verpev YrrevyrTeereveyr "FryretYYYYPEPYYFYTETYAtTYTYTY YYYTTYrTEYvV "VILL NI Nee veta vad som händer i söära Halland? a ; .Prenumerera då vå ortsorganet (UUULAHOLMS TIDNING J hann värn ver BUR , TYPYYTYFTYFYEYYTYYTTYT TT YTT IF Yr YYtYerYYEFTYTYYYYTYTTEFFYVEFPFrTY TORSDAGEN DEN 13 SEPTEMBER 1956 : meet Trry YrYrFYFYY tvrrvvetreeeeryrvYyvprr SÖKER NI kontakt med > 1 södra Halland? Annonsera då I ortsorganet. - . Friere LAHOLMS TIDNING JA ON -"Sockerproduktionen » blev 21 proc. lägre än: föregående - är MALMÖ (TT) =. Totalskörden i råsocker räknat av ”gockerbetorna . från Sverige blev 235,715 ton och av betorna från Danmark 4,887- ton eller. tillhopa 240,602 ton, vilket är 21 proc. min- dre än 'förra året, då skörden ur « svenska och danska' betor blev 323,953 ton, heter det i Svenska Sockerfabriks AB:s förvaltningsbe- rättelse för räkenskapsåret 15 1955 4 «.s rubbad —30/4 1956. Bolaget köpte undér året från c en areal i Sverige av -52,543 hektar 1,662,780 ton sockerbetor (förra året ' 59,418 hektar och 1,848,191 ton) till Vett genomsnittspris av T,13 kr pr 300 -kg (7,83). Betskörden per hektar blev i likhet med förra året "på grund av ogynnsamma väder- Teksförhållanden låg. Detta i före- ning: 'med- att även ' sockerhalter, blev. låg — den lägsta sedan 1909 = föranledde att sockeravkastnim- 'gen' pr hektar' 4426 (4,851) blev "väsentligt lägre än' normalt.” Än ” Sockerförsäljningen har uppgått "till 296,286 ton (314,625) och siraps- . försäljningen till ' 23,577 (23,979). Bolagets örelseintäkter . utgjorde 334, 44 milj. kr (350,60). " ;. ” Dén redovisade vinsten för bola- gets hela verksamhet är 1, 8 milj. kr. . lägre än förra året. . 'Årsvinsten ' utgör » 154 milj. kr (9,30) och utdelningen föreslås till oförändrat ' 4,50 kr - pr aktie, "En-till berättelsen fogad koncern- balansräkning slutar på 212,84 milj. kr. : (200,36) » och ” koncernens vinst : uppgår till 8,27 mi (10, AT). Stora värden går upp i. kan vara svårt att plöja ned exem- pelvis: 'råghalmen "utan :att: skära den; säger jordbrukskonsulent Bir- ger..Blixt, Halmstad; på tall. om den tilltagande halmbränningen i Halland; Ett jordbruk måste: arbe- kortsiktigt, att .bränna, halmen. |.» Detta: gäll all synnerhet « . Polske' författaren Marcin Czer- " winski: var "med på-en av de för- sta polska turistresorna till' Italien. Han SR vå skrivit. ned sina in- Pracglad - Kulturalny”., SA ikeln "väckte stort : uppseende.- Vänner "och: motståndare "till. den'; :kom- .munistiska 'regimen "blev" arga: el- ler skrattade" av hjärtans lust, allt "efter: politiskt :hemwist. . Kommu- - nistpartiets centralorgan i Wars- "2awa; ”Trybuna 'Ludu”; ansåg sig "tvungen att kalla Czerwinski' för och'; förryckt. ' Inte ens :partitidningen vågade. . emellertid -hta med. - repressalier, Den in- tressanta . artikeln trycktes under den "talande -rubriken:' "dragen vid näsan”, : "Marcin Czerwinski har «fö jan- "Jag blev ; «I de »kreaturslösa jordbruken, ,d Å utan ät act bakom varje: Vegöka- re. stod en polisman som” befallde lem att: papper: och "avfall; "skall läggas «i -/ papperskorgar, Mi skorna: var.. hövliga', och vänliga och de - uppträdde sansat; och: rör- de sig" med: 'avspända . ansikten. Mina betingade. er”- var "ställda ' på huvudet;; Det var inte Polens fattigdom. som för- satte : mig > > upphetsning utan: det faktum : att - Jag var" " fullständigt oförberedd; på denna” konfronta= tion med ” förhållanden : och. : saker som jag ingenting vvisste. om och :om, kullkästade min” inre. balans"; Så skrev den : polske. kommunist= "örfattaren... Marcin Czerwinskj - dån polska litteratu, tidningen; ter resan till JTtalien. : > de' att förtälja; ”Sedan tåget läm- "nade Polen och Tjeckoslovakien ”ocK kom in i Österrike samt för- ” de: turisterna vidare till Italien kände sig författaren som ' ett av, " den" ryske: professorns Ivan Pet- ;' rovitj . Pavlovs beryktade experi- till befolkningen : "PARIS. (AEP) 3": » Atlantpaktens. högkvarter > har i mentdjur som hade tvingats till ”betihgade reflexer". Hörde - författaren . ordet ”kapita- lism” reagerade han enligt dres- , .syrens välinritade "mall och tun- gan . blev torr,: halsen. som öken, : Hörde. han ordet ”socialism” eler ;-till och med ordet ”kommmunism” så reagerade hans körtlar såsom det hade föreskrivits och munnen «fylldes med saliv, men fick hun-|s och kr stegrades. Ju längre resan varade, -ju mera författaren såg av. Ita- » len, desta mera stördes de inlär- . da: körtelfunktionerna, ””Förgäves -. sade jag till mig själv — och jag upprepade läxan dag och natt och "; vid. alla tillfällen — att italienarna + var fattiga, fattigare, ja. till och +'- med fattigast; att de var de hem- skaste' offren för den europeiska kapitalismens utsugning, att den »« italienska kapitalismen aldrig kun- de' lösa arbetslöshetsproblemet och = aldrig ; förmådde utplåna fattigdo- men. ' Alla > mina - ansträngningar . visade sig : - ohjälpligt -ineffektiva. > Min djuriska aptit övervann öken- torkan i halsen och trots at en ji rapport - om det aktiva försvarets manskapsbestånd i de. till. Atlant- pakten anslutna staterna. Frankrike håller sig med” den största armén i förhållande till befolkningsantalet och Italien resp. Luxemburg med den. minsta. I genomsnitt. har A- vånarna i sina resp. stående - för- éer, + Siffran '- ungerar den svenska. försvarsbered- skapens omfattning i fredstid. Den är bara hälften" av. Sovjetunionens ta på lång sikt och detär. ytterst i paktens stater 1,25 procent: av in-| Je "dagligen | på "åkrarna runt om i Halland. " brönnas, "säger iordbrukskorisulent, Birger Blixt 'och huusdjurskonsulent Erik L. Larsson" i denna” artikel, jorden tillföres Ytterst ' Iitet 'stall- gödsel och andra mullbildande äm- nen, Har man däremot en omfat- en eller annan gång bränna halmen, då jorden: -genom, denn: Ö. : ; Genom att s man bränner hal: : > men förstörs ockkå en del ytligt liggande: murllrester. "Däremst « tror. jag. inte på att man” vid : någon 'enstaka: bränning förstör bakteriehalten i jorden och gör denna steril; mark- L jnaden: en hel del Boda:halmhackare, som gör" ett bra arbete. De. tidigare modellerna var ju. tämligen besvär- liga, dels höll de inte för den starka påfrestningen, dels 'spred 'de inte ut. halmen, utan "lade; denna :i: en sträng!” De" nyare "maskinerna är emellertid bättre, :7- Om ' man: sedan” ger kväve 'r nu eller till våreri och dessutom späder på med fosforsyra är det ingen risk utan” att halmen förbrännes och för- år upp ic r ök tande kreatursdrift kan det gå,-att| Halmen är för värdefull för att multnas. På mullfattiga och styvå lerjordar är det förkastlig att brän- na halmen. Idealet är naturligtvis . om man kan: ta hem halmen, Frågan om halmlutningen råkade i dödläge i fjol, dels var halmen så dyr, att det blev' för kostsamt "per foderenhet, :| men det är inte omöjligt att -den verksamhet. som" tagits upp på en del" ; platser kommer, ”att. utökas, Framför ' allt. för skogsbygden” bör halmlutningen vara värdefull ” — Det kan absolut inté 'vara "rä att en' massa magasinerad solenetgi på detta "sätt tillåtes ätt försvinna, säger , konsulent Erik' L. Larsson, Fålketiberg. Det är beklämmande, framför "allt om 'man 'ser; det" ur internationell synvinkel, ser hur det ser ut på många håll i världen idag. Här går stora värden tillspillo och som 'husdjursman' är. jag mycket ledsen över det fodervärde som går förstört och som biolog är jag myc- ket ledsen för. den utarmning av jorden som : sker, Jag väntar” mig, att halmlutningsfrågan snart skall bli aktuell igen, > | 14 proc: Producentpriserna på små- , | grisar har legat ca 50 prog: över "Exporten av smör har gått bra — vi äter margarin STOCKHOLM (Press) ” I en marknadsöversikt för första halvåret 1956 noterar jordbruks- nämnden bl a, att vi importerat nära 46 milj. kg råsocker och 76 milj. kg potatis. Däremot kan viav- stå smör i: allt större" utsträckning åt utlandet till följd av att vi allt- mera övergår till att: äta margarin. Smörödverskottet har vi lyckats bli av med rätt bra under årets första hälft, då nära 5,000 ton kunde ex- Porteras dvs. hela 3,00 ton mera än nes import och export väga. ganska jämnt. När det gäller brödsäd är attan- teckna en nettoexport av 42 milj. kg vete och en import av 13 milj. kg råg. Vår” import av fodersäd har legat något högre än förra året, Det är främst importen av sorghum och havre som ökat, — Mjölkinvägnin- gen vid mejerierna har minskat med 214 proc. till 1,707 milj. kg. jämfört med första- halvåret i fjol. Störst har ned; varit i Mell i- ge. Då mjö Ikkonsumtionen . 1' stort sett varit oförändrad har det blivit minskad tillverkning av smör och ost. Vad mejerierna angår konsta- teras, att försäljningen gått ned med drygt 16 proc, medan förbruknin- gen av hushållsmargarin stigit med 11 proc, ". så Storboskapsstakten har varit av ungefär samma omfattning som för- ra året, kalv- och svinslakten före- ter lägre siffror, under det atthöst- slakten ökat med 11 proc: Suggbes täckningarna: har. ökat från 143,900- till: 164,800, dvs. med fjolårsnivån., oa Vad + slutligen - betrå rk fångsterna under årets första hälft beräknar jordbruksnämnden, att de legat :20 proc, lägre: än i'fjol, -En viktig, orsak: till .nedgångén torde vara, att fisket i år allmänt försvå- rats av den relativt långvariga: is- läggningen. Sillexporten har därför sjunkit kraftigt, : Däremot. har im- porten av frysta fiskfiléer ökat med inte mindre än.45 proc, Totalt blev det' fiskimport för: drygt 3332 milj., medan : expertvärdet : stannade” vi 19 å 20 milj. kr. 0 fe te : som skall bli hem för h + en liten. högtidlighet dena I överlämnat ” grekiska och de östliga h istländ försvårsberedskap, där mindre sta- ter, som ..Ungern, Tjeckoslovakien och. Polen, håller större .arméer i förhållande till . befolkningen : än självaste Sovjetunionen / eller. Kom- muhistkina. nr "Enligt "rapporten ”omfaltar: det aktiva. försvaret ' följande procent: tal av befolkningen: Frankrike - N USA Turkiet. :, Belgien" Grekland Storbri + kapitalism, - Utan . att följa före- Holland 7 "skrifterna och vanan Jades sa- liv i munnen och jag ”smackade förtjust med tungan och läpparna > då jag såg vanligt folk i eleganta + kostymer och med fina skor, då jag observerade arbetare glatt ja- ga omkring på sina' scooters, då jag måste röra mig i denna infer- ”naliska trafik på gator: och torg, mellan vackra och otaliga bilar, nya bostadshus och smockfulla af- färer, Jag såg gator där inget en- da hus hade ,flagnande murbruk och där den nya putsningen vitt- nade' om livsglädje i många färger. Järnvägsstationerna var som mo- derna palats och de var snygga, Non . , Le Västtyskl Norge - .: Danmark Portugal . Kanada "+ er Italien. CC Luxemburg H Island För Västtyskland beräknas i 500. 000 mans försvar, en styrka som enligt gällande lag och regeringens planer först år” 1959 skall uppnås. Island är det enda A-paktslandet som inte har eget försvar. Sovjetunionens stående militära styrka uppskattas Kinas till 2 procent, = . | Kramfors, observerade ett fartyg, till 3—3,5 procent av -befolkninger, rna, Frederikas fond I har man nu kunnat uppjöra ett stort antal hus flyk . I dagarna har drottningen i samband med : ycklarna till de lycliga inflyttarna i dessa hus. Här ; medan hennes dotter, prinsessan Irene, ser på. ÖRNSKÖLDSVIK (ty "räddades. Sveabolagets Bifrost, på väg ull som blossade rött. Man gick fram till båten och fann 'att den var i sjunkande tillstånd. Kaptenen, ma- skinisten ' och bästeman, som var 8. mycket 'medtagna och syntes totalt slut, - hjälptes. ombord på Bifrost. Skutan var läck, sjöarna spolades över däck och den tycktes ligga i marvatten.' Av allt att döma hade den hårda blåsten tagit knäcken på den gamla båten, som byggts 1892. Man frågade på Bifrost den skepps- brutna besättningen vad man skul- le göra åt fartyget "men fick till svar: — Det är ingenting att göra åt det, : Bifrost: "anlände". sid säden på Motorseglaren Elvira -av Brandstorp o om "150 ton dw. förliste i natten till onsdagen mellan (Gnäggen och” Ulvöarna. Besättningen morgonen till Härnösand, där ”Jots togs ombord, varefter man stävade upp mot Kramfors. - Från Trysundalandet iakttog fis- kare vid. 5-tiden' på onsdagsmorgo- nen ett fartyg, som drev” -redlöst in riot kusten. I kikare kunde man se att' det var Elvira av Brands- torp. Man gick ut med fyra stora motorbåtar, och meningen var att ta den nader bogsering: Detta lyc- kades också men i den hårda stor- men kunde fartyget ej hålla" sig på rätt köl och man tvangs kapa bog” sertrossen. — Vi hade legat i tre timmar "I kades. Man hamnade i en grön zon borda skutan, få fast en tross och ifrysn: utanför Skag och blossat samt sänt upp raketer. berättade Elviras-be- sättningsmän för TT:s korrespon- dent vid framkomsten till Kramfors. Då ' Bifrost anlände hade motorn stannat, men man lyckades få den i gång igen och kunde hålla sku- tan upp mot vinden, Första: rädd- ningsförsöket från Bifrost misslye- vid Gnäggens fyr och måste gå ut igen. Man gjorde ett nytt försök och efter en snabbt genomförd ope- ration kunde alla tre räddas. Bi- frost lade sig då med långsidan mot vinden och lät Elvira driva ned, så att de skeppsbrutna kunde klättra ombord. Det blåste 18 meter /i se- kunden, Alla tre var fullkomligt nedsvär- tade av sot och ölja,. trötta ' och a, men de. piggnade till sedan man bjudit på starkt kaffe. - Kapten, redare och ägare är Ar- ne Magnusson, Brandstorp. Besätt- ningsmännen är Bengt Andrén, Hjo, och Stig Karlsson, Stockholm. Den senare :skadade. ena handen, när han sände upp raketer, och måste i fjol Ifråga om kött och fläsk sy-|' "lett par dagar i veckan 'och låta ' ar- "läsk blir. det en. konsumtion av I KAUKASUS h » bergklättrarskola, konst. Här ses en -Tasj-i -glaciären, som är en enda ar man I de oländiga . bergstrakterna startat en. som skall träna noviser 1 klättrandets avåra grupp nybörjare starta dn marsch mot Kasjka= kedja av tsiga höjder och stup. hotas av BERLIN (AEP) - vev Den ovanligt rikliga nederbörden under sensommaren utvecklar sig till 'en katastrof. för 3ovjetunionens skördar, om intevi hela riket. så dock i många betydelsefulla jörd- bruksområden, Medan skördarna i det jeuropeiska Ryssland och Uk- raina till 70—80 procent kunnat gas ligger 40—60 procent av skörde- resultaten 'uté på fälten i, Sibirien och Kasakstan, där. de hotas dels av den, våta väderleken men också av nattfrosten sim vid denna tid om året när som -helst kan börja. 80 procent av Sovjets-östliga och nord- östliga områden ligger i farozonen. För hela' Sovjetunionen har den, 6 Mörden "bakom järnridån regn och. frost : | städerna och försöker Värga skör. den som. hotas av det ihållande |regnet och nattfrosterna, 20 procent av” landets samtliga bilar. och last- bilar har likaså ställts till: jord- brukets förfogande, :' Katastrofzu=" Karlsbad, Aussig och Reichenberg, . Polska regeringen har 4, sin se= naste rapport likaledes medgivit att årets. skördar. som tidigare ansågs som ' goda, ligger 20—30 procent [under medelskörden, vann "Snart kan vi få . september. endast 57. procent av skördarna... bärgats' resp. 'tröskats. geringén via' press” och radio. till folket och manar till frivilliga hjälp inestser vid bärgningsarbetena, Mi- beordrats att nedlägga driften" för Lika dåliga är utsikterna i Tjöc- koslövakien där 60 procent av de anställda ialla de" industrier .som står under 12 ' olika departements ledning mobiliserats till förmån för jordbruket, Arbetarna tågar ut från Vi äter. fisk för 370 miljoner] kr STOCKHOLM. (Press) . ee "Svenska ' folket har. på” senare År : börjat äta mera fisk, konsta- terar. jordbruksnämnden; som be- räknar, att den totala" fiskkonsum- tionen förra ' året " haft ett värde av e a 370 milj kr” : Före "kriget beräknades fiskkon- sumtionen till 110 milj. kg, nu är den uppe i 130 milj. kg. Om man önskan. ange inte bara fiskkon- sumtionen utan också konsumtio- nen av 'konserver "och beredd ilandförd fisk bör ett tillägg gö- ras på omkring 10 milj. kg. Av färsk fiek beräknas konsumtionen nu vara uppe. 1 omkring i 11 kg per person och år, vilket, är 10 proc. mera än under förkrigstiden. Medräknas konserver och beredd 18 kg per person och år. Den steg- ring som ägt rum beror inte" på ökad förbrukning av svenskfångad Med hänsyn till läget vänder sig re-|. «" llitär- har mobiliserats på flera: håll! ; | och i Sibirien har åtskilliga fabriker " I metod, ; "tre liter” mjölk i.en: literflaska > "STOCKHOLM (Press) : "Tre "liter mjölk i 'en Iiterflaska kan. husmödrarna" i Karlskrona=' trakten" köpa om -någon tid; om allt 'går. efter . beräkning och me- jerlet, får « tillstånd till försäljning av erad mjölk, Di ten" vid ' mejeriet, Ingvar ”Ingloff har' lovat 'att priset inte, skall bli ett dugg högre än på, den van- löfte vore det underligt om . inte den koncentrerade mjölken ”3—1"” skulle bli en stor succé, sådana fördelar ur ”dfstributlonssynpunkt som den innebär, Vad är nu :koncentrerad mjölk? Det är helt vanlig mjölk som be rövats större delen av sitt vatten genom ..en speciell indunstnings- berättar Jaboratoriechefen vid Mjölkcentralen. t Stockholm, professor Torsten Storgårdeg, , för Reklam-nyheterna, ' Man 'behöver således bara tillsätta vatten igen och - mjölken blir precis som den vanliga ur såväl smak-'som nä- ringsvärdessynpunkt, ' oo På båtar, bl.'a. på skölfartyget Älvsnabben har. vi för några år sedan experimenterat med kon- centrerad mjölk, på burk, omtalar professor Stor-" Is, "Mjölken ses dessutom va”; , rillserad « «hö mycket bra och" smaken var god, men det hela ställde sig för dyrt. --Om det blir stor efterfrågan på den moderna koncentrerade mjöl ken -kanske ' den så småningom kan löna sig att tillverka, Just nu verkar det emellertid som rena mig att vara något. skeptisk mot de Pp öken £ Karlskro- fisk utan i stället på ökad kon- sumtion av. importerad fisk. Inte mindre än 25 proc. av den i fjol .konsumerade kvantiteten fisk var importerad. Samtidigt' som: fiskimporten "ökat har: emellertid också 'vår fiskex- port gått- upp. Medan vi år 1939 exporterade c:a 30 milj. kg. färsk fisk, var exportmängden 1950 up- i 40-45 milj. kg. De djup- frysta 'filéernas ' andel av vår färskkonsumtion har stigit mycket kraftigt under de senaste två åren. Från en obetydlighet under de ti- digare åren uppgick de djupfrysta filéerna till drygt 10 proc. av färskkonsumtionen . år 1954. och drygt 20 proc. år 1955. Uppgången beror främst på omfattande im- port av djupfrysta filéer, även den inhemska tillverkningen har ökat väsentligt. Jordbruksnämn- den beräknar, att de svenskahus- mödrarna i fjol köpte konserver uppsöka läkare i Kramfors. och beredd fisk för 156 milj. och . na, säger. proféssor Storgårds. Så. dant här kommer"upp då och då, folk blir förtjusta i början, men snart minskar efterfrågan igen. Så länge "konsumenterna ' kan få den vanliga mjölken 'så billigt som”1 dag och med 'så ' god” hållbarhet — den. håller en' vecka 1 kylskåp utan att ens. bakteriehalten stiger — kan den inte konkurreras ut av -en, mycket dyrare koncentre- rad vara, -.' Inte. ens "det fak tum att kon- centrerad mjölk kän minskas ner liga" volymen och att den i fla= ska håller ungefär, dubbelt så länge i kylskåp som vanlig mjölk kan - uppväga den kraftiga pris. skillnad som åtminstone här ilan- det måste bli absolut: oundviklig. - > - Prenumerera färsk fisk för 214 milj. kr, ås nen omfattar :i första led do tidiga=.; re: 8. k. :sudettyska områdena vid . liga mjölken, Kan 'han hålla sitt ” experimentet, , varför jag ' tillåter ' till en tredjedel av den ursprung" .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.