a YYYFeYT PT RF YT FPFYYY TTT EPYYTYV YryvereetrYtYYE TOY YT YYYV? Vde Pte Av LAHOLMS rT "VILL N veta vad som händer i södra :v " Halland? ös oo. , Prenumerera då på ortsorganet IDNING r vYYYererYYYPP PT YTYFetv rer sn vrerYryPYeYrTYYYTEYTVYT LAHOLMS TIDN NG TISDAGEN DEN 9 OKTOBER 1956 YvYeree vete ett YYYTFYTTF REEF YYYPTY VET ÖUCSÖKER NM OY nt Annonsera då I ortsorganet : . | LAHOLMS TIDNING J- , en renässans för kristen tro inom "' har läget ändrats ganska markant. : , ett par tre decennier sedan. Något - svaret ligger i att' de ofta — hur s . avsaknaden” ;av lära överhuvud. Sluttävlat för I nihg, Vårt eget land hör väl till de 'rala och på många sätt så kultur- NT utan”. kanske bara ett småskuret ” 1948, tog på söndagen definitivt avi ” sked från den aktiva idrotten, Hon Kristen dike — Av INGVAR Man kan i våra dagar - tala om skönlitteraturen, En. rad av delö främsta diktarna i de stora kultur- « länderna intar en klart kristen ställ. mest sekulariserade, men också här . En kristen livsupplevelse är inte så : ovanlig och förefaller inte så omöj- lig inom diktningen som för bara I som: kan verka förbluffande, då "man studerar modern kristen -dikt, 'är" emellertid, "att en ”ortodox”, - dogmatisk och rent kyrklig kristen- dom (både på katolsk och evange- lisk "mark) tycks "erbjuda en för- " månligare --grogrund för diktska- pandet än vad vare sig den libe- öppna: ”nyprotestantismen” eller den innerliga pietismen gjort, Vad kan detta -bero på? :Inte är . väl kiistet döv > MÖGMAN - | Å förmyndarambition böjda att.göra tvärtom, mycket därför att diktaren nödvän- vanskliga ämnen, : "Visserligen rym- mer ju livet så mycken ondska och det genoni att helt blunda. för den- na, och visserligen har också myc-' ket av "det i sanning sköna och upphöjda i livet i i vida kretsar kom- mit att anses som något ont eller åtminstoné misstänkt, Men det som till. sist är så ödesdigert för dikten är om diktaren kommer 'att känna sig observerad,' hämmad och 'bun- den i'själva sitt diktande av utom- ”ortodoxa”; mer känsli krav och ambiti eller.” mer. ' estetiskt begåvade än andra? Nej, men kanske en del av : paradoxalt det: än kan låta — nera KL friare iliv och dikt. Allt konstskapande kräver.en inn Fe frihet." Och tidigare: kände sig . nog kristet orienterade diktare mer ' bundna och påpassade (både av sig själva och. andra) i. sitt skapande, Man folererade visserligen gärna många 'äventyrligheter i läran, ja än . Bräckligheten - -A "diktarens teoreti-' skaå,? dogmatiska "tro kunde 'rentav uppfattas :som "en: merit, ett tecken på djup 'öch frigjordhet, Men hade -" mar något” att: invända i etiskt av- seende” mot has "verk, "var" hans position' som'k steri diklare” betyd- : ligt” osäkrare, Och: det är inte sä- kert” att det var några ' verkligt kristnå' sedenotmer hän. snåvade på fariselskt vanetänkande: Man kom på sina I äll långt in i 'en' metod att exköm; unicera' diktare och bildlikt talat sätta” deras verk på index; som är rakt motsatt 'den som 'ståndom livsfrämmanile, Hans ingivelse förbyts då lätt i en ofruktbar kramp eller, vilket väl är värre, i ett andelöst bruk'av litte- rära klichéer och schabloner, : ; . i; Dikten: kan bli en mäktig predi- kare, men blott under förutsättnin- gen att den får lyda sina egna lagar och ;i första hand vara. dikt, En medveten tendensdikt, som: inte" på något sätt springer' fr och fritt blir. misslyckad i Toch verkningslös. Och nu, kan man” ock- så fråga "sig, om inte: den insnörd-” het och. bundehhet, sor viss sorts" schasblohmässig! kristlig tendensdikt, är just samma sak 'som i det levande livet isolerat så många, Kristliga" krets 4 andra människor 'och som. kommit så många att i kris tycker sig' ofta finna så lite'ad äkta och" spontant liv, plånd de. trögnde kristna. De tycks ibland ni människor” blir kristna; därför" att de inte skulle känng till andra män- niskors. frestelser | och synder.” Men ”en så | söm jagk kan inté Våra | reli- venvänts av! katolsk och” ortodox "Be Vv "38-å -åriga Fanny - AMSTERDAM” (TT-Reuter) "'Den 38-åriga holändskan' Fanny Blankers-Koen, som "vann fyra or lympiska guldmedaljer i London deltog i en tävling i Amsterdam och blev trea i längd med 5,37. . Redan 1952 sade hon att hon skul- le lägga upp för att hon! skulle få . mera tid att ta sig an sina två barn. Året "därpå var hon dock med igen och: sprang i Dortmänd, skadadel sig i knäet och: ordinerades vila, Sedan dess har hennes namn inte synts så mycket i sportspalterna., d SE SNS PE RN E beter en anhan svensk HMurgiiktore ; med ynamikinävorar. Kan är HS M AR OIOLÖr BRA och fänker slåss fö, medd LSelbounr - Det gick hårt till'i matchen - mellan Värnamo och Gnosjö på ' lördagen och bl. a, blev Värna< mos hh. Olle Johansson utvisad : » från plan sedan han dessförin= ” nan hunnit justera ' två gnosjö- ' spelare, en av” dem, Sigge Jo- hansson, så svårt att han fick föras till sjukhus. Den utvisade” » spelaren har tidigare i höst va- » rit avstängd en månad för öjust i spel och blev först förra lörda. . gen spelklar. Nu kän .han rä! na med ett betydligt hårda e” straff denna gån : Asiat ; ;sprang kyrklighet. Där har man ofta i enl" ängslig ; "lagt. "stor vikt. vid . diktarens = renhet i läran. Men sedan denna|' varit klar har. man "släppt honom |” fri, Många har på senare tider varit " Det omöjliggör emellertid ' prinei- DS piellt all verklig diktkonst, Inte så|" digt skulle 'ha behov av att beröra |" smuts att man svårligen kan förstå|: san Marie-Christine, . od PALATSET I LAEKEN HAR EN NY PRINSESS prins Alexandre och en sköterska A FÖTTS, Maria Esmeralda; pold och hans maka Liliane. Här ses en familjegrupp med fr. v. Leo ej "auf dotter till exkung Leo- exkung Leopold, prins Albert; prinses- med deg lilla nyfödda prinsessan . ” Fensas. ut. - u ina :: STOCKHOLM (Press) > i "Den svenska sjöfartsnärbugen har efter kriget tagit ett' : Angfartyg och motorseglare handelsflottan är siffrorna 1958 resp. 364, 914 och 521, berättar dr [08 R. . Pokorny i "Hand som hade drabbat vår handelsflotta ersattes ' snabbt. Samtidigt” började också" en" omdaning ” av ' flottans struktur. . Angfartygen' och motor- skglarna går : för värje år. starkt tillbaka = motorfarlygen däremot visar högre och högre siffror. Me- dan' vi”1939 hade 846 ångfartyg, 474 motorfartyg och 914 "motorseglare känner, skulle + man slltså inte: få tro! Så bakvänt kan .man resonera il ett” land, där rättfärdiggörelsen genom. tron allena: predikats i sek- ler.. Kan. 'det "bero på'att vi inte gjort allvår av, detta: budskap, på att vi visserligen lätt riog: kan tala om: den :kristne' som; syndare i all; Jmän och abstrakt: "betydelse men här svårare att erkän; är förekomsten 4 AV verklig. ch" konkret : :synd bland kristna mätmiskor?: I dikten: måste just det: "konkreta nöta” Ög. vn i Det är inte; meningen; att här tala för någon ”omörat, Men.fi steg framåt. De allvarliga" förluster | Ännu tydligare blir utvecklings- tendensen, när man granskar dessa fartygs tonnage i bruttoton: 1939 var det 810.000 ton för ångfartyg, 723,000- för motorfartyg och 83. 000 för motorseglare, 1956 visar följan- de siffror: 502 .000 ton, Tesp. 2.344 000 .och 54.060. :Ångfartygens, sammanz lagda bruttotonnage -har, som synes ninskats betydligt mindre efter kri- get än antalet enheter. Detta, i inne- bär att rederierna rensat «ut fram- för allt det. mindre, ångfartygston= naget. + cc eh Bortfallet av dötta, svenska, små- tonnage är emellertid: inte bara en nationalekonomisk förlust. Det in- nebär också att Sveriges motstånds- kraft under, 'ett eventuellt krig är nedsatt, .. framhåller , dr. Pokorny. ust småtonriaget gjorde” landet o- värderliga tjänster även under, det senaste världskriget, 2 " Lidande Östersj - och Nordsjö-fart ; Östersjö- och Nordsjö-farten nar . jäven blivit lidande genom handelns strukturförändringar. ' Före ' "kriget täckte vi cirka 47 -procent av, vårt . kolbehov i Storbritannien. och res- ten i Tyskland och Polen. Kol- och |: ick då: till" cirka a det onda Läther har framhållit, latt. goda. gi ingar ej 'gör en god :| människa :men' väl'att en god män- i: 'goda. gärningar. Något "medvetna försök att skapa" förkun- . Inande kristlig dikt leder ' lätt till » åsidosättande" av krivet på äkthet ”I=pontanitet och sanning. 'Det gäl. 'er ej att försöka. göra något krist- | ligt utan blott 'att vara kristen och så försöka göra god dikt, som Ma> " Iritain sagt.:Det är: omöjligt att för- utsäga -hurudan en sådan diktning blir: Kanske märks religionen inte . Jalls i den till én början, men förr eller senare gör den 'sig gällande och är då äkta både som konst och som fromhet, Frestelsen” att idea- lisera sig själv, att blund; j righeter, att gör än. man innerst inne Runrit be är 8 'milj. ton 'om året. Det fanhs myc större ortvestypen, där det. så 1 nar sig, Tankfartyg på 80. :000 ton "Des. k. torrlastfartygens tonnage växer inte nämnvärt. De har sin lämpliga storlek som ter traden och som man inte- gärna avviker från, Däremot har tankmo- torfartygen visat en nästan fantas- tisk tendens att växa. Efter krigets slut ansåg man 20.000-tonnare vara ganska märkliga fartyg. Nu har 40.060-tonnare börjat bli vardags- mat för våra "varv, som redan vid- tagit åtgärder för att kunna bygga fartyg på 60.000 å 80.000 tons last- förmåga, Oljan har nu blivit vik- tigaste kraftkälla. Oljans tidsålder blir kortvarig men hektisk, : Det" är inte ' tu tal om att. den svenska: handelsflottans snabba ut- byggnad framför allt möjliggjorts genom de mycket gynnsamma ”sjö- fartskonjunkturerna : efter' "kriget. 1955 blev ett utomordentligt gott år för rederierna och 1956 artar sig:att bli minst lika gott, om ej ännu bätt« re, säger -dr - Pokorny, i fall ické Suez-krisen. .. framkallar skadliga |". förvecklingar. .' > et ef-l STOCKHOLM (TT) ' . > Två holländare har anbållits av polisen i Djursholm, miss='" tänkta för sex, villainbrott i " Djursholm och Stocksund un- der senare delen av septembyr och början av oktober, Den ene ' av männen begärdes häktad på : söndagen, Värdet av det stulna, ; som huvudsakligen utgörs av : smycken, värderas till cirka + 25.000 kr. , - Den man, som Låndsfiskal K. E, Norström i Danderyd begärt häk- tad, säger sig vara bekant med sin landsman, Hermann Kruithoff, som i somras greps som misstänkt för omfattande juvelstölder på bl. a. Lidingö. De skulle ha träffats i Haag. Mannen har gjort resor till Danmark och Tyskland och därvid Kruithoffs kompan fast efter inbrott : ”Aber stals smycken för leka kr fen stockholmsvilla, ne den största kupp som konstateryty hittills, Dagen därpå reste Man; nen till Köpenhamn, Landsfiskal Nar. ström omtalar att Samarbela " nod utländsk polis blir nödvändigt, > "Den starkt "misstänkte hollända ren har emellertid inte fört med fig allt tjuvgods till. utlandet, En det har polisen hittat i hans bostad, i Stockholm, "Mannen tillbakavisar alla misstankar” och förnekar att han haft något med inbrotten alt skaffa, En del påstår han. sig ha köpt av en italienare och en-del — hade han vunnit av samme man, i kortspel, . Den andre Kolländarens 'delaktlg- het 4 inbrotten "utreds £,'n, Han iförnekar kategoriskt att över -hu= : medfört tjuvgods, Den 25 septem- ! vudtaget ha varit inblandad, ” I flygplan av typ flygplan; ” gen av svenska robotvapen, . tutopilot radiokontrollerad |; SS — FLYGET "KÖPER -FÖRARLÖSA I MALPLAN. : . garna beställt ett antal i Australien : tillverkade obemannade : mål. indivik MK '2, som skall användas .som flygande, mål vid 'skjutförsök med svenska robotvapen, Flygplanet, som kan. : fjärrstyras med hjälp av radio antingen från marken eller = NN NN | SS SS > SS So 2 — 2 — Le learn här. från ett" innebär ett stort steg ifråga om den praktiska utprovnin=" Främre delen av flygkroppen inrymmek" = > styrapparat och teleutrustning, (”Jindi=" p vik” sär ett: australiskt namn på de slidor,'t vilka. h mjödingarna: bär: Ke !c sina skarpa vapen.) ; tech Jad, sedan, Den > ”Blokare' a än Tuppens. Taka sväv” — = syrl g krid getfors kedja efter 0—0 mot Stockholmskamräterna . för sen, tid fanlare :s”lucky ; ground”, åhänd. > Stora Valla, och i nästa tipsrond får Degerfors ta sig:an IFK:i 3 ket att göra just för å Man ' tog: trälast på utgående - och kom hem med kollast. Nu har im-|” porten'av kol och koks gått ned till knäppa 5 milj. ton och fortsätter att sjunka. Storbritannien kan'knap- past längre leverera kol. Betydande mängder kol kommer, under vissa tider från USA. De polska kolen går i regel på utländska kölar till svensk" hamn, - likaså koksen från Tyskland. et of. totalst - | allsvensk den, Då kan” - ?Sippa”. Tinglöf släppt. förbi sig i vinst? vv Prans Djurgården-IFK "Mål IFK Malmö är fortfarande — en ' smula oturligt — utan bortapoäng i i höst- ; Det blir knappast nå- handelsflottan: lek visar emellertid att Sverige kun- nat hålla sin ställning bland sjö- fartsnationerna. Totalantalet fartyg |. och deras bruttotonnage var nämli- gen 1939 2.242 st. med 1.620.000 brut- toton; 1956 1.799 st: med 2.901.000 gon bättring i matchen mot Dbjur- gården! ...1 SN - ” Halmstad--Göteborg.” Göteborgs- kamraternas föryngring i-central- linjen — där. ungdomslandslagets 14 bruttoton. Fartygens itt: ; storlek — orm man nu, kan tala om en sådan — har ökats från 723 ton 1939 till 1.613. ton 1956, Detta starkt 1 vittnar om lika ödeläggande fört fromheten som för (diktkonsten., ” EN '.. | redarnas strävan att övergå till allt ål Ronald . Joh : oci stoppern Lennart Nilsson" satte in — har slagit väl ut, mén' frågan är, om ”kållarna” tar poäng i den här matchen på Örjans Vall. Vi tror det inte, ty Sylve &: C: har lagt beslag på 7 poäng av 8 göteborgarna under: de två senaste spelåren! ...1 : ” MFF—-AIK. ' På Malmö idrotts- plats har MFF inte tappat mer än värmlärn. ' en smula ”färgstarkare” ' än senast, och kanske rent av slå in ett - Etet mål... I så fall är det inte otänkbart 'att 'Degerfors' tar: hand: om' båda poängen — ty ett allsvenskt garvat, . nästan .bombsäkert " försvar har brukslaget! Det är inte många bollar' landslagsmässige' i är också av god klass, Så det blir. kanske, trots allt, 'värmlands- forwards spola. höst, och -hans' försvarskamraler: Västerås—HIF. Västerås har lye: kats:' överraska flera "allsvenska storheter, men nu är väl HIF:arna ' varnade? I så fall lyckas sanner= ligen. västmanlänningarna knappt tå Ae poäng! .... 2. slappar poäng ”Djurgårde - a Malm FRAN Malmö FF—AIK : Sandvikens IF--Norrköping Västerås SK—Hälsingborg « Ljusne--Friska Viljor : . 'Skelleft.. AIK—GIF Sundsvall IFK Stockholm—Degerfors , Atvidaberg—Kenty |: 2 Fässberg—Norrby ' : Jönköping—Waggeryd' Grängesberg—Ludvika bättre; anfall och: bättre - Ljusne—Fr. - Viljor." Jämbolaget > Ljusne får svårt mot Friska Vil- försvar än Fässberg, Behövs det jor, som 'efter den skrala inlednini gen med 4 nederlag i svit har spe- I! lat upp sig och nu bör ha en chans att klara livhanken!...2 kollefteå—-Sundsvall. Här får det laget. nå- got att bita i! Skellefteå är tillsy- nes omutligt på hemmaplan — ef- ter 5 kamper på Norrvalla har de svartvita” 5—0—0, ' målkvot 17—4, Blir' det första pPoängförlusten mot Sundsvall i en oavgjord uppgörel- set lik IFK St kholm=Deserf. . Se in- 2 pinnar i höst — mot lokal kurrenten IFK och Djurgården — trots att blåtröjorna visat prov på mindre : lysande takter: Mot: AIK tar Pepi Strohs adepter förmodligen full poftu..sl ' ken har sprungit på två överras- kande smällar på Jernvallen i höst, då . Västerås uddamålsvunnit. och GAIS utklassat ”stälmännen”: med 9—1L Blir det förlust även mot gressen! Bortaseger ....2 N Atvidaberg—Kenty. Kopparvalls- fler gr för :Upsrondens äkraste tvåa? .; ec2 ery f örnen ”Gliet" ' Eliasson . och hans klubbkamrater : i Waggeryd ser fram emot besöket i Jönköping med vissa farhågor! Visserligen har det cjort ”rént hus” på bortaplan I höst — siffrorna ä är så imponerande som 500, målkvot 16—3 — men Jön- köpings Södra har. alltid varit en besvärlig opponent för Wagkeryd, och kommer helt visst att bli det även I denna tipskamp! vi föreslår. ett kryss..x cc" Pn : småländska -sensationslaget sl rg. Ludvika. Dalader-" ippe mellan Ä och Kenty får nog anses som en av omgångens säkraste ettor! För vår del har vi i varje fall svårt att tän- ka oss en annan utgång än säker Atvidseger....1 - - "Fässberg—Norrby. Mölndalslaget Fässherg låg i trean i våras — sam- tidigt som Norrby Jämna i all- byt mellan Grängesberg och Ludvi= ka kommer att sluta med hemnia= seger, om man skall rätta sig; efter tidigare höstresultat. Men Ludvikas farlige prickskytt 5. Frilund — — som leder skytteligan — kan kullkasta vårt tips, om han har: en lyckad : LÄ BOIS-BRIK DRAR IFRÅN 100 mi på: 10; 28 på Grå i div, IV står Varbergs Bois cf PESHAWAR, AKI : . : te a 7 "Erik Andersson nu i särklass i skyt-|" P ISTAN, : ; -.. ” teligan" och har:gjort 7 mål merj (TT-APP. Å | = Veckans 32.raders system - -— i annan, Endast en tremåls-] ''Asiens, främste sprinter, Pa-s rr KE 1x 17 IX IX IK 1X XIX 127 sytt återfanns i den senaste om-| kistans Abdulkhahque, löpte på " Djurgården IFK Malmö "DO. 12 2 1221 1 22 Fe 221 12211221 12 2 1 22 H - gången och det var Laholms Bror| : måndagen 100 m. på tiden 10237 Mag FEAR ot TA IA IXKIX1IX OK IIX IX KIIXIXXI IX IA 1x "Erik. Johansson som stod för den KI Malmö FF-—AIK on X2 Xx 2x 22x PX K IK 22K2K K IK 22K2 KR KK 2x 2 2X72x N bravaden. Följande spelare har an- "SM i 1 orientering : .Sandv. IF-—Norrköping s 122 11221122 11221122 112211. | ig fö än 5 mål: . 7” "De första a tyska reapiloterna i i det nya Luftwaffe fick härom dagen Västerås SK--Hälsingborg 12-11222 : 112222: 1 2 Erik Andersson, Bots, 45 > Båri Hindåstrakten sina. flygcertifikat och samtidigt preserterades fet mys fusket PI"... rjusne-Friska Viljor - 1 2 11112222 11112222 11121a13 oo 2 > » St + jami - - url Sven Jönsson, Getinge, / '” 8 c | nde fo a Re Iomdtenfeldbruck, där bl. & för "| Skell AIK—GIFP Sundsvall De 11Ä11111 300 FI111122, FPRPD0n Bo Söderlund, Örnia, 8 Samling för årets SM i . I rninister Theodor Blank och ledande - amerikanska och tyska. | IFK Stockh.—Degerfors ”1 ”f11311121 "12127 7111 11111111 11111132 1 : Walde Andersson, Böljan, 7 dv fficerare sågs. På bilden ses t. v. amerikanske löjtnanten Ravella Atvidaberg—Eenty " . 222 22222222 22222222 22222 222 M i ring, indivit huöllt för herrär; sker | office åt de tyska piloterna. Intill honom Fässberg—Norrby : 222222 ; 2 | Erik Taufke, Hyltebruk, . 4 som tjänstgjort som lärare kuber lane ”E 11 XKIIIIKX KKLITIXX I lex gr Bror E. Johansson, Laholm, 6 lördagen den 13 oktober på Hinde | fömUNr nej, general Josef Kammhuber, nitek framför ett sln ! Jönköping Mare” SA 11111 11: 11111112 22222222 22222222 Rolf Wetterlind, Kungsbacka, 6 ås järnvägsstation på str an Gör Töjtnant von jon Riese a Sd mag ka milen "fran - NGräpgesherg.-Ludvika 12 111 111217 Sent PoP RER Gösta Persson, Heberg, > 6. tehorg-Borås,.. 2 27 i Nned dej - : NS a N : ! ” | < ” ot - ; v N . ; : : . + or - - ” . N | i Tv t 2 C ” + . ana oc i M arne Nalle ' FETT TT ottrtrksk,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.