MeOGsantennnas IFSYTYVEYTEFEYYYVYTFYTTTtv IYVYYYSYYFTYVYTYTTETTVYEYTEVY YTrreervr Yverertrerr LAHOLMS TIDNING YYYYSTYTTYTYYYFFT VITT TY FTV ” av den moderna musikens starkaste , stödjepelare, varför hans avfall är du ett särskilt, hårt slag: för denna den nas: .". med stor skärpa mot den ”abstrak- . en omprövning och låta bli att tor- "FEM UTLÄNDSKA SÄNDEBUD nungen t högtidlig audiens. Här d två av sändebuden (dock 'in s byckas av bilden). T. v. Indiens för Inder Sen Chopra och t. h. ' ann Krippl-Redlich-Redensbruch, I v fogs på onsdagen: emot av ko- : anländer . kammarherre von Horn" te samtidigt "såsom kanske: kan > hittillsvarande envoyé ambassa- Österrikes ambassadör Rudolf I , .Tito- tvisten tyder ; z på svår kris' inom kommunistvärld en! -EDINBURGH (TT—Reuter) läggningarna mellan Chrusjtjov och Tito vittnar om en inre kris i kom- munistvärlden som kan få stora ef- - terverkningar, = skriver tidningen Scotsman på tisdagen. > Det har'uppstått en konflikt mel- lan eentralkommunismen och' na-> tionalkommunismen, .. anser tidnin-: gen, ”Chrusjtjov, som inte har stor . | erfarenhet av världen utanfös Sav=! jetunionen, underskattade förmod- ; ligen de separatistiska tendenserna i i länder där kommunistregimen är. "I relativt ny. Han anser uppenbar! - gen att Sovjetunionen nu måste ra upp räkningen med de sti ningar 'som representeras. av! Tito och försöka få bukt med situationen genom att kalla honom till ordnini gen — om det nu låter sig göras, Tito" tycks inte vara vi vika, men" haris motspäns! tighet ac centuerar' krisens allvar”, skeva) gatt. ge” terna förbättrats att beräkna ar= d, som drives i samarbete | med lantbruksförbun- dets driftsbyrå, har för skördeåret 1555. upprättats - fullständiga bok- slut för 115 stycken brukni betstiden för brukarens familj. éte, Vidare har animalieprodukterna för brukarens hushåll värd ef "Såsom kostnader ha redovisats på jordbruket under bokföringsåret! belöpande kontanta utgifter, sva FAMILJEJORÖBRUKET 1955 a. kamrer GUSTAF CHRISTEN or Vid a Nusbälininissäldkopets bok- Det är nu ganska tydligt att över. SSON, SL:s driftsbyrå, Halmstau syn till återanskaffningsvärd, . Därigenora — har - " avskrivningarn . kunnat fixeras med större nos= >" ter konsumentpris mot tidigare ef- ter prod: so oe sler med en åkerareal uptill 50 ha . jordbruksjord. Av brukningsdelar- ina deltager 99 stycken i den av [entbruksstyrelsen. anordnade Fer pre ti jordbr di Sk det, Fö "ef ter ha fordbruhsjord. på olika stor- : leksgrupper av brukningsdelarna ” upptill: 50 ha har varit följande: Li räbell I st rleksfördelning - -Möjlighet finnes därför endast att direkt jämföra resultaten med år 1954 på grund av ovan redovisade skillnader i materialet, aa Väderlek och årsväxt. ., 2. Höstsådden av brödsäd 1951 blev försenad eller omöjliggjord på grund av den stora nederbörden. Övervintringen var . för höstvete igen "normal; för böstråg där- I Grupp . Antal” Medelareal lama blev i stor utsträckning .ut- och redskap och markanläggningar samt värdeminskning på husdjur. Vidare räknas dit produkter från övrigd grenar av driften (t, ex. vir- ke från skogen) samt ersättning till brukaren. och hans familj för utfört arbete i jordbruket. Kostnader för ränta å gäld, arrendeavgifter ha däremot icke påförts k nad, I kostnaderna titgör lönerna dor största posten, Dessa består av u « gifter för lejd arbetskraft, även sättning för familjens arbete, v - ken värderats till 324 öre per f.' god redovisad manstimme, Di. har familjens redovisade tid reau. cerats till manstimmar. Brukaren Däremot har beräknats och påförts ränta för i jordbruket investerat kapital. Som framgår av inled har d gottskrivits lön som driftsledare, beräknad till 67 kro= por per ha jordbruksjord, gen har kostnad för H d emot något sämre. För olj na var utvecklingen något sämre än normalt. Den kyliga 'väderleken under våren 1955 orsakade att val- tunnade och att klövern, särskilt på ]. Grupp I häri i "fortsättningen = utez 3 slutits enär den. endast Fepresente ; rar 2 st. brukningsdelar, .. - Redovisningssystemet för ” de i ford] I debatten om den moderna kon- sten har det blivit allt vanligare att beteckna representanterna för en mera istisk rikt- till mänsklig gemenskap och till en deltagaren Olav -Sollid hade; tor bj förståel ning som reder och reaktionärer. Därigenom har man kunnat bringa hela "diskussionen. på den primitiva formeln: alla som arbetar för den radikala ' modernismen är" progres- siva, . högt begåvade andar, medan dess motståndare är .ointelligenta, ' missanpassade ' och talanglösa. I denna ' situation - är "det anmärk-, ningsvärt att antalet desertörer från "den avantgardistiska ' sidan tycks öka: undan för undan; Denna fan- flykt är' förvissa en tankeställare för alla dem som : inför radikalis- mens intoleranta, totalitära anspråk " ej vågar offentligt bekänna vad ' de innerst tycker och tänker, Bland - årets ”avhoppare” lägger man mär- ke till ' två: internationellt erkända saken och betonade nutidsmänni- skans ; stora behov av social kön- miljöer tillsammans, -, sade han, är ett mål: i sig själv. Rektarn'" vid Kursverk "vid St Högskola, 'Peter Hammarberg, ' an- såg' inte att ideologier. av skilda slag tillförde bildningsarbetet någ- ra "värden... Genom att ge "plats för en'. mera fördomsfri debatt, hävda- de. han, kan "vi: skapa. både lyck- ligare ' individer” -och bättre sam- hällsniedborgåre." Men : Det uppenbart, att folkuni sitens: .brist på en egen ideologi, deras et för forskning "och" tän- kande är: en' tillgång.: Värdefullt. är kl Imns |. . namn: dirigenten Ernest Ansermet "och målaren Oskar 'Kokoschka. Schweizaren Ansermet har variten vådderfä” konstens mest diktatöri- ska och intoleranta riktning. I en intervju n Berlintidning förkla- | irade , häromsistens . Ansermet- 'att " hela 'tolvtonssystemet bygger :på felaktiga premisser och med nöd- vändighet måste leda till en farlig utarmning av både den musikaliska och der allmänt mänskliga kultu> ren. Han förklarade vidare, att den- na insikt lett honom tillbaka till de gamla klassikerna, och bebådade inom kort en stridsskrift med en mera utförlig kovisföring,.Kokosch-' ka i sin tur. vände sig vid Rem- brandt-festligheterna' i Amsterdam ta” konsten och betonade, att han ansåg lärarens mest påliggande upp- gift i våra dagar vara att leda de unga konstnärerna tillbaka till den rätta vägen, Det som behövs, .sade Kokoschka, är. en allmän" samling kring ; våra oförytterliga kult 'vär- "deni', > Radikalisterna kan lika litet an- klaga Kokoschka och Ansermet för talanglöshet eller brackighet, som Hindemith eller den italienska sur- realister, Chirico. De. bör - äntligen underkasta sin dogmatiska ställning pedera en saklig debatt genom. att sina "som mindervärdiga. "Nya tolkbildningssignaler "Att det hålfer på att kända nå- - got i den akademiska världen fram= går. tydligt av den folkbildningsak- I diversehandelns”. bild "lre "sympati för folk med glasögon också, ätt deras kursprogram istort sett avstå [6 tidsindustr "och den kulturella : Es En fråga som -ermellkitid återstår alt debatieras är de unga akademiker- nas - förmåga , att. vorkligen få människornas. intresse, att. sentisir asmera ; dem och tillsammans "med Den skeptiska vetenskapliga atfity- den i all ära; men den "som haft tillfälle att bevittna ungalademi- kernas «- c élsämmanträden of” diskussioner" undrar "en smula : om inte konsten.” att tala till bönder"på böndernas vis (utan att-därför ge avkall på vederhätftighet och klar- per till syvende och sist sbottnar > karaktärseegenskaper "som "'har mycket litet. med universitetsstidi- er- att göra.” : | Glasögonen öch I själen. Hollands "stiftelse för” psykotek- nik i Utrecht har giort en, omfat- tande: undersökning för .att. utröna; på vilket sätt glasögon verkar som s. k. uttrycksfaktorer. Man intres- terade sig således inte. så mycket] :Iför de människor, som bar ÖJ konkret samhällsinsats. Den norske | för just denna 'sida av | takt, Att föra människor från olika | .- dem: bygga ' upp en folklig kultur.:! . Gör halmen till mull för kommande skördar | sevf blir. Sockerbetorna. havi originalitet, > ' känstar" spöntanitet, sensualite I sta gruppen består: av” egenskaper |. som”påverkas i” positiv” riktning av glasögon och värderas högst av äld= re människor och män, medan kvin nor och ungdomen attraheras främst: av helt andra' egeiiskaper' (se grupp 2)-och därför får ett mindre" posi- tivt. intryck av em människa: med! glasögon: De Att glasögon" und ligensen, är ett allmänt. vedertaget. faktum. "Huruvida det 'emellertid finns :ett påtagligt” samband mellan det intryck av intelligens .glasögo- nen, förmedlar och individens verk. liga intelligens, är inte alltid 'så lät att utröna. Som ett kuriöst aprop kan nämnas, att 50 prob; av de hol. ländska stud na vid den huma- utan: för "omgivningens reaktioner, Det "gällde: framförallt "att ;få : föl- jande två frågor 'besvarade:. Vilket | inflytande” har. glasögonen på om- givningens- sympati” och vilket” in- 1 q dra några: nistiska fakulteten - bär glasögon, medan. -motsvarande ; ffra vid' de nafur 1 en=- dast är 16 SE Men vem. skulle väl våga att av detta förhållande J ? Däremot kan tryck får omgi gi v glasög bärarnas : karaktär? Resultatet. av undersökningen gav vid handen, t| män och äldre personer hyser störs än kvinnor” och unga människor, Den sista kategorin hyser en'av- gjord antipati mot glasögon. : Det visade sig, att man kunde indela de olika" karakteristiska i två huvud> grupper: å ena” sidan intelligens, kligh dj själv- tivitet som råder vid de folkuniversititen. I fjol kunde vi på it, behärskning, "pålitlighet, självkritik denna plats anmäla en Sy n ” Stimulerande - skrift, utgiven” på Folkuniversitetets förslag vuxens , undervisning och folkbildning Sh i dag ber vi att få rikta uppmärk- samheten på en sammanfattning av en: diskussion. om” folkbildningsar- "betefs' mål som fördes vid den nor- diska folkuniversitetskonferensen på Neverfjell i Norge den 48 Saprin Den” finns i tidskriften 'Folkuni versitetets” septembe ju kräftar, 'att' våra folkbildningsorga” nisationer" kan vänta sig nya” a pulser från akademiskt håll. Dent nog så som debattordföranden ” Nerman i. sitt ' inlägg sade, a! ae akademiska 7 tobiläningsorganisa tionernå i bästa fall. kan fungera som ett slags pedagogiska sam u ten. Förvisso är den kyliga, Ve > skapligt-objektiva attityden en å om tillgång i folkbildningsarbetet. = en tamtidigt kan man inte gärna före rhäfte och be |" ställa sig detta arbete. utari hänf - då Can-Can hade premiär. på 'Malmö. Stadsteater i fredags kväll," Här s es : balettflickorna ' göra benspork enligt gammalt parisiskt mönster, z man, utan tvekan' slå fast, att glas- ögonen stjäl något av ögonens glans, u gör. blicken mindre : varm; 'mindre ungdomlig ; och" mindre livskraftig. De . påverkar därför kvinhör . och unga människor, som är särskilt be- | roende av. känslokontakter, i o-1 gynnsam ” riktning, : Konklusionen kan således' endast vara én: vill du tala från själ till själ, låt då glas- ögonen" stanna i fodralen! .- ” Horhart Connor Zen deltagande' brukningsdelarnn a är .fullständigare och mera detaljerat in. för. de övriga boksluten, BL a har underlaget för beräkning av kostnader för ' avskrivning och un-« derhåll å byggnader sarnt maskiner och redskap, väsentligt "förbättrats Zenom att individuell - Inventering företagits; Dessutom har möjlighe- å , delvis: gick ut: För : för vårsådd var mycket ogynnsamma, På grund av ovanligt sen tjällossning; samt kall” och regnig väderlek under våren blev, sådder mycket försenad. | Vid "mitten av juli rapporterades från större delen av landet sämre skördeutsikter än normalt för fler- talet växtslag. .—. Utvecklingen :i fortsättningen innebar en ,försäm- ring av samtliga grödor" med. un- dantag för hö från odlad jord. Ju-le) li och augusti präglades aven in- tensiv torkperiod, vilken tenderade till missväxt av ett flertal grödor; ' - Tabell 2, Skör f: He arskördar ; - = ” Spannmål,” dt ." Potatis, dt .. : Sockerbetor, dt . Som” synes” äro, spann ! - darna påfallande jämna i samtliga grupper, med undantag av grupp II där något lägre hektarskörd har | framräknats. Potatisskördarna” per ha faller, ju större storleksäruppen tativt göd skörd. ” förfarande pr 1/4 1955 medförde, att . . marknaden praktiskt taget 'upphör- 1955 års: skörd gäller "motsvarande inlösningspris pr: 1/4 1956, Någön prisskillnad "melan höst- och: vår- vete förekom" inte ifråga om nor. malkvaliteten. Beträffande födersä. ” esmarknaden visade sig tillgången | huvudsakligen från Holland, Enligt noteringarna har vissa prisstegrin- gar skett under :året;'. i ,Grundpriset för 16 . k IH mov iv » 236 266 7 23 " 1518 - 158,5: 140,9 122,5 TTT 1 BARA > BOTA > 323,7 | iöptodermeälen inte så” stora Pris- I dei dch med inlösningen. Även förl 4 olika 1 djurslag, med undantag för "den mindre kalven, hävdat sig väl i pris i jämförelse "med ett år tidigare, der året. .Detta gäller äv teringen: för smågrisar. rörelser förekommit, Stegringen av "Priserna på de ”Jänligå handels-- gödselmeälen har ' gått ned något Fläskpriset har markant ökat un-|, ik: "| överskottet från: hela. driften : och inventarier beräknats med hän- för fod del up taga också en stor andel av ttal- kostnaderna, : Tabell 5. Jordb kapital. Ing och förräntning av , ör nt - Ånvesterat kapital, =. - ioGrippi os mm. Um mv ;.. Gru . s Vv : Intäkter sven ” 21951 37.611 ” SLAS I 70.017 : Kostnader » 27.366 40.855 ">; 55918 ' 75 145 Företagareförlust «45 324 ANS” SIR — Förbtagarevinst/förlust är skills naden! mellan intäkter och kostna- der; då bland kostnaderna även på. förts beräknad ränta &å investerat kapital, Här pk OM synes ./. Beräknad ränta .... 2.304 4.003 6.162 9.065 Kanitalaygl q Sa Vv . Kapitalavkastning -...—38IT 159 198Te SR : Kapitalinv, i jordbr.. .,. 54200 97.500 145.000 205.800 te Fö räntningsprocent . . —5T-+ - 0,8 14 19 oo: tryck för kapitalakastningen, Den.= ' na senare ställd i relation till det” investerade" kapitalet — vari jords bruksvärdet ingår med 1952 åra företagareförlust i - samtliga grupper" Minskar 'man företagare- förlusten med den beräknade rän- tan uppstår en skillnad som ger ut« ink msten” är. dels jordbruk; skogsbruk: och övriga in= med und fö fosf: ; för gäldräntor och srfenden brhål- - le: , högst i grupperna HN och 1V. Net- exisa”fall ett uttryck” för — dels [ter för” lågt, — Sedan avdrag gjorts nettoinkomsten." Densamma. är su |. för- hl gen för fa= miljens - arbete: oberoende” av om : detta är: :värderat något'för högt” el tå t de —-' ger ett uttryck för räntabiliteten. Detta är negativt : med —5,7 .& å grupp IL De övriga grupperna ger . också uttryck för svaga resultat, ' : Tabell 6. Hela driftens ekonomiska resultat, : so s i Grupp : Den ng + a a > Skuldéri inkomst DN a Metas No . Jordbruket « ++ I MV Re > Familjens arbete 13.200 — 14.248 14.586 — 12.636 ' y— Kapitalavkastning 3.111 > 759 1987 BOM : " Summa 10089 15007” 16.57 16.573 10.573 1.000 7 423 218 angeT7 oll : 85l > 1726 «. 1254 > .: Summa skuldfri inkomst | 12108 16.281 -I85I7- 17.750 7. ['/- Gäldränta "och arrende sv." 732 ”" 1459 — 2916 1 4200 11370 14.822 15601 1 TR (0.861 > 14.940 ' 16.666 > 19.862 + 0 JAN FT —6åR Ökningen av kapitalbehovet för jordbrukets mekanisering under den sista tioårsperloden har haft en starkt minskad likviditet till följd, — En ahnan' bidrägande orsak tin detta, är också den starka ökningen av produktivitelen. | "Sedan år 1939 här, per arbucetl ökat med c:a 45 70, Detta har åstad= kommits genom ökad mekanisering, större” ” handelsgödselgivor; bättre - utsäden, ”bekä VV mot” iden s.k. A-kontrollen, | för "år 1954/55, 4.354, kg mj kostnäder,. ; s 4: Ive s räkenskapsåret; 1955 char br k ing och driftskos tor var 7:-— per 100 kg d. v. öre "lägre än för 1954 års skörd." ; "Beträffande - prisutvecklingen på FE Grupp Hl Växtprodukter- » Spannmål: st ,s Potatis .... ;. Sockerbetor. ” Övr, handelsvi Grovfoder ei ”- Djurprodukte: ' Hästar: vv: Nötkreatur Svin Iovssise Fjäderfä och ägg > Mjölk; .< Övrigt animaliska produkt T. har. samtliga der' redovisats. i absoluta tal. De anförda uppgifterna avse alltså om- sättningen i kronor « (medeltal) i in= lik; Å | eget kapital ökat, i varje fall i kro- Hötgjorde : "enligt "kontrollföreningen ä 3] likhet 'med'imångd! andrd företsgaré] + Tgarna "att räcka till. Detta beror] eller minskningen av förmögenhe- ten.” Det ekonomiska slutresultatet Jete, Den 'glora an= vändningen" av "dessa produktlons= medel" binder '. mycket” kapitalt,” vil= ket 1 första. hand tagits från årsin« gen från jordbruket har en obetyd. lig förändring ägt rum gentemot år 1954; Den exceptionellt långvåriga torkan.har starkt satt sin prägel .på försämrad likviditet kan råka ut fö lara syårlöhetor,: Hari kan Inte, kö gåd att laborera , med dyra kredis” ter och blir mera beroende av sina året med det försämrade resunalet Fa som ' följd. — För övrigt har det i för jordbrukarna blivit allt besväs ligare. att få de kontantd. tillg: inte". på. att deras tillgångar. har minskat, Tvärtom har jordbrukets nor: räknat; Det är inflationen och den: ökade produktionsi åtst kas Jätt ut för en likviditetskris, som" inte. alltid 'berof. på bristande solidaritet, 'utan på att tillgångar- att anyändas till. betalningar, I R fö 3 1955, får emellertid inte betroktas : som ' medeltal , för: samtliga bruks ningsdelar i länet I respektive stor« Genom ” att jämföra shot, a som. "ställt till svå Det moderna jordbruket. kräver större kapital per. producerad en- het än vad exempelvis industrien gör. Detta hänger samman med den korta användningstiden för maski- :ner av olika. slag och det: ojämna 2845 > BAI skörder ete, med statistis= ka centralbyråns uppgifter för hela länet torde -med tämligen stor sä- kerhet — liksom tidigare år '—- kun= na ' fastslås att de brukningsdelar tal, . representerar > den : bättre utnyttjandet under året av' de fas- ta anlggningarna > ar 2 bruk. 'Totalsumma 21. Intäkterna av. värdet av jordbru- kets under bokföringsåret framställ- da i slufprodukter, .vare..sig dessa försålts, levererats" till jordbruka” rens hushåll eller Privat förbruk- ning, till anställda som löneförmån, > till andra - grenar" av « lantbruket (t, ex. dragarearbete för skogsbru- ket)" eller ingått såsom: ökning av värdet ä husdjur och lager: vid årets "slut, I intäkterna ingår sålunda in= |": |.summorna stiger ganska. naturligt I" Tabell 4. Kostnader. : 70.017.- . 951 31 611” 51.743 > te de produkter, som omsättas inom jordbruket,':såsom hemrmaäproduce- rade fodermedel för husdjuren, ut säde av egen skörd ete > , De i intäkterna ingående "detalj med ökad "storlek på brukningsde-" larna. Detta . gäller dock ej fjäd få och ägg." ' | Uri av 2: 10.779 > 13.320. 15.638 ” sover 1523: 7 1003 7 1.623 ee Summa 11.302 14.323 . 17.261 ; rrödenheter ar Un fl "i" Fadermedel ' 8.881 » 13.083 - ” Handelsgödsel 2.090." + 3.164 1245 > To "0. 944 5. 1.358 Kar 213.160 )7 19322 7 . é "105. A 29: ro 73 . DEN. NYE VALENTINO, "MAMMAS ÄLSKLING pienirten, kän 1.843 >> 3449 . > 5293 ; garen, TV-stjärnan-m. 'm. Vladsio Valentino Liber Jann 2368” -2.813 3.731 . till England och fick ett ovationsartaf för att inte” jen på åtond | 531 632 1 727. "mottagande av 'halvt hysteriska kvinnor, som tratten pe , grå ant? 4.847 >. 6.933 9.824 och svimmande trängdes kring idolen, Den ”snälle m Lie erace = i S övriga k kostnader "5. .- . 15087: 2438 "3339: kade åt alla men hade annars. bara gen för sn mn - tår set Beräknad ränta 707 2.304 > 4.003 6162. vängår i reklamen att det ska gå till så me får en .Totalsumma 27.366 "140.855 > 55.018 > tillsammäns vid ankomsten till Vaivilvo dom 0 40. | set är förmånligt, och blir då tvIn= - leverantörer, Vid en. allmän kredlis. MA at ing.—'som nu skett '— rå” nä inte kan omgående Jösgöras för ” era a som ingår i nu-redovisade medel= ' h älfte n äv: länets. ; familjejord= . (ty det. vo - a 'relse' och" entusiasm, utan en vilj AAA. YYYTYFFET : i t i I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.