a va Kaffet. Tå varje Hivåhare fö Jen nor diska länderna kommer i genoma snitt sex å sju kg kaffe per "år, dan. engelsmannen i genomsnitt tär fyra kg te om året, v självfallet a Ovid viktförhållandena mels | + Fever i flygets tidsålder. Ni började, denna" egentligen? Var : ätta dess begynnelseda" kak meringarna i viss ” mår gå 17 sär, beroende på vilken - Vv teknisk” utgångspunkt man väljer, ': Då'detamerikanska bröderna Wil- . ber och Orville Wright vid sekel. skiftet :började de - flygförsök med motordrivet aeroplan, som år 2903. kulminerade med den första mötor- » flykten i människans historia. (250 meter under loppet:av 12' sekunder) hade enligt nu vedertagen mening ' den verkliga 'flygåldern inletts. Det, må vara ?riktigt, om man härvid ; lägger tonvikten vid motordri- vet flygplan.:: Om man däremot ” stannar vid begreppet flygplan utan . måste 'man :emellertid gå mer än" 10:år längre -tillbaka i tiden för att erhålla riktigt begynnelsedatum. Det; var: den, tyske, ingenjören Otto Lis: lienthal, som åren 1890—96 företog de första verkliga flygförsöken med. av..honom” själv "och hans broder Gustav 7 konstruerade glidflygplan, och det vår samme Otto Lilienthal, som--redan, år, 1889 utgav det första teoretiska : 'arbetet om ”flygningens teknik, under. titeln ”Der Vogelflug » els Grundlage der Fliergerkunst”,. (Fågelflykten » som grundv; 1 för flygkonsten)." «- Av sin samtid blev Otto Llienthal föga uppmärksammad. vare sig som teoretiker eller som praktisk expe- Fimentator. Först en -eftervärld. har sig .till: fullo värderå och" be- undra denne lika fanatiske som ge- nisl och dristige pionjär för en ny teknisk och kommunikatorisk aera. Några data" 'oim och uf hans liv må däri r ägnas minnet av. denna flyg- konstens "första" herd, vilken för i dagarnä jämt 60 år sédan också blev den, förste, som ”offfade sitt liv för i Vsynnerhet de' många -storkarna i deras! : hemståd fick utgöra 'det hu- vådsakliga studieobjektet. Det. var ” ungefär samtidigt, som kameror för kom i bruk, och ”brödetna” Lilienthal fick tack vare de nya fotograferingskonst en ny: ghet att-tränga fägel- rund /groblem -in "på" livet. Det 4 fir Otto Lilienthal i ett fygförsök mi ett t glidflygplan med floddermustik- : nande vingar. IN jämnåriga kamraters spott och spe. Han: misslyckades emellertid — bl. a. av d "orsaken, att hätterna ire- gel är; vindstilla. Ett glidflygplan måste ha viss motvind för. att kunna lyfta — ”alldeles "som. barnens" påp? parsdrakar.. Otto måste tills vidåre Uppge :sina "experiment för. vanliga skolstudier: > Med sin tekniska och matematiska begåvning klarade han efter. två -år sin examen vid Pots- damg Gewerbeschule (ett' tekniskt institut) med de bästa betyg, "som denria läroanstalt någonsin hade ut- delat. Under ferierna fortsatte :han sina fågelstudier, samtidigt som han arbetade på en maskin bj ik i Ber- kni) per palissanderträlister; Därpå köpte: han-<upp alla gåsvingepen- som” han" kunde uppdriva i den; lilla, täden. Dagar: nätter > till: segerparaden i Berlin, Där & mötte han sin yngre" broder med " menten.: han därvid tänkte på. ed. Jade "sig till verkliga spa | ten.. ,Vingamna” bröts å 'år . sénare kom han välbehållen tillbaka med den preussiska armén . hälsningen: ”Nu, Gustav, ska vi klara saken!” Det var flygexperi- "Dock skulle det dröja åtskilliga år," innan. turen kom till dessa. "Först gällde. det att' skapa sig en ekonomisk existens... Medan” bro- dern' Gustav. t,' Vv. begav sig till Australien, arbetade Otto :som in- genjör och uppfinnare vid en ma- skinindustri. Efter en .del "ekono- . miska misslyckanden med uppfin- ningar, vars, värde samtiden ännu åg, fick Otto emellertid till sist idén till en mindre: ång- maskin, vilken blev av "betydande industrin. (Bensin. och elmotorer ; var ju vid den tiden ännu "okärida ! av denna]. ting). För inkomsten uppfinning skapade ' Otto "år 1881 en egen maskinfabrik i Berlin och fe lh tå värde för den dåtida tyska. små- |. DET FRANSKA HÖSTMODET . märke till den korta Jrekan. kraglösa klänni DE: SPELAR UPP och: här visar vi. några rist'Fr. ö, Maggy Rouff har och de den här höstdräkten av kraftig cheviot i kastanjebrunt. och de d. fickorna, -— Lj glimtar av "nyheterna från Pa- : Lägg R och ligen med sina tre Ienoppar idsömmen är från Maggy Rouff;. ' Mösshatten är det absolut nyaste i hals knutna" skärp; - ge jersey ä& är materialet i Manguins . — Den kraftiga höstulstern slut- som:sytt den i 9r0v; svart-vit tweed, - ”pillerburken”. . MN "hade: därmed säkrat sin J - ska existens, - "> Under -åren förut hade det varit bröderna; vilka ' emellertid :: utbil- het är fortsatte han sina, ex- periment med ”olika vingtyper. BL a konstruerade. han". ett glidplan virtuoser,' icke minst under 'stu- dieåren "i: Berlin ' då de "hade "in- ackorderat sig hos en. fattig drosk- kusk, ”' + Trots det. hårda jobb Otto hade att fullgöra som fabriksherre' och ingenjör "åt ' sig själv. hann . han nu”med att fortsätta sina flygex- periment. På gården tills byggde :han' ett 216' m.' högt ”torn” att hoppå ” ifrån och ;konstruerade ett glidplan, bestående av gar , med omkr. 10 meters” vidd. De' var byggda av videspön med ”olika-:material. till beklädnad. Modell rna” var 'stork- och duv- i Det lyckades' flykt med denna apparat. 'Och det var nog, att uppmuntra honom till i vilka; hans. nu till hemlandet” återvände -broder "tro- 1; å idén att försöka 'in-' 'en -liten” ångmdskin som. drivkraft. i: glidplanet; men härvid misslyckades ; de, : Maskinen: var med > fladdé lik di " vingar, med vilket han för första gången lyckades göra en verklig glidflykt och" nå" högre nivå än den, start- punkter : representerade, Det var en världssensation, Problemet, som redan ; Leonardi' da” Vinci ;hade drömt - om: och "' grubblat: över, var ." för ” första : gången löst: En människa, hade. med egen ,, kraft flugit ' som «en fågel. Någon 'verk- lig förståelse från sin samtid er- höll dock 'Lilienthal icke' ens nu. Ingen ville offra pengar"och in- tresse på att låta honom: arbeta vidare : på sin idé. Han var för tidigt. ute, Brodern stod dock tro- get vid hans sida och hjälpte ho- "| norj "med /nya apparatbyggen och förbättringar, Bl, a. hade; alltför tung för den lätt rs räder invid. Hjäder på del: turma- 'trälisterna, + tills, blev: två "stora" fågelvin Nästa "etapp i försöken ber upp-' förandet av en jordpyrarhid i.Ber- lin;'på vars. topp en "lada. byggdes. Från dess. fak” kunde" Otto Lilien- om fägelflyktor som" grun val för flygkonsten.". enna, "skrift inné- dynamiska men" hade. det felet, .att len 'ut- gick; från: "att? et? Nye plån”: måste lan teet och det väsentligt tyngre kaffet måste beaki Te och:kaffe har utövat ett bety= dande inflytande på utvecklingens gång och maktspelet staterna emela lan, Ville man söka en bestämd tille dragelse, som lett till genomgripan« de förändringar på kaffehandelns område kunde man hänvisa till vad Rå Hmade utanför Wiens mu- rar Då "lyckades polack Kulzueki i förklädnad laga sig Ige= nom de turkiska skarorna, som be= lägrade kejsarstaden, och frambrin« ga ett budskap till en härförare på. «| motsidan, varefter han såsom belös ning. utbad sig att få övertaga de ; , som turk efter sig . under sin' brådstörtade flykt "från den-befriade Donaus . metropolen, Kulzueki blev "stenrik ' första sedermera så berömda Wie= kafé med efterbildni be alla större städer, Det var vidare + Brittiska : Ostindiska handelskor. : paniets försök att påtvinga de tidi. gare amerikanska kolonierna sina . telaster mot höga tullavgifter, som ledde till att några till indianer ut= åra härstammar ursprungligen från, Österns - -länder, ehuru: de med ti, den' kunnat frambringas även inom den västra .hemisfären och -riumera utvinnes på vitt skilda håll. i .värls den. Ordet te .är egentligen. bildat av det kinesiska" dialektuttrycket ”tjä”,” medan. kaffe "främsta ”Hjutningsinedel Idenna utsökta kaffesort ö över hamn. staden Mocka, som även givit den dess. namn. Det i början av förra århundradet: upptäckta : koffeinet förekommer i kaffet i mindre ut- sträckning 7 än ' det motsvarande teinet i te, men å-andra sidan ut- övar garvsyran i kaffet ett mindre |hälspsamt.. Ånflytande på . magens anknyter - till; .kaffeträdets: äldsta kända hemland, provinsen Kaffa i sydvästra”. Etiopien.” Därifrån spred sig”på ett tidigt'stadiuri kaffeodlinz gen till världens största halvö ' Röda Havet och Pe larden; ” medan. å andra. sidan Storhri en /och .dess., i vid sidan: om :teets. äldsta; hemland |: ; Det kaffe, som kommer från -negérrepubliken - Liberia på Afrikas västkust, härrör från kaffe- träd: med 'större blad än annorstä. s, > Det - finns allt! som” allt ett tréttiotal » "olika ”kaffesorter; stun= a dom”. -uppkallade -efter framstående och: klädda kol 1773 vältrade te= balarna från trenne fartyg överbord ' 1. Bostons hamn, vilken händelse — ' framkallade. det amerikanska" fris ' hetskriget och ledde till grundan«= det av stjärnbanérets rike, Å” 'ahära sidan synes de nyöppnade'-katfe= liga för: tidens främsta andar, såsom Voltai= - NN re: och Rousseau, som ofta tittade ' in' på ”Café Procopé” I Seinestaden för att få inspiration till de för. kunnelser, som kom att bilda bak. grunden "till franska revolutionen, ' Under denna tilltog kaffekonsuma. tionen - starkt 4' Frankrike, liksom' teförbrukningen var särdeles. om. t fångsrik i' England .under de tids. -:;: + världspolitikens vågskål, I Sverige, , H där te= och kaffehus öppnades un= der den 's. k. frihetstiden, inträffade för tvenne sekler sedan en händel« gahusen. Den som önskar, njuta av "| koffeinfritt'kaffe, kan taga sin' till- flykt. till ”kaffe-Haag”. " |” Vida härdigare” kaffeträde t är busken,. som bäst, bör odlas jäm- sides. med . något .annat såsom ris a elleri, varför inte bomull; Det har näml gen visat. sig; att. teplantorna | håller på "avstånd. ett- eller: annat skadedjur,” som "skulle ha angripit Sskördefält" 'med andra” växter. De kinesiska tebuskarna' uppvisar. vida smärre : blad: än .de indiska, som hembränning och: företog då 7 Tikea sx, dagen ett-motdrag genom att kräva . medel" ellér: åtminstone : deras. be= läggande! med. tullar och - acciser. Brasiliéns öde var tidvis nära för=, . enat med 'dess kaffeskördar, och, då kaffupriserna ett tag begynte” sjun= ka ute "på: världsmarknaden; gled även : len , brasilianska ' > valutan: i djupét. Man såg sig där under lop« pet. av-ett par årtionden nödsakad” att: förs öra kaffeförråd,” motsva= 2e ha rörliga vingplan i likhet med Ki ita de främsta: pla I jÅ som köstade både möda övade" han? ii; alla . ina: ger. le. räms rv tserna, kh + rätthöjl ilienthal nu. en- é ör 'att säl erställa .statsinkoms er diga öd (1861): understödde och att. hån med vingarnas' började. infinna sig för att. be- sinmoto "kommit - bruk. Han UU Kalfeträdet.” hade” Ursprungligen, där? teets; "beskyddare: Jebuskar. genom: höga: kalfeprisen. Lägger vi uppmäntrade modern livligt söner- nas egendomliga hobby, trots famil- jens svaga ekonomi, : Ofto Li ilienthal war blott 4 år, då han i största hemlighet började för- söka ' omsätta: sina naturstudier i praktiska flygexperiment. Av tunna bokfanér knåpade han till ett par primitiva vingliknande glidplan, som han försökte utprova nattetid för. att icke 4 onödan utsätta sig för sina!( de flaxande: höja sig från golvet! - Försöken. måste. for åter avbrytas ' för mera praktiska studier, ,vid Berlins tekniska” insti- tut' (den nuvarande Tekniska hög- . | vittna experimenten. De” ”skratta- de. till att börja med ' åt' den ”to- kige”: ingenjören, men snart: tyst- nade löjet," ty "man märkte 'och 1 förstod, : att . här gällde: det. något helt : annat än' dåraktiga , upptåg. skolan).« När den” unge. avlagt: sin ingenjörsexamen där, bröt. kriget . med Frankrike ut och k. klä sig i uniform" och Den, dyra jordpyramiden.i. Berlin blev. snart 'nog "otillräcklig.: Utan- för: staden Rhinow fann Lilienthal emellertid ett mera lämpligt ”flyg- fält” ".Från en av de högsta. kul- just! I kvinnor? ' R— Ja naturligtvis är jag förtjust £ kvinnor. Den. unge mannen log./, BAG. är inte det? Vad vore "livet ' Eb Inte: användning för mig? — Jamen..? - . "Ia Hörde Ni inte, vad jag ga: + Jag har inte användning för Er - det är ingen enställning för Er! FK . Strax . efter. blev en annan ung man insläppt £ direktörens kontor. En' riktig kvinnotjusare, såg det ut, : — Sitt ned, sa direktören.” É Han sotte sig på den hårda sto- mitt emot säirektören 7 yr Ar NR ber SK VS IH - Far NI någon" nm. väninna? Jag SM. gäma Ma ett lirligt svar, : — Jal ' ! PT nor = eter kuna Mi — tänka Er att haen till?. fena | | ilka även Vr 2 ligt få- ra efter en livsledsagarinna men så| — Hallå, min vän, det är jag! . | got särmärkta bönor, vil och därtill de . — Jag kän foktisktls. Br klar, nu har: jag. ivit . upphov åt I lén 'av Sovii Sr : soker att snart damerna ser mig, så drar de | Ja, nu är saken klar, nu har: ” ke : givit. upph te ådena av det britti- ht Vad har det med É y vad 2ela myr ”pärlkaffe”. Tidigare, då" jordens Uls samväldet, inser" man lätt, att : » skaftoT te sovändolng för El, oe ; Det är. inte Ni sam skall gö- ra frågor: — "det är jag, Hur har] N- det med kvinnör? är Ni för-1 > — Ni kan gåll Jag har da Ån- Jameni..d” '— Hörde Ni inte, att Jag sa att Ni kunde gå. Direktören for ra- sande. upp ur sin. stolt '; Så blev. nummer tre. visad Iniät Han varen liten fyrkantig det- lagd individ, och liknade inest av allt "en ' clown på cirkus. Tjocka läppar, stora utstående öron; en jättenäsa "och' ett striplgt rött hår. . Direktören kunde inte dölja” ett litet leende, vid åsynen av honom. >= Varsågod och sitt, sa, han vän= ligt. Ni är inte gift? .. — Nej tyvärr. Det är ingen som vill ha mig, sa mannen. — Jag'har ett par gånger försökt att annonse- to ville själv bygga ett motorförsett flygplan :med rörliga” vingar i stäl ropeller, '.Dithän'. nådde ertid icke. Efter att ha e:a ” 2,000-; flygförsök mötte: Lilienthal - sitt "di åugjistl > 1896, "Vid." ett '”glidf sök ute på fältet vid Rhindow kom en stark ' vindstöt och 'kastade planet överända. Lilienthal försökte ge- "Inom - pendlingsrörelser ::-med' benen — "enligt sin vanliga metodik ;— Jatt få planet i balans men 'miss- lyckades; Det slogs i marken och krossades," Lilienthal hjälptes av sin iker fram ur spillrorna, men var svårt skadad. Ett rygg- radsbrott och en' svår skallfraktur hade. han. ådragit. sig. Han avled "Idagen därpå på ett sjukhus i Ber- lin, ”Man måste bringa offer”,löd hans sista ord. Och han hade för- visso - själv aldrig tvekat att göra det. Med hans: bortgång förlora- de «världen en pionjär av genial läggning som med .fanatisk' enve- stället” "skaffat "mig en liten hund. - det är "naturligtvis en klen. tröst, , men det skapar dock'e en smula liv . omkring mig. » Direktören hade lutat sig tllba Hd ka I sin väldiga stol och tänt en'' cigarr med maggördel. Nu log han förnöjt. > + .— Ni är antagen . min herre, & sa han, Ken Ni tillträda med. detsam=, mat vo oc I Naturligtvis — men skall Nå > inte höra litet om vad jag kan?' Y = Nej, nej det spelar ingen rollt Huvudsaken för oss, är att vi får H en hjälp...1 | i , Direktören tog telefonen: oh jag ser en aning komisk ut. Nu vit ellt hopp. och i sig genast ur-leken. Jag vet! HE den mest idealiska manli= " ga: hushjälp åt Dig. vv j: . (Copyright: REA)” . "tde Ipå sin tid tenhet, och okuvligt mod fullfölj- "ide sin uppgift. Han var den för- "ste flygande människan, :som ha- trängt de aeronautiska och hemlighet inpå en längd, av tre å fyra, I ja, ända upp till "sju meter, men, det, blev tidigt ändigt att, vid 'od= ling..nedskära det, så att det. Icke skulle" kräva, så: riklig; bevattning förekommer. «1 minst: sexton art med ”vällukfande blommor 1':skilda färger, och" vid framställningen--av teet kan man genom "att .begagna till/'allf detta ide ryska: tekökers = eller ””samovarernas” betydelse och rdet--faktum,-att-kaffeförbrukningen =; . ökade paa det mångdubbla i Mel= . 1, eller, att 1 | under. . Tredje ' rikets och för att bönorna 'skulle”b tare åtkomliga under skördetid. En- ligt”en. gammal. sägen : alle "man, bland de abessinska bergen: först. ha kommit på idér ätt tillgodogöra sig kaffebönorna .' som ' njutningsmedel sedan nian "lagt märke till 'att några får, som ätit av dem, blivit: särskilt pigga, men i varje RR är omhulda. kaffeodlingen'- inom, sitt område i 'syfte att få en lämplig dryck' åt 'dervischerna för att: hålla i lät. | ett intimt samband, foäninät njut" kan: vi lugnt Tastslå tiska” som :de, nordafrikanska! fol- 'ken,: :och då man av'rester.éfter te-| [där söker. åstadkomma. något.'pri- mitivt ätbart, talar . man 'om””tegel=. ter, Tidigare ansågs det :s. k. ka- ravahteet, -: ; vilket fraktades: längs landsvägarna österifrån, vara smak- dem vakna under deras t gar. Från Arabiska halvö kaffeplantor - ti sydasiatiska r stor utsträckning började. c Ceylon ända till.:dess att jande -svampsjukdom: där. ödeläde kaffeplantagerna, :" varefter" teplan- tan fick intaga kaffebuskens "plats. "Från ide tidigare portugisiska, och ligare än som överför- des Skanska Utan tillsatsår” inmundigas |. det gröna teet bland såväl de asia- |. beredning, främst;-blad och:grenar,i' Sringsvärde, ty fransmän=, 6 av lait” är med sin tills" ' Varm mjölk "en. hälsosam morgonidryck "liksom te med rostat bröd. och smör, Kaffet bidrär, till. het” / vid: medan teet främjar ' tankekoncen- trationen, och båda medför stimu= lans och ökar pulsen; Kaffe, och te' Å r d sller: vå brittiska långtradare under segelsjöfartens tidevarv, men ge- å nom, stanniolförpackningar har nu- mera det. senare kunnat bevara sin fraicheur och sin arom, Liksom man:på. kaffehandelns område 'un- tillflykt till mer eller mindre onjut- bara.s t, har man även i fråga senare, fördes " Kaffeplantor till Botafi trä den i dam "och "livet. "Själv fd han visserligen "aldrig längre än 350 meter i sina glidflyktförsök '- men . han visade "| vägen för en kommande genera- tion, och det är med all rätt som tyska folket ' räknar Otto Lilien- ;|thal som en av sina stora söners, Eftervärlderi har hedrat hans min- ne på vederbörligt sätt. Tysklands | Lilienthal- Gesellschaft ; utdelar -sitt stora ' Lilienthal-pris "som : interna- "I tionell - belöning ' för” epokgörande insatser på flygets område, En av ismottagarna var: de mest kända pr Ae läggare därav > till. Ludvig "XIV:s trädgårdar : vid: Paris.. Nya skott fraktades så över till den västifidi- ska övärlden och därifrån till:såväl nederländska som franska Guyana, och sedan 1762 odlas kaffe I Brasi- lien: Med sina tre miljoner. ffe- träd, som mestadels växer” höglandsområde, : framstår; Bråsilien i våra. dagar som det stora, kaffe landet, vars export av kaffe täcker i det. närmaste två "tredjedelar- av behovet på världsmarknaden, .Se- dan: följer " Columbia" och; ; de små les: Lindb h, På det. som rests över Lilienthal 1 Berlin- -|Lichterfelde, ' läses Leonardi : da Vincis profetiska ord:, ”En - gång | r den stora fågeln att -be- : (kommer, d flykt från kullens topp h fylla världen med häpnad och ”Jömversum med ära och rykte, och den :'ort, "där han föddes, « skall skörda - evig E bortmmestt bely der?. 5 | oh te haft motsvarigheter såsom i dets. k. Matteteet. '- ss je "För! närvarande täcker exporten ay, te från Indien, Ceylon och In> donesien ungefär fyra” femtedelar av” behovet inom världshandeln, medari ..teodlingen ' i Kina främst tillgodoser . det inhemska behovet bl: d; + dess . myllrande : hundratals miljoner invånare och. eridast en mindre del, högst en tiondel av teet på världsmarknaden, utgör kinesisk exportvara, 'Te odlas numera även i' vissa delar av Östafrika samt med mindre” framgång 1 Brasilien, men teplantagerna i Sydkarolina saknar icke betydelse för den ik norr om Pi är t, ex. nio tiondelar av San' Sal: vadors utförsel består av kaffe: Nya världen bidrar i dag också med nio tlondelar till världens kaffeproduk- tion, .. medan . Centralafrika. ;och Orienten, intar". mera -anspråkslösa men dock : fasta positioner inom kaffehandeln, : .. svt fa "Världens .- främsta "kaffeexport- ; |hamn är Santos, där Riokaffet'ut- skeppas i betydande mängder. Över [denna ort går även större delen av, det något dyrare Mockakaffet, som tillredes av särskilt utvalda och nå- 'märkraden,. Inom Sovjetunionen är det främst Georgien, som bidragit med. större. temängder. Tebusken växer för övrigt fritt lite varstans i de sydligaste delarna av Europa, och man. har till 'och med: någon gång lyckats få den att övervintra i det fria i södra Tyskland, medan annars drivhusen : visat sig vara lämpliga ' ställen för teodling vid der kriser, och krig fått taga sin, att förbli betydelsefulla varugrupper inom världshandeln, och dem förutan vore ett samhälle ' förvisso att likna" vid en öken ”utan vatten.” Kr re te - stR För spionage har egyptiska inyv. i digheterna, arresterat journalisten: 2 damen. Swinburn vid arabiska ån I Kairo. nordligare : man, att hela. Asien, som omsluter vånarna inom den europeiska ' de- !främsta - kaffeodlingar befann mellan Yemen ' och Mecka, teå t fått ett visat försprång framom] - ungefär - hälften" av jordens folk-V mängd; dricker te liksom även in-] Kd N SN INA KA, ERRIN TSV EST VN NIT ” AADADAAAN rv FEFSTYEETESTE EN it AR NERDARARANA mensen FIVETTEFESOTEOTINN Tomt AR rens på kuppen och lade grunden till de "+ ä vt husen i Frankrike ha utgjortilämpa andar skeden, då dessa intressen lades, ns Aes förbud mot handeln: med 'njutnings= TA ch Ta vo. NV NN +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.