vrervryryv vrrvrYYTET Rv PY vyv vuvrpr VYrwYrevvrer rvevrveet 'weryYY vrervetveevevvvvevyvryvyfveyttvetT yreYeYyrerv Sn SA Kr "> BARON HbNINGT N | Sin ben nt St råRe Torsdägen 'I3 september 1956 Sur BETESVAL "Under belessäsongen utsättas betesvallarna för hårda 'påfrest- ningar. Det är därför av vikt att i god tid söka reparera för- lusterna för. att i- görligaste mån säkerställa nästa 'års betesbe- hov. : Dylika åtgärder påbörjas re- dan i höst, Först och främst gäller det att ersätta de nä- ringsä som b förbrukat under sommaren; man skall med" andra ord till- föra gödselmedel. Ej minst ur arbetssynpunkt är det fördelak- tigt att redan tidigt på hösten ge betesvallarna fosfat och ka- li. De mängder, som är lämpli- är. givetvis beroende av äxterna >> UNDER. HÖSTEN. - 0. Av THURE NILSSON, Västervik. . t "en, som härigenom får nytt liv. Denna gödsling synes. . också har benägenhet att med- tiden fastläggas allt närmare :mark-|]. ytan, tränger djupare ned. Här- genom blir vallen mera djup- rotad och får därmed bättre motståndskraft. mot torka. , >: Stallgödseln sprides så tidigt som möjligt om hösten. Iaktta ges detta, synes ej djuren visa någon ' motvilja att förtära det kommande betet. För säkerhets skull är det lämpligt, att den eller de fållor, som 'erhållit stallgödsel, först avbetas. . .- Allt, som kan främja mull bildningen på betesvallen är av tt, kom- ga; | jordens näringstillstånd. Som | fördel. Förutom stallgödsel: kan lämplig underhållsgödsli på | sålunda halm, potatisbl fastmarksjord kan angivas 200 —300 kg superfosfat eller tho- masfosfat per har och halva mängden kali. Befaras kalkbrist måste även kalk påföras, så ett ödselmedl 1 till sin post etc. påföras. På lerhaltiga jordar, där det ofta är svårt att få en tät: betesmatta, 'medver- kar" tillförseln. av mullbildande ämnen till en tätare matta. Ett Il. "skyddar i sin mån] rätta nytta. : Ej ' alltför sällan. kan äldre vallar se tynade ut och mossa börjar "intränga." En fullständig också mot torka, so Slutligen må erinras om att en välskött betesvall lämnar en avkastning jämförlig "med de medverka till att fosfaten, som | 7 frågan! "har ' man ' alla skäl att ställa 'sig. Potatisen är en kolos- 2 ÄN m maten är halva födan vad "är, då" potatisen? Den omläggning av vallen anses i allmänhet vara' enda vVyvägen. Nämnda förhållanden är emel- Jertid tecken på ingen eller allt för sparsam underhållsgödsling, . och vallen kan ofta räddas ge- , nom ökade. gödselgivor,. Förut- om handelsgödsel har det .visat slg utomordentligt ' fördelakligt att även ge stallgödsel till val- ' Jordbruksstöd bort:i Tyskland? :=: - . På köndagen öppnades 1 Ha r I Tyskland > den / temto : «> Jordbrukeutställningen efter kriget och den största som före- ' "kommit, Men det vände em förbittrad stiilmning över de 200,000, bosökarna — just dagen föro öppnandet hade nämligen för-” bundsekonomtminister Erhard passat på att vid en presskon-. , feronga I Bonn fromhålia, att tiden ir mogen för on ompröv-,; H ning ov den hittillsvarande stödpolltikon för lantbruket,. som i han, ansåg medeltldsaktig. ;”Det ir otänkbart”, uttalade han," en skörd, som är billig och ga arbetskrävande. , För att: kerställa en jämn och höj och främst en allsidig och" ej alltför ling. fr alt förbjuän Import av billiga lvsmedel bara för att de ty-'' aka bönderna genom högre prisor skall kunna få täckning ' för åreta skördeskador. I 20:da: århundradet”, menade han, ”får Inta lingre en :misslyckad skörd - leda till , prishöjnin- : Whito Bouquet är den första | är en floribundatyp som upp: vita — All-Amerlican .. ros, "Den | dragits, av. den kända firman väntas bli godkänd 1957. . Dot Jackson & Perkins i Nework, - STUBBÅKRARNA och gör jorden bördigare RO BESTÄLLNU CT 00 ERT BEHOV AV CALCIUMS JORDBRUKSKALK! MALMÖ, TEL T3370 oo ÅTERFÖRSÄLJARE PÅ ALLA STÖRRE ORTER flesta andra grödors,' Därtill kommer, att betesvallen lämnar "avi kastning av betet fordras först sparsamt tillmätt ' göds- . |rigt att önska. Jordbrukets eko- "sett faran ' av att mer eller . Jmindre nogräknade - uppköpare :|god kvalitet och i kvantitativt ; |och tillförseln är god, bekräftar VOLVO.T 15 KRABAT '.. Traktorn . som ger mer Komplett utrustning. Enastående driftsekonomi. Prisbillig. BEGÄR DEMONSTRATION! Laholmsortens Lantmannaförenin Tell 23, 4123, 465 : salt viktig del i vårt kosthåll att det "enorma intresset för od- lingen som sådan inte är att för- våna sig över. Kritiken mot den svenska matpofatisen har under senare år tagit sig mycket kraf- tiga uttryck,. I flera avseenden har den, varit berättigad då po- tatishandeln. lämnat mycket i öv- nomiska föreningsrörelse har in- prånglar! ut - dålig potatis ” till konsumenterna, och arbetar nu intensivt på en sanering av po- tatishandeln, . - : set ' Ett -strålande bevis på detta lämnas" av' Vallberga Lantman- naförening: Dess- omutliga krav på kvälltet', har också medfört att'”vällbörgapotatisen ” fått" ett ständigt ökat förtroende hös så- väl handeln som konsumenterna. Glädjande nog" hår den potatis som redan plockats i södra Hal- land. visat sig hålla. en mycket hänseende "är ' förhållandet lik- artativv ts oe —' Så bra kvalitet som i år har det inte varit på många år disponent Knut Ringblom. Men, fortsätter hr Ringblom, tillför- seln är stor över hela landet och därför har vi f. n, en mer än väl mättad 'marknad, vilket gör att odlarpriset är lågt. Inget ont utan att det har något gott med sig brukar, man säga och 'det- samma, gäller det låga odlarpri- set. Det ger nämligen importö- rerna en tankeställare och f. n. är det nog inte -aktuellt med nå- gon import även om ett och an- nat rykte velat göra gällande att vi' skulle få konkurrens av ut- ländsk' potatis. ' | '-— Som en följd av det nya pPrissättningssystemet på jord- ruf dukter kan vem. som helst importera po- tatis och det innebär givetvis ett hot mot våra egna Produ- center, Det enda vi kan göra är att möta den utländska kon- kurrensen med fullvärdiga pro- dukter, och i det avseendet kan Jag garantera att ingen möda kommer at lämnas ospard, För oss i södra Halland är det inte något större problem, Vi har duktiga odlare, som insett be- tydelsen av detta. Det har vis- serligen varit ett bra potatisvä- der i sommar, men det räcker inte, Ett sortrent utsäde och be- Sprutningar i tid är ett höj betydelsefulla inslag I potatis. odlingen. som "våra odlare inte nonchalerat. Jag tror inte att det något år tidigare sprutats så mycket som i sommar, Endast 'det bästa är . gott nog... ' I: den stora byggnaden, där Vallberga Lantmannaförening har sin Potatissorteringscentral inrymd, är det i dessa dagar liv och rörelse.” Inom parentes sagt torde "det mindre gynnsamma vädret för snannmå!sskörden vara den främsta orsaken th i : Här' har” sortéringsverket just, fyllt en säck med prima potatis, konstaterar Bertil Stenberg. T.h, ses N hr Sture Karlsson och fru Gurli Gunnarsson förpacka den allt populärare SMAK-potatisen . Vz 1 t "SMAK-potatis- allt 'populärate "potatis redan är ute, i markna- den. el Et - För sorterihgen ansvarar. hr Sture... Karlsson, . som ser syn- nerligen" glad - och belåten ut. Och undra på det... Den pota- tis som "nu "sorteras är: verkli- gen fin' och det är inte svårt att förstå varför : vallbergapotatisen fått 'ett sådant: gott" renommé. 1 prydliga > : 5' kg.-påsar "packas SMAK-potatisen,” 'den - garan-' terat fina, klass ;I-potatisen 'som slagit igenom mer och mer hos husmödrarna.- Ur: ren "distribu- tionssynpunkt - sett: är "denna förpackningsform:. idealisk, även för grossisterna som får SMAK- potatisförpackningarna ' Jevere- lande & st.-5 kg.-påsar: : "> rn .— ,Det 'är givet att det här skall. bli: den. allenarådande me- lodin«. i - framtiden, fastslår hr Karlsson med övertygelse; .: En- är, det enda riktiga. : - :.! & Potatissorteringen '. :- sker med; verklig grundlighet. Len första sörtering i, den' sto- ra maskinen ”avskiljes potatisar som är. mer än 65 och mindre än 30 mm, i di r rade :i' papperssäckar . innehål- d bart. prima vara till matpotatis |. ter. Efter den |— sista avskiljaren — den som de- lar : upp ' den på tre .storlekar. Mellanstorleken går till SMAK- förpackningarna medan 'de' 'öv- riga packas i säckar för att 'le- vereras ' till större förbrukare. SMAK-förpackningen sker, , också "rationellt. "Ur två fickor släppes. den utvalda po- tatisen" ned. till en våg" där 'på- sarna 7 får: de, 5 kilogrammen: påsen — det är bara för våg- skötaren att dra i en, spak när lagom : kvantitet, slunkit ner i påsen, Efter. påfyllningen. är det bara ”att' klistra igen "påsen med en klisterremsa 'och stoppa ned en" i de. prydliga papperssäc- karna. 8 ' ton: om. dagen klarar man',av '——' en ansenlig. mängd 5 kg.-förpackningar således.” vr Lägre "kvalitet bat SN OA ”|så torr direkt 'vid tröskningen, ".Joch att torka 'den på fältet,, det - | hår då inte lyckats för mig åt- Potatisarna rinner direkt ned il! | nog så imponerande areal, men det hindrar inte att vi skulle " Har du halmbuntare till din tröska, Olle? : ou .— Ja, det har jag, men deh tänker jag inte. använda mera. ;— Varför det? : : — Jo, man får sällan halmen att man kän köra. ihop den då, minstone, ' När de där balarna blir blöta "av regn; torkar de så dåligt, att man här mycket små utsikter att få in dem torra. In- te, ens torråret. 1955 lyckades jag få de' buntade balarna till- räckligt torra / för. hemkörning. — Hur tänker du göra då? -— Den halm, 'jag ska ta till- vara, får falla löst efter tröskan och :så kör jag ihop den med sidräfsan och kör in den på lämplig tid. Halm,; som ligger lös, torkar snart, om det blir någon dags torrt väder, : '-- Men den halm du inte be- höver köra in, den kan väl bun- tas, så går det lätt att köra bort den, ketos fatt er - ;— Fel , resonerat, .Den halm jag inte ska ha till strö eller fo- der, den: plöjer jag ner. "En halmhack : är ' ett mycket nöd- vändigare redskap än en halm- buntare. es AR "— Du 'menar, att man måste hacka den "halm man ska plöja ner? : Meg .— Ja, det bör. man ju göra, åtminstone” för alla: grödor, som har' lång och styv halm: ” . "> KR "Nord. : De " sorter m odlas av våra medlemmar " är .”de' förnämliga King" Edward, Bintje och Ma- Kontraktsodlingarna . : uppgår för vår del till 500 tunnland; en än / ”ordinär” ' har vi inte"här; I vilja ”ha”än större; slutar dispo- PBanthusmöors ep Fo Mirza har säkert reagerat mot att i sina funderingar ha” för- ringat 'arbetarhustrur och deras barn. "Hennes insändare tyder däremot på' avundsjuka mot bön- är tämligen' god 'skörd." Då hör män ofta arbetare tala om att nu tjänar bönderna pengar, men de tänker inte på vad gödning, ut- säde och arbete kostat. Antingen man kör jorden med egna eller lejda maskiner kostar det pengar; Genom. att hålla "djur på gården. fördelas inkomsterna något, men: gör också bönderna mera bund- na, då djuren måste skötas sön- ' stämmer. jordbrukets lönsamhet, . kommer ofta räkningar på för. digt. arbete : utom hemmet' tror: jag: arbetsinsats så god som någon. belarbete, +; , & nög vana och handlag, som be stämrner vem som gör vid flest” det jär. lantbrukarhustru eller arbetarhustru, ot yn någon timmas hjälp av, sinä mån. efter slutad arbetsdag. Detta be-: roende 'på dennes arbetstid och" avstånd till arbetsplatsen o. dyl. På jordbruket är det fler''; ödo som' måste. skötas varför hust rurna; ofta får: ta stor. del. av mer . höskörden samtidigt me bethackningen. Jag tror; elle vet, alt såväl lantbrukare, . so; nent Ringblom; "2. Forts vå nästa, sida. |! omtalar "> disponent Ny Ringblom.'; < sorteringen ' griper” fyra flinka damer in och gör en noggrann sortering. innan det ”löpande bandet” för in potatisen i den RE : Var kritisk vid. . Träktorvalet höver .kanske mer än någon annan "yrkesgrupp en" grundlig yrkesutbildning. ' Han kan inte som arbetarna i en' fabrik” helt specialisera. sig på en detalj: utan måste ha kunskaper inom det stora "verksamhetsfält hans 'ar- bete omspänner,' Han skall Kkän- 'Fordson Major "Diesel Richardsonsl | kranen HÄ INUS HALMSTAD Köp nn McOULLOCH 'världens ' .. "mest sålda motorsåg - 9 Viger 92 kr = ge ms 1 9 Star i alk geo una omnällning 9 läpkön skovelandad sigkedia e Per 9 Automatisk koppling e Helförsikrad 1 är & Rikipcis fr, 1323:— SK SM för Sverige: OCEN. TASKINAKTIEB: Scockholm 16 BOLAG Begär demonstration ber A.-B. Laholms att så stora kvantiteter svensk Järnhandel na till. djurens och växternas . sjukdomar och i god'tid kunna . | upptäcka dem för att därigenom minska dess verkningar.' Han skall känna igen alla "de ogräs' och skadeinsekter "som uppträ- till kraftigare än vad som är nödvändigt." Han ''skall också kunna - sköta sin omfattande maskinpark och utföra åtminsto. ne de mindre reparationerna. Är han dessutom ägare av skog skall han även kunna sköta den. na på ett förnuftigt sätt. Han har visserligen god sakkunskap . till sin hjälp i Hushållningssällska- pet och Skogsvårdsstyrelsen men deras tjänstemän hinner inte på långt när hjälpa alla Jordbrukar- na med deras problem. Det blir . [endast de stora och mest omfat- tande problemen som de hinner med, vardagens alla små bekym- mer och svårigheter får den en- skilde jordbrukaren själv brottas med och läsa ensam eller till- sammans med yrkesbröder. Hur skall då jordbrukaren få de kunskaper han behöver? För de unga, blivande lantbrukarna som har möjligheter därtill är lantmannaskolorna en given och förstklassig grund att bygga på. Här får de en allsidig utbildning under kunniga lärare och bland goda kamrater. För dem som re- dan skaffat sig egen gård är det "Tel. 14, 2M 00” ln -,) i allmänhet svårt att vara borta en hel vinter, Här blir det i stäl- | der bland kulturväxterna och ' veta vilka kemiska preparat han ' skall : använda 'för att' få bukt' med dem men samtidigt inte ta: Yrkesutbildning och sammanhållning oeftergivliga krav på jordbrukarna Vin dögars , jordbrukare, 'be-; let. yrkesskolan, M studiecirkeln derliga kunskaperna. Dessa .-un- derwWiningsmetoder är även myc- ket lämpliga som påbyggnad för dem som skola. ' SN : n lika viktig sak som utbild- ningen är sammanhållningen . genomgått lantmanna- i såväl de ekonomiska som fack- liga föreningarna, De ekonomiska > ' Forts. & nästa sida, nibrukare har ordet; : ock enskilda korrespondensstu- ' dier-som få förmedla de erfor-' 4 i Potatisupptagare. >> "= för skonsam upptagning utan spill = (allberga LANTMANNAFÖ 100 "Vallberga, eft. kontorst id tel.-62170 :Ysby, - | Jun Jeringar i arbetarhustrus insändare där A hån beskyller fru Sjöström'.f derna. Det är skördetid och det 2 E Medan de flesta .arbetarna har :- sin bestämda veckolön, oberoen- + de; av: vädret, får jordbrukarnå ot sina inkomster klumpvis och då . ingen avundas, Hon 'gör väl en," : Beträffande betskötsel är det. I skötseln av betorna, T. ex, kom; sen van, 2 ; $ dag som vardag: året om. Det är ” ändå skördens storlek, som .be= ' .. brukade ' förnödenheter - samti= "Den arbetarhustru; som" har i.- Ingen kan väl säga om den, som - arbetar att den ligger och drar." sej. Det är väl snarare ett dub=,; . | betor på kortast tid och, inte om +. Många arbetarhustrur kan' få. - t to
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.