0 a eetYreeev ÖÄRRÖSRNN Annes erna YYYTTEYTTYTEF FRI FFYYFY LAHOLMS TIDNING (==) Veta vad som händer I södra > Halland? ' Prem : iumerera då på ortsorganet La : - vo a | N 1 södra Halland? - | SG LAHOLMS YIDNING j: a es "TISDAGEN | DEN 2 OKTOBER 1956 = Net - oo Annonsera då I ortsorganet . . (RATE - S : ÅA LAHOLMS TIDNING . : genom en ny; tysk. a "gamla jär glömska. Personalen sär . > behövs. 7 Strykjärn utan" pålitliga a ” = ma: Men det är fel att bygga ål- sve NE med. Det är lätt att glämma ett i inte skett förut. ” AM Mr Sä krare. bilfärder -omikörningsapparat : STOCKHOLM, (Press) . Moe "Enligt : statistik i Västtyskland har "det visat 'sig. att vid ombkör- ning av tyngre fordon orsakerna " till olyckor i 73 proc, av fallen berott på an förarna av de tyngre de bils ' signal. Med tanke härpå och på en år från År ständigt steg- B . | l | . or ,; - Bilparkering : löser P-kaos: STOCKHOLM, (Press) - Av. Gatorna är inte Jämpliga och > för övrigt inte tillräckliga som Parkeringsutredningen, som "startas av. Byggnadsstyrelsen ' och Väg, och Vattenbyggnads- ' styrelsen, ' föreslår därför att a bilparkering i ökad utsträck rad: trafik har "myndigheter, last- bils- och busstillverkare - i skilda länder i” "många år försökt finna, , ert: hjälpmedel . för: att nodbring å den. beviljar ,byggnadslov för - dessa” olyckssiffror, . " Efter kostsamma öxperiment Jar nu en tysk"firma konstrucrat en omkörningsapparat, ” som 'ser ut”att 'vata både "effektiv 'och 'funlktions- säker, upplyser, tidskriften Motor- . branschen, . Den' nya konstruktio- nen, ' kallad "Ultrakust: omkörnings- apparatur, demonstrerades för. en tid sedan på Gärdet i Stockholm. : LJUSKÄNSLIG CELL i "I'korta drag verkar den på föl-T fånde. sätt. .En lastbil eller buss har en-mottagare monterad baktill, och när helljuset från en bakom- |” varande vagns- strålkastare — det]' verkar. på: 50—60 m avstånd — träffar; .en "ljuskänslig cell, tändes” en röd lampa och en summer trä-1' "der 4 funktion. Föraren i lastbilen | ” - eller; bussen; underrättas ' då; såväl akustiskt som visuellt, om att bak- omvarande fordon önskar köra om, Genom: "att trycka på en knapp ; Kättepz han..då sina -vänstra' blin- kersöj” funktion, "vilka : efter; en slund: automatiskt" återgår till ut- -gåhgsläget;- Genom "att ' vänster sin ning ordnas på tomterna, Detta bör. klarläggas redan i sam-' band med att byggnadsnämn- huset, Dessa uppgiffer lämnas, skriften ”Väg- och ; vattenbyg - garen”, . ' tl - Parkoringsatrodningen avser att i oc Ej ' rekommendationer samt vissa för- |: fattningsförslag;” BL- 8 har man|:' till k " överlä två , den Fr. v. konsul Gusi Bore direktör Folke Pehrzon, kammérordförande direktör. Ca : land von Plomgren, HUSET I MADRID. Här några . av den svenska rustat rlos Woehler, direktör Harry Svensson, ordförande i Sverigeh Madrid-koloniens ledande | vo Tunell, ambassadsekreterare” Stig Engfelt, 3 män på inspektion I i sekreterare > Jesis styrelse, fru Bellocg, ordföranden i hotellstyrelsen arkitekt Mariano Gar- : Eri 4, kandels- direktör Er=: Tigeus och hotellchefen Bellocq: Na avser. större befogenheter för ordningsmakten att "flytta eller 7 transportera ' : fordon, den andra är ett förslag till förenklat: bötesförfarande vid parkeringsförseelser,” ” AMERIKANSKA "Det. är. preliminära normer 'ut- . redningen nu -lagt fram och un- - derlaget. har .man hämtat bl. a. "från 311 amerikanska parkerings-]' normer. De preliminära normerna bygger "på principen att huvudde- len av de bilplatser, sim behövs för fastigheten bör: anläggas "på ” tömtmarg, Normernas syfte är att das: blink "lyser, ygga att gator används” för fåren '1' lastbilen : eller bussen' det bakomvarande fordonet "om 'att' han : . uppfattat” att någon vill köra om och att han håller " "till vänster på Vägen, nan 1 Apparaturens mottaglig 'hef un der olika väderleksförhållanden, H såsom sol, regn," dimma. och snö, är: lätt. reglerbar, och genom” se- lektivt upptagande av infrarött ljus elimineras störningar | från andra permanent uppställningsplats för bort : feiparkerade] ' " STOCKHOLM "mm. un : ; Massa-. och -wallboardindus- trierna har planer på en ' myc- ; ket omfattande utbyggnad, om- ' talår Södra Sveriges . skogsin= « dustriutredning i sitt, nu 'av- lämnade fjärde och , sista ”be- , tänkande, . som” - har » titeln Detta” ' missförhålland : nämligen. €&& av: huvudorsakerna till frafikstockningarna våra s "För att. bedöma hur mera defi- . nitiva normer bör. se ut här i iut- redningens regi... startats en” un- sön "”Skogsindustrins ”” - utbyggnad”. - d "Den: för 1960 beräknade pro=? är hos ; dustrin överstiger med ca AT = proc. eller ' omkring "1,7: milj, "ton; 1954 års produktionsvo- : E lymi. Under tiden fram till 1960” finns i övre och mellersta Norr- land, där man tidigare änsåg att det var, brist på råvara. Å N Vid förhandlingar med - repre- sentänter ”för”” norrlandsindustrin har det också visat sig att denna att "kontinuerligt utnyttja 'virkes. överskotten i. södra Sverige. För övrigt är 'transportkosinaderna så höga "att det knappast är ekono- miskt lönande." a Md Möjligheter in ökat at välsfänd En' utbyggnad av: skogsindustrin är av högsta .angelägenhetsgrad, "ljuskällor. wWesloas så Vv; Det har inträffat bränder i i älder- ” dom: em som på det högsta upp- skaka) lite var. Man' frågar sig om det är -möjligt att förhindra sådant, + Riktigt säker, kan "man: aldrig vara "bär på jorden, Det kan bii tjälspric- kor. i murar, .skorstenseldar; över- slag i elektriska, ledningar, Och den " smänskliga faktorn är alltid att räk- strykjärn eller en kokplatta, .De ofta utvakad och trött, och alla är människor. Men försäkringsbo- slagen borde uppmuntra fabrikatio- - nen. att tillverka säkringar till alla .strykjärn och småplattor, som smäl- ter..om- de blir överhettade. '& Där Iokalerna är gamla och kalla måste: man använda elkaminer, Det kan falla ner 'ett klädesplagg på en "'karhin,' en gammal människa kan 'snava och 'välta den, Men det finns ide kaminer: .som är mer eller min- "dre säkra, Strålkaminerna är alltid farliga, Numera finns det :bättre . Saker.. Styrelserna bör se "till att ekonomisict att ha:hissar, På landet! däremot;-där. vidderna är stora, ä det: idealiskt att bygga låghus som" grupperar sig kring ett centrum; en samlingssal och kanske en sjukin- vara befogat att hå ett par vånin rättning för de garäla; där det kan)". gar, Men med. låghus 'och eldfastal gångar mella?t' dem 'och . matsalen] ” kommer, 5 , under" förutsättning : "att: I förv kli 5, wall. . bi i: att Öl industrins :behov av virke; En ber ydande 'del'av virkesbet te nämligen: täckas med: virke. och lövvirki På längre sikt” bedömer ereller- eller centralbyggnirigen behöver det inte bli så 'stora mänskliga och ekox nomiska. katastrofer om det brinner i ålderdomshemmet, Numera kan man med -:cementpelare' och glas väggar fö. "örbindelseleder mellan husen som gör det möjligt för per ö sonalen att gå de nattronder som kan behövas, För övrigt så har ock- så personalen hjärta och ben som kan behöva sparas för :göromålen” och vården i stället för att föröda dem genom att klättra i trappor. dagen lång, «ox I många gamla hus är. r badin: tt. ningen i källaren, ' Och är huset i. tre våningar och hyser ett hundra-: tal åldri ” vilket "ofta är fallet; "de , eldfarliga- k bort och att andra som är pålliga - kommer i deras ställe. Om kamirier « säkringar bör förbjudas av brand- försäkringsbolagen, det är effekti- - vast. Och 'det' är underligt att det ” Många ålderdomshem jär. byggda för eldsvådor, De har en stor bred "trappuppgång" mitt i huset” dit” alla korridorer mynnar ut och där alla balkonger också finnas. Så fort det tar 'eld i ett rum fylles huset från golv till tak av rök och”eld på några "få minuter. Det går att avskärma korridorerna med dörrar, som är klädda med &"bestplattor, Det går nog att ordna" med dörrar mellan de olika trapporna också, klädda med' eldfast material. Men sen är frågan om de inneboende verkligen : stänger dem. Vid ett brandtillfälle ' kan: de dock stängas snabbt nog. Värre är att det är så svårt att nå balkongerna när huset skall utrym- . mas, Här kan det göras förbättrin- gar: som inte är allt för kostsam- " derdomshem i höjden. Gamla arbe- fare och böhder' som bott i stugor på marken skall på sin ålders höst, när hjärtat strejkar, klättra I trap- . Por på ålderdomshemmet.. Vi har haft en särskild benägenhet för kommunal ståt.' Man ska högt i väd- ret både med skolor och ålderdoms- hem, Men folk börjar bli lite vet- ligare nu, I städerna måste man | kvinnoorganisationerna tå är det en mänsklig bedrift att transportera alla upp och ner för alla trappor för att få veckans an- gelägna bad, förutom att följa alla” klena ner och ”upp. för trapporna] vid varje måltid. Hur vore dét om iv varje! kommun. toge en personlig titt på och begrundade vad som är och hur det borde vara, inte bara -vid ålder- domshemmet utan även: vid andra inrä i Folk känner. sig så obesvärat fria och ansvarslösa i en kommun. De har folk. som ' är .valda. till. allt... Man glömmer att alla är ansvariga och att de valda ska verkställa väljarnas? önskemål -och beslut, Jag tror att; många missförhållanden skulle kun: na avhjälpas på ett vänligt och bmärtfritt sätt om alla tog sitt an- svar, inte minst kvinnorna. Den blir glad om den får visa hur] 2 den har det och tala fritt om-hur det borde vara. Det finns så myc- ket: syföreningar som donerar till allt möjligt, till prydnader och tav- lor. Efter ett sådant besök skulle Ide kanske finna att det är angeläget med nya strykjärn och: ett par' brandskyddade dörrar' eller . bättre. balkonger i kommunens hus, Kvin- norna har bestämt inte fattat sitt samhällsansvar ännu på långt när! Det man gör i sin kommun gör man åt sig själv. Rätt som är sitter man, Personalen blir säkert inte stött.|- tid 'utredni försörjningssituation .som / gynn- sam.” De: möjliga bruttoårsavverk-|- ningarna fram till mitten av" 1980- |. talet ökar nämligen med cå 30 proc i genomsnitt för landet söder om 1 yker utredni De möj- Tlaheter till ett ökat välstånd. som ”utn; ritjas, Staten bör därför sätt ' främja. en utbyggnad. Så länge byggnadsregleringen fort- går bör skogsindustrin Bes, en prio- ällning vid by dstill- ståndsgivningen.: Utredriingen ber . | tonar. också den hä inver- inte, har. något. större intresse avi. v våra skogstillgångar/.. n reköramenderat en föttnad i . bestämmelserna om förbud för . bolag "att förvärva skogsmark. - - Men på, den punkten är man” inte enig i det att två av de tolv 1edamö' re- på föreläsningar och kurser, lånar Under de närmaste veckorna: blirt väl så gott som alla människor ers! . bjudna att komma med i en studie.” cirkel. Kallelser till studieupptakts«-" möten, annonser, affischer, broschy- ter matas ut och studiefunktionärer ringer runt till vänner och bekanta för att organisera arbetet, ” Somliga tycker kanske att de ber- de få vara i fred och att allt detta verkar: påträngande, Andra berörs mindre av denna Propaganda; man är så van vid att vara föremål för mer eller mindre Propagandainrik- tad uppmärksamhet att det hela gli- der förbi utan att varken väcka el- ler oroa. Givetvis ä är det lyckligt för Oss att vi kan sortera bort en mängd av de intryck, som strömmar mot 085, annars skulle vi bli utmattade, Om Du skulle komma på den am- bitiösa idén att läsa de här raderna till slut, så skall Du få veta något om varför vi inom upplysningsarbe- tet måste tränga oss På och kanske också varför det är värdefullt att vi gör det, ' - Deltar i studiecirkolarbetet, går hem böcker från biblioteket och lä- ser = det gör vi givetvis av vår fria vilja. Allt det här arbetet är fritt och frivilligt, Däri ligger också en del av dess charm, Det som andas tvång reagerar vi emot. Men det in- nebär inte. att”; studieorganisatörer- na skulle strunta i,att påverka. Dig och mig, för gjorde de det, skulle |: vi kanske inte komma på det trey- na, na för ” bruket, direktörerna Gösta Ed- . ström och Gösta .. Olhammar, : - inlagt en bestämd bondeck tet bi liga l , motiv ull deltagande I;en cirkel är behovet av att mera regelbundet få komma ut och träffa andra männi- skor, . Det är helt enkelt naturligt att vi trivs med att träffa goda vän= her och kamrater då och då och att tillsammans med dem utbyta tans kar och erfarenheter. Det finns all. deles särskilt stora förutsättningar för trivsel därför att vi i en studies cirket har något gemensamt att in= tressera oss för att resonerå om. Vi kommer att uppleva en ny gemens skap med dessa våra vänner, en ge- menskap som är värdefull och atle : mulerande, Mi Är Du en Tomas, så kanska Du invänder 'att inte kan man ha trev- ligt i en studiecirkel, där måste man ju plugga och där skall. man yttra sig, hålla inledningar och diskutera och det varken kan eller vill he Det där med pluggandet är emeol- lertid inget avskräckande, Inte plugå gar "man 1.traditionell skolmässig mening. Nej, vi väljer ett Ämne, som vi är intresserade av och är man intresserad, är det ju rena nöjet att läsa 'och lära, Men det'blir aldrig fråga om utantilläxor och råplugg i trist stil. Man läser något hemma mellan 'varje sammankomst och uni der ” sammankomsterna ' samtalar mani .om det lästa och dessa samtal går gemytligt och trevligt tillväga, Utan att. man själv vet. om, det är man" mitt” uppe t'det 2 även om man från början trott att man inte skulle "våga: öppna niutinen; Det är” en. äckt! Nog' önskar dant .som intresserar - 038. " De: som konkurrerar med:upplysningsarbe- häremot. En annan "ledamot, professor . Erik ' Hagberg ., vid, skogsförsäkringsinstitutet, vill + inte nu ta ställning till vad . utredningen anfört om skogs”. s "brukets : struktur, ' : detta med ) hänsyn fill att andra” utred--. ningar ..som pågår. härom : ä nu "inte är avslutade, -; Ordförande: har varit riksdags- man ;Erik Severin och ledamöter, utom de nämnda; f.d; förste för- bundsordförande Hj.; Adiels, dispo- nenterna / Åke. Danielsson,:. ; Ragnar Franzén” och. Sten . E. Holgersson, direktörerna” Otto Heijne' och Tage förste, förbund kan : som : kreditrestriktionerna och investeringsavgifterna” har på byggnadsplanerna”. ; ;. Utredningen! har. också rande . Yngve: Persson" och" över- ingenjör. B. Sundfeldt.: Som. sek- reterare ' hår . tjänstgjort "kammar- rättsässessor ' Per” Eklun - STOCKHOLM - (20. : De . Den skogspolifiska debatten har. åter blossat upp; denna & gång. Ä ett: betänkande till regeringen från Södra Sveriges skogsindustriut- . redning om övre. och : mell N d be- träffande grövre dimensioner ' och med ca.3 Proc. beträffande klena- re din > Avverkni ligheterna i 'övre. och mellefsta Norrland , kommer under. samma tidrymd .i. varje fall inte att min- skar, : Därjämte . framhåller utred- ningen de alltmer ökande” möjlij . heterna” att änvända' barrklenvir- ke, . «och: sågverksavfall dustriell råvara samt möj- ligheterna: 'att använda tallvirke i sulfitprocessen,” Vidare erinras om möjligheterna" zar där en uppmjukning av förbudet för skogsbolagen att köpa k, något som minoriteten, två av de tolv ledamöterna, näm- : för bondeskorsh uket, direktörerna : ligen de båda repr » Gösta Edström och Gösta Olh på det b d; motsätter Maj Mällningst har, anmärker de, kommit till utan kontakt med jordrationaliseringsut- redningen, som tilldelats de arbets- uppgifter, om ' vilkas lösning skogs- industriutredningen nu inte kunnat avhålla sig från att göra uttalanden. Även i andra punkter är de oense med majoriteter. En annan av ut- sr a skötsel ”påverk väl kvantitativt. som" kvalitativt. Vad” "gäller" frågan" om virkes- tillgångarna skall tillvaratas ge- nom” en utbyggnad av sågverks- industrin eller av massa- och wall- boardindustrierna framhälles att en utbyggnad av massa. och walls hbeardindustrierna i första hand sy- nes' böra komma ifråga trots att ökningen av tillgångarna övervä- gande är att hänföra, till” ö > 4 Erik r Pp sig, I en gemensam reservation betecknar de majoritetens behand-' ling av frågan om bolagsförbudslagen och jordförvärvslagen som. obefogad och synnerligen bristfällig, 2... N så kan ske utan att t sociala intres- sen eftersätts, .En' lagstiftning som ger skydd åt de sh bön- : | Vara med i en studiecirkel i'vinter, -Iså känner Du Dig kanske en 'aning r. sig ofta av långt mer raffinerade" metoder för att -påkalla uppmärk het än vad studi nisatörerna 'gör. Det gäller sanner- ligen att inte: bli bortglömda i i. vil lervallan, ; te osa 1. 'När en av Dina energiska vänner ringer 'och frågar Dig om Du vill besvärad av att säga nej. Din spon- tana reaktion blir då en önskan om att få vara ifred. Men Du kanske i älla fall lämnar den bekväma stolen elller: sofflocket 'och går med.: Vad finner Du? Jo, i nittio fall av hund- fa att det här är intressantare och trevligare än Du trodde: Du ångrar vi alla ir Komlighet attivi, skulla kunna uttrycka [0 muntligt mera ledigt, " obesvärat ' och välformat, även" om vi inte. vill låtsag om; det, Det 5 är just vad man lär sig I en stu- diecirkel., Mari får det på, köpet sidan av mycket. annat. sed ; Det sägs då "och: då om, studie rs kelarbetet att'det i sig förenar : nytta och nöje, Om Du skulle ta och prös- vä detta påstående i vinter och gå med i"en grupp, så skall Du kanske finna hur riktigt det är. Till slut ett par ord till: De fom te känner till någon grupp Duikan gå med i; Skulle Du inte kunna ta och ringa till Dina vänner och före= slå dem att sö a igång med ett trevr. ligt ämne? Vill: Du hä' förslåg "på lämpliga studieämnen, kan Du skri- Dig inte.' Förut kunde Du inte för- stå" varför. Din vän studieledaren varit så envis för.att'få Dig 'med öch"Du misstänkte kanske att han hade några persohliga" fördelar ”av Ditt" deltagande.' Men så är givet- vis inte fallet; SLS-arbetet är ald- rig till för sin egen skull utan för Dig och mig. "till ökade möjligheter att utveckla de intressen och förut- Jöättningar Du och jag har. Härom året gjorde:SLS en under- sökning, varvid vi frågade folk var- för de kommit med. i studiecirkel- arbete. Svaren var olika och moti- ven var många. , Ett. viktigt motiv var givetvis att man ville lära mera. Alla har vi behov av att, göra nya erfarenheter, vi är helt enkelt ny- fikna på en massa saker, . En del tycker om att läsa romaner därför att de på så sätt får veta mer om människor och människors förhål- landen, andra vill veta mer om hur man gödslar jord och odlar vete och andra åter vill diskutera uppfost- derna bör dock alltjämt finnas.” ms En eventuell komplettering av o- fullständiga jordbruk med skog bör enligt : majoriteten ” principiellt. ske genom sammanslagning utan 'att va- blem, hem- och familjefrå- gor «eller något annat. Ett viktigt ter olika. förhållanden . anpassad skötsel av” "skogen, framhålles bl. a. re sig statens eller bol skogs- mark tas i anspråk, Varje avsönd- A Hagberg vid skogsfi ring av från de, större ägarnas. » medför säm- 30, tet säger sig inte kunna ii i de synpunkter majoriteten anfört ifråga om skogsbrukets struktur. ” : Bondeskogens : uppdelning ; re "möjligheter att rationellt :utnytt- ja skogsmarken: M De, båda representariterna för k bruket. anmärker på att många små bruk heter,. som, i sin tur är splittrade i två eller flera ' skiften; medför - svårigheter för ett rationellt skogsbruk, fram- majoriteten,. utan. hinder av att skogsforskningsinstitutet för närva- rande har k. mits uppdrag att ut- reda förhållandena inom olika äga- iers skogsbruk, funnit sig Vv Avsät terna för en ökad: DroduktDr av massa” ”sarmt av papp och papper är väsentligt större än mö håller utredningen, . Arbetet kan inom bruket” och på. ett. -merå ati tivt sätt än inom småskogsbruket. En allmän anslutning bland de'min- dre skogsägarna till er samverkan i i terna "att (finna marknader för en ytterligare .trävarupr duktion. olika avseenden skulle öka förut- r ett rationellt skogs- Mr utbyggnaden "skall: ske får "det enskilda företagets syn- punkt bedömas med hänsyn till kostnaderna för virkets transport till förädlingsplatsen "och andra ekonomiska > faktorer, . framhåller utredningen, som i detta samman- hang | även ..tar :upp frågan om eventuell transport av virke från de sydligare . överskottsområdena till Norrland. Den konstaterar att läget numera är ett annat än då direktiven gavs för sex är sedan, Råvarubasen. , har väsentligt för- bättrats i Norrland "sedan 1938— 1941 års riksskogstaxeringar och där själv och är beroende av andras jomtanke. - > av många skäl bygga högt, men där [- en den virkesbalans som nu upprät- bruk' samt möjligheterna att över- vinna åtminstone några av nackde- larna av skogsbrukets struktur. En samverkan mellan skogsägarna och ha tillräcklig kännedom för att ka- rakterisera bondeskogsbruket som i, reser är nu- mera också väl medvetna om sko- gens: privat- och nationalekonomis- ka värde och visar sig. allt ange- lägnare att sköta sin skog ratio- nellt. , Bolagsförbudsk kom. till Din och 'min skull." Det vill hjälpa j' va”till' SLS, Box 82, Södertälje, så ” får Du SLS' och LTK:s gemehsam- ma :studieprogram gratis, Där finns mycket att välja på. Välkommen : med i arbetet! : . Nr a slukade'å år 1954. 650 miljoner: kr: NEW YORK (AEP).- "Amerikanska facktidningen Sprin- ters Ink uppger att reklämutgifter- na från år 1954 till år 1955 ökat USA med 22 procent och visar sam= ma tendens' under. detta årg första sex månader. Mgdan det år 1954 fanns 259 företag som årligen utgav mer än 1 miljon dollar ”på reklam var antalet motsvarande företag år 1955 redan 290 och kommer att bli mer än. 300 under detta år. Det stör- sta reklamk bilfabrit ägs av General Motors som under år 1954 utgav 80 miljoner dollar för ända- målet men år 1955 redan 125 miljo= ner dollar, 650 miljoner kronor. Det är mycket sannolikt att' General Motors-bolagets reklamutgifter 'un= der detta år kommer att. uppgå till mer än 150 miljoner dollar, 750 mil- joner ' kronor. Bolagets försprång mot andra företag är så stort att firman med de näst största Teklam- för att bevara jod och skog inom en självägande bondeklass och hind- ra bolagen från att lägga under sig |? större domäner än de redan 'inne- har. Att motiven var riktiga har väl egentligen aldrig på allvar be- stritts. Man måste därför enligt re- servanterna fråga sig om något in- träffat under senare tid eller om utr kunnat fakta en i vissa så sen "driftsform i jämförelse med storskogsbruket att på den grund motiv finns för en uppmjukning av bolagsförbudslagen. Det har inga- lunda varit aysikten med utrednin- gens direktiv att dessa frågor skulle behandlas på sätt. som skett, Ut- dninge äl il med bolagen genom långtidsavtal om virkesleveranser kan dock inte Ze företagen samma trygghet som in- nehavet av egna skogar. Med hän- syn till det utomordentligt angeläg- na i en utbyggnad av skogsindustrin i södra Sverige och till att man till- godoser en utbyggd skogsindustris krav på en jämn och säker försörj- ning med virke synes, enligt majo- riteten, skogsbolagens önskemål om en lättnad - i bestämmelserna om förbud för bolag att förvärva skogs- j tats visar att ett virkesöverskott! [mark böra tillmötesgås j den mån övervägande representanter för ar- betsgivare och arbetstagare inom å som motiverar en uppmjukning av denna synnerligen”, välmotiverade lagstiftning. Intetdera är fallet, och likväl anför utredningen synpunk- ter som, om de tillmättes betydelse skulle innebära en genomgripande förändring av vår jordpolitik. Med sitt uttalande att ”varje av- söndring av skogsmark från de större skogsägarnas områden torde h att pappers- — och . sågverk fyller inte de k ; som 11 rati utnyttja skogsmarken” bör uppställas för behandlingén av sådana frågor. Härtill kommer att särskild expertis inte ansetts be- höva tillkallas och inte heller an- Litas på ännat sätt, :s o- s Det är och kommer även i fram- tiden att bli, en av bondeskogsbru- kets fördelar att man där kän ge- > Inomföra en mera detaljerad och ef- I har ” majoriteten i sin iver att slå vakt om stats- och bolagsskogar gått mycket längre än som i prak- tiskt — arronderingsförfarande möjligt och lämpligt En dylik sympatiyttring finner reservanter- na minst sagt onödigt med hänsyn ärl - bara haft 'ett propaganda>- konto på 60 miljoner dollar, under. år 1955. ' : - Stan Ockers 'omkommen ANTWERPEN, (TT — AFP) Den belgiske cyklisten Stan' Ockers, som vann de professio- > nellas landsvägslopp i VM 1955, avled på måndagen av skador han . ådrog sig då han körde omkull vid tävlingar i Ant- ”werpens velodrom på lördags- kvällen, : Han återfick aldrig medvetandet efter kullkörnin- gen som slutade så olyckligt att han fick skallbrott, Han opere- "rades på söndagskvällen, men livet stod inte att rädda, ARUDA KORSET OLE KA viD till snart kommande utredningsför- slag. . op kän iké gärna vill vara med men in=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.