+ ÅN Västtysklånds jordbruk” "F ögenom > delningen: :av "Tyskland efter kriget skildes industriområs dena i väster från jordbruksömrå- . dena i ster., Västtyskland kom att . Tymma över 70 procent av -totalbe- » folkningen i Tyskland, men endast järnridån. Jordbruket . i r Västtysk. > land "var hårt härjat och 'Produk- tionen "där var 1948—49 nära 30 "procent; lägre än före - "Äterhämtningen efter kriget 'har dock :varit "snabb och 1954-55 ö versteg "produktionen med 23 pros 1 Cent förkrigsnivån. Av den. yrkes kriget. 5. nova ot verksamma befolkningen är något | rat sättas igång svenskan, + «= mindre”än en fjärdedel sysselsatta a 1 jordbruket, : Den inhemsk. I Fredagen den 21-septosmboren AFP) vo Hälsingborg, som för några år se- dan reste till Förenta staterna för att ' praktisera : i rest l ' omkring, hälften av förkrigstidens | och ta Il; åkerareal kom att ligga väster om |d : blev ganska rminnesrik, från San Antonio till Corpus Chri- sti, en "sträcka på 400 kilometer. i - Istället + Svenska: flög vilse bAmerika. : SAN 'ANTONIO,. TEXAS (TT - N Svenskfödda Inger Eliasson från + STOCKHOLM (Press) ””äzev Vi -vet.att de flesta filmer för. yglektioner gjorde på mån- agen sin. första" soloflygning, som .: Fröken "Eliasson - ämnade "flyga sydöstlig riktning men hamnade i Westport, som ligger 400 I i tväct, Enligt Reuter Snaningsappa- h To= duktionen täcker 70—75 procent av '.-landets förbrukning! Trots detta är > "Västtyskland en av Europas 'vikti- "" gaste livsmedelsimportörer.-Av den totala” västtyska ; införseln 'svarar "Jordbruksprodukterna"- för: -35-—38 . Procent." Exporten av jordbruksva-!' Vv rör är däremot helt obet, dlig. Dn Hed Den Rekördinförsel av potatis 1933 fo Under” 1955 infördes. till Sverige 126 :milj.-kg potatis mot.:endasi 11 milj: kg 1954, Värdet av potåtisim- Porten uppgick 1955 till 31 milj; kr: Svensk smörexport I "svenska smörexporten "+ gck.19557 till. endast 3, : mot 13,1: milj. kg fö é » Värdet. av 1955 års export uppgick "0. ha var:Väst- och Östtyskland samt ee Jordbruket spelar fortfarande en ' + >. dominerande” Toll':i Italiens ekono- mi. Ungefär två fenitedelar. av den >. yrkesverksamma... befolkningen « är såled sysselsatta inom jordbru- ket. Ti gårdsprodukter' och vege- tabilier svarar för: hära två tredje- | tyskland och Chile svarade för 14— delar 'av. jordbrukets märknadsför- |15 milj. vardera, Råfosfat inköptes. huvudsakligen från USA. +. : 28 >> da produktion och utgör vidare un- "gefär' 20 procent av lahdets total- NN —56 uppgått till. 26 milj. ton och var därmed av samma "Isqm. föregående svarade de fyra ledande exportlän- :Iderna — Förenta Staterna, Kanada, upp-: Argentina och Australien -— för 21,5 7 milj. kg | milj: ton. Den -största exportkvan- ående år, titeten redovisades av Förenta Staz ternå,' som "ökade :sin” export ' från ” till. 20,6:milj,/ kr.: De: största köpar-i| 7,4 till 8,5 milj. ton, I Europa sål- : ttyskla de Frankrike 2,3 milj. ton vete till export. =. vis : | : gödselmedel. till' ett -'värde av 100 milj. "kr, vartill kom en:import av råfosfat för 26 milj. kr. Från Norge köpte vi därvid gödselmedel för 53 milj.,. : medan införseln "från. :Öst- export. Je”dbrukarnas inkoms dock fortfarande betydligt lägre än lönerna” inom ' handel, och industri. Man har beräknat" inkométti'yftan till" 40 "procent, Den utvisar unge- fär skillnaden i levnadsstandarden mellan jordbruksområdena i söder och industriområdena i norr.” ";.Världsexporten' av vete => Världsexporten "av: vete har 1955 omfattning är. Av exporten 2 " Gödselimporten '. , : År 1955 importerades till Sverige 'härligar bedrifter som vi inte:skul- de Pp i det verkliga livet, vi 'vet att de tecknar en falsk bild av 'människorna : > och > livets värden, Dessutom innehåller en mycket stor del av filmerna en. sadism och en hårdförhet som vid :ständi, upp- repande : påverkar och fö ärdar barnen: Trots detta. skall' man” nog inte öka' Hindra, barrén från att gå på bio. Förbud är nästan alltid en negativ lösning på ett problem, :säger den danska experten på barn- fr Elle Siersted, i Barn färemot på nå; - gar . vi Jan "gå, Vi kan:så. långt möjligt hålla oss underrättade, om vad soin gas på bio, vi kan själva gå med barnen och sc de filmer som vi vet är fullgoda och slutligen kan vi janvänrda ert sagt vilken film. som helst; till -att stärka kontakten. "med våra barn, genom att höra "på dem när de berättar om vad de sett på biografen: 14 ,- ov ot og ... Filmen en tredje stormak "; Gehon ett lugnt och vänligt säm tal om. filmen och" dess” handling och personer kan. vi medverka till att ett alltför våldsamt intryck för- svagas och -till. att barnen? bättre förstår "vad söm är -dikt' och ”våd som ' är ' verklighet, . På detta. sätt kan filmen bidra till att vi får bätt- re kontakt med våra barn just'i den ålder, då det ofta är svårt. att finna ämnen. av. gemensamt; intresse, IN De flesta föräldrar utgår från att det är-de' och ; skolan. öréning som;- uppfostrar .bårnen. ich de glömmer - att det. man; lär > sig. på sin fritid, under ängenäma former, sitter i mycket bättre än: det 'som tragglas in på'en hård skolbänk: För massor äv barn, är. bion den' största och starkaste fritidsupplevelsen; ja, den är .vid sidan-av hemoch-sköla' 5 arnene Sa må + -I'den i tredje.:.stormakte; . Gå -gärna' själva med:dem: ; jså'att de inte skickar iväg sina små Jgrafernas barnpublik, Denna ålders- Bion är ju I första hand ett vin- ternöje, Mitt i gatans grå verkar den-- som" en tilldragande magnet. "Vad är. då bakgrunden : till denna filmhunger hos "barnen, särskilt hos stadsbarnen? Vill vi' ha ett svar på den frågan måste vi förstå barnets naturliga behov av "upplevelse, de villkor många barn lever under och vad filmen kan ge dem, .:.si ot. Låt oss först :se på förskolebar. nen, d.;v, s."de som är under & år. De sitter oftast på bid med stoöre- bror och "storasyster och de förstår inte 'så värst: mycket-av det som sker. Men det hindrar inte att en=| staka '. scener kan. verka : mycket starkt på dem, De 'blir lätt rädda, kan föreställa sig kan hända" dem själva. -Får barnet fritt ge utlopp för "sina känslor, visar det öppet sin rädsla och oro, och: man gör kräv att ställa” på storebror, : och därför måste föräldrarna ' passa på till en sådan film. Denna grupp är ju för övrigt ganska lätt att 'syssel- sätta "i. hemmet: .med. papper och färgkritor,. modell-lera. och bilder- böcker, '. | "De vuxna ;orkar inte med ”: '- Värre" är det att få sönd. "att särskilt om de ser något, som de|;- klokast i'att:ta med.sig barnet ut. NS '.Men detta är ett alldeles för stort | - "Nya lotsar har ani ": Inga tecken fyder på att polio epidemien i' Kalmar län avtar," Till Kalmars epidemisjukhus har" inz kommit, sammanlagt 78 fall, därav sju.' enbart | sedan i måndags. - Av dessa fall. är 27; med, förlamning; + Den störstå tragedién har drab- bat en. failj på Öland, där samtliga sex barn insjuknat. Det är dock in- gå för skolbarn från 7 till 12 år, ka- tegorien de vilda pojkarna och fnis- sande flickorna.. Och .det är dessa som 'utgör den största delen av bio- grupp är av naturen väldigt aktiv, men-lever barr: 4 denna ålder i en storstad - har de. bara "mycket be- gränsade möjligheter att ge "utlopp för sin verksamhetslust, v '. De vuxna å andra sidan har ingen överskott' till ätt hjälpa barnen till en ' positiv: form :för aktivitet. De är. själva trötta, de vill ha ”en lugn söndag," och -så skickar: dei barnen till: bios soc . honom:" +. stå klär de på sig,.Så, äter vi och så sover far .middag och så går vi'på | bio. Efter bion går vi hem och äter kvällsmat, Så "läser. far: tidningen |” och så går. vi och" lägger oss. Och nästa dag är det måndag", >" tomhet'in. i filmens" sagovärld, där allt kan hända? frå; Ellen Siersted;” går till om indagarn. "hemma hos LANE > länge och så ””Far och mor sover + Är" det underligt” att biobesöket int till Egypten för att! navigera artygen igenom Suezkanalen. På bilden ses fr. v. lotsarna' Edwar forrygen igeno "Sture -Gylling, Sverige; samt Henri: Késsels,' Holland, amför ka=. I: 9 SN | sent nalbolagets kontor i Port. Said :skidera” sjökorter. dö . Ca 29. vid sjutsläroverk: av mots oe '| da. Härvid gick'det'éna skottet av kommunala fymnasierna och. 'gex- ; och träffade Sjögren under vänstra armhålan; |. Med'z ambulans ' fördes han"”a « STOCKHOLM (Press) . Svenska . stadsförbundet läratrekrytbringen vid kommunala Eymnasierna för den händelse” inte ' inom en snar framtid, - Enligt en överenskommelse mel= lan de ; kommunala - gymnasiernas kommunalt gymnasj um finnas in. ward -Kapel, Holland, lika. med antalet adjunktstjänster svarande 'storlek. Denna bestä reskrifter £ymnesijer ' endast nä, » HAPARANDA, (TT)! Dita "Vid en olycka Under harjakt "på sdagsmorgonen i- Skogskärr ”nörr im. Haparanda : ' omkom "87-årige motorvagisförarer. Klas .' Sjögren från Haparanda, Han skulle flytta undan” Tlågra; brädstumpar' på. den skogsväg; där han "och . hans" jakt- kamrater; uppehöll "sig," och böjde sig mot. det dubbelpipiga hagelge- väret, bårvilket: hanarna var spän= och. timlärare, :Rektorsföreningen påpekat . att de: gällande bestäma ' fördelaktigt » på - rekryteringe lärare till. gymnasierna På så sätt att -.adjunktkompetens lärare. sna= Tast söker si; ti » Inom Skolöverstyrelsen, har. utar«. betats ett förslag till stadga för, de nomförandet aven sådan - stadga skulle, säger stadsförbundet, med. föra "de. "förändringar.- ifråga : om rel han till Jasärettet' i Haparanda; där Te De de åmkomsten,. .. : anställningsförhållandeng som - or torsföreningen ' Sjögren efter: ak t a ch nderåriga: söntn ons OCR tre |A betet på sladgan kar. dock.4, y. blir den stora ljuspunkten? Och ärlg: det "underligt. att barn - flyr; från söndagens och ofta: också vardagens och. verkningar likni > undantag: gar sig slutligen | av ”hjä värkligen" drabbats av polio. la ledning" m,m, kan väntas med. ed ,; polioepidemien D stadgans ut- bolion med rått. de som. drabbas] iruset” "inte blir 'förla- |." Abbé ;e . predikar, tigger och:bygger för fankrikes "fattigaste: Hah” har " hjälpt: jdem” länge 1 det" tysta. Men den rekordkalla katastrof ': ' [har så litet gemensamt i > 3 bNågon "publicitet "har Abbé + Pierre . egentligen / aldrig sökt 7 jmen när han ändå fått sådan - - Sr |A överflöd, har han på ett klokt sätt . utnyttjat den” för.' sina han sen några. månader också siälv.; ut en månadstidning, > I SHunger och Törst, vilken sofa. ra nia Puss och kram och" töocT dess talande" namn, säger ger "öm cc oa - Mer e "” "skakande : närbilder "från den -blixtrande : or. ' Men; £ranska 'och inte minst den pa- '. qrisska nöden Tidskriften, som nym a - Haga” på, närmare ' 100.000; ex. Men: den . stora pånningflod med Fi aktum' är att .en'ekrärhmände i > jmed en -hel del 'annonser.: In- vilken. han' nu kan arbeta «har Stor del av: Frankrikes” befolk=.,, : |tigaste.” aktivitet: hans", bygg-' inadsverksamhet. AoT orrs = ” Kan « inte staten: ock kom--har Abbé Pierre - kallat 'en rikt, fattigaste, fami FER nd ät "minen '. bygga tillräckligt, så illustrerad — broschyr.” om "den ':Vad., gör franska" staten munen '.. bygg: . at in. sFrank.' detta? Ja; den' kan inte mycket d US SOM DÖ R; line plerte bygger. Han. intern 1955 blev hans sgenoms= ” "brotta. Då' flög hans nämn (vil- ket "egentligen är Henri Groués, «född! 4£' Lyon) ut över världen : ioch -har väl 'sedan :figurerat. £ fvärldspressen mer än någon an=' Män fransman, ' möjligen” med «1 jundantag "för . Mendés-France, ;frnånga ' hjälpaktioner'". 4''den ; franska slummen, Förresten ger alas om hur uselt:.de' diskri de ». nordafrikaner många andra : givare - har ano=" ;jläkterna "går huvudsakligen till dock" väsentligen" bildats ; av Ding har det "precis 'lika, uselt, . |Abbéns senaste och kanske vik-' många” bäckar små," av folk "Härtill! kommer «landets , andra som inte alls har. för, mycke får. vi bygga själva, r : jaformation ”Emmaus». ;Den ber "i står' av omkring 700, medlem= bpt Mål franska ”bostadsnöder som dör. är hus 'som - I-hur hög" grad 'detta . ' 4. stora” samhällsproblem, ”allkoho= .'. aGiv dem'ett tak — i dagis USMen,. som hårdast drabbar de' ”' FR + YAbBb6. Pierre, när han 1 början rike är. de döende husens landa, era Föra NER 3 ” ME de hän : sån fö 7 han "här; - och shus resbilliga”, hus, . Och det, görs". av” det här året bildade förklarar” han ' här, . oc öda oceså. Över hela landet, resår" ' gant,' Sig -stora. områden. SHILM>-hus. : je" rp Hurt > jutlän-' och: andra, -som med sina "ljusa, i : ärt : kallade '>lump. anar, inte en turistande :u' -t ; mo me j oral IG stt kärntrup= ping: på besök 1'vinets land el. rena aafer Värt, kontrasterar 4 pen >urs rungligen : hjälpte "Ab> ter; »ljusets stad>,,som för "allt Då en ga nn dee - , ; . be : at samla 4 hop slumpa, för « många ' är , mörkrets fee Det forgilga Er. bara att nys. . Fa sdys.ayla d. kläder åt de behö- tristessens,' Den: franska, politi, WYESERA 3 a 5 ice lite i |A vande, NM é bland. deri fle= ken' 1 allmänhet och dess:bos högre; grad än. veriga inte I To hundra arbetare sysselsatta stads- och hyrespolitik! 47 syn-. förmår foka ROrenD NR ve med "ati "a; föra det ena bo-'nerhet' är nämligen .sådan- att ie edan v väntar" på. bätte ; "stadsområdet "efter det "andra de . gämla basen” tll" stor I Sc bostäder är fransmännar led ole. c , - än funk- ' måste förfalla. Hyrorna: "står: Scer. er fran männ MeCE Aa omg rganbsatlonen, förnte bus" var "så sin nivå från sekleis familj Jogerad "under pl: kritilej. Åres disponerer ett helt hus var "Då s EA ME PL TT Rat TA hav def 1 Paris” hur” dé måste be: : t "skänkt honom: belopp på Jem och tio A ; oeldade, kyffen, Iköstar c:a 1 kr, barnuen upp- både en miljon' francs och mer. ofta:1' vinds. och "källarkontor. uppe 1 N flera” miljoner "kronor, I "sina. byggen”. till. 100. 90. Det är. därför med en viss stolthet han nyligen. kunde yttra vid Iinvig- ”niögen av :ett: nytt. >Emmausp=. för Paris: - ar att; få lägga ”gr ”-teui ”' platser + finns andra; liknande de' rikliga penningbidragen;. nu tr 3 har han kän ta saken Teg--vå rikahs] i , grupperadå' ve kvarter i 'Plessis-Trevise ' utan miljsvillor: : tong, några | oket dstad, bland de många" som” abbån :på kort :tid tid att:få uppförd. oise, Chåville: och : många” andra j; FS N Här, £ Provisoris] få ä- skollektiv, ' trivsamt och i flerfa= ement och. be rhållandet , inellan den fran= talan "ska staten och ” Abbé Pierre är utsikt. att med i oH' även, om "det statliga stö- till "sina hus det mera ligger :på det moralis= . ' Men ka än på det pekuniära. planet. Pierre” :> Husen : 1 ”Plessis-Trevise' > är svarar -han: s dock endast en s; k.scHé dur. Ne T g ser, än hur Askrikefjärden a gäss mellan holmarna går > 7,7 och hur: båten vid bryggan rycker och slår. "eI min dröm är-jag Ännu tio år + Lå stt över hel: Iden... Men världen är bara en stuga i backe; én strandbit; én grötta, ett hallonsnår och en”liteiv tekkamrat'ned”ett hår; "som för alla vindar" står loriegult kring nacke Md SS ETOG När" jag vaknar "är världskungen: utan Jag ser ingen: bål, jag sör inga, spår av: stugan och flickan med » Solsken: Jag'ser blott ett' vresigt-vatten s "grått mellan gråa strö F A I i : : gt Och jag fryser och knäpper min rock och bock mig fram genom blåsten så gott Jag rår — men den blåsten är tung av en fjärr: och den blåser igenom”"alla ål hörn alla knäppta rockei; i ar Men "när man 'ser. nöden 1 hela "Jag än glad, i — " Nätuärligtvis.,' är "det :3 &n dess vidd och hur, lit et ens egna | "sin skicklighet för att. den". anklagade, ' Han” påpeka 7. bländ "annat att. läggande! "ett ägg"vore'att betrakta” som: : jen ofrivillig, ej "avsiktligt före beredd (aktien rå : Försvarets 'skarpsinnigheter "var. dock. förgäves; Rätten vm - | enig I sin dom; och den'olycka ” lige tuppen. brändes å båle tills”. ena "sammans" med 'sitt ägg, >". . Sopvagrr t ” - on Igelmålet ” 7 -görelse av ett mål från år 1458 sö '- mot skadegörande iglar." Några I "av; Iglarna' greps och släpades inför” råtta.” Här" förelade 'man "de anklagade att inom tre dagar lämna orten; "skedde inte detta skulle kyrkans bannstråle drab« "ba dem! ins : lö ""”"Iglarna - efterkom" inte upp" "maningen och den kyrkliga för= ””bannelsen Nu "verkställdes. Kort ' "därefter — tillägger hävderna - "dog Iglarna I så stora mängder . -'. "Att de' snart nog saritliga akato så hat Rios fn re, a yr N an see see Rör Aus eva sd en ny stadga för dem genomföreg nn , rektorsförening och, läroverkslä. rarnas riksförbund skall vid varje, | e umner lärarna ', kategorierna - Jektorer,: äXxtralärare" + å har vänt sig till stadsförbundet och ” Melserna -. inverkat; synnerligen :o= , + | t . " > Från Lausanne finns en redos = | till kommunala ;'.. =. gymnasierna anser >» j det angeläget att Provisoriska åt. . gärder vidtas för en förbättring av ST 3 Ä rättade förutom lektorstjänster 1x. .. a rartjänster, till det antal: som är. ” .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.