. provisorisk koncession med. väsent- | tärt . ockuperade Egyvpi - - D t 2 re . DN £ iperade Egypten för att et var parlamentsledamoten . va Man kan faktiskt utah nämn. ligen samma innehåll, — -- '. |fillvarata sina intressen vid Suez, Francis Noel-Baker, arbetarpartia f baka äd jaga att de gå tills] fn . '| Pritterna gav sig visserligen sken et, som vid ett besök"i Aten härs : - blivelse. a kanalens första till- = g gr ad av att vilja upprätthålla neutrali- d . Suezkanale (el några d Tisdagen den 2 oktober 195810 osa SS IT ee oo S LAHOLMS TIDNING > 3. "revy "TT FEYSYYTTYYTTEFE Tr VirvyY Se ön Den” nuvarande Suezkonfliktens fötter sträcker sig långt tillbaka i N som ovan nämnts) ersattes med en Varken den nu ifrå legalitetén i Egyptens hadnlingssätt Vis-å-vis kanalen eller den egypti- ska ..Dationens känslomässiga in- ställning till kanalfrågan kan be- , gripas utan kunskap om; kanalens Politiska — historia” och de kriser, Som under mer än trekvarts kel Uppstått -mellan. Egypten och Eng- . Fand ( och i någon mån'Frankrike) å samband med kanalen”. . +: + Följande korta historik avser att fixera - några huvuddata i denna långa konflikt, vilken tög sin bör- jan omedelbart efter det den då- Den 15 dec, '1858 inregistrerades La Comipaza!e Universelle du Canal Maritime de Sue -'5 hänvände sig till vicekonungen Sal Pi."'3 med anhållan om tillstånd att. få sit, arbetet., Said kom i en viss förlza genhet, eftersom han icke hade fått Turkiets ratifikation, men . man hittade på ett knep att, kringgå det uteblivna — turkiska medgivandet: Engelsmännen hade ju nyss byggt en, järnväg från Alexandria till Kai. ns politiska historia ata "ur 100-årig konflikt länderna, då England år 1882 mili- tetsprincipen för kanalen men ön- som tillät dem att militärt kontrol- lera Egypten och dess nya sjöfarts- "1 energi in för tanken på en Ascernationell statut, som skulle göra det omöjligt för engelsmännen att under någon som helst före- vändning stanna kvar som ockupa- tionsmakt på egyptisk mark. Kon- flikten vara ända till år 1887; då ro utan Turkiets medgi de, Allt- England och Frankrik så borde fi och deras varande egyptiske vicel av "Egypten, Said Pascha, år 1854 givit "den franske ingenjören och diplo- maten Ferdinand de Lesseps :den ursprungliga koncessionen att byg. t ionella bolag kunna få byg- ga en kanal utan tillstånd av. tur- kiske sultanen, Så ' sattes arbetet i gång, 1859. Som arbetskraft rekvi- rerades - tvångsuttagna . egyptiska bet: — 20,000 stycken till att ga en havskanal över S äset, På den tiden var Egypten formellt börja med, Detta brutala tillväga- å ätt från kanalbolagets sida " en del av det otb ka . riket, d. v. 8, Turkiet: Koncessionen in- nebar exklusiv rätt för de Lesseps att organisera och dirigera ett universellt” bolag, ; bildat .i syfte att'. skapa : kanalen och : trafikera denna; I villkoren för koncessionen "" ingick bl; a., att den skulle gälla i 99 år från och med den dag kana- len öppnades för trafik och att den egyptiska regeringen därefter skul. Je ärva och övertaga kanalen efter att ha. gottgjort: bolaget för” den egendom och inventarier och. för- råd, som; samtidigt . kömme . att övertagas, (Eftersom kanalen -offi- ciellt öppnades den 17 nov. "1869, 'skulle Egypten år. 1968 bli kanaleris rättmätige ägare, dv. s. om, 12 år räknat från" och. med innevarande sår." Nassers kontraktsbrott - består alltså däröti, att han företagit en nationalisering av kanalen 12 år för tidigt) > eo " i "I koncessionen bestämdes redan vid starten gav britterna en kär anledning att blanda sig i spe- let. De lyckades påverka sultanen i Konstantinopel och den engelsk- vänlige " utrikesministern hos Said Paschas efterträdare, kediven Ish- mail, så att dessa potentater år 1863 hotade ”' att . sätta” stopp för hela kanalföretaget, därest icke. tvångs- uttagning av arbetskraft upphörde. Man” beslöt då hänskjuta denna fråga till den franske kejsaren; Na- poleon III:s avgörande. Napol i lyckades dock britterna alltjämt upprätthålla sitt krav på att deras militära rörelsefrihet som ockupa- tionsmakt i Egypten icke skulle få inskränkas av den ”neutralitet”, Konstantinöpelkonventionen os 18880 | Den preliminära överenskomrnel- Turkiet av 1887 fullföljdes året där. på i Konstantinopel, där följande 9 makter signerade den alltjämt gäl lande - Suezkonventionen: Storbri- tannien, Tyskland, = Österril skade samtidigt få vissa privilegier, ” väg, Frankrike å sin sida gick nu " ingick en & - hopel. I denna överenskommelse som Suezkanalen hade att åtnjuta. so sen mellan: England, Frankrike och LS : En bild från Port Said vid Sue 1 len ing i ih i Med rande makters ' fartyg, äro de höga .kontraktslutande Parterna överens om, att inga fientliga «. handlingar. och inga handlingar syftande till att hindra den fria "! navigationen i kanalen, få äga ' rum i kanalen eller tillfartsham- nar och icke heller inom en ra- die av.3 sjömil utanför dessa hamnar, även om ottomanska riket skulle vara en av de, krig- - förande makterna. a återståend. "I konv a- pråmarna, varifrån passerande fartyg kan bunkra. I bakgrunden kanal, » so i ifrån all kantroll med kanalfarten utövas. ' >. - , så I förgrunden ses de stora kollastade sig att gå ett steg längre. Då er- kändes Egypten som en fri, suverän stat med rätt att tillhöra Nationer- ockupationen av Egypten skulle upphöra och förvandlas till en mj- litärallians. - Suezkanalen erkändes|.- som egyptiskt territorium, 'men|': idi ätthöll England kra- värda att citeras hang: : 8/7 ”De två ”avtäl nas förbund. England fick lova, att I ba VaT- d i detta samman- "regel Dighenis. vill ” ej vapenvila . NICOSIA (TT — Reuter) | Den underjordiska organisa=- tionen Eokas ledare "Dighe-" nis" avvisade På onsdagen en brittisk vädjan om vapenvila, ' omdagen vädjade till honom. att så med på vapenvila för att möje liggöra en fredlig lösning av cy ' pernfrågan, ÅA Svaret kom på Onsdagen I form av flygblad som spreds I Fama= gusta som var undertecknade av dena nya organisatiionen Peko — förmodligen en Politisk avlägs gare. till Eoka, I flygbladen ;hetta det att tre villkor måste uppfyllas innan cypernfrågan kan lösas: Nn - fFuvernör Harding skall avgå, 2) vapenvila skall proklameras inte bara av Eok utan också av de brit= . tiska trupperna, ' 3) ärkebiskop Makarios skall friges och återvän=. da från exilen, . a Eoka erbjöd vapenvila 1 somras + men tog tillbaka anbudet då ge- neral Harding svarade med en or- der till den underjordiska Orga= iell och strategisk vet på, att kanalen skulle betraktas som en väsentlig del av det brit- tiska kommunikationssystemet och ge, England rätt att där stationera Ungern, Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Ryssland och Tur- kiet, Denna konventions fyra in- led tiklar har i d ragrafer bestämmes bl.a, att den egyptiska regeringen, inom gränsen för de befogenheter, som tidigare gav 1864 sitt utlåtande, som gick i human riktning. Originalk akten följande lydelse. = "7.. i: on 1, Suezkanalen 'skall alltid vara fri skulle - revideras. Bölaget ' förbjöds att 'tvångsutskriva' arbetskraft . i Egypten, Och 150,000 acres land, . och öppen, såväl i freds-' som "- krigstid för varje handels- eller krigsfärtyg utan hänsyn till na- som bolaget :expr utmed kanålens sträckning, måste återläm- litet, Följaktligen . äro de . jämte "denna konvention, ger .sagda ” regering, skall vidtaga erforderliga åtgärder för att bringa konventionen i verk- ställighet, Vid behov 'skall den fegyptiska regeringen påkalla bi- stånd av den, turkiska regeringen, behålla 'en smal landremsa utmed: kanalens båda sidor, Som kompen= sation erhöll bolaget'en summa av nas till:ägarna. Bolaget fick bara ': Ch sa "köntraktelutande part-—- a pe > NS . vilken i sin egenskap av faktisk sus en markstyrka av 10,000 man och 400 piloter. 1936 års åvtal var av- sett att räcka i 20 år och skulle därefter tas upp till omprövning. Men" revisionen kom tidigare — 1954. Dessförinnan hände följande: År 1950 beslöt Egypten blockera oljetillförsel till Israel genom Suez. kanalen. 'Blockaden 'ogillades av FN:s kommission i Palestina. Eng- land och, Israel pråtasteseda hos 10. ”Denna oci len” vv > "> Rernas tharta? 0: Nn Många tyska läkare är arbetslösa : Enligt; västtyska läkarkammaren ringarna , (Edens för, England, -Nassers för. Egypten), förklara, -. att Suezkanalen, som är en in- . tegral.:del.av- Egypten, är. en vattenväg. av ekonomisk, kom- i, internal -. tionell betydelse, "och de ut- trycka sitt. beslut ”att upprätt- hålla 'den konvention som un- ”. dertecknades i Konstantinopel 1. den 29 okt, 1888, vilken garan- -terar fri seglation genom kana.- överenskommelse in- - "verkar icke på och får ej tolkas » som en 'inskränkning av de rät- : tigheter och plikter, som åligga Parterna enligt Förenade Natio- H. Palmgren, | ål att kapie tulera, NN STOCKHOLMS Patachou-entustas« . . . CTTEFEPFYSTYFTTET FY YTYYTY VN vevrveTteFrev vrvv CTTYFTFTYTVYYTYYYTITYTT TTT PIP PY are, 1 finns i' förbundsrepubliken '58,705 utexaminerade manliga" och 11,557 kvinnliga läkare, 'av vilka i runt tal 4,500 inte har tillfälle att utöva läkaryrket, '41,925 -läkare har egen praktik, 3,900 är stats och. kom- munalanställda och i runt tal 20,000 ter hade all anledning glädja sig. häromdagen; Den popiilära världa- stjärnan — signerade då sina egna grammofoninsjungningar av de sa- naste succéerna från Berns och Pa=" , , ris 4 en av huvudstadens musikaf=, + + M färer. Dét blev begärliga souvenirer + att kanalinkomsterna" skulle förd. orre Vt. Jas så, sätt 15 proc. gick till.den kronor i dåtida värde). a egyptiska regeringen, 10 "Proc: till): I mars 1866 gav turkiske sultanen: grundarna; och 75 proc, till aktie. |Sitt go av koncessionen, - innehavarna,' Avgifterna för trafi.|och därmed var alla juridiska hin- ken skulle vara lika för alla natio-f der undanröjda; Och 332 år senare, 84 miljoner fres (60,5 milj. svenska strikt) 17 nov. 1869, öppnades kanalen un=" arbetar på sjukhus. Det kommer en Å ena . - ” : Ht nen ohh fonalen sie mm en strikt der stora högtidligt Ännu vid : läkare på 710 invånare, Antalet ar- Arenumerera' on er sionen skulle bli rättsgiltig krävdes denna tidpunkt hade Suezkanalen” betslösa läkare Tf Västtyskland är Mato AR NAR REN ingen. internationell status. de Les- seps försökte. vid. ett par tillfällen få igenom en internationell neutra= : således -närapå lika stort .som de att den: ratificerades av: Turkiets legitimerade läkarnas antal i Sve- regering, Höga Porten i ku Pons ar Nm nope gera FR ng ”, ett öre i ersättning. Som kanalens eS 1855, då "de Lesseps inkallade" en . utvecklä sig som en helt industriell " ställning mot kanalbygget i fransk " tyckte till de Lesseps plan, vägrade ivårigheterna började redan' år internationell : kommission: av in- genjörsexperter, Här kan inom pa- rentes anmärkas, att de ursprung- liga planerna : till en S k 1 icke hade utarbetats av de Lesseps utan av: en. österrikare, Alois von Negrelli, ' vars idéer och planer emellertid lär ha exproprierats av de Lesseps utan att Negrelli erhöll upphovsman gäller i alla händelser "den berömde fransmannen. De Les- seps. lyckades "genast få Turkiets äkännande av k i men Englands ledande man; lord: Pal- merston, "som . var "ängslig för sitt lands framtidsintressen i Indien, krävde," att innan Turkiet gav sitt samtycke. till 'kanalbygget, skulle England officiellt rådfrågas. Efter åtskilligt 'diplomatiskt diskuterande "itetsgaranti ' för ' sitt verk, men” härutinnan misslyckades han. Eng=" land, som hela tiden hade kämpat och intrigerat mot” kanalbygget, måste till sist acceptera det som ett ofrånkomligt faktum "och: glädja « sig. över, att brittiska trafikanter behandlades precis, lika :som : alla andra nationer, som begagnade ge-' nomfarten, Det dröjde inte länge förrän England blev kanalens stör. sta trafikant. Och omedelbart upp- stod i London en önskan att få vara ' med om. att politiskt och ekonos miskt kontrollera kanalen, Tillfället att realisera denna önskan kom år/ 1873, då den egyptiske kediven var; ruinerad och behövde pengar till: varje pris. Utan parlamentets hö. rande "lät då premiärminister Dis raeli sitt ombud, ambassadör Stan ton i Kairo, . för Storbritanniens räkning köpa kedivens aktiepost i Suexb 'enades till 'sist r na i Lon= don och Paris om att ingen av dem skulle blanda sig i saken utan låta 'Turkiet—Egypten - handlägga ären- det på egen hand "och låta 'affären och ekonomisk angelägenhet.: Detta hindrade: emellertid icke, att Eng- Jand länge vidhöll sin fientliga: in- regi. Turkiet, som i tysthet, sam- att officiellt ratificera koncessionen för att icke stöta sig med England. Först år 1866 gav Höga Porten sitt! officiella medgivande till kanalbyg- get. ast 2 NER + Är 1856 hade emellertid de Les- sept : framlagt den internationella Posten utgjorde nära hälftén av hela aktiestocken. Den väldiga samma som behövdes, nära 80 milj.' svenska kronor, ställde bankirhuset Rotschild till Disraelis förfogande; ” Det verkliga: värdet var emellertid redan då mer än det dubbla, Genom denna smarta affär kom brittiska regeringen alltså på ett tidigt stadium att bli kanalbol överens; att icke på något sätt, vare sig i krigs- eller. fredstid, . förhindra en fri användning av ”” kanalen, > Kanalen skall heller Åcke få göras till föremål för . blockadåtgärder. Ne 2. De höga kontraktslutande par- .. terna erkänna, alt den till havs- "ck I hö frisk ka -. nalen är oundgänglig för havs- 1 a gets största aktieägare, ! ' Brittisk-franska konflikter > och engelsk ockupation - so" äv Egypten ' - Franska "regeringen hade speku- lerat på att göra samma affär men blev förekommen av Disraeli. Detta väckte en storm av förbittring möt irgenjörsk kter | England för den egyptiska regeringschefen, Den . ursprungliga koncessionen i Frankrike, och det var i de dagarna nästan farligt -att 'ut- tala namnet Suez i Paris, Det blev «iv De förbinda sig att : icke genom några åtgärder hota > denna : kanals säkerhet. - Dess . skötsel skall icke få utsättas för > något. slag av obstruktion. 3, De> höga kontraktslutande par- - terna förbinda sig likaledes att - respektera till h len och NEN "En konvoj passerar genom kanalen. rige, - FN:s säkerhetsråd, som i en resolu- verän makt i Egypten si; t kon= ventionen, I artikel 13 förklaras ut- tryckligen, att konventionens klau- suler icke i något avseende kränker sultanens av, Turkiets eller Egyp- tens suveräna ' rättigheter, bortsett -I från de villkor, som anges i artikel 4, I artikel 14 slutligen förklaras att de plikter, som konventionen upp- ställer, skall förbli gällande även efter det att Kanalbolagets konces- sionstid 'utgått. =. so sn v Här kan i korthet påpekas att un- der de mer än 70 år, som Storbri- tannien faktiskt ensamt kontrollerat | kanalen. (genom sin ockupation av Egypten), har. villkoren om kana- lens neutralitet och öppethållande i krigstid för alla krigförande parter .friskvattenskanalen hörande an- läggningar, byggnader och arbe- 4, Eftersom havskanalen enl. art. 1 (som icke blev ratificerad av skäl öm. vo ;Ferlinand de Lesseps enlig > — På meda Fd ljens balsida lyder. texten: t den inedalj som präglades i Frankrike till 150-årsdagen av hans födelse. ' ”Aperire terram gentibus”, d. oo folken”v oda inte bättre atmosfär mellan de båda « skall vara öppen som en fri pas- aldrig respek N «. Versallésfreden överför .: kanalen från turkisk till i : brittisk auktoritet "Efter det första världskriget in- rycktes i Versaillesfreden en artikel (no. 152) om Suez, vari det heter: ”Höga Portens (d..v. s. Turkiets) auktoritet . beträffande skyddet äv Suezkanalen överföres på England”. I övrigt stipulerade Versaillesfre- den, att 1888 års konvention skulle ha fortsatt giltighet. Det var 1919, 'Tre år senare, 1922, erkände Stor- britannien Egypten som suverän stat, dock med följande viktiga in- 1. England skulle fortsätta att >; övervaka Suezkanalens säkerhet och sköta Egyptens försvår. - 2. England skulle icke tillåta nå- gon annan makt att få fotfäste 3. England skulle fortsättningsvis " utöva skydd mot folkminoriteter "i Egypten.' RA 4, England skulle behålla 'egypti- ska Sudan. . es : v, s ”att öppna världen för i 24 År 1936 måste Lonkon bekväma tion av: den 26. juli uttalade sitt ogillande av den egyptiska åtgär. den. Men Egypten struntade i pros testen och fortsatte blockaden. Året därpå " uppsade Egypten -1936 'års fördrag med Storbritannien, Lon- don protesterade energiskt men för- gäves. Egypten tackade nej till en inbjudan av USA, Frankrike och Turkiet att som stiftande medlem inträda i de västallierades försvars- pakt för Medelhavet, Arabstaterna ställde sig bakom Egyptens vägran, Samtidigt proklamerade ' sig kung Faruk som ' kung över "Sudan. Egypten drog undan för undan bort arbetskrafter från kanalen och väg- rade att låta engelsmännen använ- da hamn= "och kanalanläggningar för militära ändamål. Men Kanal- bolaget lyckades upprätthålla ka- - naltrafiken med hjälp. av brittisk" År 1953 ägde förhandlingar rum mellan 'England. och Egypten rö- rande . Suez, men förhandlingarna uppsköts på obestämd tid efter sex sammanträden. - Egypten krävde omedelbar brittisk evakuering av landet och understöddes av arab- förbundet. 'En konferens ägde rum i Kairo mellan Egyptens, Indiens och : Pakistans . premiärministrar; samtidigt som ideliga .sammanstöt- ningar. ägde rum mellan ' egypter och brittisk militär på olika plat- ser i kanalzoren. Är 1954 återupp- togs förhandlingarna mellan Eng: land och Egypten om Suez.' Efter mycket besvär nåddes slutligen den 27 juni en överenskommelse, enligt vilken britterna inom loppet av 20 månader skulle draga bort alla sinä trupper | från ” Suezkanalen, Detta avtal har verkställts.: Under inne- varande sommar lämnade de sista brittiska stridskrafterna Suez och överfördes till Cypern. De 8. och "Den? här damen behöver inte "vara" rädd för någon "tuff gangster eler. alltför "intensiv beundrare," för; hon” ner t. o "karl. Ett. ljudlöst, osynligt "vapen; -— Elektriciteten är hennes " pålitlige -vant. FI Men vänner och hyggliga »Beundrare behöver inte vara -. rädda för henne. Den ”elek- Ariska damen” ' blir ofarlig, ingen ström ens när hon "vidrör . "någon med . Om hon, vill sätta vapnet ur "funktion. en längre sturd, > har ett vapen, söm kan slå . E m,'den starkaste -. 1 samma ögonblick hon lyf- ' ”ter högra skon med metall- . kontakten, ty då uppstår ringen. , JL ädla håller. fridstöraren på avstånd. ”bundsför- "behöver hon bara vrida på - en. liten strömbrytare £ sin. ficka. . : . Strömkretsen går isolerad från. batteriet 1 handväskan Ål till kontakten 1 skosulan — genom - marken — . genom motståndarens - kropp &terigen isolerad. från ring- en . på - handen ; till hand« väskan. ooh Sö Kontakten, å "skosalan och fi + ledningen från ringen. -V- . 10. arti i 1954 års avtal:är fem + oc or Ao CH BASTA ORTSNYHETERNA FINNER NI'I-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.