den 'senäre platser i Skvaltan i "Älmhult. har besik-: tigats' av landsantikvarien Arne Modén;... Halristad, ” museiihten-! denten. Harald - Nilssoti;" .Lands- krona, och Axel Ejwertz.: Bygg- nadens skick är ännu försvarligt; men. de nedbrytande. krafterna! måste snart. hejdas, 'om inte hela! skvaltan skall falla sönder, Ta-! ket ' är” mycket ' dåligt," och " det! regnar in i byggnaden: > "Vid samma tillfälle besöktes] den gamla kyrkogrunden i Knä- red, som är, helt övervuxen av Jgräs' och knappast. gör ett in- tryck, som kan sättas i samband med en' pietetsfull: omvårdnad. Åtgärder diskuterades för kyr- kominnets. iståndsättande, '— .:: 1” Bollaltegårdens? 'tröskloge fanns" sedan 1700-talet en: ”lo- bålke” eller plankå av fur med följande unika' inspription! ”Up- friskas Kan en Dgv ok Blin "men Aldrig Flickors Bleka Kin. En Gamal Trägår Kan, Ble Ny Men Aldrig. Flickors Hy. Et År; Äler 4: slutet” på ". 1920- talct . togs plånkan" från sin: plats: och in- fördes. till . Hallands. museum i 'av hat: plankan” nu återställts till Bollaltebygget! .""” . Diverse,. arbeten tarvas på Bollaltegårdeni, Särskilt halmta- ken: behöver ses om. I dagarna har också anskaffats.; 2.200: kg. halm att användas 'vid taktäck- 1! ning därstädes i höst. Början t tilll en förgfilmning ” av " Bollaltegår- den har företagits, Meningen är]: att. synkronisera denna med. upp tagning på band av en.fram- ställning av' gårdens byggnads- historiska kännetecken och sär- drag. l ' Den 14 och 15 juli hölls fest- får med andr företagen betalar 'den! Varenda, människa har jn ligheter, på' Bollaltebygget under]; ödra "Hallands hemby anläggningar har varit synnerligen stort inte bara I Laholm varm hembygdsfesten, i nerligen åyckad Ir inträdeseat- |. besökts av många” föréni gs. Vippentorpet : och Bollaltebyg-: noteras. toppsifror; återigen" gifter inflöt kr. 3009:25, två tom- av "färgbilder "tagna": "via "förra | i årets ' och ärets. bilutflykter>:Ger gen. över 19 meter, ”(Newyork” idag TT: Det - Reuti O'Brien, förbättrade på samma tävling I rekord i kulstötning inte mindre än tre: - Äldsta, största "och" ajupaste i Sydarrika?: : (Kåpstaden . i. feg N - TT: Reuterj. tö ” . SER Styren 7 sg a et sjumt, | > ik värl ållaren I ” kulstötning” Pat går sitt eget världs- gåhger : och". nådde nya" rekordet tyder vå "29.06 Mm Er.) non : Bnbla Ne ligger nu klar . lands del beträffar så ser det Veinge 3,5 med resp. 3200 och 3100 kg samt I Karup "och La- holm 3 med, resp." 2500 och 2400, H Höstråg . ger i” Veinge"; 3,5 (2900),' Våxtorp 3,2 (1700), His: hult 8 (30003, Ränneslöv 3 (2600) Laholm . 8: (1800),"; Knäred 3 (1600), Karup 2,8 - (2300). och - a | Mästocka 2, 8 (1800). . :Vårvete anges u Veinge till 3,2 (2800), Våxtorp 3, : Hishult 3 (2400), Ränneslöv 3 (2600), La- holm 8::(2000), Knäreä 2,8 (1500), Kärup” 2,8 2100) och Mästocka jande; siffror: ve inge>3,5” (8200), ”Ränneslöv 3,5 EN 'Karip 38 (3000), Våxtorp 18005; Tähölm 3 (2300), Knä- 'reå 3 (15003,2. 'Mästocka 2, 8 (1600) och Hishult 2,5” (2500).! då ; Havre når medeälskörå - "endast i Veinge. med 3 och 2400 medan övriga. kommuner har: Karup 2,8 (2100); . Våxtorp 2,8. (1500); His, hult; 2,5 ; (1500), Ränneslöv. -2,8 (2400), Laholm; 2,5, (16003, Knä- Bäst” skördesiffrorna:i is: dl... - Halland | uppvisas adv Veinge vete: ger i ”Ränneslöv. och : hoppningar om'att få och 'skörderappprten pr "den ä augusti" före, för vårt län och vad siffrorna för södra Hal-? ut att bli medelskörd — kanske" knappt på":sina håll men någöt -Jite över på andra, Av de tergivna siffrorna här nedan ånger 3 'medelskörd medan de. andra siffrorna anger antal kg pr hektar, I Veing klart bäst i i samtliga socknar i + södra Halland," I :genomsnitt hela. 3,6 (1500); Velnge. har' 32 (2800), ' Knäred, 29 (1450), La. holm ,:3 (18005; .- > Ränneslöv! (2800), "Hishult 3. (1500), Vax torp 3-:(1800), Karup 2,8 (29007. .- Potatis går finfint i Velnge med: 3,8 "medan Karup, Växtorp, stocka 2,9. och Hishult ;.2,5. ” Sockorbetor har 1. Velnge siff- 'ran '3,2, I Hishult och. Toholm Karup :2,8 och Knäred.2,7. " . Foderrotfrukter anges i Velnga till: 3,2, I Våxtorp, och "Laholm 3 tr Höstraps finns endast 1 Velnga där den Anges, till. 3 Hö från odlad Jord. 'vVälarar rätt” Kraftigt. Karup har 28 (3800),. Våxtorp. 5 -(3500) hult "3 7" ($500);/ "Ränneslö (4400), Laholm ' 3 (4000), Knös red:3 (3000), Velnge 3,8 (2400), och Mästocka "2,2 (B000)f.,; 5 I gustt" och -de senaste dagarna har ” det "verkat mycket” lovanåe tills nattens régn sboliergäs la föra I någorlunda torr, —tyvi | Mötellet. på 2 Höllandsts | utvidgas. och en stor. ma med i marken” gjorde Gulf i i fjol ett! expöriimont; därtill. föranlett av i Reimer Man i anlade H ingen mi ädre: än g + där "ett "större motell, känt! - bil färdas>längs rikstvåan.' 1' dek "välkänt. för alla de; Bomspr I” Juni. i fjol, invigdes det och nu V står man inför den invigningen, L in £, som sh alerad läng. Det Blir i en , våning” "men kor 3 att” omfatt do. gäste bolor lämnade i vinst : lagt! 1467. 'kr,' Bruttobehållning"- en. uppgick ; till" 6400 kr... Hur stort” nettot blir, ännu inte klart. . : Av £ a har föreningen mottagit ett an- tal vägskyltar att.uppsättas vid vägskäl," där .Bollaltebygget och Vippentorpet. - behöver: utpekas. Skyltarna till-Bollaltebygget har uppsatts, ' dock endast ' proviso-; riskt i avvaktan på vägmyndig- hetefnas "ord i 'säken./ När. detta anländer): komrner, även Vipp torpsskyltafna att”utplateras:” För 1, har. att. tack redovisa änslag till ; verksamhe- : I vanliga = "turistande : ”bilister” och - | till det "nuvarande imotellet” men blir "dock. Rält' fristående; i föreståndare ” Evert. Lönnergård | för. Laholms ridning. Vi har:sak- nat ''en särskild avdelning för det är denna, som vi nu höppas få bygga! Ir" dagarna har” "vi lagt in om :byggnadstillstånd . för den" nå etapp! Sn länsarbetsnämnden ikt. Får: vi detta, så rdelnin, att vinter. och stå färdig Den nya avdelningen .kom- r' att ligga" 4 nära änslutning | placeras norr" "om ' motellet på upp allt” "mer och dölja a ge forna” rum, :en "större matsal med » 100 kvm golvyta samt” sällskapa-" rum; > Det: hela bygges, monte: ringsfärdigt 'men kan. g sb trevligt, ' det . är ju en "mycket våcker 'utsikt här uppe. Kostna- den” för det” hela 0.000 1AE väl att hr sLönnergård. "Det. "blir, Ju intressant och trevligt att få ett. nytt : raststäl-. pe..på den vackra åsen där gran och fur börjar växa: ten från Kräreds'k 1000) kry "Ränhéslövs 500 Kr., Lähölms stad '500”kr.' och" Laholms' lands kommun 'med '300 kr.. Därjämte kommuner: läranat bidrag. MARKARYD - "Markaryds: Bio . .Oåsdagikl:.8' ot DEN BLODIGA : ÖKNEN a d Fausto Tozzi 0. -Ettope Manni. ” :S Bil slog runt” i. Marköryd En olyckshö delse sor kunnat få ödesdigra” följder > inträffade] vd 2-tiden hatten till måndagen Knäred! "ungefär "vid Angabäcks; kraffståtion. En Volkswagen rå-. hår Östra Karups” öck' -Hishults| & "sten så att taket trygktes ind z jämnhöjd med kylaren. IL bilen lgerare.' Båda' Tyckades ' taga sig 2 skadades j sÄre —— tävlingen å ffi. idrott |- : mellan - folkskoledistrikten' i Höks härad — avgöres freda” öve på. ena, sidan mot en stor fanns förutom föraren en passa- ur bilen,” varefter 'de' fick skjuts till” lasarettet i. Halmstad. för gen al 4 EE Dei är den' dag 'på året. då entusiasti-, : ska "ungdomar vå och utom! Pplanén ger allt föratt just de- . ras skola skall få en inteck=' ..ning:i Laholms Tidnings wand- - ringsprist. Det : är också ' den dagen då de entusiastiska heja- ropen hörs "över hela: Lahölm, - och man "känske "också, kan "tillägga; attär den dagen som är en åv de mest ; efterlängtade av folkskolebartien i i våra byg der. tädersökning.-” ' beror i Hög grad” på; tatt den | "LAHOLMS kade. i sladdping och: drogs på fälttecknet "”För 'hembygd och fäderneminne", Festen blev syn- :: EN" ANNONS: > ba kidning man använder sig av är ma just i "den bygd,” vars: befolkning man vill > träffat För! ;sydhallänringarna' är TIDNING. ve deträtta annonsergånet; Tack sidan ut i ett dike, där den välte. raritalt Var FEFITEIEUFSEFTTETN Uladga ola b Send d rr Laholm och «Knäred har 3, Må | Så "här såg” det ut den 3: au; - = X Lå > vs hn / i FOPEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.