« nörna i "stort sett 'o na. de varit, sedan den. första' efter- » tingsämnena, VV, YYVYYYT TY Vv se YYYESSEYGTVYYFOTETTT TTT TT PREV vr ruprere YYvTTrE se Lantbruket. all Produktionen - rav livsmedel och Jantbruksvaror i:världen 1955-56 låg. tre -procent. högre än året för- ut,. Priserna ' däremot fortsätter 'att ' vara fallande, och i de flesta länder är sbondens genomsnittsinkomst nu | sämre än för några, år sedan. ' En tydlig . tendens, spåras i de: högre stående länderna att söka | göra gig. detta är möjligt. Betraktar man he- "Ja världen så har: emellertid efter- frågan. hållit jämna steg med pro- "samma" som för ett år sedan; . Ovannämnda fakta kan man ut sa ur FN:s livsmedels- och jord- . bruksorganisation FAO:s. "senaste rapport, som; just' har -publiceråts. Ytterligare allmänna tendenser i ut- |. vecklingen är: de högre "utvecklade länderna går- starkare in för bo- duktion än:för hål odling, fisket förtsätter att utveck. las som under de senaste åren, bom- ullsö' "Och: spannmålsproduktionen, . som var "tydligt fallande året 1954/ 55,' ärs nu åter normal, trävarulän- |. . derna” annoterar rekordproduktion, Matvarorna i i Vä tern ' produktionsökningen | faller på Nordamerikas och Ocea- - nieng konto, di v. s, samma områ- ' den, där översköttslagren 'redan ti- . fare här varit störst. Även Fjär- Tan Östern skriver snabbt stigarde tern - ligger däremot produktionen - Per inbyggare" 1955/56 ' alltjämt 'om- kring 10 procent lägre än före kri- get,- och detsamma. gäller Latin- i de lägre i i hela” världen "Oceanien och Fjärran Ös-|- i C bindel för ögonen lärt sig s. k; > käpptekbik vid världens 'stö alltså kött och fisk. klade' "länderna, bl. I de Högre u a..' Västeurop drade”såda- krigstidens” livsmedelsproblem" håde avvecklats. Den utveckling man fin- . ner;i, dessa länder gäller närmast förbättring av kvaliteten: och” stör- rå 'omväxling i' dén dagliga kostén, ' fo Var Hl si rr ME L [nya käppi de detta" och mycket anna ty den ör bara: iden grup en utan”. också det nere gärdet i körför att” få va, svårlöst fråga En undersökning av "detalj rna visar, att 'det är vissa stora områ- den' såsom" spannmål; kött, äpplen, | vissa ' fiskprodukter : samt "bomull, som. inte bara hår utvecklats lång- samt; utan ” ”mångenstädes ligger sämre till än före kriget, medan I/ däremot "handeln med kaffe; kakao, bananer och tidningspapper har ut- vecklats raskt, De tidigare stora im? Portörerna av spannmål och andra .. viktiga lantbruksvaror söker år för år i allt högre grad klara sin för- - sörjning” själva. : 'Huvudproblemet i i: dag” är, säger. ' FAO, för: de allra flesta "stater att samtidigt få fram inhemska lant- bruksvaror till löga priser och hål- lä lan tukarbefolkningen ekono miskt "på :en sund och rimlig nivå, subsidiesystemet - kontra: den: fria konkurrensen med andra nät ingar. blémet och möjligheterna att skaffa ådena' i världen "Med hä syn. till. framtiden; slutar FAO''sin "rapport, hänger: mycket på, hur USA - kommer: att” lyckas genomföra sina nya planer för pro- duktionsbegränsning. Den" relativa stabilitet; som - präglar läget i dag, -|är en stor fördel när det gäller att genomföra dessa och andra åtgär- der för att skapa en bättre balans av lantbruksvaror. Gymnasti direkt r "Anita Ryman undervisar en av Blindinstitutets ,. A elever i den nya käpptekniken. "| behärskar den, mer” mödan | Därtill kömmer -héla : överskottspro- | - mellan könsumtion och produktion, g tek an på dr stort" tå- lamod' och lång träning innan: man tår Ryman "vid Blindinstitutet som , tagit; med” sig: käppen; hem från: "USA och detär hor som; "hittills Å huvudsak ;hon. En seende”, kan ; ör. "det te .på rätt sätt förstå! den blindes situation och för, det andra )' är det omöjligt att med synen i be- håll jr sig att helt och hållet lita la vårdslös. optimism; och :det tror j jåg man har. små. utsikter att' lyckas]. med om man så tatt säga. står, utan- ör: den blinde” är "det, my "viktigt - att kunna: ; orientera sig, kunna: gå ut var som helst, "reda "sig själv: utan” att vara beroende av någon annan, människa, (känna sig "fri och obunden." Varje blind har dag möjlighet till detta: om har eller hon får lära sig den e i skriver & år 1556. >, Kung Gustav - började åldras och var i bBehoy 7 av vila. Den store konungen hade lämnat över en del åv sitt -.maktpås : liggande arbete — prins Erik hade fått: Kalmar "och Kronobergs slott med underlydande, län samt Öland, och. prins Johan hade erhålliv Fin=" längt mindre myndighet, " Vadstena slott. och "större delen av Östergöt- land. Karl var vid denna: tid blott ett sju års barn, . På Kalmar slott tog Erik 'sitt re: sidens.- Han Jät - med utsökt smak inreda gemaken; och förde här" ett 'yppigt och utsvävande liv.” Det var här han hade hos 'sig den, sköna borgardottern', från. Stockholm, 'Ag- da Persdotter; med villken han hade döttrarna Virginid och Ko ia. 3 När Brik XIV. skulle ti, fick,, visserligen 7 med I H ba Hårda bru "Hertig Johan” for” sl England: som broderns böneman. Det var första” gången” svenska örlogs, flaggan . syntes'- ute på. haven, : Elisabeth ' ställde -hårda villkor — Sverige kunde ha Inlemnktadd I brittiska riket! - re | v" TT doktor: vid Sorbonne ' och & var först ivrig katolik,' men övergick , skdan till Calvins ära, På grund av. sitt avfall :blev han utsatt för katolsk förföljelse och . mottog. därför med tacksamhet Gustav I:s anbud ; - bli lärare för hans båda” äldst ön 1. denta -egenskap: vann” hård fulla förtroende; Nu. var h ställd-”som Eriks rådgivar En dotter Lukretia Jär ha aft. an” nan moder. Erik kunde ömellertid ej äppträ” da med samma självständighet som in broder Johan; denne inlät sig + j nämligen 1. underhandlingar med Polen och Tyska Orden, Erik fick med sin faders tillstånd rätt alt anta titeln arvkonung; Han försökte också göra ett lysande gif- te och efter ' många, oni' och men stannade han:t detta val' inför 'prin- sessan Elisabe:l av Englards: . "i :; Det var Eriks gamle lörare Dio- nysios Beurreus som förordade dens na prinsessa. Dionysius var: född år 1511 i den lilla staden Beurrey i Pi- cardie” - därav ' namnet. Han I 'var världens största "sjukhus; t bart för. krigsskadade från, de, bå- da - världskrigen "och: Korea. : 7.000 Treuslhynda” - olika ud och följa med till ett. ständig! ä Tanns> i rummet, hur.; jag. kunde” kontakten, - värmeledningen, d grammoforien na” på allt :och” dion, | flytta mig från en plats;till en an- nan innanför :rummej," sätta på och givningen, Han visade mig hur, jag skulle, hålla” hängs ärm : vid. armbå- gen, gå ett 'halvt steg efte j det | ta. bör "alla 'seende' som 'erbjuder en. blind lotshjälp tänka på följa hans ' rörelser i ett:avslapp- nat tillstånd, - N å " Jag lärde mig snart lägga märke: till: när: smala” pas- käpptekniken eller” bli med en Jedarhund,' "Det vär "för att lära "mi käpp: tekniken. och orientering för .blinz da'söom jag sökte mig till Veterars Administration ' Hospital > strax utanför. Chicago, Detta ' lär vara ll En bild Från säkerhetsrådet då Storbritg Rådsmedlemmarna sitter ”Orupperade runt omlring Bina - platser vid bordet i mitten,” nien ol mgland framförde. sina anklagelser mot Egypten. .. ”hästskon”, med an: tolkarna och stenograferna hat -. ” spa sager:'o. &. .v.: Hela. tiden" beskrev läraren "noga hur färdades och vad vi passerade, ”En dag fick jag bekarita mig med aluminiumkäppen.. med” vars hjälp jag" skulle, kunna. klara, mig utah lärarens armbåge: : Jag blev till en bö "ohyggligt trött. av det ständiga. svängandet med: käppen och ' den :oerhötda hörsell och känselköncentrationen, men det dröjde inte så länge förr- än jag kunde, börja promenera de ändlösa korridorerna” och .slutli- gen klarade jag också provets att röra ' mig i storstadstrafiken utan eskort; ' Jag hade" blivit ett "med käppen, Jag kunde faktiskt gå vart jag ville-utan att vara' ängslig el- ler orolig; En underbar, känsla! :' ; Som ett' enastående exempel' på den säkerhet en "blind kän uppnå med. hjälp ”av käppen betecknar hon följande: öar "Vi körde gata” upp. och gata rer i staden Maywood för att för. villa "den blinde, som satt vid min sida," Läraren ' som följde” oss gjor- de "det "än värre "genom ' att 'be- rätta att ' vi "befann. oss” på 'helt andra platser än de' verkliga,” - : Slutligen stannade vi och. steg ur bilen och den: blinde" blev” tills sagd att gå till en naningiven tear ter' och "ställa sig vid . | I äv: Spanien; | I stör mellan systrarna. Så simånings i | befann & sig då ”anlä T Eågland i "april. 15581: > MAI ; cerade, "var fönstren, satt. s OpH-Vvar i i d lektriska Vv, Jag: fick .kän- 4 é fråga hur mycket l som helst innan jag fick order: att) ren rg med, den" närm te om- |: en "annan ling; Göra men vad karaktären Dionysius ” långt” furstetjänare. - Därför + sändes han till "England "som svensk handels- agent för att framföra Eriks: frieri till den engelska. prinsessan, Eilsa- [beth; "den enda kvarlevande lingen" av” Henrik VIII: förening med” Anna Boleyn, var född 1533, samma år som Erik, Efter sin mo- ders död — hon blev. som . bekant | - efter tre års äktenskap” avrätta hadé Elisabeth haft fyra" styvmi d: rar; och "efter faderns död fick. hor vård av, den sista gemålen, Kal nä ”Parr. "Vid "denna: tid" hade! emellertid egen hovhållningy”och i häde dragit sig tillbaka till det; ro> I mäantiska slottet" Ashridge ',i;. Bue- kinghamshire. :Hennes ”styvsyster Maria ingick i om"fick;: Elisabeth slottet ”Hätfield ja bill vistelseort, och det. var här. hon. de till Grimetons klubbodlare tar under den”gi ja sommaren varit i livlig verksämhet, Man har odlat diverse grönsaker och några har slagit sig på odling av potatis, bl. a. 11-årige Ingmar Svensson, son till. lantbr. il Johan 'Svensson, Gärdet, Grimeton. Härom dagen presenterade den unge odlaren resultatet av sin potatisöd- ling, ; där, det fanns exemplar som vägde betydligt över ett kg pr st. Jag har. under. -sommaren odlat Potatis på 350 kvm o. på detta områ- dé-'har jag skördat cirka 2,000 kg, ett: resultat som Ingmar tycker' är strålande; Men: det. har också va- rit. ark + att vära. egen "odlare, 1 sabeth hade : inte kärleksförbindelse femtonårig, arit" utan Redan," knappt wistades + hon hos" sin n styvråoder Kåtarina' Parr;' och hen: nes mar lördamiralén Thomas Sey- tillägger »han, Ingmar har nämligen själv svarat för" odlingens > skötsel och "och" "dessutom :har han fört 'en hoggrann bokföring över det löpan- de arbetet samt'av inkomst-' och ut- giftsposterria, "Men ' hur det .ekono- bväkrige Figmar Svensson, Grimeton, med en av sina största pos 3 " > fatisar, Hö miska resultatet" kommer. att bl får ” jag väl kännedom om när potatisen är sålda, säger Ingmar, och anföre.- tror oss, att potatispartiet skall säl. . jas till papoa, som naturligtvis hex. talar dagspriset. sv, '— Men våd skall du ha så många på banken, svarår Ingmar samt be= rättar att en släkting till honom; Roland Pettersson i Grimeton, ock= så har visat sig vara en duktig od- lare.: I början var hans intresse ' för, odlingen "ringa > kanske mest därför att han' aldrig eysslat med", jordbruksarbete'=— men efter hand som det började växa ökades också , hans intresse. Och han har lyckats” utmärkt; säger, Ingmar; ditet irium- férande,';.",. H Svensson upp en av sina största bo=. tätisar, som väger 1, 425 kg. mour, ägnade. den unga, Då till, Då Berreus RE "Hat. | field -och: överlämahde- :brevet" från Ju Erik blev'svaret ett blankt, nej. Hån vistades dock. fortfarande' som Gö verk, och tapisserier. Konungen av Sverige ansågs som en av derikaste 'monårkerna i Europa. Erik; försökte alla medel att beveka Elisabeth ' att ta: det” avgörande” steget, med hon svarade varje gång undvikande. Beurreus "hade ingen: lätt uppgift och Erik tröttnade snart på honomi|” då han insåg att han: inte, var, den rätte mannen att sköta hans är hos Elisabeth. +. am Kung Gustav vär inte särskilt be- nägen för det engelska giftermålet, men hade efter stora påtryckningar gett sitt bifall; Erik och Johan ha- de. redan :- sedan: barndömen” inte, kommit . överens, men 'iit bönföll! Erik honom om hjälp. Han ville att Johan :-skulle ' fara” till Engländ: för att anhålla om drotftringensi hand åt Erik, och "med garile kungens bi fall reste' Johan ' på ' sensommaren 1559 till. England med ett' lysande följe. Det var förresten första gång- en ' vår blågula' flagga kom utom" lands. , Johan. blev mottagen med stor: pomp och ståt. Han; landsteg i: Harwich :den 27 september, och gjorde 'sitt intåg i London den '5 oktober... Vid denna :'tid vistades Elisabeth på 'det idylliskå Green- wich. Hit kom Johan med sin stora vakt «och blev furstligt "mottage; Vid denna tid -var Elisabeth 26 och - den - tidens -krönika « henne som en fin och. behaglig” ung. dam; En stor del av hennes höv stod på Eriks sida, ty: han -var, bekant för 'riked dning” och elegans. i] Han. stod. en -stund,' och vädrade liksom en" vinthund.' Sedan - satte i] han.: målmedvetet . igång ' och med hade med sig från sin brode Ir de Celsiska samlingarnä ir "Uppsala. kan käppen de' framför fött gick 'han' närmaste 'och' bästa 'vä- gen till. målet, 'För att:orlentera sig och bestämma- startplatsen ha- de han lyssnat efter ljud som kun= de vägleda honom:' den starka” tra- fiken ' på Maywoods. största gata, järnvägsbommar soni': fälldes" un- der klockljud a hi ve man, få kännedom om denna; Vill- koren ' var betungande'- avled före henne, att i morgongåva erhålla "en större summa: pengar skulle" Erik utge S örärind ll 6 en dell Liran [kosta . sin; hovstdtr och denna:bes' äm des uteslutande, fetare rstar "som bo :vid:oceanen 0. förburidna att: vid anfurd. rse England med: krigsfolk” ett högst omotiverat villkdr: "Trots -Ide äv Sverige erbjudna fördelaktiga villkoren hade: Johan. inte större f än. Drottni: tyska” i 'Jningen Elisabeth hade misslyckats. Och 'så: var det' skrivelsen Johan: 2 - både för. N Erik och. Sverige. Drottningen ägde, M för den händelse att arvkonungen]' var :visserligen' ytterst tillmö ende men framförde som skäl bl. a. att hon inte ville: ingå äktenskap med någon som hon ej sett per- sonligen. " som 'en önskan av Elisabeth att han |- Personligen skulle bege sig till Eng- land, meri det var just det hon inte ville; Då Eriks avsikt kom till Eli- sabeths: kännedom skyndade hon sig'att-avfatta' ett brev på latin till garile kung Gösta och i detta av- rådde hon. Erik att fara till Eng: land. "+, :Brevets innehåll fick Erik veta, men han tog det till att, börja med som ett 'skämt, men gamle ' kung na förstod bättre, I ett brev- till in son : skriver han :' följande: > i ”Wore” "godt Du betänkte Din och Åna” Sveriges . innebyggares bästa, hvilket hänger såsom på en silkes- tråd, , och betraktade det kall Dig Sveriges folk, anförtrott efter : vår Då Johan underrättade Erik oml; Elisabeths". -gvar fattade han detta, Sammänbiten. och Uvarlig går et Andrea Dorias befälhavare, kapten Piero Calamai, till rättssalen för I : vittnesmål. Av den beviljade extrakvoteri har : ter. ' Den extra kvoteringen gäller ' i första hand för färdigställandet av . 3. k. etapphus, förklarar länsarbets- lrektör Göte Elmer i Halmstad. sö Påbörjandet av de s. k. etappe' inom dsfacket. Man -- dödliga, afgång, så att Du den ära och .heder, som Dig af Ditt fäder- hesland bevisad är, ville som en är- lig furste på sinnet hafva”, r : - Johan - återvände 'så småningom och, Eriks. frieri till den stora drott- har gjort en inventering av dylika byggföretag och det är i första hand de som ingår i kvoteringen. På si- na håll har det också visat sig att - det kan bli svårt med sysselsätt- ningen för. byggnadsarbetarna un=« Från > historien: känner vi vasasöo- nens öden, men det kanske betydde något att vårt land inte | der vintern, och för att undvika ar= axtra tilldelningen. des, i det brittiska riket, - 8 Stens m Det var jags som her i körde 7 Dee skymd kurva : samt hela Västergötland. Konungen |: ekulle vistas- å England, utan att mört = ”Avboppade”itsuiskån 2 får stanna här - cec "STOCKHOLM (TT) feg Den 35 -åriga kvinnliga docent från vilna i Litauen som hoppaite | av från det tyska, Tyxfartyget Pa- beda då detta låg i Stadesården får > anna i | Berger Berries hegöra un tillstånd. et vi : SEEFSTEFEFISTIT YI ETNNINYSNNS: tet pengar till? Dom skall jag sätta in , På ovahståendet bild visar Ingräne NN | 51 SAN : Hallands län tilldelats 51 lägenhes +. ' lusen imiebär att stagnation skall -- betslöshet: har man också gett. då den. . nten främ. Y ARAMIA.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.