veyv > i varje fall måndagskvällehs + radio. ; Det är möjligt att någon lyssnare . var naiv nog tro, att detta är prak. '- : männen var en ny bekantskap, som ” "bättre intryck än partiledaren Hjal.! : ">. med »regeringssidan står dock, att . investeras i dett XAROLMS T TIDNING . Samhällsekonorin . De s ;samhällsekonomiskar Proble. ' men är svåra "att få grepp på och + popularisera så "att de lämpar : sig "som debattämne i radion;”Detta gav” program; om den ekonomiska" "poli " tiken ganska klart besked om, Och" då det är fråga om en speciell des” :batt enbart ol | dessa t ting blir den” | om möjligt”ännu mer ”tungfotad, De agerande: gjorde utan tvivel så de kunde för att låta radiopubliken få del.av hur deras respektive par- . tier ser på dessa Problem, men det ' "skulle Ånte" alls förvåna . om "det, - 'stora'flertalet lyssnare fick ganskal. - ringa. utbyte ' av- dessa Ssträng- ningar das sit i i De fyra demokratiska partiernas" talesmän bemödade sig om att hålla, 'sig inom den ' strikta saklighetens] : råmärken, under det att omm | ten fick operera tämligen ostört pi :demagogins saftiga ä ängar. Ett smal : Prov. på detta var hans med varmt; : patos | framförda förslag" om att gott . hyrorna . skulle: sänkas och, hyres- värdarna åläggas vidgade repara-, . "tonsskyldigheter, räntesänkningj NS och ' ökat, bostadsbyggande" m. mj fiskt möjligt. I så fall var det skada, "att det fick stå oemotsagt, P Skiljelinjen i den centrala äckats Jen” gick mellan regeringsrepresen-]| + tanterna Sträng och Hedlund å enal sidan samt hrr Östman och Gus- . 2 dafsson från: respektive högern och folkpartiet å "den : andra, ” Höger- Jutan / tvekan gjorde -ett betydligt) "marson i frågestunden för en tid: isedan; - Kvar ' från hans nappatagh . högerns skattesänkningsförclag :in-! nebär att staten måste låna pengar, till sina utgifter" mitt i en högkon-| junktur. då praktiskt taget. hela ' folket har goda. inkomster. En så- . dan" ekonomisk” politik för ju inte ' gärna en enskild medborgare i en fid då inkomsterna flödar, 'och åt. Iskilliga lyssnare, undrade. nog om . högerh på riktigt allvar menar att staten skall slå in på den vägen. På' annat sätt går emellertid inte' hö- erns skattesänkningspolitik ihop, joch då måste givetvis dess företrä- ot RE hävda en sådan linje även om.- FIA - ide själva. verkar. i 6 SEPTEMBER: 1956. Li — - hen, vilket i sin tur bl. a. medger = ökat stöd åt barnfamiljerna och en NS SV årsmä ilt mer dessa hade inga större häng heter' att gardera sig och driva i in ”kontrastötar. - i Helhetsintrycket ar av debatten blerz satt regeringen, har ganska god kond troll över den ekonomiska situatios en kommunal ' ”skattesänkning . från- :1957 på cirka en halv miljard. kr, god , grund ; , för. fortsatt stabilitet ifråga .. om "sysselsättningen. Den + grunden torde" ven . utgöra den bästa garantin. ' för en lugn och fredlig utveckling i avfalsuppgörel> | serna till gagn för hela folkhushålx let, H LO: :S nye. ordf rande i . Arne Geijer är utan tvivel.en dektig: karl, som den" "fackliga. ar=« - betarrörelsen - har ' rätt att. ställa stora förväntningar. på. Dessutom synes han betrakta såväl samhälls, problemen som de fackliga proble- - men realistiskt, Hr Geijer deklar rar klar anslutning till. samardes->7 lönerörelser, sen uppfattning som” knappast" var . bopylär . i fackför. eningskretsar , strax efter "inneva=' rande års löneuppgörelser. Ur såms= - hällsekonomisk syppunkt 'torde de emellertid : betyda en; viss'säker- > hetsventil mot inflation då de. .er= bjuder en betydligt bättre. över blick än om varje fack går för sig. 1955 års ”huggsexa” gav visserligen större utbyte i.kronor och ören än innevarande års samordnade upp= « Börelse;' men redan nu: kan könsta- |. > teras att realvärdet av årets mått- -" liga lönehöjningar blir bättre då jde Inte utlöst prisspiralen. > Hr: Geijer gjorde under; löne= Vet på LO-h även ME annat realistiskt konstaterände här han framhöll behovet av 'inti- ma relationer mellan LO å' ena: si- |. «dan samt socialdemokratiska; par- . tiet och regeringen å. den, andra; "PDet samarbetet har betytt oerhört, nycket "för Sveriges arbetare och iet'ä är väsentligt att det. fortsättes”, lade hr Geijer. FIA Man kan dra en parallell” mellan detta hr Geijers uttalande 'och vad] lantbruksförbundets ordförande, £.| > högerriksdagsmannen: Gösta Lied./] kerg, yttrade i våras” om bondeförs bundets regeringssamverkan: : ”Det har varit av oskattbart värde fö jordbruket att det suttit fyra bön= der i regeringen under dessa år” - Med andra ord är det just, det direkta inflytandet som betyder nål- got i politik " Löftespolitik - kan cg d med frejdigt. mod både hrr Sträng och Hedlund : ger intet i, reellt - .utbyte. Den sa« vara fager, att: lyssna till, men, den | ken "bör inte förbises i dessa den Tsjuklig och klen och redan efter Porsabygget, .som.- nu , bara. i fNimoänia kärngumma egen jordbräkare p på 'stor Skoosgård 13 1458 [del intill” 'den” våckraste Platsen i. Knäred, ja, kanske ” i hela' södra Halland, vi menar det "legendariskt tjusande Flam- .- ligger en: mafallet i - Krokån, vacker gård. Den ligger faktiskt så nära fallet att det delvis till- hör .gården, .som på' sitt sätt är . lika idyllisk som fallet. där .den : « ” lyser röd och välvårdad mot den i gröngult 'skiftande skogen, Går-' den lyser. röd och 3 välvårdad t mot den gröngult skiftande sko- ' gen, Gården och dess förra äga- + 2 samma, är faktiskt värd” ett långt kapitel" och det är, detta, som vi nu "skall försöka teckna ned. . | Anledningen" är; nämligen" 'att;/ i | fröken Nilla Johansson; så : heter” "Koi, i | morgon! fyller nittio; år. tös : ” Det är dågt till "taköt och ö Men det är rent öch snyggt både ute och inne. Varmt och gott är .. det också men när mar hunnit till de nittio så är det gott med lite värme, Visst är vi välkomna och om än Nilla på de allra sista månaderna fått lite svårt för att gå, — de är yrseln som sätter in, förklarar. hon, så är, det san- nerligen inte något, fel på, hennes intellektuella gåvor. . Språklådan "kommer . kvickt i gång och hon både hör och. ser utmärkt. Gärna berättar hon. om sin, långa levnad vilken är nära nog. enastående i vårt land. I|: 45 år. har hon" själv klarat "sitt jordbruk och inte nog med' det — hon har odlat' upp. rätt stora Jag är föda Pp gården" "här i Flammåbygget och här har jag då vistäts' åtminstöne de'89 åren |” av min levnad." Aldrig" har' jag |) heller "vårit bosatt”utarför Knä- reds: socken ” och ”aldrig-4 hela |” mitt liv har jag varit . sängliggan-' de sjuk mer än en dag under min skoltid.: Far och mor-hade gården här men far ' dog redan 1900'och, mor -1908. Mer hon var fars" bortgång köpte jag den och hade den själv ända, till 1945 då jag: sålde: den ' till handlaren. i marken till: bete, — Men jag var, fagra löftespolitikens inflationstis der, "För några. ”dagar sedän om: "talades i Laholms -'Tidning att' en ny generation Ek gjort sitt intåg på StadshoteHet. i La- 7 holm i det att källarmästare i Per Ek tagit hand om detsam- '; ma, Det är en sak som aktua=' ” lserar 'ett tidigare löfte från f stadens sida,' nämligen en oms ibyggnad av sommarpaviljongen. ' Hur det blir med ; den saken : är väl inte klart ännu men att "något "måste göras åt den 'o- > moderna och svårarbetade pa-: ;viljongen. är klart. I detta 5 sam- har byggr > dens ordförande,. borgsmästaro Hd el Malmquist en de rvtnkter att delge Laholms "Tidnings läsekrets främst med i' tanke på-den framtida utform= ningen av hotellet i Laholm. — Att ha ett förstilasslet, hor Ul är nära nog ett Jivsvi för en stad, framhåller. hr Malm- 7 quist.' Frågan har ju blivit ae tuell nu genom att staden måste göra något åt .vad jag nu vill ha sagt är kanske' allra främst, att man i' «det 'här fallet ' skall ' se framåt, - långt framåt och ihte enbart stirra se blind på dagens läge. :Det är många pengar, ch då ller en. ordentlig plan: för della så alt såväl staden Som hotellets gäster får den, störs möjliga valutan, - j.— Den nuvarande paviljongen i är.så pass gammal och dålig a -:det inte lönar sig att bygga ON den utan skall det göras nägat bör det bli en hel nybyggna En "sådan. kommer säkerligen hur den än utformas; att kosta, ett” par hundra tusen kronor, ”.och då anser jag, att den = dan; från början bör byggas et att den kan användas åre runt, med andra ord vinterbo- , Det utomordentligt vackra ädgården de paviljongen; och ' "| byggt för en generation då man i | turlig anhalt för turisten, Därför ork mot ot Lagan i Å Laholm å är: är angaligen 2 ad , Utsikten från platsen fi — Det nuvarande - hotellet, särskilt: då den : mellersta 'delen, är så : pass ' gammalt . och ' så .0- modernt byggt, att det bara är en fråga om några 10-tal år, då det inte kan användas” längre. Om någonstans har en. radikall omändring skett i fråga om res- tauranglivet och hotellverksam- het. Det nuvarande hotellet -är efter arbetets slut gick och sat- te sig på restaurangen, pratade, tidens publik utgöres av turister, ofta -långväga ifrån, och bilister. De vill se något, de vill ha, ett trevligt ställe; att stanna till vid. höst, vinter. och vår och de vill lika "gärna -se en vacker”utsikt då och en bra restaurang som hågonsin på sommaren. Där har ger ungefär mitt emellan Malmö och Göteborg och" utgör en na- ] fem å år, gammal då jag. fick börja den nuvarande sommarmatsalen r prakt- "full. Det är här borgmästare Malmquist anser att en ny: matsal, som kan användas året om, bör" Jigga. : drack kaffe, och 'punch osv. Nu- |; »— De: kommer lika ofta. på | Laholm sin störa chans, det lig- |; än i 2 ön ua a . linser jag: att en "ordentlig, v vin-' terbonad:: paviljong » bör byggas vägen - och: det -underbara Kö- ha..bekväm: förbindelse med; kad "ket. och vill ' man så kan def utformas : i ; ; två våningar med förstklassiga resanderum på an- dra våningen, I "det fallet finns. idet oanade möjligheter | för en Åuktig arkitekt.” Deita "utgör I iså "fall blott jörsta etappen i ien stor gene- ' ralplan' och ; i andra ' kunde "man tänka sig att riva den llersta delen av hotellet och :' bygga om den flygel, där nu drätselkammaren har sina Io- ; kaler"och"direktör Ek sin bo- är S bordet borta "vid soffan hänger: en fotogenlampa när, vi' träder in” i stugan för att hälsa på Nilla: på: ett par "olika ställen och? tjä- eventuellt. uppe 'på gården 'men |: med utsikten över Lagan, Laga- |, pingelandet: obeskuren. Den bör: Knäred. äs vakta fåren. Här 'var: så oerhört. gott om räv som tog lammen så när vi var. så små, så måste vi vara två "syskon som . vaktade bror, och en yngre syster. Bägge reste Aidigt till. Amerika där de' sedan länge äro .döda,. Men när . vi blev åtta år "gamla fick vi ge oss bort på somrarna och vakta fåren hos andra: bönder. i trak- ten och, för det fick vi fyra öre om "dagen. Det var allt annat:än vad; det är. nu. Men 'räven: var svår och det hjälpte. inte att man ordnade: skallgång” varje år och sköt. många — de tog ändå många lamm, Far brukade tala om att några år innan jag kom Hill världen, så hade vargen: ri- vit en kviga för honom på bac- ken. här: alldeles intill;'';.., >. — Visst fick jag gå i:skola om än 'det inte. blev. så mycket. Jag gick i fem. småskolor med vardera sex veckors lästid och i en, där vi bara läste tre veckor: Dessa hölls hos olika bönder här i trakten. I storskola 'gick jag hela > råtta veckor" och : den" hölls hos' en- bonde nere i Körsveka. De hade: »körtsihop; timmer» till tre skolor där nere men så ång- rade de. sig. och säldrallt detta If till en bonde, som sedan upplät ; fi; nade: fast” det” var: då. inte Jång 23 Fd — När far! dog" var här. bara ' fyra, funnland- odlad. jord... men jag har odlat. upp. ungefär, lika mycket själv. Fast det låg intill ån . och ibland blev det övers Jag-hade två par Kor. "att dra plogen och så lejde jag en Karl till. hjälp. Åtta — nio "fäkreatur hade. Jag, om , vintern, att. fö så hög; i | var välsignat” och jag har aldrig mått illa av att arbeta. Massor av skog är här också, hela nittio tuänland och det var mycket ar- bete med- den "också; Manbygg-: naden här - hade. far. byggt ny men uthusen har jag själv byggt lagt på hårda, tåk; innan var det bara” halm! 25 0e0 )— Om det 'vantt ensamt här uppe — ja, nog kar; det kännts ljte ensamt ibland om vintrarna men jag har trivts med det. Trots att jag alltid” bott här så "ensam, har. jag aldrig. någonsin blivit. ofredad av tattare eller .Jannat folk och med .mina gran- " stående, så pass” ”välbyggd är r denna, Där den mellersta de- len av hotellet nu ligger kun- : de" skapas en vacker inkörsel, plantering, parkering, mn; -— Men detta hade jag tänkt ju |. mig .sorm "en. andra" etapp "någon gång i framtiden. Finge man: en ny matsal med 'utsikt. över La- gan." uppstår frågan vad -man skulle göra med den' nuvarande matsalen. Skulle här inte under sommaren kunna skapas en'or- dentlig mjölkbar för att sedan under vintermånaderna kunna användas: som bespisninglokal åt Samrealskolans elever: Deras utspisning är ju en sak som mås te Iösas och det kunde "exempel" vis ske'så, att 'de olika kommu- nernä betalade för sina elever. ; stad. Här kunde skapas ' en "modern": hotellbyggnad. " Den' sist byggda delen,. soni inne-' håller spritbolaget och festsa- ' Jen kunde bibehållas helt fri Om så inte sker får väl barnens föräldrar; bekosta måltiderna som inte behöver bli allt för dy 4 EAS : L . (Forts. ä sid. Då ton öm fast nu. har: Bertil Svensson]: har: värt nar. har. jag "alltid "levt; .i' allra bästa "sämja. Nu är 'det lite bes svärligt. men fru Jakobsson: H intill är'så väldigt rar och hjälp-! samtidigt. Jag hade två, en äldre 'sam mot mig och köper hem allt vad jag behöver och hjälper mig med: eld: och "vatten Nu. kom- mer - bilarna ' nästan : fram: til dörrarna "med allt man:behöver, apnat' var ;det i min ungdofi. då man fick. gå .en hel mil ned till Knäred för att handla.” : många gånger och haft med mig kreatur. för: ätt sälja”; eller också | för att: köpa sådana. Då var det | att stiga upp kl: nen och fem 'å kade deny. två, och, vå långa välehtT över Veing timmar bru- halv: mil igen”. på ftermiddagen. och det gickvså fint; Men; då; shade jag också, krafter; Men jag trivs här uppe i min stugaioch Jeg vill då I rakt inte flytta om Jag » bara kun- |: inte elektriskt. ljus. och F ju folk.ha-n för tiden — jag. har; aldrig: varit. van; vid » Dr annat: och : tycker - det min:ungdom hade vi bar; stickor att lysa oss "med; och: vid högtidligare;';. tillfällen + stra eller (tranlampor; a sa Så: långt Nilla: Johansson, Det är' legentligen förunderligt. vad människan rår” med. Hän'sitter | nu i-sin: -ehkla' "stiga. en; liten; | förtorkad men; däg.' Hon . bara tackar; sin Gud | för de” krafter: hött fått: och för det: rikå "liv som "hon trots, sin ensamhet fört i naturens” "närhet. Och hor finher det' förunderligt att "hon, 'som. alltid. vårit' så. kry, MI skall bli yr på ”gamla dar”: Man kan bara förundra sig men 'man kan också tacka för: att. ,det i år; > krassa, egoistiska värld inns en och annan "som Nilla, som. kan" visa "sin ; tacksamhet. or Man" ; kan ” bara "önska xhenne']. Iycka till på” ”högtidsdagen' och i] henne :se ett exempel på. huru- dana" vi egentligen borde vara. Forts. fr. före; Kärr, . Akten 'i med bs 273: 1—2,' varpå ord- fistningen ttade h, Hallind: Så T antifonier. Akten -slöt, "med 7 Ps. 400: 10—11. När kistan "bars ut år. kyrkan” spelade. organist" E- sp Wallin” "sorgemusik,. Vid' gra” "framfördes, de” "anhörigas Tkntbr. Å ult, samt sjöngs” ps. 306: acker blomstergärd , hade TT :.0en potatis av sorten Rösén bm” "vägde: inte rhindfe än”? hg. dlard -.var: lantbrukare Harald Johansson; Hylte Växtorp. " . bl dar -levnadssandarden'.' utgör : för | land vars förhållanden han 'kän- Mästöcka— Så fick man gå. hem |). igg gumma som h.ri i 45 år själv skött ett stort skogs- |: id : hemman” utan ' att vara -sjuk en oc särställning, att man oberoende EK av; skilda ekonomiska samhälls- "uppfaltningar' kunnat förorda ett samt begråvningsmässan' "med Å - | "1 ISOALA, Laholm : söndag . "Jupiters ”älskling”! med . konstaterar DN. :| de, välkända skådespelarna: Jean " Samma. dag kl. 6 kommer den "| SENASTE: NYTT: Sr jänerseen kring. Stockholm En jättestor razzia, främst ägt rum i Stockholms Jän, och en biltjuv, nas i alla län I landet, ” Under tiden . Spärrar anordnats av 220 poliser, som hade 58 polisbilar och 15 .motrocyklar, till sitt förfogande, , i.” rades 6,£24 fordon 'och man kom bl, Liknande rarzior .komracr efter hand, (Stockholm 1 dag. TT.) efter rattfyllerister, hap I natt 22 till. 3 nade 2 + Sammanlagt - kontrolle- i an på sex rattfyllerister ' att ord- DICKSON I LAHOLM: ” EN s : Höjda levniadsstandardeh en föra” för den: västerländska kulturen... Med oförrättat ärende fick den, eller de bland de cirka 75 perso- ner, som i går kväll infunnit sig på Stadshotellet i Lahölm, åter- vända ' "om , "vederböran de "hade tänkt sig att-få någon inblick i högerns - -ställningstaginde - till den svenska , Politiken. , Riksdags- man James Dicksöns föredrag blev i stället först och främst en utläggning om den fara den höj- den' västerländska "kulturen. br Inledningsvis , uppehöll sig hr | Dickson vid tidningarnas: och po- Nitikernas skyldighet, att hålla sig ill fakta i Politiska frågor,” Att Politiken fått ett dåligt rykte an- såg tal. bero på att fakta inte al | tid framläggesi a YV— Det sker så överallt i värl den; kanske inte så "mycket här, sade 'hr ' Dickson, och berättade vidare - att. i ett' västerländskt, de väl,” "blev" en' parlamentsleda= mot ganska snart en rik man" och att se -uppr "bet hövdes,” - NN a ” > Tal. ansåg att man - e skall låta det : känslpmässiga >" "avgöra när. röstsedel” väljes. utan låta för. Nn ftet' tala. Sc — I aa kan dt vara rätt att: allå aholmare hejar på La- holfn'i iven -om laget spelar dåligt, | men 1. politiken. skall förnuftet segra. ; : :& ; Efter: det obligatoriska" ngan ät -hr..Hedlund "och Bf. kom tal. in på: de: socialiseringar som vit. »genomförda” sedan .bondefi bundet. Komiriilt-å regéringsställ- ning; Något konkret exempel jämnades i i "att ett enhälligt ” med i vilket ingick” högermännen Skoglund i Doverstorp oc, o. Johans= son i Fredrikslund, den .sistnämn- | de tillika ' utskottets : "ordförande, uttalade år 1945: att en" sådan ö- ”verföring > till staten "bör äga rum' så snart detta kan ske fä rimliga' villkor" i- > « Hr Dickson menade emellertid att det gått lika bra utan att ak: tierna inlösts: ock illustrerade det- ta med följande anckdat: > - «Två lantbrukare var på väg till en marknad." Den, ene. av..dem:; ledde en ko som han skulle sälja, När han fick se'en' groda hoppa. upp på: vägen lovade han” sin föl-' jeslagare. att :denne, sifulle:få kon accepterades och kon: bytte Ägar re, Den nye” ägaren hade det bår svärligt med grodan 1 magen och när 'han fick :se' ännu en gråda -hoppa upp ;på vägen lovade har, ätt återlämna kon om den andre ät upp den grodan. Så skedde ochi kon återgick. till. sin rätte ägare, "varefter, de båda kom: övgrens om. att nu var ja allt som' förut bara med .den. skillnader ”att de glor med varsin groda i Magen. a Ä -+Den anekdoten hade hr Dieks$, son lärt" sig, av folkpartister ; det" som, beskrives. 1 den PÄR hänt.med LKÄB;. > 7; gle >; Sedari .hr.. Dickson gett" bonde-| förbundet ytterligare: en känga) övergick . han, till. Ievnadsstandar- den, som han, ahsåg att politiker- na kunde göra så oändligt utel för att höja” n väl bromsa "och" a ställa till: ohägn.; ögre levnads-? standard. med Högre, rattellg- tala” om vd söm gg bär Hå tens" inlösen, avi akti na och vil- "upplysa omsatt. det. vär hi gerre- .geriögene Lindman: söm” År. 1907 lade fram förslaget om att skulle ha 'kontråktsenig:r: Tä inlösa aktierna i malmbolaget, att ”Sämlingsregeringen i. vilken återfanns ;högerstatsråden. Domö, Ewerlöf och Andén, i en praposi- tion. till'1945 års" "riksdag, uttala: de följandet ”Av olikai anledning- ar; på. vilka ' det här icke är nöd- vändigt;" ingå, '; har ' naturrikedo- marna i de norrbottniska malm- fälten, ansetts, "intaga en "sådan överförande i atatens ägo",: och no nit aft: bland de: fattiga" finnér”? man! oftast de, glada och fria? Thänriiskorna medan de sura och & tråkiga" återfinnes bland” "de Tika. Många kultirer; har" tidigare gått jinder' fill följd äv "välstånd. Den upp så” att det varit lätt. att kasta j gmkull 3 regimen...» ie Korärmunismens erövring v.sav nkan. komma -att ske get splittringen mellan. folken." och raserna samt att västerlan i det automatiskt. demoraliséras, sc VE är på väg i en utförsbåc. ke som, kan. leda, til. kulturena - N undergång; padé tal. som, slutade med att inte avge"någon gppel | utan” istället ansåg att'yvar-och Fl en skulle rösta. efter sj nuft' och omdöme, 7 ;3 Tal. välkomnades och av acka- | des av högérföreningens ordf. , ing. Ragnar Jönson. Innan iman + skildes ' åt" "sjöngs nationalsången i unisont; ok cr På bio" S CENTRUM, Laholm ger torsdag till och- med söndag La strada. ”En storfilm som La Strad är det "ont" om", ” säger På" s indag kl. 3 ges ”Cirkus, cirkus”. som .matin& Det.är en glänsande cirkusschow, sprakan- de av fest, färg och fart med ett femtiotat av världens förnämsta cirkusartister. här på.sitt program lördag och Esther "Williams, "Howard ”'Keel m, : fl "En riktigt rolig film” : - Fagerhults tofrat ger fredag kl. 7.30 den intressan- ta filmen ”Dimmornas kaj” med Gabin, Michele Morgan och, Mi- chael; Simon, Barnföphjuden. I "” Våxtorps blograt ger.i kväll den- fascinerande fil- men ”De djävulska”t.. 7 : arknadsdagen . kl som matjné alla stora och små barns älsklingsfilm "Kalle Anka i toppform" ' glada svenska filmen "”Flottanå kavaljerer” med Ake Söderblom, Eton Larsson, Elizaweta;, Edvin Adolphson, Fritiof Billqvist 'm. lägst 800, medelpris 1,140, kvi- 7 gor högst 1,500,. lägst 9 920, . mes gelpris 1,1207 " . Gammaldansens vänner, Knäred, 4 "Sydhallandg Skyttegilfe:- 3 - Tävlan om . Vallberga Lantz 5 mannaförenings.' vpr, (se skjut- 4 Programmet) : söndagen den: 89/9: vid . Edenberga skjutbana med , början . för 1:a klassén "kl. 8.00, ' sen. erinras om söndagens statspris- : tävling för samtliga klasser samt ” mästerskap. Tävlingarna börja kl. 8.30 med rekrytklassen, He- : åeraprls. i samtliga klasser, Lanfbruksnoferingar” | "I HAESS 808 livdjursauktlon : >1-går inbringade sammanlagt 68,260 kr... Bagglamm gick till" 120 kr £ medeltal, gyltorna me- ; delpris 680 kr, 1-sto kostade 900, kr, 1 vallack 1,320- kr, 2 st SRB- ; tjurar :1,210 och 1,050 kr, I SRB- tjurkalv : 320, : kor högst :1,470, ' -Knäre d har samkväm i Knäreds bygde- gård lördagen den 8 sept, Se an- + noOn3, . ”statsutskott SS om han åt upp: "grodans Änbudet . - Malmborg i Skövde och ansåg att;' Het, och; "missnöje hos människor- ”- na: ansåg. hr. Dickson; som" fun=+- allmänfa ”morelen har uckräts - ; KH. Skytte > Tgen. sekjutning 4 för (Rekrytklas- i er tare
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.