" + Sa iust denna fråga blivit så angelägen : arealer varierar. mellan 15—30 tunn. . Jand, behöll de, Av jordbruket fick s Må i - tigt, och nu börjar flödet. Om vi t " i lugn och ro skulle försöka un- N a mn "> sikt är det nog så, att i det långa a + i » ning måste se upp. Ty gör man ; > > derst svår att fastställa. Ofta är Onsdag den n okober 1958 .IAROLMS TIDNING ”"""v. RO SO OS E YYTTrY Fer, = = LT: DEN 1 OKTOBER 1958 LT =. > Skogskomplettering välkomiten Den svenska skogen betraktades te precis som någon guldgruva för I5S—109 år sedan, I varje fall hade ' Men mellan går i k darna Neger nå ärliga. svaselsorina Uigöra näs te menig man någon f "Mn att skogen skulle komma att bli Jen svenska nationens främsta ex- , + portråvarukälla ; kring — tjugonde . seklets mitt, Och ingen anade väl Hå, att jordbruk på 1520-30 ' tunnland åker, nu skulle hänga all- ieles i luften ekonomiskt sett om ” Re inte är försedda med skog, som . kan 4 lettera bi ”Jer under vinterhalvåret, Följaktli, « Ken sålde 1800-talets svenska jord- brukare 4 många fall sin skog för en spottstyver till staten och bola- , Ben, Nu är situationen den, att om ” Inte åtskilligd av dessa jordbruka- ' ” res nutida efterföljare får chansen ' att helt eller 'delvis återköp». den "åkog, som dessa hemman berövades ”fenom dylika försäljningar, kan de ' "Inte försörja en familj, Följden här. nav. blir' en ännu starkare befolk. ' > ; Ningsuttunning 1 dessa bygder är | « den, som är betingad, av. den all?” mäniia rationaliseringen. : " .Det är inte alls märkvärdigt att ' -. för de politiker som 'anser 'det nöd« ' vändigt att bevara befolkningsun=' + dérlaget på landsbygden intakt och i gå de människor, som 'stannar kvar; en dräglig levnadsstandård. Som ett , : led i denna' politik ingår ofullstän= -. > diga jordbruks. komplettering med skog, ae enda v' Många exempel skulle kunna ans= ” "föras på bygder; sotn blivit särskilt - ” svårt utsatta genon, .obetänksamma . " skogsförsäljningar under förra sekd ' let, De mest drastiska återfinnas i. Norrland, där det s. k; baggböleriet ' "grasserade värst, Men även i södra ; Sverige lät hundratals jordbrukare ; "ITura sig. till Wwivelaktiga; skogsföre.. . -rSäljningar, I Nöttja socken i Sun-= " nerbo härad finns ett typexempel | härpå. Där finns ungefär 50 små ..å 1. "4+' bönder, som, för 60—70 : år sö "." sålde sina'skogar till'staten för: 10 "12 kr tunnlandel. Äkerjorden, varg "de "åtminstone något. på den tiden, av skogen inget. I våra. dagar ger > dessa jordbruk, trots rationell drift,'' inte” e fullgod bärgning åt en familj," — träffande .männtskor . och skatte- AN Nöttjabönderna och deras, 5 måriga : industrihåll. Den 'som inte, kaj interhalvåret och " ge en inkomst "åt ägarna och brukarna; som myc. ket väl skulle kunna medföra. en . standardlyftning motsvarande -den som andra yrkesutövare fått under " efterkrigsåren. Kruxet är emeller- tid att dessa skogar "numera är statens. Det var dessa, som köptes upp för en "spot re tstyver I slutet på : Nöttjabönderna . har gjort riks. . boning aktioner för att, få åter. na.denna skam, helt elle del RLF har gått 4 bräsch ör dem. Bondetörp att chen för dem, «för lantbrukare » Uppskov'i Tandsfogdemål'i' Laholm ”ning men så blev faktiskt fö fogden själv, som åtalat ett kr hb | Pesning i i taxeringsmål aktuell från s:a Halland -, kligaovanligheterna I nu för tiden att' eft mål inför häradsrätten uppskjutes för ytterligare utred- rhållandet i år går. Det var lands- d i en taxeri d förändrade hela Situationen, . hörande av vittnen. vid uppgörande av självdeklara- tion för 1954 hade dragit av en summa på 2905 kr utgörande en Denna bhörde' till gift, Kronobergs län Hittills har resultatet blivit plus minus noll, Btaten är ingen villig säljare. Och ÅA Nöttja socken . lämnar ungdomen, "så. fort den blir: ”flygfärdig”; byg- den, Jordbruket i denna av naturen magra. bygd ' ger "endast en allt . torftigare ' framtidschans Jämfös . relse" med vad "andra näringar er- bjuder, : En” sådan: -bygd går pimd- " vikligen "mot . »utarmning både be. underlag '— "såvida inte en | adika) förändring sker... Ne likar, i :andra delar av landet har. emellertid . fått. en. rejäl, chans vatt återköpa skog genom den rege- Fingsöverenskommelse, som ; träffa. ides natten mellan fredageri och för- dagen. ' I denna står nämligen, ati förslag framlägges till åtgärder för - (komplettering Av dl ofullständiga jordbruk med skog även från, bolag - samt från staten varvid även by- 1954 års bokslut men hade inte betalats förrän en liten bit in på 1955. För. detta hade han så småningom stämts och den 26 januari i år. fick : han böta 800 kr;vid tinget i Laholm, Den un-- dandragna skatten” uppgick till 725 kr. "- Emellerti hade lantbrukaren haft sin svåger; som sedan några år: är kronoombud i-taxerings- nämnden, till hjälp med upprät- .tandet av. deklarationen och den-. ne. .hade nu. ”stämts av landsfog- Tden' med: ansvar ; för medhjälp till brott mot skattestrafflagen plikt, vilket absolut bestreds av svar, som på ett utmärkt sätt bi-. träddes av advokat Torsten Duf- va i Laholm. : . :Landsfogden ' 7 framhöll; att skulden berörde 1954 men beta- lades 'inte förrän 1955. Dock hade lantbrukaren med hjälp av kro- testrågan uppmärk Staten ' medverkar till - att” jordbrukarna erhåller, . för. ändamålei avpassad ;ynel gamlå ön- 'skemål kunna realiseras. Det sker + dessutom vid en tidpunkt då bonde” - k ukets ; " diskuteras och t. o. m. sätts ifråga både från vissa fackförenings- 5 ; något positivt. både ur jordbruks. och glesbygdssynpunkter, i i denna frågas lösning bör i noombudet dragit av 'detta. Om det,.var. riktigt: att. göra 'så var man. inte riktigt säker .på men kronoombudet . skulle . framföra det i taxeringsnämnden där sa- ken i så fall kunde ha rättats till. Så. hade dock inte skett. sög Da Advokat Dufva påpekade a att "det var. rigtigt att man fick pj. dra av denna ränta, som abso- ; lut i berörde '- : beskattningsåret |" 1954 trots att den betalts någ- ra dagar in på 1955 och hän- '-skattehandbok, där detta fall ". var analogt ' preciserat, ' Vid ågra persoher samlade på kalas, Språklådan i kommer snart i gång. ' Samtalet. glider. över till olika Personer i bygden eller till sådana $om av en eller annan anledring kommit I ramp- ' ljuset, En säger något ofördelak- dersöka '' denna. sak. närmåre skulle vi finna. en'hel'del av ” intresse. Ofta;, tyvärr. allför ofta, visar det sig att en person som vill, tala illa om andra själv in- nerst inne är en olycklig män- niska. Livet har. inte gett honom .ellér henne. det som 'de 'väntat ' och just därför ska ingen annan ” heller får det. Under en stolt och vacker fasad döljer sig många - gånger något som inte alls 'sva- rar mot detta yttre. Får hatet grepp om en människa blir hon hätsk - och omdömet fördunklas. Många gånger ser det ut som om « det hatiske skulle vara mera för- slagen ä än den gode och kärleks- fulle människan. , Sett på" kort " löppet röjer sig förr eller senare . den ; hatiske' och « hämndlystne. . Den missräknade kan smickra o. berömma och har ofta eri otrolig förmåga” att kunna träffå' rätt med sitt smicker. Men kommer en sådan. person in' i ett större sammanhang. sker: mycket snart att bubblan spricker. E Han eller hon höll inte måttet. '. n "rätssräknad: människa är rädd för sig. själv, är rädd för att. vara ensam. Råkar.-hon ut för detsämma, som hon'så' gärna låter gå ut" över -andra, är det ingen” som : hon tycker så” "synd om som just sig själv. Både den wniissräknade, och hennes 'omgiv- inte det i- tid. kan det leda till sjukliga : förvecklingar och det >. hemska. är' att. gränsen - mellan friskhet och sjukdom här är yt det något hysteriskt:över dem ” missräknade. Därför; kan, han el- ler” hon "lätt: :påverka "andra och kerligen M ingen av oss vill ha den oros- fyllda ' tiden tillbaka.” Men det som sker i smått sker öckså i stort. Må vi därför se till att in- en själsfrände till någon av des sa får något att säga till om i vår ' Kriget. födes a av önda' lungor och det ligger stor sanning i or- den, att fler .dödats av onda tun- | gor-än av svärd. En första för= | utsättning för samarbete. är att. vi gör klart: för oss ;att varje människa är något som inte funz nits' förut. - Ifråga. om utseende, kroppsväxt, begåvning och lägg, ning är hon något annat än du och jag. - Det är: därför inte så säkert, att det du och jag anser som ' självklaft är, det just för dehna' människa, som är varken du eller jag. Om varje far, mor och fostrare ; ville förstå detta skulle arbetet i hem, skola och på arbetsplats gå mycket lättar re. « n episod" från häzistlidens ge pr ca. bör belysa" en del; Ex lärare, vilken. hade varit med och svårt! sårats i krget 1913— 1918, undervisade i historia, Ti. den efter detta första världskrig, behandlades." Hitler, som var på väg att erövra:en position i dåti-. da 'Tyskland, hade gång på gång stämplat dem som var med i det- talar om hur det var: att ligga i skyttegravarna, .att göra: anfall och 'att bli dödligt sårad. Han vi- sade, vid: ett. tillfälle ärr efter skott som gått genom båda lung= orna. En: gosse, bortskämd: i hemmet, reser sig upp och säger rent ut, ått' läraren : hörde ' till förrädarna äv fosterlandet, Lära- ren trodde inte det han fick hö- ra, Han frågade på nytt, om han fattat rätt. Jo, det var ingen tves kan om den saken, Då-går "han ned, han som varit beredd -ati offra sitt liv den gången, till den fräcke eleven ;och:tar honom-i upptuktelse.: Nästa dag kommer några beväpnade soldater'in mitt under pågående lektion, fängslar i cent tonslåger.: Han överlevde ta krig som förrädare." "Läraren! fasorna' och kom tillbaka: som rektor för samma läroverk. Var: | jé ond gärning vi gör och varje person vi försöker att blanda in i våra känslor av hat eller agg till en annan är släkt med detta ovan berättade. Far och mor bör tänka 'på att har de svårt att hålla hatet och skadeglädjen till- baka, så bör de lämna det min: net efter sig till sina barn, att. de inte kan erinra sig'att deras far eller. mor haft dem att göra nå- got ont. sent : 4 En "ömdömesgill person sade en gång: ”Det är intet som lärt mig så, mycket .som att "själv : bilda mig. en uppfattning : om män” niskor, Har jag hört någon tala illa "om någon,” ' fortsatte han, ”har jag i regel sökt bli bekant med den personen, om det varit mig möjligt... Erfarenheten. har visat mig att/i 99 fall på 100 hat det onda förtalet saknat grund helt :-'eller delvis." . Och "många gånger ' har. det varit olyckliga omständigheter, " som ” gjort . att han eller hon fått skenet emot sig.” Vi skulle' ha detta framför Oss nästa gång vi eller andrå frestas" att tala illa om någon. | En dag kommer . det ' äldsta barnet 'i familjen in i sin fars arbetsrum. Telefonen " "-pinglar, människor kommer och går. Far är strängt. upptagen. Så blir det äntligen? paus. 'Med en rynkadt panna - kommer det . trevande: ”Far, i 'dag $a- min: kamrat: Vi- veka, att dom pratat illa om dig på.en syförenings möte.” Det gav anledning till långa samtal. Far berättäde om ätt' allt vad vi gör är som att så. Varje människa är en såningsman.' Det gäller både onda:' och goda människor. Vad de sår ska. gro, spira och båra frukt. Utsädet får var och en av oss välja. Må vi alla vad som än händer-oss inte så sådant som våra: barn och "efterkommande en : dag kommer; att skämmas för. rn är sansa: amarbetets' svåra | konst måste vi alla lära; om inte vår jord > bringa dem med 'i fördärvet. Ett typiskt sådant-exempel-var.s sär läraren. och" "för honom/till”kon= ” ; Forts.:å 3 nästa sida." Målets. förhistoria” var den; att en lantbrukare i södra Halland och åsidosättande av sin tjänste- |. visade. härvid till, Lundevalls | - i södra Halland för en i och för sig relativt bagatellartad sak som dock kan ha mycket stor. principiell räckvidd: Då - det vid rättegången kom fram så pass mycket nytt att det blev det som | sagt uppskov för uppgörandet av v själva deklara- - tionen hade det uppstått ett . missförstånd mellan kronoom- budet och lantbrukaren varvid den förre trott, att räntan i fråga hade. betalts; 'Kronoombudet .omtalade; . att han » vid . förhandsgranskning hade påpekat förhållandet för granskningsmaninen, en annan lantbrukare i socknen, och ge- mensamt hade de: kommit öve- blanketten . till taxeringskonsu- lenten. Lantbrukaren hade också Påpekat, att om-han inte fick dra av, räntan i 1954 års deklaration bleve" "det ju två sådana stora gjorde han för förfarandet i i tax? efingsnämnden. = + ev Landsfogden ' fann, att: kröno- ombudet nu kom med så många nya "uppgifter, som .han, inte ti- digare. redogjort för att han mås- Tte begära" uppskov för ytterligare utredning och ev. , vittnesförhör. Han påpekade, att kronoombudet över på granskningsmannen. Ad- vokaten Dufva . påpekade, 'att mer ingående granskning av en deklaration, än vad som "skett i detta "fall; hann i taxerings- nämnderna med, | > > Adv, Dufva fann det mycket beklagligt att de fakta, som kommit fram i går, inte kom: ' mit fram redan då lantbruka- ren dömdes-i januari — i s fall hade ' denne aldrig blivit : dömd. Det kan dock bli fråga om en resning i detta mål, Då även rättens ordf. tingsdomare Carl-Johan Johansen, fann att . det. kommit fram . så mycket nytt blev. det. uppskov. på obe- "2 stämd” tid. ' Förvisso. kommer målet den : gången att mötas med inycket stort intresse, spe- - eiellt' i. ämndsk rens om' att skicka taxerings- |. ränteavdrag i:1955 år och detta : - : vore ju inte rätt. Vidare redo-| nu: ville välta en del av ansvaret |' å grupparbete . - STETSON fråga efter modell, ne :WA L D E N STET: SON > — alltid försedd med senaste finesser, t. ex. filten skyd-.| : dad mot fukt inifrån av plast- remsa . under” ”svettremmen. "och - Båts ran SENASTE NYTT: : .Knivdrama:i: :Göteborgs: hamn Snabbutredning' :om, alkoholen; : 'på åa h ändka (ABL Raa I Göteborg Naess fick ett djupt knivhugg I magen av en besättalngs- ” Iman på sanna fartyg och fördes till Sahl å starkt blödand: Han och unde d vn gärningsmannen, hade fått skador men inte allvarligare, att han kunde överföras un kriminalen. (Göteborg i NA - En stor utredning skall omedelbart Igångrättan om de alt ” allvarligare , upplyser g 7 Engel för Sv. D. Bakom utredningen står medlelnalstyrelson, so0l- . Bistyrelsen och skplöverstyrelsen. Det ble en snabbutredning Som skall vara klar redan I "(Stockholm 1I dag. TT.) början av nästa år, > Knäred vYägrat j Jordbruksförvätv. Laktbruksstyfelson har ogillat av arkitekt Einar Johansson i Kristianstad anförda klagomål ö "I ver att. lahtbruksnämnden i Hal- lands län vägrat, honom tillstånd att förvärva .Jordbruksfastighe- ten Körsveka 5:3 | Knäreds soc- : | ken... Enligt: : styrelsens mening” >> | finns det nämtigen anledning an. "I taga," att arkitekt Johansson vill åtkomma fastigheten huvudsaklu- zen för 'kapitalplacering, .nAgot som Jorsörvärvslagen ej tillåter, | Överraskning i s:d Hallands bridgeserie I södra Hallands bridgeserlio har den första överraskningen - redan inträffat. I matchen mel« lan. Ränneslöv och Laholm segrade nämligen det först- nämnda laget med 1.977 poäng mot 1.911 för Laholm, Även det bästa parct Gustav Nilsson/ Sven Jönsson var, från Rin« neslöv och de noterade 27 Poäng. - Övriga I r "ABF i Laholm och Linverkets Konstklubb. inbjuder allmänhe- ten - till en konstträff lördagen den 20 och söndagen den 21 okt. i Medborgarhuset under med- kurs i konstfrågor har som hur vudrubrik ,”Från 30-tal till-50- tal” och omfattar föreläsningar, : samt ' film- och bandprogram, "+. 6 . Konstträffen börjar på "Iördåg kl 18, och då föreläser konsu- lent, . Lindblad ” om' ”Utåtvånt och inriktat”, där bl. av koloris- ABF: "och! Linverkots: arrangerar” könstträff i i Laholm verkan av konsulent Olle Lind-. blad, Stockholm. Denna vecko-! . könstklubb'". > I Söndsgsprogrammet börfar kl. 14 råed, föreläsning om ”Geo- metriskt trolleri och realistiskt förvandlingsnummer." ' Under den ; rubriken behandlas det o- gripbara ' rummets" konstruktö- rer, kubistiska ' fullföljare och en ny naturkänsla. Båda dagar- na anordnas grupparbete för deltagarna. Avgiften för del- tagarna är låg, endast 5 kr, och däri . är ' kaffé med bröd båda dagarna inräknat. Deltagarkor- ten kan köpas på Hallandspos- tens " Laholmsbyrå ' och på La- holms Tidning samt. av -styrel- ter och vard ålare och det inåtvända ' ögats konst behand; Jas. . Efter föredtaget' visas goya" filmen ”Vredens tid”, och band- programmet; ”Stämningar , 'och I ret- EN landskap”, som bjuder på mu- = poesi "och konst, - . na i ABF o. Konst- klubben.” "Arrangörerna hoppas, att > den : konstintresserade all- mänheten ' reöter upp till detta värdefulla.» program, och sär- skilt välkomna är medlemmar- na i Laholms Konstklubb, ;; 2) G. Andersson/R. Nilsson, L 245 3) V. Anderssog/M, Jannerdahl 244 4) Iris d. Gustav Berggren, R 241 5) B. Bengtsson/N. Markoff, R 229 6) Signe Jönsson/Ella Nilsson,L 228 2) G. Nilsson/G. Andersson, R. 227 ) Marta o. Gunnar Sandberg, R 223 ) H. Svensson/C. A, Ullman. L 223 10) G Nilsson/S, Bjärednhl, L: 222 get i: Laholm hade sin egen orkester. med . sig på ena ar- men, dv; sen liten radioap« parat liknande ett'stort' arme bandsur, ' Åtskilliga '' förbipas- serande såg konfunderade ut hörde en hel orkester spela, | Trafikmålen domi ; tinget i la | Gårdagens. "ordinarie säingsför handlingar -- ” Laholm ' upptog | mest '; trafikmål med undantag för: ett landsfogdemål om taxe- ring , återgivet på -annan plats. i dagens tidning. Samman- lagt upptog föredragningslistor- na '10 mål. Åklagare var lands-|k fiskal Elmin' och rättens ordfö- rande : tingsdomare: Carl-, Johan Johansen. Målen på lilla listan tingsnotarie Ake Backade. mot staket, > En" ung' man ' iklädd" uniform och ledsagad av två furirer, in- ställde sig i ett ganska" obetyd-|; ligt" trafikmål. . Han hade: dock :; ”bråkat på luckan” och. fått åt- ta dagars arrest vilket var för- klaringen. till: ”uppvaktningen”. Trafikmissödet," som hån hu vart instämd för, hade inträffat denf 12 april i Skogsgård på vägen mellan Hishult och Fagerhult. Svår." körde : sik faders stora Iastbil med släpvagn, och -berät- tade, : att han skulle köra ifatt |ett'> par bekanta. '. Hunnen till | Skogsgård hade han inte, hittat I: dem ,utan därför beslutat att vända åter till Hishult, För den delen-svängde han in på vägen! mot Ramsjön för att backa till- baka. Två” gånger försökte han göra detta men 'bägge gångerna |. misslyckades” 'det, och i stället Beslöt - han att köra om Ram- sjön tillbaka till” Hishult. '- : När han så skulle göra detta påkörde han ett staket så att) sju: betongstolpar revs ned och nätet ” på en sträcka” av 30 m. MORBROR TÅ MAKKE medi- - terar. : red ling av LIF:s möti ie gymnastik. över om 'ew som göl huvudrullningar kan kan kallas huvud- : blev . föremål ' för en, rätt lång nerade” vid SS z a kolm "på" tisdagen revs” bort; Det var mörkt — och svar. hadé 5000 kg'last på lastbilen nedan släpvagnen var han kört på staketet och hade ry ägaren med begärda 150 " Åklagaren ' ansåg. dock att hans backning: varit vårdslös.” - Det blev' 15 .Aagsböter ” Scootei mot; traktor, " + och en scooter, fredagen: den 1 juni. strax' norr om Vallbergå handläggning.” Åklagaren: ansåg att . båda färdats. vårdslöst. och 'de erkände: utan omsvep. Trak" torföraren . var hemmahörande i Vallberga ”" ock: biträddes av adv. Dufvå medan 'scooterföra- ren, en laholmare, biträddes av adv. Augustsson, Halmstad. ij - Traktorföraren ' kom : från Vallberga ; och 'hade en” : gläp- vagn kopplad till traktorn. Vid Brohuset « skulle . han / svänga mot” Edenberga och ett 20-tal ;måter innan” han skulle: svän- ga, körde han upp mitt på vär | gen > så .'att han hade de gula ; mittstrecken > : mellan Hjulen. När han först körde ' upp, titta- de han bakåt och såg då stéoo- tern på avstånd men sedan gav han inte mera' akt på trafiken utan just vid avtagsvägen "mot Edenberga'. gjorde "har > en skarp. gir utan att göra något som helst tecken.” ",. II ' samma ögonblick I hade 1a- holmaren hunnit frarå och gjort sig beredd --på omkörning.— dock. utan att ge signal eller förvissa sig om att traktorföra- ren ' visste -om. "omkörningen. Han sökte bromsa men. avstån- de var I allt för kort. och han körde . emot -traktorns högra frambjul- Själv blev han skar dad och fick" ligga rätt så: länge och" även hans, scooter skada- des." Han saknade körkort. ' det inträffade vid' 22-tiden . — - tom.'. Han hade inte märkt att! ;2. kr. i - En: "krock 'mellan en. traktor i . "> Laholms Lottåkår hadé '- . ning oc) ärnets tjä Trivsamt årsmöte med Taholmslottor Verksamhetsåret = 3190 arbetstimmar går 'Srimöto under god tillslut- . om vanligt trivsamma former I memfärnsstugan. "Ett exträ högtidligt inslag biev' utdelningen av Lottaförbun- - > dets bronsnålar vilket för första gången skedde 1 den oKkna kårens -regl — tidigare har" därtill” berättigade ' fått resa In : till Halmstad för att mottaga ' utmärkelsen. Yemvirnschef, 'vlantmästare Karl-Axé Klinker, var närvarande och tackado . Iottakåren för dess oegennyttiga. Insatser. ir Klinker delade teå 1 till ett antal Jottor. "också ut'h slutning följde ett animerat Valen; gick” nelt, L enighetenå tecken och: den' enda förändring- en i styrelsen bestod 1 att frå Inga Sundblad, som ' flyttat från staden; ersatteB av fru Margare; ta Dahl) Larsson, De I tur avgå- ende ' styrelseledamöterna" fruar- na: Eva Klinker, Birgit Elmin och Signe :Killander omvaldes. Styrelsen 1 sin helhet "har följan? de ; sammansättning: ordf... fru Birgit Johansson, v, d:o. fru Eva Klinker, ' sekr. fru Britta Palm-. kvist;'v. d:o, fru Signe Killander, kassaförvaltare” fröken Ella Eng man, v. d:o fru Lilly Carlsson, |. moblotta fru ,Gunborg Maxe, v. d:o fru Birgit Elmin samt fruar- na” Signe Killander," Margareta Datl-Larsson och Sigrid Nilsson. Revisorerna fröken "Inez Dock och fru Vera Hellström omvaldes liksom revisorerna fruarna Karin Berndtsson ' och Signe Tiell. Före förhandlingarna, som led- des av, kårchefen, sjöngs lotta- Den högsta utmärkelsen -— ,guld med emalj - fick käårche- ; fen fru. Birgit Johansson mottaga. Fabrikör Folke Maxe vb : sade två tyska filmer, vilka JTivligt uppskattades. och som avs katfesamkväm.' La så kårchefen ut förbundets” brona nålar till fruarna Eva ' Klinker, Elna Lundströrh, Karln Berndts- och Ingrid Känler, Kårchefen de- lade också ut 25-, 15 och 10-. Ars- kat lottorna & hemvärneta väg- nar samt utdelat tjänsteårsteck- en : blomsterhyllades kårchefen. sin sida för det förtroende som kamratskapet . inom kåren. KA fen" "läste lott varefter unisont sjöngs Du gam- Ja Du fria.: . , Det trevliga ärsmötet avsluta- des så -med ' filmförevisning av hr Maxe och: kaffesamkväm. ann HH ”, ft Hishult: En i nybörjarkurs I klädsömnad i första hand sängen." Av styr ättelsen framgick att medlemsantalet är 89. Under ' verksamhetsåret har medlemmarna - utfört 3190. ar betstimmar' under fälttjänst och arbetsaftnar, - Julmarknaden 1955 gav en nettobehällning på 1542 kr.” "Kårens representant I lottaför- bundet blev fru Margareta Dahl- Larsson med fru Birgitta Palm- från östra sockendelen kommer snarast att.igångsättas av His- hults yrkesskola. Anmälningar och förfrågningar senast lördag Hishult, tet; 131. Se annonst : Ränneslöv. Ränneslöva SLKF.' " Som framgår .av annons a fru Eva Klinker. Fors å å nästa sida, ee månads: -Bfter- förhandlingarna” (Selade- gon, torn KL 22, ko kvist som, suppL.”. . Kårchefens vid riksst "blev . tidning anordnar : Pänneslövs — SLKF - ordinarie möte” 1 Solbacken 1 mors uf Ios en herre som på Stortor-«, när de glck förbi mannen och .. Signe 'Killander, Märta Bondz, : son sarat fröknarna Ellå Engman . stjärnor. Sedan, hr Klinker' tac: " Fru Birgit: Johansson tackade & visats henne "och för det goda. til] folkskoll. Lennart Svensson, ".
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.