i | ' Otillräckliga oljelager =; ; dföra 'ransonering Ansgpenlnr Bla gåBKen. de möttes, Y "Torsdagen den '4 oktober 4958 ”v RT Nanna ann STOCKHOLM, (Press) 25 Oljeförsörjningen är kanske den hemskt. oljeraffinaderi köper olja även vara skyldig att lagra olja. Laori . Svagaste länken i vår beredsk in- för hotande situationer av éna eller Andra slaget, Det för vårt land mest ; Näraliggande importhindret är de ” Stränga' isvintrarna. Att våra olje- - .S88er är otillräckliga framgick med "+ -" Det var ett uppdrag 1. Elses " smak. all tydlighet under den senaste vin- tern, då isavspärmingen inte på Något område av folkhushållet var så kännbar som just på bränsle- fronten, Vi måste införa starkt ökad + lagerhållning om oljeförsörjningen skall kunna: tryggas, framhåller budgetsekreterare M, Silfverstolpe 1 en' artikel i ”Från departement och nämnder”. ren " :År 1939 förbrukade vi 15 milj. m! flytande bränsle, men förra året "inte mindre än 9,3 milj. m''—'en " Sexdubbling sedan" slutet ”av' 30- talet. "Särskilt kraftig är ökningen - äv eldningsoljor, .varav Sverige nu förbrukar” större kvantitet: per' in- " vånare ? än”; något ' annat land i Europas, svit år ft Fr ”"Ransoneringshot under . Tr av åsig vinter, "va ” En kraftig reducering av bränsle- importen får sy li drlerna och de större konsumenter- na är representerade, framhålls att »Junder fredliga tider på grund av ” åst ten £ ifråga om bensin och fotogen 25 proc. av 'den mängd som' vederbörande "sålde fö- regående år och ifråga om motori' brännolja' och eldningsolja 15 Proc. Därmed kan emellertid vår försörj- ning inte tryggas mer än. under. en ganska kort tid. I det. betänkande om laöcivastebByv ltr hade förra året sate er för utbyggnad av lazy Fk ie en ten under. den närmaste 1, rioden, Den innebar bl, a, att digheten att hålla lager skulle från närhnda 25 till 45 Proc, omsättningen av" berizin och fota. skyl- ökas av års- "> Ökade lager -— högre | . Priser or : I direktiven till den i septemt : ordningen bemyndigar den nya ac | duktionen, raffinaderiernas "arbete Iransa dit en. Nässer avser att nationalisera oljeindustrin. Egyptiska regeringen. har enlig. officiellt meddelande Upprättat .en nationell myndighet för 'oljeindu- strin och upphävt de gällande lagar som högtidligt bekräftades för ba. ra tre månader sedan, Den nyr myndigheten heter , på LAHOLMS TIDNING w Urea - > 1 skogsä 2 2 ” Skogsvård är en - På lång sikt. Täckdikning eller YYYVYYVTTTeET TITT TTYTEITYFEY Terry TYTT TYTYYYTYYIY TEE TYTYTGE yr - Yrrery investering andra investeringar i jordbruk ger snabbare resul ger den kol t. Däri lig- ”General Pétroleim Authority”, hel. i samklang med ”Sue Canal Autho- rity”. som dekreterades. i juli; "Pe. troleummyndigheten sorterar unde: industriministeriet ocs har till upp gift ätt 1) leda” egyptiska staten 'sumraffinaderi i Sue och 2 a tor. oracniseringen av offent ga ”förvaltningsorgan som skal syssla. med. utvinningen och bear 33 Jepro: ten att skapa intresse . vården på lika bred front som Svårighe- för skogs- då det gäller jördbruksskötseln. Det är den Unge, danske jäg- » mästaren "Preben" Friis-Jesper- . Sens syn på skogsvården contra jordbruket. Jä sen tillträdde - konsulterande Hallands Menh beiningen av dukter, . För istrationen att genomföra ”all: ändiga ” åtgärder” i syfte at tthålla resp. utvidga oljepro- i fjol tillsatta oljelagringskommit- tén, i vilken oljebolagen, raffinade- riskerna för störningar i tillförseln ich, föl na gren. gmästare Jesper. " den 1 juli i år en ” befattning — vid ” skogsägareförening. är att utveckla den- a v skogsägareförenin- gens verksamhet till en service- Organisation med tillhandahålla uppgift att medlemmarna ol ö 4 g, tran: spört och distribution”. "==", I Egypten "arbetar ett blandat brittiskt-egyptiskt oljebolag; Anglo- Egyptian Oilfields, som dels ägs av den brittisk-holländska Royal Shell Company, Bolaget expl ar olje text måste med fundiot h : följder för produktionen, kommuni- + fastighet. ärmni ” gen och försvaret, betonas "det i ar- | tikeln, : Mot ” bakgrunden ” av .vår kraftigt stegrade konsumtion är det ”inte mycket som behövs för att en ' ransonering — "med allt 'vad 'det ” innebär av besvär — skall bli nöd: . vändig under en långvarig vinter. . > Enligt 1938 "års förordning om: SN handeln : med vissa 'mineraloljor skall — eérinras det vidare i artikeln = var och en som för försäljning ning kommer givetvis att dra be- tydande kostnader för byggandet av cisterner och för inköp av lager- kvantiteterna. I direktiven, till kom- mittén förutsattes att..dessa mer- kostnader skall få komma till ut- tryck i priserna på oljeprodukter- na. Man bör inte bara lita till olje- importörerna som lagerhållare, Man bör också överväga en spridning av | lagren genom att större oljekonsu- . :' importerar, tillverkar eller från in- 'menter samt icke reguljära oljeim- tiska. representanten, i det blanda- de bolagets styrelse är identisk med na! 4. S hol. en s. k. sättnin; råd och upplysningar i frågor | - tionell! <L 2rå nt d. Verksamheten är så ny, att den ännu inte hunnit sätta några spår efter sig inom skogsägareförening- en, Men jägmästare Jespersen har börjat '- så smått, eller kanske wvi' skall säga i stort, med att göra upp hushållsplan för de två tu- ris Rationell skogsvård -nästa. fas - va gareföreningens' strä 2 det. nationali för vittgående len. sä sx JadArs avjf b i: av. Röda ö . lagren; ' mn havet - och äger. ett ”raffinaderi, i|sen hektar skog som finns på Vap- "En oåavH. t - tvid, "tagen | SUB, där : också egyptiska staten nö fid som kogsägare- . avsevärt utvidgad lagerhåll- äger ett eget raffinaderi, Den egyp- föri s' största dl eal. Meningen är emellertid att i fort. gen bilda . föreningar ' med uppgifter inom hela Dessa . skall egyptiske. chef,' Må hmud Junes, : ortörer,: raffi och övriga p , efter lokala förhållanden och "stå : under ledning av någon blir producenter ; också . skulle: åläggas lagringsskyldighet. En särskild un- dersökning pågår om möjligheterna 2 lemmen i tbild. chef. för hela verksamheten, En gång varje år får den enskilde med- föreningen besök av en 1 lor; varvid att åstadkomma :' olika skyddad lagring. i.e: former av å : mens . skogliga' problem diskuteras, - Elses sot av. I .. När mamma vände ryggen till, Passade Else "på. att räcka ut tungan åt pojken i huset på and- ra sidan getan, Han besvarade artigheten på samma sätt, och båda kände -sig lättade över att i” ba fått demonstrera sin avsky "för den andra, vo CC Na |" Fiendskaperd hade börjat för- | Tittat. En jutgris med äpple - I mun! hade Rolf skrikit och pe- : kat på den lilla rultan Else, som drömvilla SBELIN 0 + Annars brukade hon sätta väg- gar omkring det mest praktiska förslaget. - Naturligtvis inte på bekostnad av det -estetiska, :- Men - nu hade hon fått sitt idealuppdrag, och hon "gick . till verket "med en arbetsglädje och en energi, som" kom kollegerna att undra,' om hon ' ritade huset &t sig själv. — "Till sist var hon färdig, och chefen "nickade för- nöjt... — Utmärkt! : I" morgon kommer direktör Holden upp, och man, . var en man I fyrtioärsåldern med det bästa:rykte 1 affärskretsar, Själv hade” hon - intresserat '. sig mera för villan än för dess ägare. 'Nu var. allting. färdigt, ' och man gick husesyn. Direktör Hol- den visade sig vara en lång mörk ” Else" fick” nästan - hjärt. Mot en ringa avgift får han råd och upplysningar om hur han på eko- nomiskt”" fördelaktigåste sättet bör avverka” sin” skog, nyplantera och vårda" den uppväxande skogen. ; Ått' "de: senaste årens diskussion ner om skogen varit drivfjädern vid denna verksamhets tillkomst sticker inte disponent Torsten Svenäng un- der stol med. Skogsägareföreningen vill på sitt sätt bidraga till att så- ket får likt Cesars hustru inte ens dana "diskussioner blir överflödiga i, framtiden. Det enskilda skogsbru- sn klappning, när "hon" hälsade på honom. FAN nd '"— Jag är glad, att ni gjort ett så vackert och trivsamt. hem åt mig, sade han till sist." Jag kommer -- säkert att sända er många. ' tacksamma tankar. i främtiden för att nt'lyckåts så bra med ert" uppdrag, : Men jag ske klar ställer '; Varför en skogsman från T-4 andra sidan Sundet? " Innan vi går vidare skall vi kan- a upp en: sak; Varför an- ä skogsägareföreninge: dansk (jägmästare? "Det ligger” litet kall beräkning med i den man- bli. misstänkt för att vara sämre skött än bolags- och domänskogar, måste” faktiskt bekänna, att jag aldrig. uppfattat” ert 'namn,..”.; ” intet ont anande kom vandrande . "| Det brinnet t håret på dig! ' " lAkta dig,'så' att det inte tar eld" ' 20 | Därihade' hon träffat” Rolfs ” deras"; uppfinningsrikedom "wi ” stor, 7 ; Md a . "arbete; och en dag kallades hon |, ; gatan fram, belåtet mumsande NS på ett äpple.:” Ett riktigt friskt rött vinteräpple till råga på alt! åå får vi höra, vad han tycker, $ sågspånen, hade hön ropat till" bak ömma punkt, för hans mörkröda . hår var, hans stora sorg. .' Och" så gjorde” de livet surt för var. — andra på alla möjliga sätt —'och >-Men allt har ett slut: Arén gick. och ; deras : vägar ' sldldeg, 7 Else flyttade till Stockholm och ' blev 'med tiden arkitekt, Hoi hade vuxit upp till en' vacke ung dam! Av den forna. rultig- heten fanns inte ett spår. Ingen: skulle längre komma på idén att kalla henne gris. : Ibland tänkte ' hon kanske på den otäcka grann« +: pojken — åtminstone varje jul, : när hon:såg ett grishuvud med äpple I mun — och 'hon .var tack« sam att ha sluppit ifrån honom, 2 Hon var framgångsrik 1 sitt ån till sin "chef. | vC | — Jag har ett nytt uppdrag ät er,"arkitekt Berner; sade han. Det gäller en yllla åt en direktör FR ge Den dagen vågade". inte Else vara på kontoret. Om inte kun- den var nöjd meå förslaget, skul- tekten, rodnande av välförtjänt, ' : —- Else Berner, svarade arki- även om hon innerst ansäg det + vill ha .en”altan på. sjösidan. '!En:altan & sjösidan, hade Kun .Holden. 3 J komligt fria händer, men han vill förstås se ritningarna. .' Jo, han 'Arkitekten får äka ut och se på tomten, ' Här är adressen, -I allmänhet hade folk tusentals egna förslag, som 'på något sätt skulle användas, även om de tycktes absolut. omöjliga i en'fackmans ögon.'. en - Else for ut: tiil förstaden för att se tomten.' Det var" hennes drömtomt. , Den läg I skogsbry- net och sträckte sig ned mot havsviken, där man om sommar: re kundé se segelbåtarna och en och annan ångare. '— Hon visste precis MU huset , skulle . se ut. den bestämt, ,Den skulle han. få! — För en gångs skull ämnade Han-har gett oss full- le hon inte -kunna behärska sig. Pet var den rätta villan på den tomten! ' SM i Men hennes oro var obefogad, för direktör Holden blev minst lika förtjust som chefen, -. Be- klagligt nog måste han göra en resa till Syd-Amerika, men han hoppades, att när han kom till | baka' om ett halvår, skulle villan stå färdig för inflyttning! 27 ' Else for ut nästan varje dag och såg, hur arbetet fortskred. Den här villan betydde något mer än ett vahligt uppdrag. Hon ha- de inte "gett bara av sin fanta- si och sitt tekniska kunnande — hon hade lagt ned något av sin själ. ” | Ne : 3 SA stod då huset färdigt där| och hennes' verk skulle förevisas för direktör: Holden. Hon. hade aldrig träffat honom, men" hen- nes chef hade berättat, att det Direktör Holden såg ett ögon : |övern,' Jägmästare Jespersen är ut- bildad . för, och har sysslat, med, skogsvård på slättland. Det finns en ilpåfallande likhet mellan skogsbru- ket på t. ex. Jylland och det som . |finns, eller borde finnas, på den svenska västkusten, Borde finnas, äger jä: — Den här granplantan kar blivit? minst ett par, Törne 2 a s Plantering, torerna, jorden , och skogen, är e- gentligen bittra konkurrenter. Inte så att någon 'av dem är överflödig. Nej, men de konkurrerar om -bru- karens gunst. Jorden har varit fa- voritbarnet. Skogen styvbarnet. Det är "jordbruket. som i första hand svarat. för ekonomin, -:Skogen' har mer betraktats som 'en tillfällig in- komstkälla, den har inte varit värd att kosta på några större summor eller trägnare mödor; Men det har jordbruket fått i så mycket högre grad. Men nu är frågan om inte tu- ren har, kommit till skogen. :"Det tror i varje fall jägmästare Jesper- sen, som vid det här laget kartlagt skogsarealen' på "Vapnö och torde veta mer "om. dess framtidsmöjlig- heter än någon annan trot$ den re- lativt korta tid iägmästaren vistats i landet, + öv öl mo Plantering inte nog". > Här i Sverige finns en skogs- vårdslag, som' säger att ett kalhyg- ge skall pl , framhåller jä genom den "täta lövskogsvegetation - 2 ästare Preben Friis-Jesp ".nent Torsten Svenäng, . u ningen fått anstå" Men plant tre år försenad i ut- som. omger denna. th. till dispo< dröjts: genom att GJAGOM TILL ARNA mellan bondeförbundet och sociald 'emokraterna om ett nytt re= geringsprogram, där frågan om skogskompletteringen kan väntas spela en viss roll, har nu Södra fram sitt sista betänkande, där man bl. a. kommit in på några av de' frågor, som behandlats i den tidi. gare skogsdebatten, skriver Ny Tid (s) och fortsätter: . Vad utredningen har att säga lan. de mindre skogsägarna för ett rationellt skogsbruk överens- stämmer i allt väsentligt med tan- karna i den socialdemokratiska skogsmotionen, Det är intressant underskrivit dessa synpunkter, medan bondeskogsbrukets företrä- dare reagerat surt. Däremot synes utredningen gå längre än den so- tialdemokratiska motionen, när det gäller krav på lättnader I be- stämmelserna om förbud för bo- lag att förvärva skogsmark, och .här har också bondeskogsbrukets talesmän opponerat sig skarpare, Utredningen har principiellt mot= satt sig en komplettering av o- fullständiga jordbruk genom , att statens eller bolagens skogsmark tas i anspråk, Varje avsöndring av möjligheter att rationellt utnytt- ja skogsmarken med ty åtföljande ckdelar för skogsindustrin vid försenad växt,» : inte skadade på något sätt, var- för : nackdelen kommer. att stanna "Nästa demonstration företogs i ett planterat område; där röjning före- tagits, Planteringen hade skett un. o det svenska folkhushållet, under= stryker utredningens majoritet. «> Förhandlingarna på regeringspla= net om skogskompletteringen kan bli besvärliga, misstänker Ny Tid. Kanske det! Hr Redlund nämnde härom dagen, att detta ären av de FÖRHANDLIN- : gefär samtidigt 'på' båda ställena, men granplantornas växtlighet vi- sade klart röjningens betydelse. De var nämligen "mycket större och kraftigare på den senaste demon- strationsplatsen, Inget tvivel kunde råda' om att röjningen lönade sig, eller med andra"ord är nödvändig för rationellt skogsbruk: a je plantering besöktes. Här hade man dröjt med plante- ringen fem år efter. kalhuggningen "Ny, rysk sanning: > tsarernas krig var": 0: progressiva” ' ej frågor som bondeförbundet vill ha klarhet i för eventuellt geringssamarbete, : officiella Tärartidningen ”Ut-' för att. den: svåra ”snyt- baggen "skulle: försvinna. Det hade aja Gazeta” I Moskva har of. fentliggjort riktlinjerna för de nya [NT FA 1. Nå anligh H den jäven gjort i stort sett. , Men dröjsmålet Hade medfört en' annan med Partisekreteraren Nikita fortsatt re= : mästare Jespersen. Men lägen före: skriver 'inte att planteringen skall vårdas, I det fallet är .den danska skogsvårdglagen .-betydligt stränga- sedan?” låteb den' klara sig själv, så är detta ungefär som att så ett rot- fruktsland;' ' men :- inte gallra och rensa; Så ' gör "ingen omtänksam jordbrukare. 'Men det finns skogs- ägare, som glömmer bort skogsvårz den sedan ett kalhygge väl plantes rats. sv Me re. Öm, man, planterar: skog; men. kämpning av: snytbaggen. med saFol '50' varit ätt föredra, + Jär doc för, Men det fordras' minst” rational En : promenad. i' ösk ; gav jägmästaren ' tillfälle att dels di era produktionskraftig,; fin skrev - vi med avsikt. Jäj e |Jespersen anser nämligen att de finns mycket goda möjligheter till utökad produktion av'gran just vid hallandsk Stora områden, som nu är jungfrulig mark, kan utnytt- jas " för . skogsbruk, Och med den rikliga nederbörd som. den svenska våstkusten är begåvad med är gra- nen trädet framför alla andra. Det faller betydligt mer regn i Halland än ” på Jylland, understryker jäg- mästaren, och därför bör det gå bra - latt odla gran härs s' oo ä N " Men vinden är ett krux. Plante- ringarna måste ske med" hänsyns- Jtagande” till de kraftiga vindarna från havet. Det går inte att avver- ka ett moget skogsparti och utsätta en bakomliggande ungskog för vin- der, " Då " avverkar vinden skogen Iplanlöst innan" den är färdig. Allt sådant måste man ta härsyn till i en "omsorgsfullt uppgjord plån för ligg Huskålt gagn 2 skog, dels mindre välskött, Målz medveten : planering . måste" till 'och stora arbetsuppgifter förestår innan dessa skogar kommer i. sådan kul- tur att de blir verkligt produk- tionskraftiga. Men”man har börjat att förverkliga den målsättningen, nackdel. Den övriga vegetationen hade. nämligen blivit så kraftig att | hade svårt att göra sig gällande. Buskar -och ogräs ha- de. fått för stort. försprång, Här ha- de en'omedelbar plantering och bes » Exkursionen: blottade åtskilliga brister i skogsvården, brister, som inte är :omöjliga att Tråda- bot t Par saker för att detta skall kunna ske: fackkunskap och samverkan mellan mindre: skogsbrukare, Tidens lösen isering. ' Den manuella arbetskraften är för dyrbar. Meka- nisering måste till, I samverkan kah var 2 stor skogsbruket, klara . utgifterna. för |tonad. och fientlig mot folkets san- |.denna mekanisering; Det är dessa elör- Chrusjtjovs tal i februari vid den' ien, Enligt tidningen är det osant Ge= en Tyska folkets fiende och hatade de ryska bönderna, Hennes utrikes till Rysslands utveckling, Tsar Pe- fers politik var i stort sett klassbes na intressen, Det är yidare helt fö; kastligt att anse de krig som av ening”' vill hjälpa till att "lös sina medlemmar ' genom den nya seryleeorganisation, . som - startats i moderföreningens inom ramen för roarat e J » tar - Oss v de. ..Dé nya 'toni gud -k "för först med till 'en på , utförd 1949, En tät lövskogsvegetation täc- vinna genklang ska skogsäj ker ådet; di för en : ganska .tynande tillvaro,; Här måste röjas och det omgående, nie- nar jägmästaren, Och det skall ock- så ske, :Röjningssågar är rekvire- rade och' det kommer inte att tå lång tid förrän" granplantorna får ljus och ' luft. Maskinskötseln är nämligen tidens melodi och" arbets- hos många halländ. Redan vid, starten har ett påtagligt intresse visats, Än- | nu har emellertid inte denna verk-| samhet hunnit över det tröga föret i portgången, Men den kommer, och vak: säker om att den utgör ett ef- som ”rättvisar krig”; Tsarens allians med Frankrike under tiden 1893— att är däremot att tsarismens krig un=. der 1800-talet var -erövringskrig joch : imperialistiska angreppshand= lingar i den härskande klassens in? tresse, Det är Jikaså fel att ansp. Stalin: som. Lenins främste med- hjälpare under och efter den. stora ktoberrevoluti Det är också fektivt svar på den disk som fel att Stalins militära in- dragits upp kring ä och s band kraften räcker inte till för 3 1 skogsvård om inte mekaniseringen förs in i bilden, Med tanke på detta är det nödvändigt! med förenings- bildning även då det gäller skogs- Vaphöskogen fint demonstra- soc. tionsobjekt CVi nämnde htt det finns cirka tvåtlisen hektar skog på Vapnö fi- diekomiss, Men det finns också ett vården, framför allt då det blir frå- gan om bondez och småbrukssko- gärna. era S font Alert Det är inget tvivel om. att plan- brukningsmetoderna i det svens | Ragnar 7 satser - som - avgörande fvärldskrigets utgång. för andra 20:e kommunistiska. partikongres= politik var reaktionär. Det är orilk« igt, att beteckna' Peter den stores - |härskarmetöder,. pch reformer som” Progressiva. Sant är det däremot att . , Peters' regering; inte; generellt var : - progressiv, Utan endast innebar ett '- visst begränsat framsteg på vägen fsarerna ' fördes ' under . 1800-talet .' - - 1917 var inte heller av "progressiv !- och defensiv karaktär” och riktad | ' imot dén tyska militarismen. Riktigt - Sveriges skogsindustriutredning lagt - om behovet av samverkan mel- - att skogsindustrins representanter skogsmark, från de större skogs«= ägarnas . områden medför sämre - sto , vt a a vi 4. od itt ryska tsarriket hade stora frame ' Jångar under kejsarinnan Katarina : den stores regeringstid, Sant är där- : emot att kejsarinnan Katarina Mar tr - , Omsättningen ökar kraftigt i 7 Hallands skogsägareförening: torna.i den démonstrerar . stannat. av i växten | blick förvånat på henne, :5å lys- tes hans ansikte . upp av: ett tjuvpojksleende;' ”.” sn . Han gjorde en djup bugning; ;— Tillåt mig säga, att ni inte har den ringaste likhet méd en julgris — inte ens' med ett äpple] : 1 munnen, "sade han: Co art | Nu var 'det hennes tur att 'se [3 förvånad ut. : NM, "S är ni den Rolf? '. Han' nickade förtjust. — ” > "fre Ja, men nu är det ihgen risk att det tar eld 1 sågspånen, sad: han. :Häret mörknade, när jar växte upp och av' vissa skäl var jag inte direkt ledsen över för ändringen, '.— Skall vi slut: i sin drömvilla. Hon hade gift sig med sin barndoms plågoris Nb (Copyright -Europa-Press AB) "I den röjda 'spekterar di mycket stort jordbruk, De två fak- planteringen växer plantorna. avsevärt fortare. Här .in- genom den täta som om- ger dem, Ett "par, tre år har nog och e e växtkraftigt granplantbestånd, -' n ett. fint och . "jÄven försäljningen på ex naden visar en väsentlig ökning. -Försäljningen av massaved har -Jockså ökat avsevärt och årets för- - [säljning från föreningen kan i runt ral uppskattas till 100.000 kbm. mot 153.000 under fjolåret. -| Denna ökade försäljning är givet- -lvis: mycket glädjande, tycker dis- | men det finns även 12,5 miljoner »kronor” mot "miljoner samma tidpunkt 1955. Den' kraftiga ökningen. beror i första hand på slipersförsälj-. .ningen såväl inom landet som « på, exportmarknaden," berättar isponent Torsten Svenäng" . för : Hallands 0 örening utgjorde t. m. augusti månads utgång i På den inhemska slipersmarkna- den är det SJ som köper och in- köpen ligger högre i år än tidigare. för fullt, men den har dragit myc- ket längre ut på tiden än tidigare år. Orsaken härtill: kan . sökas I knappheten. på .. krediter och det högre ränteläget. "Kunderna. har helt enkelt inte råd att ha samma 9 köper de inte in några nämnvärda ut, Detta betyder även att förenin« gen har fått en dryg omkostnad för räntor- efter att tidigare knappast mellertid di t Svenäng, att in- ponent Svenäng, mycket gott år för skogsägareför- eningen. : Produkterna har kunnat placeras på marknaden även om det tagit längre tid, som. redan sagts. grunder kan önska ett något högre pris på sågat virke. - et Den lagd: drag i i gens' verksamhet. Dessa gäller fram- . och bräder; Nu pågår för allt sågade varor, sparrar, plank 3 rrar, I virke, som förädlas vid egna såg- verk, utgör cirka 12 miljoner kbfot under i and lagerhållning som tidigare, därför - lager utan skogsägareföreningen får” ligga på dessa varor längre än för- "" ha haft några räntekostnader alls, -. + Som helhetsintryck framhåller e-, . nevarande år kan betraktas som ett . Prisnivån har också varit tillfreds- " ställande även. om man på gode hon rita huset utifrån och in&$. FLESTA DE No ; "TA OBTSNYHETERNA FINNER NI I LAHOLMS TIDNING. YYTYTTT Tr,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.